Ärende p 41 Rektors beslutsmöten Plats för noteringar:

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-04-20 Bilaga 41 Sid 1 (1) Tid: Kl 13.00 Plats: Sammanträdesrummet, plan 5 i Förvaltningshuset Ärende Anmärkning Föredragande 9 Beslut om nollintag för ämneslärarprogrammet mot åk 7-9 10 Ansökan om omdisponering inom Minne och lärande i forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016 11 Förslag på gemensam ramkursplan för Läraryrkets dimensioner ingångsämne X, 22,5 hp inom ämneslärarprogrammet 12 Studieuppehåll och studieavbrott Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 9. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga 10 A. Ansökan om förlängd disponering av tilldelade medel. Bilaga 10 B. Beslut. Missiv. Bilaga 11 A. Förslag. Bilaga 11 B. Anmälan av beslut. Missiv inkl. förteckning över beviljade studieuppehåll och studieavbrott. Bilaga 12. Maria Löfgren FS 1.1-237-15 Maria Löfgren Birgitta Wilhelmsson Maria Löfgren 13 Pedagogiskt pris 2015 Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga 13 A. Motivering. Bilaga 13 B. Annika Kjellsson Lind 14 Beslut om bidrag för utlandsstudier/-vfu läsåret 2014 Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga 14 A. Sammanställning av sökande. Bilaga 14 B. Carina Rönnqvist FS 2.1.6-117-15

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-03-11 FS 1.1-237-15 Bilaga 41 Sid 1 (2) Ärende p: 9 Ärende: Beslut om nollintag för ämneslärarprogrammet mot åk 7-9 Föredragande: Bakgrund: Lärarhögskolans styrelse beslutat 2015-02-17 att ge rektor i uppdrag att besluta om nollintag för ämneslärarprogrammet mot årskurs 7-9 enligt nuvarande förordning hösten 2015 efter hörande från berörda institutioner. Nollintag hösten 2015 föreslås mot bakgrund av följande anledningar: rekryteringsproblematik till nuvarande utbildning. Hösten 2014 antogs exempelvis 31 studenter spridda på 10 olika ämnen. Tilläggas kan att i det närmaste samtliga institutioner varit positiva till att nuvarande ämneslärarutbildning mot årskurs 7-9 avvecklas helt från och med hösten 2016 i den utredning (se bilaga) som genomförts av Torvald Wictorsson under januari 2015, att en ny version av ämneslärarprogrammet, med möjlighet till intag i två ämnen (istället för nuvarande tre) kommer att vara i bruk hösten 2016. Professor Mikael Alexandersson har på regeringens uppdrag utrett en ny mer flexibel struktur för ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9. Beslut om ny struktur för ämneslärarprogrammet tas i augusti 2015. I promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning föreslår Alexanderson att nuvarande treämnesmodell kompletteras med en tvåämnesmodell (90 + 90 alternativt 90 + 120 eller 90 + 60), där samtliga varianter ger behörighet att undervisa i gymnasiet i ett eller två ämnen beroende på poängomfattning. Ärendet har gått på remiss 2015-02-26-2015-03-09 till berörda institutioner. Förslaget stöds av de institutioner som svarat på remissen (Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Institutionen för kostvetenskap, Pedagogiska institutionen, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Juridiska institutionen, Institutionen för idé och samhällsstudier). Muntliga dialoger har även förts med prefekt vid Institutionen för estetiska ämnen som stödjer förslaget. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning i dialog med berörda institutioner. Beslut: Lärarhögskolans rektor har 2015-03-11 beslutat att nollintag görs till ingång årkurs 7-9 i ämneslärarprogrammet hösten 2015.

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-03-11 FS 1.1-237-15 Bilaga 41 Sid 2 (2) Expedieras till: Malin Isaksson (språkstudier), Kerstin Westin (geografi och ekonomisk historia), Lena Eskilsson (idé- och samhällsstudier), Helena Näs (NMD), Lars Lövgren (Kemiska inst.), Tom Korsman (EMG), Gunnar Schedin (TUV), Anna Lindqvist (estetiska), Robert Johansson (mams), Simon Wolming (pedagogik), Kjell Rönnmark (fysik), Anders Lidström (statsvetenskap), Lars Hassel (handelshögskolan), Cecilia Olsson (kostvetenskap), Marie Oskarsson, Birgitta Wilhelmsson, Annika Kjellsson Lind, Peder Tjäderborn (studentcentrum/examensenheten). Kopia för kännedom till:

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslutsförslag 2015-03-10 Dnr Bilaga 41 Sid 1 (1) Ärende p: 10 Ärende: Ansökan om omdisponering inom Minne och lärande i forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016. Föredragande: Annika Kjellsson Lind Bakgrund: Forskningsledare professor Lars Nyberg har ansökt om att få göra en omdisponering inom forskningsområdet Minne och lärande. Det finns cirka 700 000 över i projektet, då delar av lönerna för post doc har kunnat finansieras med andra medel. Medlen ska användas för att anställa en tidigare doktorand i projektet under en period av cirka 6 månader för att genomföra en redan planerad hjärnavbildningsstudie kring betydelsen av feedback/återkoppling för de gynnsamma effekterna av test-effekten. Medlen kommer att kunna användas under 2015. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Beslut: lärarhögskolans rektor har 2015-03-11 beslutat att godkänna föreslag till omdisponering enligt bilaga. Bilagor: Ansökan om förlängd disponering av tilldelade medel, bilaga 10 B. Kontering: 6000 Expedieras till: Lars Nyberg, Lärarhögskolans controller, Johan Lithner, Carina Rönnqvist Kopia för kännedom till:

Bilaga 41 Till Rektor, Lärarhögskolan vid Umeå universitet Ansökan om förlängd disponering av tilldelade medel Undertecknad har lett utvecklingsområdet Minne och lärande inom USE. Vi erhöll 2009-04-28 godkännande att disponera medel enligt nedanstående (Dnr UmU 500-4404-08): 2. Minne och Lärande Professor Lars Nyberg anhåller om att omdisponera beviljade resurser till utvecklingsområdet Minne och Lärande. Universitetsstyrelsens beslut avser finansiering av driftstöd till magnetkamera, två doktorandtjänster samt ett post doc-stipendium Nyberg önskar omvandla medel för att täcka kostnaden för en meriterad psykolog, Bert Jonsson, med motivering att det behövs en erfaren psykolog för att bistå områdets utveckling. Projektet har löpt i 5 år (2010-2014) och nyligen redovisats vid hearing. Det har engagerat 2 post-docs (Linnea Karlsson, Peter Vestergren), en disputerad forskare (Bert Jonsson) och en doktorand (Carola Wiklund Hörnqvist). Carola försvarade framgångsrikt sin avhandling i december 2014. En del i hennes doktorandprojekt handlade om en hjärnavbildningsstudie av g. Vi har sökt och erhållit etiskt godkännande för att genomföra detta projekt (se bilaga nedan), men det kunde pga tidsbrist inte genomföras inom ramen för doktorandperioden. Genom att jag har kunnat delfinansiera bl.a. delar av postdoc-löner via andra anslag (Göran Gustafsson anslag/pris) så finns i dagsläget cirka 700 KSEK kvar av anslaget. Jag vill härmed anhålla om förändrad disposition för medlen så att Carola Wiklund-Hörnqvist under 2015 kan anställas under en period av cirka 6 månader för att genomföra den redan planerade studien. Medlen skulle således täcka hennes lön och kostnader för experimentet (fmrikamera, fp-arvoden). Umeå 2015-03-06, Lars Nyberg Professor of Neuroscience Director Umeå Center for Functional Brain Imaging (UFBI) Professor Lars Nyberg, Radiation Sciences (radiology) & Integrative Medical Biology IMB (physiology), S-901 87 Umeå, Phone: +46-90-7866429; Fax: +46-90-7866696; Lars.Nyberg@umu.se.

Bilaga 41 Ansökan till Regionala etikprövningsnämnden om ändring av tidigare godkänd ansökan Härmed ansöks om ändring av tidigare godkänd ansökan ( Minne och lärande: en hjärnavbildningsstudie på effekter av upprepade test, Dnr 2011-8-31, godkänd 2011-02-01) enligt 4 förordning (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. 2000 kr har inbetalts den 27:e juni 2013. I det av nämnden tidigare godkända projektet studeras effekter av upprepat testande utan feedback på neurala representationer i hjärnan (Dnr 2011-8-31M). Detta delprojekt omfattar experiment med funktionell magnetröntgen (fmri). Den aktuella delstudien som denna tilläggsansökan avser tar fasta på ett av de fynd som hittills gjorts inom projektet gällande att långtidsretentionen av ett nyligen inlärt material avsevärt förbättras om man kombinerar upprepat testande under förvärvandefasen med god återkoppling på resultaten (feedback). Det råder dock en brist på studier som undersöker hur upprepad testning med feedback av ett material förändrar de neurala representationerna av materialet jämfört med upprepat testande utan feedback och hur detta samverkar med förmågan att återge materialet vid ett senare tillfälle. Huvudsakliga frågeställningar är att undersöka huruvida upprepat testande utan feedback och upprepat testande med feedback stödjer lärandet genom rekrytering av samma hjärnområden eller olika områden och hur detta relaterar till långtidsretention, mätt en vecka senare. Resultaten förväntas ha stor betydelse för en fördjupad förståelse av sambandet mellan hjärnans funktioner och olika kognitiva funktioner, särskilt minne. Resultatet i denna studie förväntas därmed kunna generera fördjupad och nydanande kunskap om goda pedagogiska metoder som främjar lärande. Syftet med föreliggande tilläggsansökan är att (1) lägga till en betingelse i designen och (2) öka antalet försöksdeltagare och (3) ändra behörig företrädare för forskningshuvudmannen. Tilläggsansökan avser endast tre punkter (beskrivna nedan). För övrigt avses samtliga aspekter gällande studiens undersökningsprocedur, datainsamling och datas karaktär att konstanthållas som i det tidigare godkända experimentet: Minne och lärande: en hjärnavbildningsstudie på effekter av upprepade test (Dnr 2011-8-31M). Tillägg och förändringar: 1. Förutom att man som i föregående godkända experiment upprepade gånger testas på materialet utan feedback så vill vi även undersöka upprepat testande i kombination med feedback. Feedback i detta fall avser korrekt svar (ord). Den enda skillnaden från föregående ansökan är att de får feedback i form av korrekt svar på hälften av orden, medan den andra hälften upprepade gånger testas utan feedback identiskt med tidigare godkänd ansökan. Totalt antal ord är identiskt med föregående experiment. Professor Lars Nyberg, Radiation Sciences (radiology) & Integrative Medical Biology IMB (physiology), S-901 87 Umeå, Phone: +46-90-7866429; Fax: +46-90-7866696; Lars.Nyberg@umu.se.

Bilaga 41 2. Vi kommer således att utöka experimentet med ytterligare en grupp om 25 stycken deltagare. Då materialet som skall läras in är identiskt med föregående godkända experiment och avser inlärning av nytt språk (Swahili-Svenska ordpar) kan vi därmed ej inkludera samma personer. Identiska exklusions- och inklusionskriterier av deltagarnas karaktäristika gäller som föregående godkända experiment. 3. Utifrån att dåvarande prefekt Janove Sehlin gått i pension har Roland Johansson nu övertagit positionen som prefekt. Behörig företrädare för forskningshuvudmannen: Roland Johansson, prefekt, institutionen för Integrativ medicinsk biologi. Professor Lars Nyberg, Radiation Sciences (radiology) & Integrative Medical Biology IMB (physiology), S-901 87 Umeå, Phone: +46-90-7866429; Fax: +46-90-7866696; Lars.Nyberg@umu.se.

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-04-20 Dnr Bilaga 41 Sid 1 (1) Ärende p: 11 Ärende: Beslut om gemensam ramkursplan för Läraryrkets dimensioner ingångsämne X, 22,5 hp inom ämneslärarprogrammet. Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Lärarhögskolan har gett ordförande för ämneslärarrådet i uppdrag att tillsammans med berörda institutioner arbeta fram en gemensam ramkursplan för Läraryrkets dimensioner ingångsämne X, 22,5 hp inom ämneslärarprogrammet. En arbetsgrupp bestående av representanter från olika institutioner och fakulteter har tillsatts och i denna grupp har Olof Johansson (ordförande för ämneslärarrådet), Catarina Rudälv (MaMS), Ingela Valfridsson (Språkstudier) och Peter Åström (Pedagogik) ingått. Beredning: Ett första förslag från gruppen har varit ute på remiss hos berörda institutioner angående basdata. Därefter har gruppen utgått från redan fastställda kursplaner i ingångsämnena matematik, historia, religion, samhällskunskap, engelska samt idrott och hälsa och vidareutvecklat förslaget med innehåll, mål (förväntade studieresultat), undervisning och examination. Även detta förslag har varit ute på remiss hos berörda institutioner. Institutionernas synpunkter har beaktats och lett till mindre revideringar. I förslaget till beslut har gruppen lämnat kommentarer som bör beaktas. Beslut: Rektor beslutar att godkänna förslaget till gemensam ramkursplan för Läraryrkets dimensioner ingångsämne X (VFU). Ramkursplanen bör dock följas upp, efter första genomförandet ht 15, utifrån inlämnad kommentar - Förslaget innebär dock att de studerande antingen har 0 eller 22,5 hp godkända poäng efter genomförd kurs, vilket kan vara till nackdel. Om det visar sig att det vållar många problem med detta sätt kan en revidering av kursplanen göras till nästa kurstillfälle. Motivering till beslut: Gruppen har följt Lärarhögskolans lednings riktlinjer gällande uppdraget om gemensam ramkursplan. Förslaget är väl genomarbetat utifrån innehåll, FSR, undervisning, examination med hög kvalitet och genomförbart som mål. Bilagor: Förslag på gemensam ramkursplan för Läraryrkets dimensioner ingångsämne X, 22,5 hp inom ämneslärarprogrammet. Expedieras till: Catarina Rudälv, Olof Johansson, Karolina Broman, Agnetha Simm, Anna-Karin Lidström Persson, Birgitta Wilhelmsson, Annika Kjellsson Lind, Maria Löfgren, Jan Mannberg, Johan Lithner, Malin Isaksson, Robert Johansson, Simon Wålming, Lena Eskilsson, Kerstin Westin, Anna Lindqvist, Anders Lidström Kopia för kännedom till:

Bilaga 41 Olof Johansson Ordförande för programrådet för ämneslärare, KPU och yrkeslärare 2015-03-23 Sid 1 (4) Förslag på gemensam ramkursplan för Läraryrkets dimensioner- ingångsämne X, 22,5hp inom ämneslärarprogrammet Arbetsgruppen har nu ett förslag på ramkursplan. Gruppen har utgått från redan fastställda kursplaner i ingångsämnena matematik, historia, religion, samhällskunskap, engelska samt idrott och hälsa. Ett första förslag har därefter varit ute på remiss hos berörda institutioner. Förslaget ansluter till gruppens tidigare förslaget angående basdata. Institutionernas synpunkter har beaktats och lett till mindre revideringar av det första förslaget. Kommentarer till kursplaneförslaget En av de mest diskuterade delarna i kursplanen är examinationen och om kursen bör momentindelas. Gruppen och en majoritet av institutionerna ser att examinationen på kursen kan delas i två delar. Den verksamhetsförlagda delen med planering och genomförande av undervisning samt lärarens andra undervisningsnära uppgifter ses som en del av examinationen. Den andra delen är VFU-rapporten som innehåller ett antal uppgifter kopplade till den genomförda undervisningen. Den skall även innehålla en självreflektion över den egna professionsutvecklingen. Eftersom det sannolikt är svårt att nå konsensus om hur många poäng de olika delarna i examinationen ska motsvarar föreslår gruppen att kursen får två provtillfällen, men att dessa inte poängsätts. Först när alla examinerade delar är godkända rapporteras ett poängsatt resultat in. Administrativt är arbetet med poängsatta och icke-poängsatta provtillfällen jämförbart. Förslaget innebär dock att de studerande antingen har 0 eller 22,5 hp godkända poäng på kursen vilket kan vara till nackdel. Om det visar sig att det vållar många problem med detta sätt kan en revidering av kursplanen göras till nästa kurstillfälle.

Bilaga 41 Olof Johansson Ordförande för programrådet för ämneslärare, KPU och yrkeslärare 2015-03-23 Sid 2 (4) Läraryrkets dimensioner-ingångsämne X Dimensions of the Teaching Profession 22.5 högskolepoäng Kurskod: xxxxxxx Inrättad: 20xx-xx-xx Inrättad av: xxxxxxxxx fakultetsnämnden Kursplan giltig från: 20xx, vecka xx Ansvarig enhet: xxxxxxxxx SCB-ämnesrubrik: Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (A1N) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Avancerad nivå Behörighet För tillträde till kursen att samtliga kurser inom UK I, UK II samt de verksamhetsförlagda kurserna Att vara lärare (VFUI) och Att undervisa i xxxx (VFUII) är godkända. Utöver detta krävs för Ämneslärare med inriktning mot gymnasiet minst 75 hp i vardera undervisningsämne. För Ämneslärare med inriktning mot åk 7-9 krävs minst 60 hp i ingångsämnet X och minst 30 hp vardera i resterande undervisningsämnen. Mål För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse visa på fördjupad kunskap om relevanta styrdokument och deras roll i skolan visa på sådana ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper som krävs för att kunna planera och motivera innehåll i samt upplägg och utvärdering av undervisning Färdighet och förmåga omsätta de ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och övriga kunskaper han eller hon förvärvat under utbildningen, till skolpraktiken planera, genomföra och utvärdera undervisning utifrån verksamhetens mål och elevers olika förutsättningar motivera sina val utifrån styrdokument, vetenskap och beprövad erfarenhet skapa en god lärandemiljö i klassrummet samt genom sitt ledarskap väcka elevers intresse och nyfikenhet för ämnet dokumentera, bedöma, betygssätta och kommunicera elevers lärande i relation till de nationella styrdokumenten kommunicera muntligt och skriftligt på ett respektfullt och för situationen anpassat sätt

Bilaga 41 Olof Johansson Ordförande för programrådet för ämneslärare, KPU och yrkeslärare 2015-03-23 Sid 3 (4) Värderingsförmåga och förhållningssätt förhålla sig till den värdegrund som uttrycks i styrdokumenten och konkretisera denna i såväl undervisningssituationer som i skolans övriga verksamhet bemöta och interagera med elever, föräldrar, kollegor och skolans övriga personal på ett professionellt sätt analysera och reflektera över den egna professionsutvecklingen och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap utifrån teoretiska perspektiv, handledares kommentarer och de egna erfarenheter som gjorts under VFU-perioderna Innehåll Kursens fokus är undervisning i de ämnen som ska ingå i studentens lärarexamen, men innefattar även deltagande i övriga arbetsuppgifter kopplade till yrkesrollen. Kursen bygger på de ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och allmändidaktiska kunskaper som studenten har förvärvat under sina ämnesstudier och de utbildningsvetenskapliga kurserna inom UK I och UK II samt under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU I och VFU II). Under kursen tillämpar och fördjupar studenten sina såväl ämnesmässiga som sociala och didaktiska kompetenser. Utifrån styrdokument och uppställda mål ska studenten med en hög grad av självständighet och stöd av handledare planera, genomföra och utvärdera undervisning samt bedöma och examinera elevers lärande. Vid planering och genomförande av undervisning ska elevers olika förutsättningar beaktas. Studenten ska kunna motivera sin undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Undervisning liksom övriga delar av lärarens uppdrag ligger till grund för didaktisk analys och reflektion. Undervisning Kursen genomförs huvudsakligen ute i skolverksamheten. VFU-perioden ska omfatta 40 timmars arbetsvecka inklusive planering och genomförandet av lektioner, auskultationer, arbete med VFU-uppgifter samt deltagande i annan verksamhet kopplad till lärarens yrkesroll. Studenten ska tillsammans med lokala lärarutbildare planera VFU så att arbetet ryms inom ramen för heltidstjänstgöring. Studenten genomför och utvärderar undervisning i samtliga ämnen som skall ingå i studentens lärarexamen. Under kursen genomförs ett antal VFU-uppgifter. Visst förberedelse- och uppföljningsarbete är campusförlagt. Examination Examinationen består av två delar. Den första delen av examinationen görs genom bedömning av genomförd undervisning med efterföljande didaktisk analys och reflektion samt andra undervisningsnära yrkesuppgifter. Bedömningen av denna del görs av besökande universitetslärare i samråd med lokala handledare. Den andra delen består av en skriftlig VFU-rapport som bedöms och examineras av universitetslärare. På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att med välgrundade resonemang didaktiskt motivera, genomföra och analysera undervisningen för att möta varje elevs behov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie examinationstillfälle anordnas ytterligare tillfällen enligt gällande regelverk. Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller

Bilaga 41 Olof Johansson Ordförande för programrådet för ämneslärare, KPU och yrkeslärare 2015-03-23 Sid 4 (4) förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget Underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att han eller hon tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Den som erhållit ett godkänt betyg på kursen kan ej examineras för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 ). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för xxxxxxxxxxx. Examination baserad på denna kursplan garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut 2015-04-20 Dnr FS 3.4.3-43-15 Bilaga 41 Sid 1 (2) Ärende p: 12 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Maria Löfgren Bakgrund: Information om fattade beslut om studieuppehåll och studieavbrott. Beredning: Förslag till beslut: Ad acta. Motivering till beslut: Beslut: enligt förslag. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Diariet Kopia för kännedom till: Anders Råberg

Bilaga 41

Bilaga 41 Lärarhögskolan Pedagogiskt pris 2015 Lärarhögskolans pedagogiska pris Lärarhögskolans pedagogiska pris 2015 går till Olof Johansson, verksam vid institutionen för matematik och matematisk statistik. Olof Johansson arbetar sedan 1989 som tillsvidareanställd universitetsadjunkt i matematik på Umeå universitet. Han har under många år varit tongivande vid utvecklingen av matematikdidaktiska kurser för lärarstudenter för årskurs 7-9 och gymnasiet. Olof har också varit en enorm tillgång i arbetet med att utveckla matematikkurser inom grundlärarutbildningen, liksom kurserna inom UK2, VFU2 och VFU3 för ämneslärare i matematik. Förutom kursutveckling inom de reguljära utbildningsprogrammen har Olof också varit mycket engagerad i utvecklingen av kurser inom den stora fortbildningssatsningen Lärarlyftet, både för verksamma lärare inom grundskolans tidiga år som de i senare år. Sedan 2014 är Olof ordförande för programrådet för ämneslärare och han har varit medlem i rådet sedan det startades. Han har också tillhört den organisationsgrupp som framgångsrikt anordnade matematikbiennalen på Umeå universitet åren 2012 och 2014. Olof har ett genuint intresse för lärarutbildningen på alla områden. Detta visar sig bl.a. i ett starkt engagemang för studenterna. Han är som lärare mycket lyhörd och arbetar hela tiden helhjärtat för att universitetet ska ha en lärarutbildning av högsta kvalitet. Olof är, och har varit, en mycket bra och viktig tillgång för ett universitet som har ambition att fortsatt vara ledande inom lärarutbildningen på det nationella planet. Den erfarenhet och kunskap som han byggt upp genom en långvarig och framgångsrik lärargärning inom verksamhetsförlagd utbildning har skapat ett stort kontaktnät bland yrkesverksamma lärare. Vår uppfattning är att Olof har ett stort förtroende bland dessa lärare och att han utgör en värdefull länk mellan universitetet och skolan. Priset delas ut av Lärarhögskolans rektor vid universitetets vårpromotion den 30 maj 2015. Bedömningskommittén Annica Nylander, Ulf Holmgren, Per Andersson och Jensine Holmgren (student)

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.6-117-15 Bilaga 41 Sid 1 (2) Ärende p: 14 Ärende: Beslut om bidrag för utlandsstudier/-vfu läsåret 2014 Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 28 januari 2015 utlyste Lärarhögskolan ett bidrag till studenter för utlandsstudier/-vfu (dnr FS 2.1.6-117-15) med sista ansökningsdag den 18 februari 2015. Ärendet har beretts av Carina Rönnqvist. Sammanlagt inkom 10 ansökningar. Beviljat belopp är ett schablonbelopp. Beslut: Rektor har 2015-03-27 beslutat att fördela ett bidrag för utlandsstudier till följande studenter: Namn Ändamål Beviljat belopp Alexandra Lindqvist VFU, La Trobe, 4 v. 4500 kr Elina Åkerstedt VFU, Auckland, 4 v 4500 kr Elinor Kero VFU, La Trobe 4 v. 4500 kr Ida Ingvarsson VFU, Seychellerna, 4 v 4500 kr Mathilda Ovesson VFU, La Trobe, 4 v 4500 kr Matilda Holmqvist VFU, Auckland, 4 v 4500 kr Petronella Riby Examensarbete, La Trobe, 4 v 4500 kr Therese Andersson VFU, Seychellerna, 4 v 4500 kr Linda Hokka Studier, Spanien, 2v 1500 kr Jens Garcia Studier, Spanien, 2v 1500 kr Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: Du som under vt 2014 eller ht 2014 genomfört och fått godkänt resultat på kurs/-er eller VFU/praktik som du genomfört utomlands kan nu söka ett bidrag om 750 kr/vecka (max

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS 2.1.6-117-15 Bilaga 41 Sid 2 (2) 3000 kr) inom Europa och med 1125 kr/vecka (max 4500 kr) för utom Europa. Pengarna utbetalas efter ansökningstidens slut. Krav: Studenten ska under aktivitetens genomförande ha varit antagen till utbildningar inom Lärarhögskolans ansvarsområde. Student som rest inom avtal som erbjuder ekonomiskt stöd (såsom Erasmus, Socrates, Nordplus etc.) kan inte få bidraget. Bidraget kan ej heller ges till student som får bidrag för dubbelt boende från Lärarhögskolan. Stöd beviljas endast efter godkänt resultat på kurs/vfu/praktik. Ansökan ska innehålla en kort reseberättelse för eventuell webbpublicering. Nio av de tio sökande uppfyller samtliga dessa krav och kan därför fördelas medel. När det gäller den tionde sökande, Petronella Riby, har hon ännu ej hunnit genomföra hela sin studietid utomlands men har via mail givits löfte om att erhålla bidraget då hon annars skulle ha fallit mellan stolarna mellan det gamla och det nya systemet för bidrag för utlandsstudier. Bilagor: Sökande, bilaga 14 B. Kontering: 6000 18 010 Expedieras till: Sökande (exp 2015-03-30). Kopia för kännedom till: Annika Kjellsson Lind, Agnetha Simm, Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Nordström

Ärende p 43 Verksamhetsplan 2016-2018 Plats för noteringar:

Lärarhögskolan 2015-05-11 Bilaga 43 A Diskussionspunkt: Verksamhetsplan 2016-2018 Bakgrund En ny verksamhetsplan för 2016-2018 ska fastställas av Lärarhögskolans styrelse den 22 oktober. Beredning Arbetet påbörjas vid styrelsemötet i maj 2015 med strategiska diskussioner. Därefter vidtar beredning i programråd, Lärarutbildningsråd, Forskningskommittén och i Lärarhögskolans ledningsgrupp. Ett förslag till ny verksamhetsplan tas fram till styrelsemötet i september. Slutgiltigt förslag fastställs i oktober. Bilagor: Verksamhetsplan för 2014-2015

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B Verksamhetsplan för Lärarhögskolan 2014-2015 Ett universitet som gör det möjligt Samverkan skapar utveckling och höjer kvalitet Delmål 1.1: Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Analys Såväl den regionala som den nationella samverkan förutses förbli betydande i framtiden. Det gäller samverkan med skolhuvudmän i regionen, samverkan med statliga myndigheter (skolinspektion, skolverk) som med skolhuvudmän samt samverkan med andra universitet nationellt och internationellt. För närvarande bedriver Lärarhögskolan en etablerad samverkan med Stockholms universitet (SULprojektet), med Linköpings universitet (samverkan om yrkeslärarprogrammet mm) samt med Tromsö universitet. Lärarhögskolan samordnar också stora nationella fortbildningsprojekten inom VAL samt både lärarlyftet och förskolelyftet. Den nationella samverkan ger erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning hos de inblandade parterna vilket leder till en kvalitetsmässigt bättre lärarutbildning. Det är Lärarhögskolans mening att denna samverkan ska fortsätta och eventuellt utökas. För att åstadkomma detta behövs en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för samverkan liksom ett utvecklat samarbete med Enheten för externa relationer vid Umeå universitet. Strategier samverkan med Stockholms universitet, Linköpings universitet, Tromsö universitet, Högskolan i Nord-Trondelag, samverkan i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. Uppföljningskriterier antal samverkande lärosäten. Delmål: 1.2 Lärarhögskolan har upprättat en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för regional och nationell samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. Analys Samverkan är absolut centralt för den verksamhet inom utbildning och forskning som ligger under Lärarhögskolans ansvarsområde. Lärarprogrammen innehåller omfattande verksamhetsförlagda perioder (som mest 22, 5 hp, dvs nästa en hel termin) som genomförs i samarbete med medverkande skolor. Som påpekats i forskningsavsnittet är behovet av utbildningsvetenskaplig forskning stort och den utbildningsvetenskapliga forskningen är i sin tur beroende av ett nära samarbete med skolor för sin utveckling. 1

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B Eftersom samverkan är så centralt för Lärarhögskolans verksamhet är de flesta delmål som rör samverkan invävda i avsnitten för utbildning och forskning. Under 1.3 återfinns därför endast mål för hur Lärarhögskolan ska arbeta med samverkan, dvs. att samverkan ska ske med skolhuvudmän i regionen, med myndigheter samt med andra universitet nationellt och internationellt samt vilka egenskaper som ska prägla samverkansarbetet. Viktigt med all samverkan är dock att den ska gynna båda parter, dvs. för Umeå universitets del leda till kvalitetshöjningar av såväl lärarutbildning som forskning och för samverkande part leda till förbättring av verksamhet. De verksamhetsnära forsknings- och utvecklingsprojekt som utvecklas ska vara konkreta, tydligt mål- och resultatstyrda samt helst långsiktiga, dvs. sträcka sig över en rad år så att det för båda parter är möjligt att ta tillvara utfall i form av innovationer och kompetens. I den nya skollag som gäller från den 1 juli 2011 finns flera förändringar som medför att samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten kommer att förbli betydande framöver. I skollagen fastslås exempelvis att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ytterligare ett exempel är kravet på att endast lärare/förskollärare som har legitimation och är behöriga får bedriva undervisning (Kap 2 13). Regeringen har vidare lanserat flera stora satsningar på fortbildning och karriärutveckling för verksamma lärare, förskollärare och rektorer (Lärarlyftet II, Förskolelyft, VAL, yrkeslärare, forskarskolor) inklusive ett system för karriärtjänster. Utöver detta görs särskilda satsningar inom områdena matematik samt naturvetenskap och teknik. Strategier upprättande av årlig planeringscykel, dialog med fakulteter och institutioner, tillsammans med skolhuvudmän i kommunen utveckla nätverk för dialog kring och utveckling av VFU och externa examensarbeten, externt nyhetsbrev, samarbete med Enheten för externa relationer. Uppföljningskriterier enkät till prefekter. 2

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B Utbildning för gränslös kunskap Delmål 2.1: Lärarhögskolan har i samarbete med humanistisk fakultet utarbetat strategier för hur estetiska ämnen kan stärkas och profileras med avseende på utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö. 1 Analys Utbildningen inom textilslöjd och trä- och metallslöjd ges, som ovan diskuterats, vid mycket få lärosäten i landet. Genom ett fristående kursutbud som ges delvis på distans via nät tar Umeå universitet redan idag ett nationellt ansvar för lärarutbildning inom dessa områden. Vid Umeå universitet finns en unik samlad forskningsmiljö för estetiska ämnen, dvs. bild, musik och slöjd, med flest disputerade i landet inom respektive disciplin. Miljön har nyligen förstärkts genom ett antal konstnärliga ledare. Samarbete med enheter som Konsthögskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan är under planering. Strategier strategier för hur utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö inom estetiska ämnen kan stärkas och profileras har utarbetats, omvärldsanalys för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Uppföljningskriterier att strategier har utarbetats för implementering 2016-2017. Delmål 2.2: Ett antal utbildningsprogram baseras helt eller delvis på nätbaserade moduler Analys Umeå universitet utbildar lärare inom samtliga områden/examina enligt 2011-års reform, dvs. förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Inom Lärarhögskolan utbildas även studie- 1 Tidigare formulering av detta delmål var: Umeå universitet, i samarbete med Lärarhögskolan, har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bli en nationell nod för en eller flera utbildningar inom praktiskt-estetiska ämnen. Delmålet reviderades 2014-12-16 av följande skäl: En genomgång av förutsättningarna för att bli en nationell nod har gjorts tillsammans med Institutionen för estetiska ämnen. Miljön har styrkor, inte minst genom att den omfattar flest andel disputerad lärare i bild, slöjd, musik och dans i landet. Institutionen har också ett omfattande fristående kursutbud på distans och tar därigenom ett nationellt ansvar för utbildning av lärare i estetiska ämnen. Andelen sökande inom ämneslärarprogrammet är dock fortfarande mycket lågt. Lärarhögskolan har emellertid gjort bedömningen att Umeå universitet ännu inte är i det läget att en ansökan om att bli nationell nod kan inlämnas. Andelen sökande i estetiska ämnen inom ämneslärarprogrammet är fortfarande lågt. Likaså behöver samarbetet med övriga konstnärliga utbildningar utvecklas. En strategi behöver också utarbetas för det fristående kursutbudet. Lärarhögskolans förslag är att strategier utarbetas under 2015, för implementering under 2016-2017, tillsammans med humanistisk fakultet i syfte att stärka och profilera estetiska ämnen vid Umeå universitet vad gäller såväl utbildningsutbud, forskningsmiljö som konstnärlig miljö. En omvärldsanalys bör även göras för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Det ursprungliga delmålen, dvs att ansöka om att bli nationell nod, kan bli aktuellt för verksamhetsplaneringen 2016-2017. 3

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B och yrkesvägledare samt specialpedagoger och speciallärare. I jämförelse med många lärosäten, inte minst de närliggande Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet, har Umeå universitet en mycket bred lärarutbildning med möjlighet att utfärda samtliga examina och inom de flesta ämnen. Det är Lärarhögskolans ambition att så långt som möjligt behålla denna bredd, dock kan vissa justeringar behöva göras i form av ändrade distributionsformer (campus respektive nätbaserade moment/ämnen/program) för att anpassa utbudet till efterfrågan och ta ett regionalt och i vissa fall även ett nationellt ansvar. I ansökningsstatistiken för hösten 2013 kan konstateras en ökning av antalet förstahandssökande om 30 % till Umeå universitets lärarprogram i jämförelse med hösten 2012. Ökningen gäller framförallt förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet inriktning F-3. Ansökningsstatistiken för ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 och gymnasiet är fortsatt problematisk för i det närmaste samtliga ämnen: matematik, svenska, samhällskunskap, religion, hem- och konsumentkunskap, bild, musik, trä- och metallslöjd, textilslöjd. Undantag utgör ämnen som engelska, historia och idrott där söktrycket är högt. Vad gäller antalet sökande till trä- och metallslöjd samt svenska kan emellertid en svag ökning skönjas i jämförelse med tidigare år. För specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet kan en viss minskning i söktrycket konstateras, vilket följer en nationell trend. Söktrycket till studie- och yrkesvägledarprogrammet är oförändrat i jämförelse med föregående år, dvs lågt beträffande campus och högt till den variant som ges på distans. Nätbaserade moduler ska utvecklas, framförallt för program där Umeå universitet är nationellt rekryterande och tar ett nationellt ansvar. I dagsläget rör det sig om bland annat följande utbildningar: yrkeslärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen och ämneslärarprogrammet i samiska. Bristen på yrkeslärare beräknas bli stor i framtiden. Merparten av de som studerar på yrkeslärarprogrammet arbetar redan idag minst halvtid i skolan. De studerande finns utspridda över hela Norrland. Utbildningen ges idag på halvfart distans med vissa träffar i Umeå. För att kunna ta ett större både regionalt och nationellt ansvar för utbildning av yrkeslärare kan det dock bli aktuellt att utveckla ännu fler nätbaserade moduler alternativt hela terminer som ges via nät. Lärarhögskolan menar att det också kan bli nödvändigt att utveckla nätbaserade moduler för den kompletterande pedagogiska utbildningen. Umeå universitet är ett av få lärosäten i landet som ger utbildning inom textil- och trä- och metallslöjd. Ämnena kan läsas i ämneslärarprogrammet men också via fristående kurser. I det senare fallet finns möjlighet att efter avklarade ämnesstudier söka till den kompletterande pedagogiska utbildningen. Potentiella sökande finns utspridda över ett stort geografiskt område och jobbar vanligtvis deltid i skolan, vilket ställer krav på nätbaserade moduler. Umeå universitet har sedan 2013 nationellt ansvar för ämneslärarutbildning i samiska språk. I samarbete med Institutionen för språkstudier förbereder Lärarhögskolan under 2013 en ansökan om examensrätt för lärarutbildning i samiska språk. Potentiella studerande är utspridda över ett stort område i norden, dvs inte bara i Sverige, vilken ställer krav på en utbildning som kan läsas via nätbaserade moduler. 4

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B Strategier utveckla nätbaserade moduler/varianter för bland annat följande program: yrkeslärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen, ämneslärarutbildning i samiska språk, bibehålla och stärka nuvarande kursutbud på distans i praktiskt-estetiska ämnen, utveckla fortbildningsmoduler på avancerad nivå (se även separat mål kring avancerad nivå). Uppföljningskriterier att sådana moduler har utvecklats. Delmål 2.3: För samtliga utbildningsprogram med examensarbeten som endast ger examen på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå. Analys Detta mål rör utveckling av kursmoduler/skalprogram på avancerad nivå för de utbildningar med examensarbeten inom Lärarhögskolans ansvarsområde som endast leder till en examen på grundnivå, dvs. förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med inriktning mot verksamhet i fritidshem och studie- och yrkesvägledarprogrammet. Skälet till att moduler alternativt ett skalprogram på avancerad nivå bör utvecklas handlar om att säkra möjligheterna till att rekrytera studerande på forskarnivå inom dessa områden. Umeå universitet är ett av få större lärosäten i landet som inte erbjuder ett masterprogram för denna grupp studenter. Avsaknaden av ett/flera masterprogram är en problematisk inte minst eftersom Umeå universitet bedriver en relativt omfattande utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap och är i ständigt behov att säkra rekrytering till forskarnivån. För all fortbildning ser Lärarhögskolan det som viktigt att utveckla kursmoduler som ges helt eller delvis via nät. Det stora flertalet lärare som förväntas ta del av kursutbudet är nämligen yrkesverksamma och finns utspridda över ett stort område. Lärarhögskolan vill också öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling kring ett framtida utbildningsutbud på avancerad nivå. Strategier beställning, överväg möjlighet till skalprogram i pedagogisk yrkesverksamhet, öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling. Uppföljningskriterier att sådana moduler har utvecklats. 5

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B Delmål 2.4: Lärarhögskolan har utvecklat en variant av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Analys Ansökningsstatistiken för ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 och gymnasiet är fortsatt låg för i det närmaste samtliga ämnen Nuvarande kompletterande pedagogisk utbildning består av tre terminer. Bristen på utbildade lärare i vissa ämnen beräknas dock bli stor i framtiden. Särskilt stor kommer bristen bli inom naturvetenskapliga ämnen, inom vissa estetiska ämnen, i matematik samt vad gäller lärare i moderna språk. För att möta kravet på utbildade lärare ser Lärarhögskolan det som viktigt att skyndsamt utreda lämplig konstruktion och eventuella konsekvenser av att inrätta en kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt. Om lärosätena inte själva gör detta finns en överhängande risk för att olika lobby- och intresseorganisationer agerar istället för universiteten. Strategier beställning, omvärldsanalys. Uppföljningskriterier att en sådan utbildning har utvecklats. Delmål 2.5: Lärarhögskolan har identifierat mobilitetsfönster för samtliga program, Analys Att internationaliseringen inom lärarutbildningen behöver öka har konstaterats i flera rapporter. Där vissa utbildningar, som t ex handels- eller socionomutbildningar, uppnår närmare 50 procent utresande studenter, ligger lärarutbildningen i Sverige på omkring 3 procent utresande studenter. Orsakerna till den låga graden av mobilitet är många, där några av de främsta är utbildningens tvärvetenskapliga karaktär där motsvarande innehåll i en strikt mening inte alltid går att finna i andra länders lärarutbildningar. En annan anledning är bristen på valbara kurser. Tilläggas kan att införandet av 2011-års lärarutbildning ytterligare har minskat mobilitetsmöjligheterna för lärarstudenter då den enligt examensordningen innehåller betydligt färre valbara kurser än tidigare. I dagsläget finns inga system för att mäta mobilitet inom Umeå universitets lärarutbildningar. In- och utresande studenter registreras vid fakulteterna och Lärarhögskolan kommer endast i kontakt med de studenter som reser på Lärarhögskolans avtal och/eller genomför verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige. Lärarhögskolans uppskattning är dock att andelen utresande lärarstuderande vid Umeå universitet inte överstiger 3 % (troligtvis lägre), särskilt om endast utbyten om minst en termin räknas enligt Uranks modell. Möjligheter att genomföra verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige finns redan i dag inom ramen för Umeå universitets lärarutbildningar. Det går även att genomföra delar av ämnes- /inriktningsstudier i ett annat land i Sverige, dock inte alltid på termins- och/eller årsbasis. För att öka det internationella utbytet föreslår Lärarhögskolan under målområdet Internationell dimension att 6

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B mobilitetsfönster ska identifieras för alla program och ämnen så att alla studenter som vill ska kunna genomföra minst en termins studier vid ett lärosäte i ett annat land än Sverige. Strategier utlysning av medel för att skapa mobilitetsfönster, utarbeta en strategi för internationella avtal, erbjud internationellt utbytbara kurser, bidrag till utresande studenter. Uppföljningskriterier att mobilitetsfönster har identifieras för samtliga program. Delmål 2.6: Lärarhögskolan har upprättat samarbete med övningsskolor. Analys I Norge och Finland bedrivs lärarutbildning sedan länge i samarbete med särskilt utvalda övningsskolor (i Finland kallad övningsskolor). Verksamheten har varit framgångsrik i den meningen att såväl skola som lärarutbildning utvecklats positivt av samarbetet. Regeringen har för 2014 aviserat möjligheten för svenska lärosäten att ansöka om medel för försöksverksamhet med övningsskolor. Lärarhögskolan ämnar ansöka om möjlighet att få inrätta försöksverksamhet med övningsskolor i samarbete med Stockholms universitet, där sådan försöksverksamhet redan bedrivs. Det är dock viktigt att Umeå universitet tillsammans med samverkande skolhuvudman tar fram egna bärande idéer och egna modeller för vad samverkan om övningsskolor ska innebära. Tanken är alltså inte att applicera Stockholms redan upparbetade modell vid Umeå universitet utan att genom en rad komparativa aspekter jämföra sig med Stockholms universitet. Strategier ansök om att få etablera försöksverksamhet med handledningsskolor. Uppföljningskriterier att en sådan ansökan har inlämnats. 7

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B Forskning som spränger gränser Delmål 3.1: Lärarhögskolan har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Analys Umeå universitet har satt upp ett delmål om att förutsättningarna för nydanande forskning ska öka. För att nå detta behövs ett resursfördelningssystem som premierar långsiktighet. Hänsyn behöver även tas till forskningens genomslag i utbildningspraktiken, då kritik har riktats mot att den utbildningsvetenskapliga forskningen inte är tillräckligt välutvecklad för att utgöra bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat inte tillräckligt systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer (se vidare i analys under 3.3). Lärarhögskolans strategi för att nå Umeå universitets mål i vision 2020 om att öka förutsättningarna för nydanande forskning är att delvis omvandla nuvarande anslagssystem till färre och större bidrag som ger möjlighet till långsiktighet och risktagande för enskilda. Det behövs även mindre bidrag för att starta upp och initiera nya forskningsprojekt, exempelvis i samverkan med skolan, och som sedan om förutsättningarna är de rätta kan erhålla medel för mer långsiktiga samarbeten. För en utförligare analys av komplexiteten nydanande forskning och långsiktighet se delmål 3.2 och nydanande forskning och forskningens genomslag i utbildningspraktiken se 3.2. Strategier I syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stödet brett mot hela Umeå universitet: utveckling av ett system med både öppna anslag och anslag som riktas mot nya angelägna forskningsområden som kan vara svåra att erhålla finansiering för. Ett sådant område är forskning som är direkt kopplat till verksamhetsutveckling i skolan, systemet innehåller både större anslag som kan användas mer långsiktigt i nydanande projekt som kan innebära större risktagande och mindre anslag som kan användas i mindre projekt eller komplettera annan finansiering. i syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stödet brett mot forskare såväl inom som utom områdena pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik samt mot forskning om utbildning, undervisning och lärande relaterat till samhällets och individens behov, utveckling av utvärderingsmodell för genomslag i utbildningspraktiken. Uppföljningskriterier att stora mer långsiktiga anslag har införts, att anslag fördelas vid Umeå universitet i bred mening, på längre sikt (2016-2018) antalet publiceringar i högt rankade tidskrifter, 8

Lärarhögskolan 2013-12-03, reviderad 2015-02-09. Bilaga 43 B på längre sikt (2016-2018) kvalitativa utvärderingar av hur nydanande utbildningsvetenskaplig forskning är vid Umeå universitet, på längre sikt (2016-2018) utvärdering av genomslag i utbildningspraktiken. Delmål 3.2: Lärarhögskolan har utvecklat en modell för att stödja fakulteternas rekrytering av högre lärarbefattningar inom utbildningsvetenskap med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Analys En av fördelarna med den nya organisationen är att Lärarhögskolan kan arbeta universitetsövergripande i samarbete med fakulteterna. Till skillnad från fakulteterna har Lärarhögskolan inga egna anställda utan är begränsad till att erbjuda fakulteterna och institutioner ekonomiskt stöd till riktade satsningar. Situationen medför att Lärarhögskolans forskningssatsningar måste diskuteras samt samplaneras och synkroniseras med fakulteternas/institutionernas strategier. Exempel där detta är tydligt är de delmål utarbetade i relation till Umeå universitet Vision 2020 som rör långsiktighet kopplat till möjligheter till risktagande och nydanande forskning. Trots omfattande satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet så har forskningen och forskarutbildningen inom området ännu relativt små permanenta resurser sett i relation till grundutbildningens omfattning och sett i relation till att utbildning på olika nivåer är en av samhällets absolut största verksamheter. Lärarhögskolans löpande forskningsbudget är långt ifrån tillräcklig för att finansiera all utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet, där den stora tillfälliga forsknings- och kompetenssatsningen från universitetsstyrelsen avslutas 2016. Det är dessutom oklart om intentionerna bakom nedläggningen av Lärarfakulteten och bildandet av Lärarhögskolan 2009 har fått fullt genomslag, i meningen att Umeå universitets fakulteter tar ansvar för att bedriva utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Sammantaget måste därför arbetet med att öka interna och externa forskningsanslag fortgå. Samtidigt räcker det på grund av rekryteringssvårigheterna som nämns ovan ibland inte med att tillföra mer medel, tydliga rekryteringsstrategier behöver även utvecklas. Utbildningsvetenskap befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det finns viktiga områden där forskning väsentligen saknas. Detta är problematiskt dels eftersom utbildningsvetenskaplig forskning behövs som stöd för att utveckla undervisningspraktiken vid skola/högskola och dels eftersom grundutbildningen vid Umeå universitet ska vara vetenskapligt baserad. Även de utbildningsvetenskapliga forskningsområden som är relativt starka vid Umeå universitet (och nationellt) är i realiteten förhållandevis små jämfört med många forskningsområden utanför utbildningsvetenskap. Det medför att anslagen till områdena är relativt få och därför kan tillgång till ekonomiska resurser variera mycket även på kort sikt, vilket i kombination med ovan nämnda rekryteringssvårigheter försvårar långsiktig planering. Problemet förstärks av att de utbildningsvetenskapliga anslagen från Vetenskapsrådet, som är den huvudsakliga externa finansiären av utbildningsvetenskaplig forskning, är få och stora (större än inom t.ex. medicin och naturvetenskap). Flexibilitet och långsiktighet i planering för personella och ekonomiska resurser är därför särskilt viktigt inom utbildningsvetenskap. Den reviderade organisation för Lärarhögskolan som infördes 2012 har, som tidigare nämnts, gett förbättrade möjligheter till dialog och samordning med fakulteterna/institutionerna; dels då själva 9