Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Relevanta dokument
Områden för behovsanalyser och brukardialog för år 2018

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Behovsanalyser. Behovsanalyser och deras avtryck i regelbok och överenskommelser , Primärvårdsforum, Anna Bengtsson

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Arbetsdag om behovskartläggning och behovsanalys

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2017

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2017

Styrkortens relationer 2006

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Brukardialogberedningar

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

4. Behov av hälso- och sjukvård

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Prevention och folkhälsoarbete

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Resursfördelning Region Östergötland

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Ett gott liv för alla invånare

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Svensk hälso- och sjukvård

Mål och inriktning

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Mål och inriktning

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Antagen av Samverkansnämnden

Fem fokusområden fem år framåt

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Ett gott liv för alla invånare

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?

Ett gott liv för alla i Östergötland

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Tarmcancer en okänd sjukdom

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Arbetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning

Hur kan vi utforma morgondagens omsorg och skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem? Dialogseminarium, Göteborgsregionens

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Medborgardialog kring målbilden för framtidens hälsa och vård 2035 Information på norrbotten.se om ingångar för dialog med regionens företrädare

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

Transkript:

Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017. För respektive område följer en motivering med angelägna frågeställningar. Generella frågeställningar som beaktas i alla områden är: På vilket sätt kan egna kunskaper och erfarenheter hos patienter och närstående tillvaratas? Hur kan bra förutsättningar till egenvård ges? Vilka möjligheter kan digitalisering av hälsooch sjukvården ge? Vilken information och vilket stöd ges till patienter och närstående? Hur upplever patienter och närstående sin egen vårdprocess? Hur upplevs bemötandet och möjligheterna till egen delaktigheten? Område 1. Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) Motivering Inflammatoriska tarmsjukdomar benämns som Inflammatory Bowel Diseases (IBD). De vanligaste sjukdomarna som inkluderas i begreppet IBD är Crohns sjukdom och ulcerös kolit, men även oklassificerad kolit ingår. IBD debuterar oftast hos unga personer i åldern 15-40 år, för en del bryter sjukdomen ut redan i barndomen. Sjukdomarna är kroniska, men för en majoritet är besvären värst i unga år. Varje år insjuknar omkring 1 000 personer av ulcerös kolit och 500 av Crohns sjukdom. Totalt lever över 60 000 personer i Sverige med IBD. Region Östergötland utför högspecialiserad kirurgi på patienter med IBD från det egna och andras landsting. IBD kan ge komplikationer som kan leda till att andra organ påverkas vilket gör att flera specialiteter inom hälso- och sjukvården kan vara inblandade.

Bilaga 2/4 Ett kvalitetsregister finns för IBD, SWIBREG, vars årsrapport har uppmärksammat olikheter i landet gällande samordning och vårdprocess för patienter med IBD. Frågeställningar som är angelägna att ser över är: Var behandlas patienter med IBD och hur samordnas vården mellan olika specialiteter? Hur fungerar vårdprocessen för personer med IBD i Östergötland? 2. Vårdprocessen för äldre gemensamma insatser för att möta den demografiska utvecklingen med fokus på psykisk ohälsa Vi vet idag att den demografiska utvecklingen i landet kommer att innebära en större andel äldre vilket hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen behöver förbereda sig inför. Detta är ett område där regionen och länets kommuner har en gemensam utmaning. Med den demografiska utvecklingen följer ett större antal äldre med psykisk ohälsa till följd av åldrandet. Frågeställningar som är viktiga att belysa är bland annat: Vilka insatser behövs för att vara förberedd för att möta den demografiska utvecklingen med fokus på äldre med psykisk ohälsa till följd av åldrande? Vilka gemensamma insatser finns respektive behöver utvecklas mellan regionen och länets kommuner? Vilka preventiva insatser kan göras? Delaktighet och medverkan från länets kommuner är önskvärt inom detta område. Genomförandet av denna behovsanalys skulle därför med fördel ske i samverkan mellan regionen och länets kommuner. 3. Ögonsjukdomar som ger betydande funktionsnedsättning Ögonsjukdomar som medför betydande funktionsnedsättning diagnostiseras och behandlas främst på ögonklinik. Flera ögonsjukdomar kan inte botas, men förebyggande insatser kan göras. Underbehandlade sjukdomar kan leda till svårigheter för patienten i sitt dagliga liv och att delta aktivt i samhället. Mycket händer inom detta område när det gäller nya effektiva behandlingsmetoder som hjälper fler patienter. Frågeställningar som behöver belysas är bland

Bilaga 3/4 annat: Vilka behandlingsinsatser ges till patienter med ögonsjukdomar som medför betydande funktionsnedsättning och hur ser för närvarande bästa tillgängliga kunskap ut på området? Hur upplever patienter vårdprocessen med bland annat fysisk tillgänglighet? Vilka behov av hjälpmedel har patienterna och hur ser kriterierna för detta ut? Vilka behov av stöd har patienterna från andra samhällsaktörer och hur upplever patienterna att dessa behov uppfylls? Vilka tidiga och förebyggande insatser finns och hur efterföljer hälso- och sjukvården i Östergötland det? 4. Strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder 4. Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor (Medborgardialog och särskilt utredningsuppdrag) Genom Strokekampanjen gjordes omfattande och framgångsrika insatser för förebyggande av stroke. Men för de som insjuknat i stroke är rehabilitering en viktig förutsättning för att bli bättre. Störst andel som insjuknar i stroke är äldre personer, men även personer i yrkesverksam ålder drabbas. Det är angeläget att se över förutsättningarna för rehabilitering och behandling för strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder. Hur är hälso- och sjukvården riggad för personer i yrkesverksam ålder som drabbats av stroke? Vilka hälsovinster kan göras och vilka samhällsekonomiska aspekter påverkas? Hur följs strokedrabbade patienter upp? Vi ser gärna att arbetet sker i samverkan med andra berörda aktörer. Forskningen visar att mycket stor del av sjuklighet i cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdom skulle kunna förebyggas genom livsstilsförändringar. I Öppna Jämförelser ligger Östergötland sämre till än det nationella genomsnittet för dessa frågor. Att det är bra att röra på sig, inte röka och att äta hälsosamt är också väl känt hos många människor. Trots kunskap är det många som inte ändrar sina livsval och anammar en mer hälsosam livsstil. Den förebyggande egenvården är viktig att ge bra förutsättningar till. På vilket sätt kan Regionen ge bästa möjliga förutsättningar för medborgarna till goda levnadsvanor? Vad behöver befolkningen för bli mer delaktig i att ta ansvar för sin egen hälsa? På vilket sätt vill medborgarna få stöd? Hur kan Regionen och samhället stödja

Bilaga 4/4 utvecklingen i positiv riktning så att fler människor känner att de vill och kan ta ansvar för en hälsosammare livsstil? Vilka verktyg behöver individerna? Vilken acceptans finns det hos medborgarna för det offentliga deltagandet i dessa frågor? Vilka budskap uppfattas som positiva och vad känns som pekpinnar? Vilka internationella erfarenheter finns inom detta område? Denna fråga berör flera nämnder, även RUN och TSN, då detta inbegriper mer än bara hälso- och sjukvårdsinsatser.