vetenskapsrådets årsredovisning 2014
FORSKARPORTRÄTT: De forskare som porträtteras i denna årsredovisning har fått forskningsstöd från Vetenskapsrådet under 2014. Varje porträtt representerar ett av Vetenskapsrådets olika ämnesråd eller en av kommittéerna. Fotografierna är tagna i forskarnas egna miljöer. I text och bild beskrivs också ett exempel på en forskningsinfrastruktur som fått stöd av Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer. FOTO: Jakob Halaska FOTOREDAKTÖR: Danil Lundbäck, Vetenskapsrådet REDAKTÖRER: Per Hyenstrand och Ragnhild Romanus, Vetenskapsrådet REDAKTION: Enheten för personal och ekonomi, enheten för digital kommunikation, enheten för styrning och samordning samt enheten för uppföljning GRAFISK FORM: Erik Hagbard Couchér, Vetenskapsrådet TRYCK: Danagård LiTHO, Motala, 2015 VETENSKAPSRÅDET Västra Järnvägsgatan 3 Box 1035 101 38 Stockholm www.vr.se
vetenskapsrådets årsredovisning
innehåll FÖRORD...6 1. INLEDNING...7 1.1 Kort om Vetenskapsrådet...7 1.2 År 2014 vid Vetenskapsrådet...8 1.3 Disposition och innehåll...8 2 RESULTATREDOVISNING...12 2.1 FORSKNINGSFINANSIERING...12 2.1.1 Svensk forskning i internationellt perspektiv...13 2.1.2 Forskning av hög kvalitet...15 2.1.3 Förnyelse...16 2.1.4 Jämställdhet...17 2.1.5 Forskningsområden med särskilda återrapporteringskrav...22 2.1.6 Lärosäten...29 2.1.7 Stödformer...30 2.1.8 Finansiell uppföljning...32 2.1.9 Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningsstöd...33 2.2 FORSKNINGENS VERKTYG OCH INFRASTRUKTURER...33 2.2.1 Nationella forskningsinfrastrukturer............................................................................................33 2.2.2 Internationella forskningsanläggningar och organisationer...38 2.2.3 Registerbaserad forskning...41 2.2.4 Universitetsdatanätet Sunet...41 2.2.5 Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningens verktyg och infrastrukturer...43 2.3 SAMVERKAN...43 2.3.1 Nationell samverkan...43 2.3.2 Nordisk samverkan...49 2.3.3 Europeisk samverkan...49 2.3.4 Övrig internationell samverkan...52 2.3.5 Vetenskapsrådets prestationer avseende samverkan...53 2.4 ANALYSER, UTVÄRDERINGAR OCH UTREDNINGAR...53 2.4.1 Analyser...53 2.4.2 Utvärderingar...55 2.4.3 Utredningar...58 2.4.4 Vetenskapsrådets prestationer avseende analyser, utvärderingar och utredningar...60 2.5 KOMMUNIKATION...60 2.5.1 Seminarier, konferenser och dialogtillfällen...60 2.5.2 Rapporter och andra publikationer...61 2.5.3 Digitala kanaler...62 2.5.4 Vetenskapsrådets prestationer avseende forskningskommunikation...62 2.6 ORGANISATION OCH ANSTÄLLDA...63 2.6.1 Styrelse och övriga beslutsorgan...63 2.6.2 Myndighetens organisation...63 2.6.3 Personal...63 2.7 TABELLER TILL resultatredovisningen...68 2.8 BILAGOR TILL resultatredovisningen...105 Bilaga 1: Läsanvisning...105 Bilaga 2: Former för stöd...109 Bilaga 3: Definitioner...110 Bilaga 4: Förkortningar...111 Bilaga 5: Ledamöter i styrelse, råd och kommittéer...113 3. FINANSIELL REDOVISNING...123 3.1 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER...123 3.2 RESULTATRÄKNING...124 3.3 BALANSRÄKNING...125 3.4 ANSLAGSREDOVISNING...126 3.5 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS...127 3.6 REDOVISNING MOT BEMYNDIGANDEN...128 3.7 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...129 3.8 NOTER...131
förord Vetenskapsrådets huvudsakliga uppdrag är att stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Genom att vara rådgivare till regeringen i forskningsrelaterade frågor verkar myndigheten också för att skapa ett effektivt forskningssystem i Sverige. Dessa båda roller tillsammans med ett omfattande utvecklingsarbete avseende den interna organisationen har präglat verksamhetsåret 2014. Projektbidragen är Vetenskapsrådets huvudinstrument för forskningsfinansiering. Denna bidragsform är baserad på de två viktigaste drivkrafterna för ökad forskningskvalitet: att forskarnas egna idéer styr forskningens inriktning, samt att bidragen erhålls i konkurrens baserad helt och hållet på sakkunniggranskning av forskningens kvalitet. Totalt har cirka 2 500 forskare verksamma i Sverige projektbidrag från Vetenskapsrådet. Under året har vi också beviljat bidrag till internationell rekrytering, rådsprofessorer samt framstående yngre forskare. Dessa bidrag är större än projektbidragen. Jag ser denna excellenssatsning som ett mycket viktigt instrument för att skapa forskningsmiljöer kring några av de mest framstående forskarna och för att stimulera till mer långsiktiga mål för forskningen. När det gäller bidrag till strategiskt viktiga områden rör flera stöd den medicinska forskningen. En unik satsning är den första utlysningen inom klinisk behandlingsforskning där staten och landstingen för första gången gemensamt finansierar forskning. Målet är att förbättra och effektivisera metoder och kliniska behandlingar genom samverkan mellan vård, akademi och industri. Vetenskapsrådets satsningar på forskningens infrastruktur är också av strategisk betydelse. Under året har en ny modell för att prioritera och finansiera infrastruktur utvecklats. Detta var starkt efterfrågat och jag är övertygad om att det kommer att vara till stor nytta för det svenska forskningssystemet. Även arbetet med att förenkla och effektivisera tillgången till registerdata för forskning är nära knutet till infrastruktur. Att underlätta för de forskare som bygger sin forskning på denna typ av data är mycket angeläget. Under det gångna året har Vetenskapsrådet arbetat för att utveckla olika delar av det svenska forskningssystemet. Ett exempel på detta är förslaget till ny modell för bedömning av forskningskvalitet vid landets lärosäten, en modell benämnd Fokus. Riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och till forskningsdata har också utarbetats. Ett tredje större projekt är Prisma, det nya systemet för hantering av ansökningar. Vad gäller det interna arbetet vill jag speciellt framhålla översynen av myndighetens organisation. De förändringar den inneburit svarar mot den expansion och utveckling av verksamheten som skett sedan den förra översynen gjordes för sex år sedan. När jag summerar 2014 ser jag tillbaka på ett intensivt år där den löpande verksamheten expanderat, där flera stora projekt avslutats och där stödverksamheten utvecklats i takt med kärnverksamheten. Detta har uppnåtts tack vare ett starkt engagemang och goda prestationer från myndighetens medarbetare och ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper. Med årets goda resultat som bas ser jag nu fram mot 2015 och ett fortsatt gott samarbete mellan Vetenskapsrådet och alla de intressenter som är kopplade till vår verksamhet. Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet 6
1 inledning 1 inledning 1.1 kort om vetenskapsrådet Vetenskapsrådet, som bildades 2001 genom en sammanslagning av fem forskningsfinansierande myndigheter, är Sveriges största finansiär av forskning. Myndigheten finansierar drygt en tiondel av lärosätenas forskning; bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om grundforskning. Att ägna sig åt grundforskning eller nyfikenhetsbaserad forskning innebär att systematiskt och metodiskt söka efter kunskap utan att det finns någon given tillämpning. Vetenskapsrådet menar att en omfattande och obunden finansiering av grundforskning via forskningsråden är nödvändig. Det behövs för att svensk forskning ska kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och en fortsatt utveckling av de många områden som utgör en förutsättning för framgång inom mer specialiserade eller tillämpade sammanhang. Grundforskning är basen för framtida innovationer och vetenskapliga landvinningar. Därmed är den oerhört betydelsefull för samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriärstöd. Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan samt Sveriges medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar (se figur 1). För att kunna ge dessa forskningsstöd har Vetenskapsrådet flera olika anslag från regeringen (Tabell a). Vetenskapsrådet ansvarar också för kommunikation om forskning och forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning. Vetenskapsrådets vision är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. FIGUR 1. ÖVERSIKT över VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD 2014 Källa: Tabell II (avsnitt 2.7). Anmärkning: I figuren fördelas forskningsstödet på källa (staplarnas bredd) och stödformsgrupp (indelning av respektive stapel). Exklusive återbetalade bidrag. 100% 90% 80% 70% Annat stöd 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Humaniora och samhällsvetenskap, ap 1 Medicin och hälsa, ap 2 Naturvetenskap och teknikvetenskap, ap 3 Utbildningsvetenskap, ap 4 Konstnärlig forskning, ap 5 Särskilda satsningar, ap 5 Forskningens verktyg och infrastrukturer, ap 5 Klinisk behandlingsforskning, ap 6 Avgifter internationella organisationer Utvecklingsforskning Mindre anslag Externa medel Stöd till internationell samverkan och samarbete Stöd till forskningens verktyg och infrastrukturer Stöd till forskningsmiljöer, forskningssamverkan och forskarskolor Karriärstöd Projektstöd 7
1 inledning 1.2 år 2014 vid vetenskapsrådet På Vetenskapsrådet genomfördes 169 årsarbeten 2014. I kapitel 2, Resultatredovisning, beskrivs myndighetens arbete under året. Några nedslag (med hänvisning till avsnitt i huvudtext inom parantes) är: Ett förslag till modell för resursfördelning mellan lärosäten lämnades till regeringen i december. I enlighet med uppdraget innefattar modellen kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans. Vetenskapsrådet föreslår att all forskning utvärderas vart sjätte år utifrån en bedömning av vetenskaplig kvalitet, kvalitetsutvecklande faktorer och genomslag utanför akademin (2.4.3). En ny modell för att prioritera, finansiera, organisera och styra forskningsinfrastruktur av nationellt intresse utvecklades (2.2.1). Ett hundratal forskare kartlade nuläge och framtidsutsikter inom de ämnesområden och för de infrastrukturer som Vetenskapsrådet ansvarar för. För att inhämta synpunkter publicerades forsknings-översikterna i webbforum under hösten (2.3.1). En kommitté för klinisk behandlingsforskning inrättades under våren och en första utlysning genomfördes (2.1.5). En kommitté för nationell samordning av kliniska studier inrättades under hösten. Den administrativa enhet som ska hantera kommitténs frågor kommer att placeras i Göteborg (2.1.5). För att finansiering, analysverksamhet och kommunikation av forskning ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män har Vetenskapsrådet sett över arbetsformer och styrdokument. Ledamöter och medarbetare har utbildats i jämställdhetsfrågor (2.1.4). Den första utlysningen inom Prisma, det nya ansöknings- och ärendehanteringssystem som har utvecklats i samverkan med Formas och Forte, genomfördes i oktober (2.1.8). För första gången utlystes bidragsformen International Career Grant som kombinerar internationell mobilitet med en anställning vid ett svenskt universitet (2.1.3). I den stora utlysning inom samtliga ämnesområden som Vetenskapsrådet gör varje vår inkom 5 621 ansökningar 824 beviljades (2.1.7). 239 ansökningar inkom till de två utlysningarna av stöd till Internationell postdok 41 beviljades (2.1.7). Joint Programming Intitiative on Antimicrobial Resistance (jpiamr), som koordineras av Sverige via Vetenskapsrådet, öppnade sin första utlysning och lanserade en strategisk forskningsplan för att minska antibiotikaresistens i världen (2.3.3). Vetenskapsrådets ansvar för Horisont 2020 är betydligt större än för tidigare ramprogram inom eu. Myndigheten har ett särskilt ansvar för huvudprioriteringen Vetenskaplig spetskompetens (2.3.3). I samarbete med Kungliga biblioteket vidareutvecklar Vetenskapsrådet databasen SwePub och 2014 anordnades en nationell konferens om infrastruktur för forskningsinformation, iffis14. Vetenskapsrådet har också inrättat en nationell styrgrupp för forskningsinformation (2.3.1). En ny generaldirektör vid Vetenskapsrådet för den kommande sexårsperioden utsågs i juni (2.6.3). Det första spadtaget för European Spallation Source (ess) togs i september. En stor del av finansieringen av anläggningen går via Vetenskapsrådet som också har i uppdrag att stimulera svenskt deltagande kring uppbyggnad och drift (2.2.2). Tillsammans med Kungliga biblioteket har Vetenskapsrådet under 2014 tagit fram ett förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, så kallad open access. Förslaget lämnades till regeringen i januari 2015 (2.3.1). 1.3 disposition och innehåll I denna årsredovisning sammanfattas Vetenskapsrådets verksamhet under 2014. I kapitel 2 Resultatredovisning beskrivs myndighetens arbete. Detaljerad statistik återges i tabellform i avsnitt 2.7. Redovisningen svarar mot återrapporteringskraven i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, samt myndighetens regleringsbrev, instruktion och separata uppdrag. I bilaga 1, Läsanvisning, finns hänvisningar till dessa krav och uppdrag. Bilagt finns även information om de former av stöd genom vilka Vetenskapsrådet finansierat forskning under 2014 (bilaga 2), definitioner av begrepp (bilaga 3), förkortningar (bilaga 4) samt en sammanställning av ledamöter i styrelse, råd och kommittéer (bilaga 5). I kapitel 3 återges myndighetens finansiella redovisning med resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter. Vetenskapsrådets prestationsmått presenteras indelat efter verksamhetens huvudsakliga inriktningar och är valda för att på ett kvantifierbart sätt redovisa prestationer inom (i) forskningsstöd, (ii) internationell samverkan, (iii) forskningens verktyg och infrastrukturer inklusive universitetsdatanätet Sunet, (iv) analyser, utvärderingar och utredningar, samt (v) forskningskommunikation. År 2014 hade Vetenskapsrådet ett antal olika anslag och anslagsposter, se sammanställning i tabell a. Det 8
1 inledning största anslaget, som avsåg forskning och forskningsinformation, var uppdelad i sex anslagsposter avsedda för finansiering av forskning inom angivna områden. Anslagspost 5 avser insatser inom alla forskningsområden, forskningsinfrastruktur och forskningsinformation. Vid sidan om dessa anslag fanns vissa mindre anslagsposter, vilka beskrivs närmare i den finansiella redovisningen (kapitel 3). Tabell A. Vetenskapsrådets anslag 2014. Källa: Vetenskapsrådets regleringsbrev Anslag 2014 tkr Forskning och forskningsinformation 5 599 437 Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, ap 1 279 608 Forskning inom medicin och hälsa, ap 2 872 386 Natur- och teknikvetenskaplig forskning, ap 3 1 051 439 Utbildningsvetenskaplig forskning, ap 4 157 535 Forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur, ap 5 3 188 466 Klinisk behandlingsforskning, ap 6 50 003 Avgifter till internationella organisationer 260 061 Förvaltning 133 697 Universitetsdatanätet Sunet 43 834 Utvecklingsforskning 170 000 Farmaci 4 000 Psykiatri 12 000 Civila samhället 15 000 9
Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet MED MOLEKYLER I FOKUS BEKÄMPAR DE ALLERGIER Molekylärbiologin öppnar nya möjligheter att förbättra diagnostik och behandling av allergisjukdom. Min forskargrupp har exempelvis visat att allergi mot rött kött är ett problem i Sverige. Dessa patienter har allergiframkallande antikroppar mot en kolhydratstruktur och får mycket svåra allergiska reaktioner några timmar efter att de ätit kött. Nu ska vi utvärdera den kliniska betydelsen av detta i olika patientgrupper och ta reda på hur mekanismerna ser ut på molekylär nivå. Vidare vill vi undersöka vad som skiljer immunsvaret hos patienter som tål respektive inte tål jordnötter genom att analysera antikroppar mot olika bindningsställen på jordnötsproteiner. Vi vill även identifiera biomarkörer för svår allergi och hitta nya mål för behandling. Därutöver vill vi ta fram mer effektiva vacciner för allergisjukdom. Vi som arbetar med det här är såväl kliniska forskare som grundforskare. Med nya verktyg vill vi öka kunskapen om den vanligaste allergiformen som innebär att patienten bildar IgE antikroppar mot det hen inte tål. Målet är att den kunskap vår forskning genererar ska ligga till grund för tillämpningar inom en snar framtid och förbättra livskvalitén för patienter med svåra allergier. Bidragsform: Projektbidrag 10
Kommittén för klinisk behandlingsforskning Med klinisk behandlingsforskning menas stora kliniska studier där man kan se patientnytta inom en definierad tidsrymd. Syftet är att optimera befintliga behandlingsrutiner, läkemedel och medicinsk teknik eller att utveckla och utvärdera nya sådana. Forskningen kan spänna över områden som prevention, diagnostik, behandling, uppföljning, implementering, omvårdnad och rehabilitering. Vetenskapsrådet stödjer klinisk behandlingsforskning i samarbete med Sveriges landsting. Den första utlysningen inom området gjordes 2014. Ämnesrådet för medicin och hälsa Medicinsk forskning ger kunskap om hur människokroppen fungerar och hur sjukdomar förebyggs, uppkommer och behandlas. Vetenskapsrådet stödjer allt från forskning på molekylär- och cellnivå och forskning som involverar försöksdjur och patienter, till epidemiologiska studier på grupper av människor.
2 resultatredovisning 2.1 forskningsfinansiering Forskningsfinansiering är Vetenskapsrådets kärnverksamhet och under 2014 utbetalades 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga vetenskapsområden. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning. Vetenskapsrådet lämnar även bidrag till exempelvis forskaranställningar och till forskningsmiljöer. Dessa typer av stöd beskrivs mer ingående i avsnitt 2.1.7. Vetenskapsrådets budget har ökat de senaste åren (figur 2, se även tabell II; tabeller med romerska siffror hänvisar till tabeller i avsnitt 2.7). Huvudsakligen har ökningen skett inom anslagspost 5, forskningsfinansiering och forskningsinfrastruktur (tabell a, observera att vissa större avgifter till internationella organisationer sedan 2011 finansieras av ett särskilt anslag 1 ). En stor del av budgetökningen 2014 kan kopplas till byggstarten av den europeiska spallatationskällan ess (se faktaruta sidan 39). Vidare bör noteras att klinisk behandlingsforskning finansieras dels med anslagspost 6 (se tabell a), dels med lika mycket externa medel. I enlighet med regeringens uppdrag om ökad långsiktighet i forskningen har Vetenskapsrådet fortsatt att arbeta för att bevilja större bidrag, både genom längre bidragsperioder och större bidragsstorlek. Samtidigt har myndigheten beaktat att detta inte gått ut över förutsättningarna för unga forskare att få stöd och över jämställdheten mellan kvinnor och män (se tabell vi-a, avsnitt 2.7). För att säkerställa att den forskning som får stöd är av högsta vetenskapliga kvalitet använder Vetenskapsrådet sig av sakkunniggranskning. I avsnitt 2.1.2 beskrivs sakkunniggranskningen mer ingående. I det följande avsnittet, 2.1.1, sätts Vetenskapsrådets forskningsfinansiering i relation till annan finansiering. I avsnittet analyseras också Sveriges vetenskapliga publicering. FIGUR 2. VETENSKAPSRÅDETS FORSKNINGSSTÖD 2010 2014 fördelat på anslagsposter och andra källor. MILJONER KRONOR. Källa: Tabell II (avsnitt 2.7). Anmärkning: Exklusive återbetalade bidrag. I cirkeldiagrammet fördelas särskilda satsningar, ap 5 år 2014 på stödform. 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 Rådsprofessor Internationell rekrytering Forskarskolor Framstående yngre forskare Internationell postdok Övrigt Linnéstöd Projektbidrag ej inriktning Projektbidrag inriktning Rambidrag inriktning 600 400 200 0 Humaniora och samhällsvetenskap, ap 1 Medicin och hälsa, ap 2 Naturvetenskap och teknikvetenskap, ap 3 Utbildningsvetenskap, ap 4 Forskningens verktyg och infrastruktur, ap 5 Särskilda satsningar, ap 5 Konstnärlig forskning, ap 5 Klinisk behandlingsforskning, ap 6 Avgifter internationella org. 1 Utvecklingsforskning Mindre anslag Externa medel 1 Den svenska medlemsavgiften för sex organisationer finansieras med anslaget: (i) den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), (ii) den europeiska konferensen för molekylärbiologi (EMBC), (iii) det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL), (iv) den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF), (v) den internationella organisationen för cancerforskning under WHO (IARC), och (vi) Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens. Anslagets tilldelade medel har inte justerats sedan 2011. Utgifterna som belastar anslaget påverkas dock av såväl valutakursförändringar som BNP-utveckling (se även avsnitt 3.6 Redovisning mot bemyndiganden). 12
2.1.1 Svensk forskning i inter- nationellt perspektiv FINANSIERING Sverige tillhör de länder som finansierar mest forskning och utveckling (fou) i förhållande till både folkmängd och bruttonationalprodukt (bnp). Sveriges bidrag till världens samlade investeringar i forskning och utveckling utgör omkring en procent. Även Sveriges bidrag till världsproduktionen av publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter utgör en procent 2. usa, som finansierar mest fou av världens länder, står för knappt en tredjedel av världens samlade finansiering och 22 procent av publikationerna. Japan, som länge var det land som avsatte näst mest medel till fou, har passerats av Kina. Även mätt i antal vetenskapliga tidskriftspublikationer är Kina på andra plats (efter usa) med tolv procent av världsproduktionen. Bland de länder som finansierar mest fou i relation till folkmängden finns Finland, Sverige, usa, Singapore och Danmark 3. Sydkorea har haft en stark ökning i relation till bnp under senare delen av 00-talet och har för närvarande högst andel fou i förhållande till bnp bland de länder som oecd redovisar statistik för: 4,4 procent under 2012 att jämföra med Sveriges 3,4 procent. De totala utgifterna för fou i Sverige uppgick 2013 till knappt 125 miljarder svenska kronor. I stora drag står näringslivet för omkring två tredjedelar av finansieringen och den offentliga sektorn för en tredjedel. Den offentligt finansierade forskningen utförs i huvudsak vid universitet och högskolor. År 2013 sysselsatte forskning och utbildning vid lärosätena 33 900 personer, varav 44 procent var kvinnor och 56 procent män. En tredjedel av dessa hade en tidsbegränsad anställning, doktorander och postdoktorer inräknade. Knappt hälften av lärosätenas driftskostnader för forskning täcks av direkta statsanslag. Andelen har minskat något mellan 2011 och 2013, från 46,1 procent till 44,8 procent. Andelen varierar mellan olika områden (figur 3). Inom medicin, som är det största forskningsområdet, är statsanslagen för ersättning till universitetssjukhusen för klinisk forskning en viktig del. Medicinområdet finansieras i högre grad än andra områden av kommuner och landsting samt av den privata icke-vinstdrivande sektorn. Naturvetenskap, som är det näst största forskningsområdet, har också en relativt stor andel extern finansiering, framförallt från forskningsråden, men även från andra statliga myndigheter. Även teknikvetenskap präglas av en betydande andel extern finansiering, och då i synnerhet från andra statliga myndigheter än forskningsråden och från de offentliga forskningsstiftelserna. Inom samhällsvetenskap är en något lägre andel av forskningen externt finansierad. Här är statliga myndigheter större externa finansiärer än forskningsråden. Inom humaniora är andelen externfinansiering lägre än inom de andra områdena (figur 3). Figur 3. DRIFTSKOSTNADER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR 2013 FÖRDELAT PÅ FINANSIÄR OCH OMRÅDE. Källa: SCB. Anmärkning: Senast tillgängliga uppgifter gäller för år 2013. I figuren fördelas forskningsstödet på område (staplarnas bredd) och finansiär (indelning av respektive stapel). 100% Anslagsmedel 90% Övrigt 80% 70% Medel från utlandet EU Företag i Sverige 60% Insamlingsorganisationer och stiftelser 50% Offentliga forskningsstiftelser 40% 30% Kommuner och landsting Statliga myndigheter Vinnova 20% Forte 10% FORMAS 0% Humaniora Samhällsvetenskap Medicin Naturvetenskap Teknikvetenskap Lantbruksvetenskap Vetenskapsrådet 2 Som det återspeglas i Web of Science-databasen. 3 OECD saknar i de flesta fall FoU-statistik för Schweiz. 13
VETENSKAPLIG PUBLICERING Ämnesprofilen för de svenska publikationerna åskådliggörs i figur 4a som ett så kallat aktivitetsindex, där andelarna av de svenska publikationerna inom olika områden uttrycks i relation till andelarna i hela databasen. Av figuren framgår att forskningen i Sverige har en viss tonvikt på klinisk medicin, samhällsvetenskap, biologi och biomedicin. Inom dessa fyra områden har Sverige en högre andel än databasen i sin helhet. Andelarna av övriga ämnen är något lägre än världsgenomsnittet. Lägst aktivitet har Sverige inom kemi, matematik och fysik. Inom humaniora och samhällsvetenskap är internationella tidskrifter inte den viktigaste publiceringskanalen. Samtidigt är det inom dessa områden som de svenska publikationerna i Web of Science ökat mest i relativa termer. Andelen av de svenska publikationerna som finns inom humaniora har ökat från 0,9 procent till 2,1 procent och inom samhällsvetenskap har andelen ökat från 5,6 procent till 8,8 procent. Andelen humaniora i den svenska ämnesprofilen närmar sig därmed genomsnittet för hela databasen. Andelen publikationer inom samhällsvetenskap är 26 procent högre än totalt i databasen. I absoluta termer är antalet publikationer i databasen inom dessa områden fortfarande låg, knappt 300 publikationer per år inom humaniora och 1 200 inom samhällsvetenskap av totalt 13 000 svenska publikationer. Statistiken för humaniora och samhällsvetenskap ska därför tolkas med försiktighet, men siffrorna antyder att publicering av svensk forskning inom dessa områden i ökande omfattning sker i internationella tidskrifter. Genomslaget för svensk forskning, mätt genom medelcitering, är högst inom agronomi och biologi (cirka 30 procent över världsgenomsnittet). Även publikationer inom klinisk medicin och kemi har ett relativt högt genomslag (nära 20 procent över världsgenomsnittet, figur 4b), medan svenska publikationer inom matematik har blivit citerade i minskande omfattning de senaste åren. Störst ökning i citeringsgenomslag kan noteras för humaniora och samhällsvetenskap. Men, som nämnts ovan, dessa förändringar ska tolkas med försiktighet eftersom forskningen inom dessa områden huvudsakligen publiceras i andra kanaler än internationella tidskrifter. Ett annat vanligt mått på forskningens genomslag är att mäta andelen högt citerade artiklar (figur 5). usa har under många år varit världsledande när forskningens genomslag mäts med detta mått. De senaste åren har emellertid Singapore passerat usa som det land där störst andel av publikationerna blir högt citerade. Schweiz återfinns för närvarande på samma nivå som usa. Strax därunder kommer Nederländerna och Danmark följt av Storbritannien. Därefter följer ett antal Figur 4. AKTIVITETSINDEX (A) OCH FÄLTNORMERAD MEDELCITERING (B) FÖR VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA LÄROSÄTEN 2004 2007 SAMT 2009 2012. Källa: Vetenskapsrådets publikationsdatabas med data från Thomson Reuters. A. Aktivitetsindex B. Fältnormerad medelcitering Samhällsvetenskap Agronomi 1,5 Biologi Agronomi Samhällsvetenskap 1,5 Biologi Materialvetenskap 1 Biomedicin Materialvetenskap 1 Biomedicin 0,5 0,5 Matematik 0 Fysik Matematik 0 Fysik Klinisk medicin Geovetenskap Klinisk medicin Geovetenskap Kemi Humaniora Kemi Humaniora Teknikvetenskap Information- och kommunikationsteknik Teknikvetenskap Information- och kommunikationsteknik 2004 2007 2009 2012 Världsgenomsnitt 14
länder med mycket små skillnader sinsemellan. Sverige, Australien, Belgien och Tyskland toppar denna grupp, se även avsnitt 2.4.1. 2.1.2 Forskning av hög kvalitet Vetenskapsrådet anser att konkurrens är kvalitetsdrivande och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. De flesta av myndighetens utlysningar är sådana att forskarna fritt får formulera forskningsidéer och utveckla metoder. SAKKUNNIGGRANSKNING Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig kvalitet. Sakkunniggranskning gynnar kvalitet eftersom granskningen utförs av välmeriterade forskare inom samma eller närliggande forskningsområden. Ytterligare en fördel med sakkunniggranskning är att systemet har hög legitimitet bland de forskare som utvärderas. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt. För att säkerställa detta tillämpar Vetenskapsrådet specifika jävsregler vid sakkunniggranskningen, se under rubriken Jäv nedan. Sakkunniggranskningen vid Vetenskapsrådet går till så att varje ansökan bedöms och betygsätts av aktiva forskare. Arbetet sker i olika beredningsgrupper, där ledamöterna tillsammans innehar den bredd och vetenskapliga kompetens som krävs för att täcka de forskningsområden grupperna har ansvar för. Vid behov anlitas även externa bedömare utöver ledamöterna i beredningsgrupperna. I granskningsarbetet medverkar forskare från många länder, både som deltagare i beredningsgrupperna och som externa bedömare. År 2014 var 40 procent av beredningsgruppsledamöterna forskare vid utländska lärosäten. Att denna andel var förhållandevis hög återspeglar myndighetens strävan att tillföra ett internationellt perspektiv vid granskningen av svensk forskning. Det är också ett sätt att minska risken för jävssituationer. Sammanlagt medverkade 815 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år 2014. Tabell x (avsnitt 2.7) ger en översikt över beredningsgrupperna, inklusive fördelning mellan kvinnor och män samt mellan forskare från svenska respektive utländska lärosäten. I granskningsprocessen görs en sammanvägd bedömning baserad på följande fyra kriterier: (i) nytänkande och originalitet, (ii) projektets vetenskapliga kvalitet, (iii) de(n) sökandes kompetens, och (iv) projektets genomförbarhet. JÄV Regler om jäv är ett viktigt verktyg för att säkerställa den grundlagsfästa objektivitetsprincip som innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Reglerna fastställs Figur 5. DE TIO LÄNDER MED STÖRST ANDEL HÖGT CITERADE ARTIKLAR. Källa: Vetenskapsrådets publikationsdatabas med data från Thomson Reuters. Anmärkning: Högt citerade artiklar är här definierade som andelen bland de tio procent högst citerade i världen, treårigt glidande medelvärde. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% Singapore Schweiz USA Nederländerna Danmark Storbritannien Sverige Australien Belgien Tyskland Världen 2% 0% 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 15