Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 215/216

Strukturomvandlingen i den svenska mjölkproduktionen fortsätter i oförminskad takt, att vi i den situationen kunnat behålla och även förbättra vårt djurhälsoläge är en framgång. Det krävs dock ett fortsatt utvecklingsarbete och en uthållig satsning på förebyggande djurhälsovård i samarbete mellan kompetenta och engagerade rådgivare och veterinärer, och mellan olika organisationer för att behålla det goda läget. En förutsättning för en god djurhälsa är ett gott smittskydd. Vårt nya smittskyddsprogram, Smittsäkrad besättning, har under sitt första år fått ett mycket bra mottagande. Anslutningen till det går helt enligt plan, till och med lite bättre då vi även fått in nya besättningar som inte varit anslutna till tidigare smittskyddsprogram. Vi har under året använt vårt nya provtagningssystem för att screena förekomsten av antikroppar mot RS-virus bland förstakalvare hos våra kokontrollbesättningar. Det visade sig att en betydligt större andel av besättningarna, än vad tidigare tankmjölksscreeningar visat, varit fria från infektionen under ett flertal år. Vilket ju visar att ett gott smittskydd är möjligt, men det ger också ett viktigt incitament för att skydda besättningen för smitta. Inom klövhälsoområdet har vi sett ett ökat fokus på registreringar i samband med klövvård, detta till följd av införandet av den nya ersättningen för utökad klövvård den så kallade klövpengen. Hela 77 % av registreringarna görs nu med den digitala registreringen, vilket ökar säkerheten och kvaliteten på registreringarna. Det ger i sin tur ett bra underlag för rådgivning för att förbättra klövhälsan. Även inom fruktsamhetsområdet har det varit ett ökat fokus genom ett mer strukturerat arbete med en fruktsamhetsstrategi. Den positiva trenden i fruktsamheten håller i sig, vilket är bra då vi samtidigt haft en viss ökning i avkastning, båda delarna är oerhört viktiga för lönsamheten i våra mjölkföretag. Vi arbetar oförtrutet vidare med utveckling och användning av våra djurvälfärdsverktyg. Under året har Signaler Djurvälfärd kompletterats med uppgifter från registreringar i samband med klövvård. Ett fortsatt utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete pågår, bland annat en modernisering av webbsystemet och förändringar i beräkningarna av både djurvälfärdsnyckeltalen och kostnadsuppskattningarna. Ett annat av djurvälfärdsverktygen, Fråga kon, har under året kommit till användning i forskningsprojektet Förbättrad användning av klövverkningsregistreringar. En stor glädje är också att det strategiskt förebyggande arbetet, mätbart i form av Hälsopaket Mjölk, under året nått sin hittills högsta nivå. Efter många års påverkansarbete börjar arbetssättet äntligen användas i den utsträckning det förtjänar, det finns stora pengar att hämta hem på en förbättrad djurhälsa. Mer om allt detta i redovisningen, trevlig läsning! Agneta Schultzberg

Organisation... 1 Verktyg för rådgivning... 2 Signaler Djurvälfärd... 2 Fråga Kon... 2 Fokuskurser... 3 Hälsopaket Mjölk... 4 Webbrapport fruktsamhet... 5 Klövhälsa... 6 Kalvhälsa... 6 Djurhälso- och utfodringskonferens... 7 Smittskyddsarbete och kontrollprogram... 8 Smittsäkrad besättning för nötkreatur... 8 Frivilliga Salmonellaprogrammet... 12 Säker Livdjurshandel... 12 BVD-programmet... 12 IBR nationell övervakning... 13 Enzootisk Bovin Leukos nationell övervakning... 13 Paratuberkulos... 13 RS-virus... 14 Översikt hälsostatistik... 15 Juverhälsa... 2 Reproduktion... 26 Klövhälsa... 33 Antibiotika... 35 Besättningsmått... 37 Publikationer kontrollåret 215/16... 42

Centralt ansvarig för djurhälsovården inom husdjursorganisationen 215/16 har varit leg vet Agneta Schultzberg. Regionalt leds verksamheten av husdjursföreningarnas veterinärer. Ansvariga veterinärer 215/16 framgår av förteckningen nedan: Förening Rådgivarna i Sjuhärad Skånesemin Växa Sverige Ansvarig djurhälsoveterinär Gunilla Blomqvist 1-471 4 23, gunilla.blomqvist@vxa.se Cecilia Danielsson 415-195 31, cecilia.danielsson@skanesemin.se Margareta Båtelsson 1-471 7 73, margareta.batelsson@vxa.se Inom avdelningen djurhälsa utveckling, Växa Sverige, har följande personer arbetat hel- eller deltid med djurhälsofrågor under 215/16: Agneta Schultzberg Anna Duse Anna Ohlson Anita Jonasson Christer Bergsten Håkan Landin Jonas Carlsson Lotta Christvall Louise Winblad von Walter Marie Jansson Mörk Renee Bågé Sofie Andersson Ylva Persson Åsa Lundberg Veterinär, chef djurhälsa Veterinär, kalvhälsa Veterinär, djurhälsa och smittskydd, Hälsopaket Mjölk Veterinär på Gård och Djurhälsan, Smittsäkrad besättning Veterinär, klöv- och benhälsa Veterinär, juverhälsa, Hälsopaket Mjölk, FOKUS-kurser, Mjölka Rätt Veterinär, smittskydd Agronom, D&U, klövhälsa Agronom, Signaler djurvälfärd, Fråga Kon, kosignaler Agronom, djurhälsostatistik, Signaler djurvälfärd, djurförsörjning Veterinär, fruktsamhet Veterinär, ansvarig bekämpnings- och kontrollprogram, projektledare Smittsäkrad besättning Veterinär, juverhälsa och antibiotikafrågor, klövhälsa Veterinär, Hälsopaket Mjölk, juverhälsa, ViLA 1

Signaler Djurvälfärd Webbrapporten Signaler Djurvälfärd ingår i kokontrollen och visar nyckeltal som är viktiga både för djurvälfärden och ekonomin. Signaler Djurvälfärd används både av rådgivare och lantbrukare som underlag för riskbedömning och prioritering av arbetet i besättningen. För KRAV-anslutna mjölkproducenter kontrolleras nyckeltalens status vid revisioner. Under kontrollåret 215/16 har ca 16 7 rapporter laddats ner av lantbrukare och rådgivare, en liten minskning jämfört med förra kontrollåret. Andelen lantbrukare som laddar ner rapporter ligger på samma nivå som tidigare, ca 4 %. Det nya nyckeltalet klövsjukdomar baserat på klövvårdarnas rapporter finns tillsammans med nyckeltalet klöv-och bensjukdomar (veterinärrapporterade) under ett nytt område, klövar. Under året har ett stort utvecklings-och kvalitetssäkringsarbete startat. I arbetet ingår bl.a. en modernisering av webbsystemet och förändringar i beräkningarna av både djurvälfärdsnyckeltalen och kostnadsuppskattningarna för en bättre överensstämmelse mellan dessa i benchmarkingsystemet. Inom projektet kommer också en funktion för att kunna hämta tidigare rapporter att införas. Vad är Signaler Djurvälfärd? En webbrapport med 25 nyckeltal som rör djurvälfärd och ekonomi Nyckeltalen är indelade i åtta områden; kalvar, ungdjur, kalvningar, foderbalans, sjukdomar, klövar, övervakning och skötsel samt hållbarhet. Resultatet för varje nyckeltal jämförs med andra besättningar. De som hör till de 5 % bästa får en grön och glad gubbe. Om besättningen hör till de 5-1 % sämsta får den en gul gubbe och de 1 % sämsta får en röd och ledsen gubbe. För 13 av nyckeltalen beräknas djurhälsokostnader. De besättningar som hör till de 1 % bästa, alltså de med lägst kostnader, får en blå gubbe. Fråga Kon Fråga Kon är en rådgivningstjänst med fokus på djuren. Genom systematiska observationer av kalvar, ungdjur och mjölkande kor får mjölkföretagaren en objektiv bild av besättningens starka och svaga sidor och en bra grund för att förbättra djurvälfärd och lönsamhet. Metoden fungerar lika bra i äldre som i nyare ladugårdar och både för uppbundna system och lösdrifter. Särskilt utbildade rådgivare observerar och bedömer ett slumpmässigt urval av djuren med hjälp av djurbaserade mått. Resultatet jämförs med andra besättningar i ett benchmarkingsystem och illustreras grafiskt i form av blommor, en för kor och en för ungdjur och kalvar. Om blommorna 2

har avbrutna kronblad finns behov av förbättringar. En handlingsplan tas fram med praktiska, konkreta förslag på åtgärder. Kor Ungdjur Kalvar Alla Fråga Kon rådgivare går en grundutbildning och deltar därefter i regelbundna kalibreringsövningar. I april genomfördes en utbildning och kalibreringskurs för Fråga Kon rådgivare och det finns nu tio personer på olika platser i landet som kan utföra Fråga Kon. Inom ramen för det Formas-finansierade forskningsprojektet Förbättrad användning av klövverkningsregistreringar har Fråga Kon gjorts på 5 slumpmässigt utvalda gårdar. Resultatet av dessa bedömningar kommer att användas för att uppdatera gränserna till benchmarkingmarkingsystemet. Fokuskurser FOKUS-kursmaterialet är ett områdesindelat utbildningsmaterial för kompetensutveckling av mjölkföretagare och deras anställda personal. Omfattningen inom respektive område är anpassat till en halvdags gårdsutbildning och i flertalet fall finns såväl grundläggande som fördjupande delar färdigställt. Hittills finns FOKUS-material inom följande 18 områden: Gårdsutbildningar och ERFA träffar med stöd av FOKUS-kursmaterialet genomfördes fortsatt under året. Sedan starten hösten 29 har nu mer än 5 5 personer deltagit i en FOKUS kursdag vid totalt 45 kurstillfällen anordnade i hela landet. Sett över tid innebär det en kursstart någonstans i Sverige 1,5 gånger i veckan under rådgivningssäsong. FOKUS kursledarna 3

är veterinärer, agronomer eller lantmästare. De är yrkesverksamma på husdjursföreningar eller andra rådgivningsföretag alternativt fältverksamma veterinärer. I februari 215 fanns sammantaget 222 st utbildade FOKUS-kursledare med anställning vid olika rådgivningsföretag i Sverige enligt figur 1. Figur 1. FOKUS kursledare i Sverige i februari 215. Hälsopaket Mjölk Djurens inhysning och skötel har stor påverkan på lönsamheten i en mjölkkobesättning, ju bättre man tar hand om djuren desto högre produktion och lönsamhet. Hälsopaket Mjölk (HPM) är en tjänst som erbjuds svenska mjölkbönder av 17 speciellt utbildade rådgivande veterinärer i ett organisationsneutralt nätverk med spridning över hela landet (figur 2). Sedan lanseringen 29 har HPM tillämpats över 1 gånger på svenska mjölkgårdar som i mer än 9 fall av 1 värderat nyttan av HPM till bra eller mycket bra. HPM metodiken Arbetsmetoden i Hälsopaket Mjölk innefattar tre olika steg. Till att börja med värderas gårdens djurhållning utifrån checklistor för stall- och djurmiljö, en systematisk djurbedömning samt gårdens dokumenterade data i Signaler Djurvälfärd (se sid 2). Sammantaget utgör detta underlaget för gårdens HPM Hälsoprofil. Kring denna Hälsoprofil samlas gårdens ägare och personal i ett HPM Gårdsråd. Då speglas gården även med HPM Djurhälsokostnader, en beräkning av de ekonomiska förlusterna till följd av olika störningar i gårdens djurvälfärd. Gårdsrådets uppgift är att enas kring vilka områden som i första hand behöver stärkas upp. Slutligen formuleras en HPM Hälsoplan som anger vilka åtgärder som bör utföras för att nå tydligt målsatta förbättringar. Hälsoplanen innefattar i huvudsak nya elller förbättrade skötselrutiner och mer sällan investeringsberoende insatser. HPM Veterinären är guidande och i många fall avgränsande för arbetets omfattning. 4

Figur 2. HPM veterinärer i Sverige, anställningsfördelning. Effekter och omfattning av HPM på gård Ett HPM stärker kompetensen och motivationen hos lantbrukare och anställd personal samtidigt som djuren blir friskare och mer produktiva. Företaget som helhet får ett bättre ekonomiskt utfall och en ökad konkurrenskraft. Arbetssättet säkrar en högre lägstanivå för gårdens djurhållning och ger personalen ökad delaktighet i beslut rörande arbetetsplaneringen. Den beskrivna metodiken bygger på en väl fungerande kommunikationsmodell med stark koppling till såväl gårdsförutsättningar som produktionsresultat. Växa Sverige anvisar därför HPM som förstahandsval för sitt sjukdomsförebygande djurhälsoarbete. Under året befästes tydligt den tendens för ökande volymer av HPM i fält som noterades 214. Sedan 212 har således HPM inletts på över 35 mjölkgårdar varav ca 4 % startades under 216. Synergi med annan rådgivning HPM är ett omvittnat bra sätt att övergripande beskriva och på gården förankra en korrekt uppfattning om gårdens faktiska djurvälfärd. Det är därför en ypperlig grundsten inför planeringen av det kommande årets djurhälsoarbete på gårdsnivå. Men även annan rådgivning kan dra fördel av att utgå från en sann nulägesbesrkrivning inför formuleringar i olika åtgärdsförslag. Senaste åren har därför metodiken med framgång införlivats i arbetsbeskrivningarna på Växa Sverige för tjänsterna Mjölka Rätt och ViLA Mjölk. Webbrapport fruktsamhet Denna rapport har under året fått ökad användning i och med att Fältavdelningen inom Växa Sverige har lanserat sin nya tjänst Fruktsamhetsservice. Med regelbundna gårdsbesök följer man besättningens fruktsamhetsresultat rullande så att man hittar störningar i tidigt skede. Fokus ökar på de tomma korna och på åtgärder för att finjustera skötselrutiner och öka lönsamheten. I rapporten beräknas några analyserande nyckeltal som har stor betydelse för besättningens fruktsamhet; frivillig väntetid (FVT), inseminationsprocent (Ins%) samt dräktighetsprocent per insemination (Dr%). Genom att multiplicera Ins% med Dr% får man även fram reproduktionseffektiviteteten, ett ofta använt standardmått utomlands som vi nu försöker ge mer spridning. Genom dessa nyckeltal får man som rådgivare möjlighet att diskutera orsaken 5

bakom ekonomiskt viktiga nyckeltal som inkalvningsålder och kalvningsintervall och ge råd om förändringar. Växa Sverige har under året satsat på utbildning i gynekologiskt ultraljud för att öka kvaliteten på fruktsamhetsservicen ytterligare. Dessa aktiviteter är ett led i att försöka få en ökad fokus på fertiliteten i besättningarna eftersom dålig fruktsamhet kostar stora pengar för många mjölkföretagare. Under kommande år kommer denna rådgivning att utvecklas till en mer strategisk del i likhet med andra tjänster inom Växa Sverige. Den positiva trenden med förbättrad fruktsamhet fortsätter även i år. Det sammanfattande nyckeltalet fruktsamhetsindex visar att fruktsamheten mätt med en ekonomisk viktning nu är på sin bästa nivå på 16 år. Klövhälsa I januari i år sjösattes ett nytt stöd av Jordbruksverket som heter Utökad klövhälsovård för mjölkkor för att förbättra djurvälfärden i besättningarna. Målet med stödet är att förbättra kornas klövhälsa genom att verka mer regelbundet. Detta har gjort att fokus ökat på klövregistreringen och även rådgivning. Antalet registreringar har ökat betydligt under året. Nu görs 418 st på ett år, 95 st fler jämfört med förra året. Beakta att detta är registreringar och inte unika kor. 77 % av registreringarna görs nu med den digitala registreringen. Detta gör att säkerheten och kvalitén på registreringarna ökar. Under året har Växa Sverige också varit med och certifierat klövvårdare. I dag finns över 8 st certifierade klövvårdare att anlita. Certifierade klövvårdare är ett av kraven för att få söka klövpengen. Samtidigt har vi också fortsatt med regionala träffar ute i landet för att öka samarbetet mellan djurägare, klövvårdare, rådgivare och veterinärer. Det har varit en bra uppslutning med deltagare på dessa träffar där vi också informerat om hur man kan använda sig av en standardrutin för klövar för att jobba än mer förebyggande i framförallt stora besättningar. Klövhälsoarbetet har fått nytt fokus på sig under året tack vare klövpengen och med det hoppas vi också på framgångar i klövhälsan ute på gårdarna. Kalvhälsa Under 215 startade ett kalvprojekt med målet att minska kalvdödligheten samt förbättra kalvhälsan fram till 22. Under 215 och 216 har projektet pågått i liten skala med vissa kommunikationsinsatser, sammanställning av statistik samt planering. Under januari 217 räknar vi med att sjösätta projektet i full skala och då kommer också vissa nyckeltal att fastställas och följas. Vidare kommer projektet att innebära intensifierade kommunikations- och utbildningsinsatser. En viktig del av detta kalvprojekt kommer att vara skapandet av en kalvportal på nätet. Tanken med denna kalvportal är att den ska möta användarens olika förutsättningar att ta till sig information genom traditionella texter, filmer, bilder, testa-digsjälv samt en interaktiv kalvakut. Projektet kommer att ske i samarbete med Gård & Djurhälsan och SVA. 6

Under de sista dagarna i augusti samlades ca 18 st rådgivare, veterinärer och annat branschfolk i Uppsala för att ta del av årets Djurhälso- och utfodringskonferens. Temat i år var Produktivitet. Starten innehöll en utblick i andra branscher och vilka förutsättningar det finns där. Vi hade även en bra etisk debatt om ämnet. Vi hade förmånen att ha föreläsare från USA, Danmark, Norge och Sverige att lyssna på under dagarna och seminariedelen gjordes i år som ett interaktivt spel för de som lyssnade på djurhälsodelen. Många av SLUs forskare var representerade på scen med avrapportering om all viktig och intressant forskning som pågår där. Vi fick veta mer om EPI- genetik, ljus och mörker till kor, fruktsamhet och fodrets påverkan på den med mera. Våra gästföreläsare från USA, Michael van Amburgh, Cornell University och Dwight K Roseler från Purina Animal Nutrition föreläste om hur man bör föda upp djur effektivt så att produktiviteten blir hög och hur foder- och managementrådgivning går till i USA. 7

Smittsäkrad besättning för nötkreatur Växa Sverige är huvudman för Smittsäkrad besättning, ett frivilligt förebyggande smittskyddsprogram. Programmet ersätter det frivilliga Salmonellaprogrammet successivt under en övergångsperiod på två och ett halvt år från och med augusti 215. Programmet regleras av plan och riktlinjer som är godkända enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 215:17) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Målsättningen för Smittsäkrad besättning är att minska risken för smittspridning generellt mellan och inom besättningar med nötkreatur. Programmet ska bidra till:. en positiv utveckling avseende hälsa och välfärd hos svenska nötkreatur,. en långsiktigt hållbar och lönsam svensk mjölk- och nötköttsproduktion,. att producera säkra livsmedel med en minskad risk för spridning av smittämnen mellan djur och människor,. att motverka antibiotikaresistensutveckling, och. att minska kostnaderna för samhället, branschen och djurhållare avseende bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Programmets upplägg Smittsäkrad besättning är uppbyggt i tre steg. Varje steg innehåller en eller flera aktiviteter som krävs för att besättningen ska bli godkänd på respektive steg, enligt figuren nedan. Steg 1 Steg 1 aktiviteterna är webbaserade och kan utföras av djurhållaren själv via inloggning till Min sida på Växa Sveriges webbsida. Där gör djurhållaren bland annat en egeninventering av besättningens hygien- och smittskyddsrisker genom att svara på ett antal frågor om rutiner och andra smittskyddsrelaterade faktorer. I steg 1 ingår även en grundläggande kurs om smittämnen och smittskydd som avslutas med ett kunskapstest. 8

Steg 2 På steg 2 tillkommer ett kontroll- och rådgivningsbesök av veterinär som ska utföras med ett visst intervall beroende på besättningsstorlek. Vid besöket gås följande igenom:. Gårdens SE-nummer och smittskyddsenhet. Intyg från smittskyddsamråd (vid byggnation som kräver förprövning). Gårdens flöden och körvägar. Eventuella kontakter mellan gården nötkreatur och andra djurslag. Tillförsel av djur från andra besättningar. Rutiner för stallrengöring. Besökshygien baskrav. Besökshygien tilläggskrav för stora besättningar. Kadaverhantering. Foderförvaring. Hygienbedömning av: - skyddskläder och stövlar för besökare - plats för ombyte och stöveltvätt - plats för handtvätt - lagring och beredning av foder - djurens ätplatser - djur - förutsättningar för stallrengöring Steg 3 På steg 3 tillkommer en fördjupande kurs i smittskydd som hålls på gård och riktar sig mot alla medarbetare på gården. Fokus ligger på internt smittskydd och på praktiska lösningar för den aktuella gården. Antal anslutna Den 1 november 216 var totalt 2 119 djurhållare anslutna till programmet, 1198 med mjölkproduktion, 329 med dikor, 27 med ungnöt, 24 med kviguppfödning och 361 med en kombination av olika produktionsformer. Tabell 1 och figur 3-4 visar fördelningen av anslutna besättningar på olika produktionsformer, programsteg och län. 17 (5 %) av de anslutna besättningarna har tidigare stått utanför frivilliga Salmonellaprogrammet. Tabell 1. Antal anslutna besättningar per steg och produktionsform. De som har angett fler än en produktionsform redovisas som kombi. Mjölk Diko Slaktnöt Kvig Buffel/Bison Kombi Totalt Steg 1 469 15 75 14 19 898 Steg 2 727 179 132 1 171 1219 Steg 3 2 2 Totalt 1198 329 27 24 361 2119 9

Anslutning till Smittsäkrad besättning per produktionsform 14 12 1 8 6 4 2 Mjölk Diko Slaktnöt Kvig Buffel/Bison Kombi Steg 1 Steg 2 Steg 3 Figur 3. Antal anslutna besättningar per steg och produktionsform. De som har angett fler än en produktionsform redovisas som kombi. 25 2 15 1 5 Anslutning till Smittsäkrad besättning per län Steg 1 Steg 2 Figur 4. Antal anslutna besättningar per län och steg (endast steg 1 och 2). Övergång från frivilliga Salmonellaprogrammet Enligt övergångsreglerna måste djurhållare som är anslutna till Salmonellaprogrammet gå över till Smittsäkrad besättning senast 6 månader efter att det ordinarie kontrollbesöket i Salmonellaprogrammet skulle ha skett. Vid avstämning 216-9-19 hade 1 161 (82 %) av de 1 412 besättningar som hade sista övergångsdag fram till 216-9-1 gått över och 251 besättningar (18 %) hade inte gått över. Det är inte klarlagt på besättningsnivå av vilken anledning övergång inte har skett inom rätt tid. Det kan finnas flera olika anledningar som t.ex. - Nedlagd produktion/planerar att lägga ner produktionen - Motstånd mot webbanslutning/nytt program - Har inte tagit del av informationen Alla djurhållare som är anslutna till frivilliga Salmonellaprogrammet får information hemskickad vid två tillfällen, ca 6-7 månader och 2-3 veckor före sista övergångsdatum. Utöver detta blir alla 1

kontaktade av fältveterinär. I de fall informationsöverföringen inte fungerat beror det sannolikt på att man inte har öppnat eller inte läst brev och även varit mycket svår att nå på telefon. Kontrollpersonal och kontrollbesök Vi har vid fem olika kurstillfällen utbildat totalt 95 veterinärer från Distriktsveterinärerna, Växa Sverige, Gård & Djurhälsan, Skånesemin, Hushållningssällskapet samt privatpraktiserande. Av dessa har 94 tecknat avtal med Växa Sverige om att utföra kontroll- och rådgivningsbesök i programmet. I figur 5 visas antal behöriga veterinärer per län. Den 7 november 216 hade 62 av de behöriga veterinärerna utfört minst ett kontroll- och rådgivningsbesök. Antal utförda kontrollbesök per veterinär varierar mellan -14 besök. Kontrollbesök i 36 olika besättningar hade fram till den 7 november registrerats som ej godkända (2,7 % av utförda kontrollbesök). Den vanligaste orsaken till att kontrollbesöket inte är godkänt är att det inte finns tillräckliga faciliteter för besökare att kunna upprätthålla en bra hygien. 16 14 12 1 8 6 4 2 Antal veterinärer Figur 5. Antal behöriga veterinärer per län. Aktuellt Utbildning och kalibrering av kontrollpersonal I slutet av 216 hålls två tillfällen med kalibrering och vidareutbildning för veterinärer som har genomfört minst ett kontrollbesök fram till 31 oktober. Kalibreringsövningen har som syfte att kontrollpersonal ska göra en korrekt och så likartad bedömning som möjligt vid kontrollbesök. Övningen kommer att genomföras på sal med mentometerbedömning av olika fallexempel. För de som gick grundutbildningen under 215 men inte utfört något kontrollbesök fram till den 31 oktober 216 anordnas istället ett tillfälle med repetition och vidareutbildning i början av 217. Deltagande i repetitionstillfället är obligatoriskt för att behålla behörigheten som kontrollpersonal i programmet. Uppdatering av programmets Plan och Riktlinjer enligt nya K152 Den 24 oktober inlämnades en förnyad ansökan om huvudmannaskap för programmet till Jordbruksverket tillsammans med uppdaterade Plan och Riktlinjer enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 215:17) (Saknr K 152) om organiserad hälsokontroll av husdjur. 11

Frivilliga Salmonellaprogrammet Salmonellaprogrammet är ett frivilligt och förebyggande smittskydds- och hygienkontrollprogram avseende salmonella hos nötkreatur. Programmet kommer successivt att ersättas av Smittsäkrad besättning och det är inte längre möjligt att nyansluta besättningar eller genomföra kontrollbesök i programmet. Den 1 november 216 var 3248 besättningar anslutna till programmet. Säker Livdjurshandel Sedan 21 finns Säker Livdjurshandel som består av provtagningspaket och hälsodeklarationer med syfte att minska risken för smittspridning via handel med djur. Säljande besättningar kan välja på att abonnera på provtagning eller utföra provtagning vid enstaka tillfällen. Abonnemanget innebär att tankmjölksprov tas ut fyra gånger per år för analys av antikroppar för salmonella och pcr-analys för Streptococcus agalactiae och Mycoplasma bovis. Efter fyra på varandra följande prover med negativt resultat kommer besättningen med på den så kallade Gröna listan som finns på Växa Sveriges hemsida under förutsättning att besättningen också är ansluten och friförklarad i BVD-programmet. Inför försäljning har man även möjlighet att hälsodeklarera djur för ett flertal smittämnen som kan spridas via djurförflyttning mellan besättningar. Vid månadsskiftet augusti/september 216 abonnerade ca 18 mjölkbesättningar på provtagningen och 127 av dessa fanns med på Gröna listan. Samtliga verktyg i Säker livdjurshandel finns med som rekommendation i reglerna om säkra djurkontakter i Smittsäkrad besättning. Under 217 kommer; (1) Gröna listan få utökad information, (2) möjlighet till en Grön lista för andra produktionsformer än mjölkbesättningar att ses över och (3) en kampanj för ökad anslutning att genomföras. BVD-programmet Växa Sverige är huvudman för det frivilliga BVD-programmet. Efter många års arbete kunde vi under 214 friförklara hela Sveriges nötkreaturspopulation från BVDV. Programmet har sedan dess övergått till en mer övervakande fas, vilket innebär fortsatt kontinuerlig riskbaserad provtagning för att snabbt kunna upptäcka och åtgärda eventuella nya utbrott av sjukdomen. Resultatet för den övervakande provtagningen under 215 var 3 79 provtagna mjölkbesättningar (av ca 4 435 anslutna) och 3 74 provtagna dikobesättningar (av 1 118 anslutna), vilket ger: Mjölk = 99,9 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre Diko = 89,2 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre Mjölk + Diko (i hopslagen till en population) = 99,9 % säkerhet att vi upptäcker smitta vid en prevalens på,2 % eller högre Under 215 har 7 djur från sju olika besättningar fallit ut som positiva i övervakningen. Samtliga är dikobesättningar provtagna via slakteri. Efter utredning och i vissa fall efter ytterligare provtagningar i besättningen har samtliga kunnat avskrivas och det finns ingen misstanke om pågående infektion i någon av dessa besättningar. 12

Framtiden Under 216 har en översyn av programmet gjorts av Sveriges veterinärmedicinska Anstalt för att anpassa provtagningen till det nya läget med nationell frihet. Målet är att ha en kostnadseffektiv övervakning via våra system med insamling av prover i slakten och via tankmjölk, utan att behöva ta prover i fält. Övervakningen måste samtidigt ligga på en nivå så att vi snabbt kan upptäcka om det skett nyinfektioner. IBR nationell övervakning Växa Sverige har på uppdrag av Jordbruksverket ansvar för fortlöpande övervakning av IBR (Infektiös Bovin Rhinotracheit). Övervakningen sker genom provtagning på slakterierna och genom uttag av mjölkprover på mjölkbedömningslaboratorium från slumpvis utvalda besättningar (tankmjölk för besättningar med upp till 6 kor och poolade individprover för besättningar med fler än 6 kor). Varje år provtas ca 2 9 dikobesättningar och 1 8 mjölkbesättningar på detta sätt. Inga positiva prover har påvisats under perioden september 215 till augusti 216. Enzootisk Bovin Leukos nationell övervakning Växa Sverige har på uppdrag av Jordbruksverket ansvar för den fortlöpande övervakningen av EBL (Enzootisk Bovin Leukos). Övervakningen sker genom provtagning på slakterier och genom uttag av tankmjölksprover på mjölkbedömningslaboratorium från slumpvis utvalda besättningar. Varje år provtas ca 2 9 dikobesättningar och 1 8 mjölkbesättningar på detta sätt. Inga positiva prover har påvisats under perioden september 215 till augusti 216. Paratuberkulos Det frivilliga kontrollprogrammet för paratuberkulos hos nötkreatur startade 1999. Huvudman är Gård & Djurhälsan (före 215 Svenska Djurhälsovården), som tillsammans med branscherna (NAB, Sveriges Nötköttsproducenter och Svensk Mjölk - nuvarande Växa Sverige) utarbetat programmet i samråd med experter på sjukdomen. Köttrasbesättningar som säljer avelsdjur är programmets primära målgrupp. Programmet finansieras av statliga medel och besättningar anslutna till kontrollprogrammet betalar endast en årlig administrativ avgift. Ett förenklat kontrollprogram startade 211 med anledning av en förändrad riskbedömning avseende paratuberkulossmitta bland svenska nötkreatur. Det nya programmet innebär att tre årliga träckprover tas på samtliga djur över två år. Efter tre årliga negativa besättningsprov får besättningen A-status och därefter ersätts besättningsprover med årliga djurägarförsäkran angående djurinköp av djur med samma status och med provtagning vid obduktion av självdöda och avlivade nötkreatur. Nötkreatur som dör på grund av sjukdom med säker diagnos eller med traumatiska dödsorsaker omfattas inte av obduktionskravet. Antalet undersökta självdöda eller avlivade djur stämde med prognosen för 216. Särskilda regler gäller för besättningar med importerade nötkreatur och för besättningar som förutom nötkreatur även har får. Under kontrollåret 215/216 har inga besättningar påvisats med paratuberkulos varken i programmet eller i övrig övervakning för paratuberkulos. Antalet anslutna besättningar 216 var 428 stycken varav 97 % av besättningarna hade uppnått A-status. 13

Procent positiva besättningar RS-virus Växa Sverige arbetar med att kartlägga förekomsten av RS-virus och förebygga smittspridning genom smittskyddsarbete. Under 215 utvecklade Växa Sverige ett system för att plocka ut mjölkprov från förstakalvare via provmjölkningen. Då det baseras på provmjölkningen kan endast besättningar som är anslutna till kokontrollen analyseras. Systemet testades genom en nationell screening av antikroppar mot RS-virus i maj-juni 216 och ca 15 besättningar spridda över hela landet provtogs. För varje besättning undersöktes förekomst av antikroppar mot RSvirus i mjölkprover från nykalvade förstakalvare med ett ELISA test på SVA. Ett negativt prov innebär att besättningen varit fri från RS-virus i ca två år. Totalt hade 46 % av besättningarna antikroppar. Förekomsten i de olika länen visas i figur 6. I Jämtland var alla besättningar antikroppnegativa. Även i de södra länen hade majoriteten av besättningarna inte antikroppar hos sina förstakalvare, vilket innebär att många besättningar inte har drabbats trots att virus har florerat i regionen. Resultatet visar att vi har ett mycket gynnsamt RS-läge i Sverige och på sikt skulle det kunna vara möjligt att få hela landet fritt. Resultaten kommer att kopplas till djursjukdata och analyseras för eventuella samband mellan antikroppsstatus och hälsoparametrar under 217. År 213 genomförde Växa Sverige en nationell undersökning av förekomsten av antikroppar mot RS-virus i tankmjölk. Totalt analyserades 4661 tankmjölksprover med ett ELISA test på SVA. Resultatet visade att 89 % av besättningarna hade antikroppar. Tankmjölk är ett grovt mått på förekomsten av RS-virus då den speglar en lång tidsperiod, antikropparna mot RS-virus är mätbara under en lång tid efter genomgången infektion. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Förekomst RS-antikroppar Förstakalvare 216 Tankmjölk 213 Figur 6. Förekomst av antikroppar mot RS-virus uppdelat på län, totalt 4661 besättningar analyserades på tankmjölk 213 och 15 besättningar på förstakalvare 216. 14

Antal fall/ 1 ko-år I figur 7 och 8 och visas sjukdomsförekomst över tid, från kontrollåret 2/1 till 215/16. I tabell 2 visas sjukdomsförekomst för kontrollåret 215/16, totalt samt uppdelat på ras, laktationsnummer och geografiskt område. Beräkningar av sjukdomsförekomst baseras i stor utsträckning på veterinärernas rapportering av sjukdomsfall (djursjukdata). Andelen fall som registreras i djursjukdata har i olika studier skattats till 71-78 % 1-3. De studierna baseras på sjukdomsuppgifter från 24-28 och därefter har sjukdomsförekomsten sjunkit. De sjunkande siffrorna kan bero på att djurhälsan har blivit bättre men de kan också vara en effekt av förändrade behandlingsstrategier eller att en lägre andel av de veterinärbehandlade fallen registreras i djursjukdata. Under 214-215 hade Jordbruksverket problem med överföringen av djursjukdata och alla inrapporterade sjukdomsfall kunde inte registreras. Felet är åtgärdat och ska inte påverka beräkningarna av sjukdomsförekomst för det senaste kontrollåret. Växa Sverige genomför nu en ny utvärdering av djursjukdata. Studien har som syfte att utvärdera 1) hur stor del av de fallen som veterinär kontaktas för som registreras i djursjukdata samt 2) hur stor del av de upptäckta sjukdomsfallen som veterinär kontaktas för. 4 Sjukdomförekomst - totalt 35 3 25 2 35,4 34,4 33,5 32,7 33,3 33,6 33,7 32,4 32,6 32,7 31,4 27,9 29,3 26, 22,9 2,2 15 /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Figur 7. Totalt sjukdomsförekomst för kor anslutna till Kokontroll/Härstamningskontroll, baserat huvudsakligen på veterinärernas rapportering av sjukdomsfall. Disease incidence in dairy cows enrolled in the Swedish milk recording scheme, mainly based on veterinary reported disease events. 1 Mörk, M., Lindberg, A., Alenius, S., Vagshom, I., Egenvall, A. (29) Comparison between dairy cow disease incidence in data registered by farmers and in data from a disease-recording system based on veterinary reporting. Prev. Vet. Med. 88, 298-37. 2 Jansson Mörk, M., Wolff, C., Lindberg, A., Vagsholm, I., Egenvall, A. (21) Validation of a national disease recording system for dairy cattle against veterinary practice records. Prev. Vet. Med. 98, 183-192. 3 Wolff, C., Espetvedt, M., Lind, A-K., Rintakoski, S., Egenvall, A., Lindberg, A., Emanuelson, U. Completeness of the disease recording systems for dairy cows in Denmark, Finland, Norway and Sweden with special reference to clinical mastitis. Vet. Res. 8:131. 15

Antal fall / 1 ko-år Antal fall / 1 ko-år 19 18,3 Sjukdomförekomst -uppdelat på diagnos 17,2 16,8 16,5 16,2 15,5 15,9 14 9 4 14,3 14,2 14,2 13, 12, 11,2 1,7 9,8 9,3 9,3 8,7 8,7 8,9 8,2 8,5 8,6 7,7 7,9 6,6 6,8 6, 5,1 4,5 4,7 4,4 /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Klinisk mastit Övriga sjukdomar 4 3 3,7 3,7 3,6 3,1 3,5 3,5 3, 3,3 3,2 3,4 3,4 3,1 2 2,5 2,5 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2,1 1,9 2,3 2,2 1,8 2,6 2,6 2,4 2,4 2,7 2,4 2,4 2, 2, 1,9 2,4 2,4 2, 1,8 2,7 2,1 2,1 2,8 1,7 2,6 2,3 1,6 1,5 1 1,4 1,4,6,6,6,6,6,6 1,3 1,2,5,5 1,1 1,,9,8,7,7,5,5,5,7,7,4,5 1,4,6,5,4 1,4 1,2 1,2 1,,7,4,3,3 /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Klöv och bensjukdomar Utfodringsrelaterade sjukdomar Kalvningsförlamning Kvarbliven efterbörd Livmoderinflammation Förlossningshjälp Figur 8. Sjukdomsförekomst för kor anslutna till Kokontroll/Härstamningskontroll, baserat huvudsakligen på veterinärernas rapportering av sjukdomsfall. Disease incidence in dairy cows enrolled in the Swedish milk recording scheme, mainly based on veterinary reported disease events. 16

Tabell 2. Sjukdomsförekomst hos mjölkkor anslutna till Kokontroll/Härstamningskontroll 215/16. Sjukdomsförekomst redovisas som antal sjukdomstillfällen per 1 avslutade/avbrutna laktationer, uppdelat på förening/marknadsområde, ras och laktationsnummer. Tabellen baseras huvudsakligen på veterinärernas rapportering av sjukdomsfall. Disease incidence (number of reported disease events per 1 completed/interrupted lactations) in dairy cows enrolled in the Swedish milk recording scheme in milk-recording year 215/16, in total and per livestock association, breed and lactation. The table is based mainly on veterinary reported disease events. Antal sjukdomstillfällen* per 1 kor Klinisk mastit Klöv och bensjukdomar Utfodringsrelaterade sjukdomar Kalvningsförlamning Kvarbliven efterbörd Livmoderinflammation Förlossningshjälp Övriga sjukdomar Totalt Förening/ Marknadsområde Antal djur Skånesemin 27964 9,4 1,1,7 1,7,6,8,3,4 19,8 Växa mitt 53881 7,3 1,2,9 2,2,6,4,3 4,5 17,8 Växa väst 35487 1,3 1,2 1,2 3,6,8 1,1,4 5,5 24,5 Växa sydväst 21757 1, 1,1 1, 2,6 2,6,9,4 4,9 21,9 Växa öst 53717 8,6 1,3 1, 2,1,5,6,2 4,4 19,2 Rådgivarna 1574 5,4,8,6 1,6,6,2,2 3,2 13, Växa sydöst 45227 1,5 1,3 1,2 2,2,9,7,3 4,6 21,9 Växa nord 18171 8,3 1,2 1,6 2,1,8,6,3 4,8 19,9 Ras SRB 97571 8,1 1,3 1, 1,9,7,5,3 4,6 18,3 HOL 14459 9,8 1,2 1,1 2,7,7,8,3 5,6 22,1 SKB 11 8,7,4 2, 2,7,2,,5 3,5 18, SJB 298 7,6,9 1, 3,3,1,2,2 4,3 17,6 Övriga 2161 7,2 1,,8 1,8,4,5,2 3,9 15,8 Laktation 1 11935 4,8 1,3,4,,4,5,2 4,2 11,8 2 73277 8,6,9,8,6,6,6,3 4,2 16,7 3 46395 12, 1,1 1,7 3,2,9,8,3 5,8 25,8 4 24836 15,2 1,4 2, 7,8 1,1 1,1,3 7,2 36, 5 11846 16,8 1,5 2, 1,8 1,2 1,1,4 7,9 41,8 >5 8154 16,6 1,4 2, 11,7 1,4 1,1,5 9,2 43,9 Totalt 266779 8,9 1,2 1, 2,3,7,7,3 5,1 2,2 Föregående år 28395 9,8 1,4 1,2 2,6,4,3,3 6,8 22,9 I figur 9 till 11 visas utslagning och dödlighet över tid, från kontrollåret 29/1 till 215/16. Beräkningarna baseras på uppgifter i Signaler Djurvälfärd (se mer om nyckeltalen i Signaler Djurvälfärd under Besättningsmått på sid 37). Utslagning av kor ligger ganska stabilt över tid (tabell 9). De senaste åren har dock juversjukdomar gått om fruktsamhetsproblem som vanligaste utslagsorsak (tabell 1). Det kan vara ett resultat av att fruktsamheten förbättrats de senaste åren vilket ger utrymme att slå ut kor med juverproblem. Kalvdödligheten 1-6 dagar har efter ett par år med minskande dödlighet ökat igen. Utslagning och dödlighet för kalvar och kvigor visas i figur 11. 17

Antal utslagna per 1 ko-år Antal utslagna per 1 ko-år 4 35 Utslagning och dödlighet - kor 34,4 33,7 33,1 32,7 33, 35,2 35, 3 25 2 15 1 5 6,3 6, 5,5 5,6 5,5 5,5 5,7 5, 5, 4,6 4,4 4,3 4,6 4,5 21 211 212 213 214 215 216 Utslagning totalt* Självdöda/ avlivade kor Utgång 1a-kalvare 1-9 d. e. kalvning *följande utgångsorsaker tas inte med: såld liv, hemslakt samt hög ålder Figur 9. Utslagning totalt för kor*, självdöda eller avlivade kor samt utgångna förstakalvare 1-9 dagar efter kalvning. Baserat på uppgifter i Signaler Djurvälfärd. Culling rate (not including sold, slaughtered at farm and slaughtered due to high age) and on-farm mortality rate for cows, and culling rate for primiparous cows within 9 days post partum. Utslagning kor - sjukdomsspecifika orsaker 1 8 8,9 9,1 9, 9, 8,7 8,5 8,2 8, 9, 9,1 8,3 7,9 8, 7,8 6 4 2 2,6 2,7 2,6 2,6 2,8 3, 3, 21 211 212 213 214 215 216 Utgång juversjukdom Utgång klövar/ ben Utgång fruktsamhet Figur 1. Utslagning av kor kor med utgångsorsak juversjukdom, klöv- och benproblem samt fruktsamhetsproblem. Baserat på uppgifter i Signaler Djurvälfärd. Culling rate due to udder disorders claw and leg disorders and fertility problems. 18

Antal utslagna per 1 kalvar/ungdjur Kalv- och ungdjursdödlighet 6 4 4,4 4,2 3,9 4, 3,6 3,8 4,1 2 2,2 2, 1,8 1,8 1,8 1,6 1,7 1,5 1,6 1,7 1,4 1,4 1,3 1,3 21 211 212 213 214 215 216 Kalvdödlighet (kvigor) 1-6 dgr. Kalvdödlighet (kvigor) 2-6 mån. Ungdjursdödlighet 6-15 mån. Figur 11. Utslagning (döda eller slaktade) kalvar och ungdjur. Baserat på uppgifter i Signaler Djurvälfärd. Culling rate (not sold to life) for calves 1-6 days of age, kalves 2-6 months of age and heifers 6-15 months of age. 19

1-tal celler/ ml Juverhälsa Klinisk mastit har uppvisat en stadigt sjunkande trend i 15 års tid (figur 8). Detta är positivt både för kornas välfärd och för möjligheten att vidmakthålla en låg och kontrollerad antibiotikaanvändning. I tabell 2 syns den tydliga åldersfördelningen för denna sjukdomsstörning där incidensen är ökande med stigande laktationsnummer. Subklinisk mastit, speglat som geometriskt medel för celltalet i levererad mjölk, ligger sedan flera år på en stabil nivå något under 2 celler/ml (figur 12). I figur 12 visas flera olika mått på celltalet över tid. Den under åren 21-21 oroande trenden för tankcelltalen har 211-216 efterföljts av en platåfas med små skillnader över tid. Sammantaget kan också konstateras att celltalen i mejerimjölk är lägst i norra och högst i södra delarna av landet (figur 13). 27 Celltal 26 25 24 23 229 234 241 241 235 229 252 248 242 243 257 248 253 251 251 251 249 245 246 246 22 21 2 19 18 22 198 185 27 23 189 23 199 185 27 24 19 215 21 211 212 214 215 211 29 29 28 29 28 194 193 191 192 193 193 217 212 196 17 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Beräknat tankcelltal, aritmetiskt medeltal Geometriskt medel av besättningarnas beräknade tankcelltal Celltal i levererad mjölk, geometriskt medeltal Aritmetiskt medel av besättningarnas beräknade tankcelltal Celltal i levererad mjölk, aritmetiskt medeltal Figur 12. Beräknat tankcelltal och celltal i levererad mjölk (1-tal celler/ ml), kontrollår 25/6 till 215/16. Average bulk-milk somatic cell count and somatic cell count in milk delivered to dairies (1 cells per/ml, milk-recording year 25/6 to 215/16). 2

1-tal celler/ml 25 2 15 1 5 Aritmetiskt medelcelltal 215 226 237 217 27 212 28 175 8 7 6 5 % 4 3 2 1 Andel levererad mjölk med celltal <2 celler/ml 47 35 52 38 74 45 49 51 Figur 13. Aritmetiskt medelcelltal och andel levererad mjölk med celltal <2 celler/ ml, per mejeriförening och för Arla Foods svenska regioner samt totalt 215/16. Arithmetic mean in delivered milk and proportion of delivered milk <2, cells/ml, in total and per dairy society and for Arla Foods Swedish regions. Milk-recording year 215/16. Sverige har, i jämförelse med andra nordiska länder, en hög andel kor med ständigt höga celltal (kroniker). I figur 14 ser vi att andelen enskilda celltalsobservationer som överstiger 2, celler/ml legat runt 25 % den senaste tioårsperioden. När det gäller nya höga celltal (nyinfektioner) kunde ca 65 % av förstakalvarna och 81 % av de äldre korna under kontrollåret 216 klassas som friska under hela laktationen. Andelen kor som blev nyinfekterade under laktation, bibehöll högt celltal från föregående laktation samt avläkte sedan föregående laktation visas i figur 15 för kontrollåren 25 till 216. Man kan även senaste året se att bara en av åtta kor läker ut under laktation efter att ha drabbats av förhöjt celltal. Detta visar att svenska kor sannolikt främst drabbas av infektioner med kobundna juverbakterier med en stark tendens att senare utvecklas till kroniska infektioner. Unga kor som redan vid sin första kalvning får ett högt celltal och senare bli kroniker försvårar möjligheten att nå ett lägre genomsnittligt celltal i kopopulationen. 3 Procent av enskilda celltalsobservationer >2, celler/ml 28 % 26 24 26,6 26 26 25,4 25,6 25,7 25,8 26,1 25,6 25,3 25,4 24,9 22 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Figur 14. Fördelning i procent av enskilda celltalsobservationer som överstiger 2, celler/ml, kontrollåren 24/5 till 215/16. Distribution in percent of individual measures of somatic cell count exceeding 2, cells/ml, milkrecording years 24/5 to 215/16. 21

5 Nyinfektion 4 38,7 38,1 37,5 37,4 37 37 36,4 36,6 3.7 35,8 35,1 34,2 % 3 2 1 18,6 17,9 18,5 17,9 18 18 18,8 18,9 1.9 18,5 1.9 18,8 14,8 15,5 15,7 15,2 16 16 15,6 15,6 1.6 15,4 15,4 15,3 12 12,8 12,3 12,8 12 12 12,5 12,4 1.3 12,6 12,2 12,1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Nya kor med högt celltal, laktation 1 Andelen kor som gått från lågt till högt celltal under laktationen, laktation >1 Andelen kor med bibehållet högt celltal sedan förra laktationen, laktation >1 Andelen kor som tidigare haft högt celltal tidigare men nu är avläkta, laktation >1 Figur 15. Fördelning av kor med högt celltal, för avslutade/avbrutna laktationer, kontrollåren 24/5 till 215/16. Juverhälsoklass 6-9 klassas som högt celltal. Distribution of cows based on udder health classes, for cows with completed/interrupted lactations in milk-recording year 24/25 to 215/16. Under kontrollåret 216 har mjölkprover från 16 19 juverdelar (11 299 kor) analyserats vid mastitlaboratoriet vid SVA (mjölkprover inskickade endast för analys av Streptococcus agalactiae i samband med besättningssaneringar är inte medräknade) (tabell 3). Proverna är inte ett representativt urval för hela landet men ger en fingervisning av trender för vilka agens som orsakar klinisk och subklinisk mastit i Sverige. Växt av patogena bakterier påvisades hos ca 68 % av undersökta kor och i 57 % av samtliga provtagna juverdelar. Tabell 3 visar andel juverdelsprover med påvisad växt samt bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt för inskickade prover totalt och per insändare. I figur 16 visas fördelningen av bakteriologiska prover av juverdelsprover med påvisad växt för alla insändare under kontrollåret 216. I figur 17 visas fördelning inom koagulasnegativa stafylokocker för inskickade prover med positiv växt av stafylokocker förutom Staphylococcus aureus. Liksom tidigare år dominerar kobundna smittämnen och dessa utgör tillsammans nära 7 % av totala antalet bakterieanalyser vid mastitlaboratoriet vid SVA. Odlingarna vid SVA tycks således bekräfta att svensk mjölkproduktion fortfarande har problem främst med kobundna smittämnen. 22

Tabell 3. Mjölkprover analyserade vid mastitlab, SVA. Antal inskickade juverdelsprover (procent positiva av antal inskickade) samt bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt. Alla insända prover och prover insända från husdjursföreningarna, 215-9-1 216-8-31. Milk samples analyzed at the Mastitis laboratory at SVA during Sept 1 st 215 to Aug 31 st 216. Number of sampled udder quarters (percent positive of sampled quarters) and bacteriological findings in percent of positive quarters. Samples in total and per livestock association. Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt Antal undersökta kor (% med påvisad växt) Antal undersökta juverdelsprover (% med påvisad växt) Staph aureus, pc - Staph aureus, pc + Förening Skånesemin 1554 (69) 1799 (67) 29 7 4 3 9 17 18 1 7 1 2 3 Växa Sverige 4826 (68) 7399 (58) 24 1 14 9 2 18 17 2 5 1 2 5 Övriga insändare 4919 (68) 6811 (6) 24 3 12 6 3 16 17 3 7 1 2 6 Alla insändare 11299 (68) 1619 (6) 25 2 12 7 3 17 17 2 6 1 2 5 Föregående år 167 (69) 16594 (57) 25 2 14 7 3 18 16 3 6 1 2 4 KNS pc- KNS pc+ Sra Srd Sru Str övrig E coli Klebsiella Trueperella pyogenes Övriga Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt. Odlingar vid mastitlab, SVA, 215/16 Klebsiella 1% Str övrig 2% E coli 6% Trueperella pyogenes 2% Övriga 5% Staph aureus, pc - 25% Sru 17% KNS pc- 12% Staph aureus, pc + 2% Srd 17% Sra 4% KNS pc+ 7% Figur 16. Bakteriologiska diagnoser i procent av juverdelsprover med påvisad växt analyserade vid mastitlab, SVA. Alla insända prover under kontrollåret 215/16. Bacteriological findings in percent of positive udder quarters, analyzed at the mastitis laboratory at the Swedish veterinary institute, milk-recording year 215/16. 23

Fördelning inom stafylokocker (KNS) förutom Staphylococcus aureus. Odlingar vid mastitlab, SVA, 215/16 Staph xylosus; 5% Staf övrig; 1% Staph chromogenes; 24% Staph simulans; 12% Staph hyicus; 3% Staph haemolyticus; 12% Staph epidermidis; 34% Figur 17. Fördelning inom koagulanegativa stafylokocker (KNS), procent av prover med påvisad växt av stafylokocker förutom Staphylococcus aureus. Prover analyserade vid mastitlab, SVA under kontrollåret 215/16. Distribution of Staphylococcus species. Percent of udder quarters with positive growth of Staphylococcus other than Staphylococcus aureus, analyzed at the mastitis laboratory at the Swedish veterinary institute, milk-recording year 215/16. Tankmjölksundersökning med PCR Mot bakgrund av att ett växande antal gårdar upptäckt Streptococcus agalactiae (SRA) -förkomst samt att två gårdar i södra Sverige under året drabbats av kliniska mastiter orsakade av Mycoplasma bovis genomförde Växa Sverige en anonym tankmjölksundersökning på samtliga svenska gårdar i månadsskiftet maj-juni (3876 mjölktankar). Resultatet är särskilt intressant eftersom föregående PCR-undersökning 213 bara innefattade gårdar med mer än 1 kor och/eller AMS. I årets screening visades att 4 % av mjölktankarna var positiva för SRA jämfört med 8 % 213 vilket tyder på att SRA är vanligare i större besättningar med eller utan robot. Man kunde också se att M. bovis fortfarande är mycket ovanligt och bara kunde detekteras i totalt,3 % av landets mjölktankar (se fig 18). 24

12 PCR undesökning av mjölktankar 1 8 % 6 4 2 SRA M. Bovis Figur 18. PCR undersökning på 3 475 st mjölktankar Sverige 216. Andel (%) med Ct <4 för SRA/ M bovis, med länsvis fördelning. Prevalence (%) of SRA and M. Bovis in bulk tank milk. Samples from 3 475 herds in 216, prevalence per county. 25

Kalvningsintervall (månader) Reproduktion Det genomsnittliga kalvningsintervallet för landet inkluderat alla raser var för senaste kontrollåret 13,1 månader (tabell 4). Av figur 19 framgår att SRB och SKB korna har ett något kortare intervall (12,9 månader) än Holsteinkorna (13,3 månader), en skillnad som bestått de senaste åren. Kalvningsintervallet påverkas av intervallet från kalvning till första insemination (KFI) samt AI-periodens längd. KFI var i genomsnitt 84 dagar det senaste året (tabell 4). Intervallen kalvning till första respektive sista insemination visas i figur 2. AI-periodens längd dvs. intervallet mellan första och sista insemination visas per ras i figur 21. Det genomsnittliga kalvningsintervallet är längre än vårt mål på ca 12,5 månader. Tittar vi på spridningen mellan besättningar kan vi se att den bästa fjärdedelen har ett kalvningsintervall på 12,7 månader eller kortare och endast ca 16 % av besättningarna når vårt mål på 12,5 månader eller kortare (figur 22). Tabell 4. Antal dagar från kalvning till första insemination (KFI) respektive till senaste insemination (KSI), kalvningsintervall (i månader) samt fruktsamhetsindex i besättningar (genomsnitt och för den bästa kvartilen), kontrollåret 215/16. Average number of days from calving to first insemination (KFI), from calving to last insemination (KSI), calving interval and fertility index (mean and fourth quartile), milk-recording year 215/16. Fruktsamhetsindex Antal KFI KSI Kalvningsintervall Förening/ 25 % besättningar (dagar) (dagar) (månader) Medel Marknadsområde högsta Skånesemin 229 92 134 13.6 43 81 Växa mitt 649 84 119 13 47 68 Växa väst 356 8 117 12.9 47 64 Växa sydväst 182 81 118 13.1 44 62 Växa öst 67 83 12 13.1 46 66 Rådgivarna 123 84 117 12.9 47 66 Växa sydöst 392 83 122 13.1 42 6 Växa nord 245 85 124 13.3 41 54 Totalt 2783 84 121 13.1 45 66 Föregående år 368 84 121 13.2 44 63 14, Kalvningsintervall 13,8 13,6 13,6 13,6 13,6 13,6 13,7 13,6 13,6 13,6 13,4 13,2 13, 12,8 12,6 12,4 13,4 13,4 13,3 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 13, 12,9 12,9 12,9 12,9 12,8 12,7 12,7 12,6 12,5 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 SRB HOL Figur 19. Kalvningsintervall i månader, kontrollår 1984/85 till 215/16. Uppgifter från Kokontrollen. Average calving interval in months, during milk-recording year 1984/85 to 215/16. 26

Dagar Dagar 14 13 12 11 Intervall kalvning till första respektive sista insemination 135 134 137 135 136 135 135 135 132 128 127 123 124 125 123 122 119 12 12 12 121 119 117 115 116 116 115 116 111 111 17 18 1 96 95 96 95 95 94 93 9 8 83 82 82 83 89 86 84 85 87 87 88 86 88 91 86 86 85 89 88 87 86 83 82 81 81 7 6 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 KFI SRB KFI HOL KSI SRB KSI HOL Figur 2. Utveckling av intervallen kalvning till första insemination (KFI) och kalvning till sista insemination, kontrollåren 1984/85 till 215/16. Calving to first insemination interval and calving to last insemination interval, in days, milk-recording year 1984/85 to 215/16. 5 AI-period 45 4 35 3 25 28 29 25 25 31 3 39 39 34 32 32 33 41 35 4 41 41 34 34 34 42 35 44 39 43 36 4 4 34 34 39 35 2 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 SRB HOL Figur 21. Utveckling av AI-perioden, kontrollåren 1984/85 till 215/16. Length of the AI-period, in days, milk-recording year 1984/85 to 215/16. 27

Inkalvningsålder (månader) Besättningarnas kalvningsintervall Figur 22. Spridning av besättningarnas genomsnittliga kalvningsintervall, kontrollåret 215/16. The range of means of calving intervals of herds, milk-recording year 215/16. Utvecklingen av kvigornas inkalvningsålder för raserna SRB och Holstein visas i figur 23. Inkalvningsåldern har sjunkit med ca en månad under den senaste tioårsperioden (27,5 för SRB och 27,3 för HOL det senaste året). Spridningen mellan besättningarna är dock stor där den bästa fjärdedelen har en inkalvningsålder på 25,9 månader eller lägre (figur 24). Fortfarande ligger det totala genomsnittet ca 2,5 månader över vårt mål på ca 25 månader, ett mål som knappt 1 % av besättningarna når. 3, Inkalvningsålder 29,5 29, 28,5 28, 27,5 27, 29,6 29,5 29,4 29,3 29,3 29, 28,9 28,7 28,4 28,3 28,2 28,2 28,2 28,2 28,2 28,2 28,1 28,1 28,1 28, 28, 27,9 27,8 27,6 27,7 27,5 27,5 27,3 1985 199 1995 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 SRB HOL Figur 23. Inkalvningsålder i månader, kontrollår 1984/85 till 215/16. Uppgifter från Kokontrollen. Average age at calving in months, milk-recording year 1984/85 to 215/16. 28

% Inkalvningsålder Figur 24. Spridning av besättningarnas genomsnittliga inkalvningsålder, kontrollåret 215/16. The range of means of age of first calving of herds, milk-recording year 215/16. Andel svåra kalvningar, dödfödda kalvar, självdöda kalvar efter 24 timmar samt tvillingkalvar visas i figur 25 för SRB och Holstein samt uppdelat på förstakalvare och äldre kor. I figur 26 visas dödfödselfrekvensen under perioden 1987-216 för SRB och Holstein samt uppdelat på förstakalvare och äldre kor. Den är fortfarande hög hos Holsteinkvigor där ca 8,3 % av kalvarna inte överlever första dygnet eller föds döda. 1 Kalvningsförlopp och kalvöverlevnad 8 6 4 2 % Svåra kalvningar % Dödfödda % Självdöd efter 24 h % Tvillingar SRB kvigor SRB kor HOL kvigor HOL kor Figur 25. Andel svåra kalvningar, dödfödda kalvar, självdöda kalvar efter 24 timmar samt tvillingkalvar för förstakalvare respektive äldre kor av olika raser under kontrollåret 215/16. Incidence of dystocia, stillborn calves, calf mortality 24 hours pp, and incidence of twin calves, for heifers and cows of different breeds, milk-recording year 215/16. 29

11 1 9 8 7,9 8,1 8,7 Dödfödselfrekvens 1,3 1,4 1,4 1,1 9,2 8,3 9,9 9,7 9,1 8,4 8,3 7 % 6 5 4 3 6,6 6, 3,6 3,2 3,3 3,1 3,1 3, 4,9 4,6 4,7 4,6 4,3 4,4 4,5 4,1 3,9 4, 4,1 4,1 4,2 3,6 3,4 3,4 5,3 5, 4,6 5,4 5,6 5,4 4,7 4,9 4,8 4,4 4,3 4, 6,4 5,2 4,6 5,8 5,1 4,6 4,7 4,3 4, 5,3 4,3 3,8 2-86 -88-9 -92-94 -96-98 - -2-4 -6-8 -1-12 -14-16 SRB kvigor SRB kor HOL kvigor HOL kor Figur 26. Utveckling av dödfödselfrekvens, kontrollåren 1985/86 till215/16. Incidence of stillborn calves, milk-recording years 1984/85 to 215/16. I tabell 5 visas dräktighetsprocent per AI, procent icke omlöpare inom 56 dagar, antal inseminationer per hondjur samt procent behandlade hondjur per serie för senaste kontrollåret. De olika måtten belyser på olika sätt chansen till dräktighet vid insemination. Antalet inseminationer totalt samt procent djurägarinsemination och dräktighetsprocent vid djurägarinsemination och assistentinsemination för det senaste kontrollåret visas i tabell 6. Andelen djurägarinseminationer under perioden 199-216 visas i figur 27. Trenden med en ökande andel djurägarinseminationer fortsätter, i dagsläget är 68,2 % djurägarinseminationer. Dräktighetsprocenten per insemination är ca 2 procentenheter högre vid assistentsemin jämfört med djurägarsemin. Tabell 5. Dräktighetsprocent per AI, procent icke omlöpare 56 dagar efter kalvning, antal inseminationer per hondjur samt procent behandlade hondjur per serie. Kokontroll/Härstamningskontroll 215/16. Conception rate for cows submitted to AI, percentage of non-returns at 56 days, average number of AI per animal and percentage of treated animal per series. Milk-recording year 215/16. Förening/ 56 D Antal ins per % behandlade hondjur Marknadsområde Dr % per AI NR % hondjur per serie Skånesemin 41 64.3 1.9 6.2 Växa mitt 39.1 66.6 1.8 2. Växa väst 42.9 65.2 1.8 2.1 Växa sydväst 42.8 63.5 1.8 4.9 Växa öst 41.5 65.8 1.8 2.7 Rådgivarna 44.6 66.9 1.7.8 Växa sydöst 43.7 64.2 1.8 5.8 Växa nord 35.5 65.6 1.8.9 Totalt 41.5 65.3 1.8 3.4 Föregående år 43 65.2 1.8 3.9 3

Tabell 6. Antal inseminationer, procent djurägarinsemination samt dräktighetsprocent vid djurägarsemination och assistentinsemination för kontrollåret 215/16, totalt samt fördelat per husdjursförening/marknadsområde. Number of inseminations, proportion of d-it your-self inseminations and conception rate after do-ityourself and technicians inseminations, respectively. Milk-recording year 215/216, in total and per livestock association. Förening/ Marknadsområde Antal ins totalt % djurägarins av totalt Dr % djurägarins Dr % assistentins Skånesemin 6429 62.8 4.2 42.2 Växa mitt 116199 76.7 38.2 42. Växa väst 8324 65.5 42.4 44.1 Växa sydväst 49421 63.7 42.6 43.2 Växa öst 119133 62.3 4.8 42.5 Rådgivarna 2118 55.3 45.9 42.8 Växa sydöst 17943 74. 43.3 45.1 Växa nord 3943 77.5 34.3 39.7 Totalt 6152 68.5 4.8 43. Föregående år 639739 65.3 42.4 44. Utveckling av djurägarinsemination % 1 9 8 7 68,2 6 5 4 3 2 1-9 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 -15-16 % djurägarinsemination Figur 27. Förändring av andelen djurägarinseminationer (%) kontrollår 199-216. Changes in the proportion of do-it-yourself inseminations (%) during milk-recording year199-216. Fruktsamhetsindex är ett sammanfattande mått på fruktsamheten och redovisas i tabell 4 uppdelat per förening/marknadsområde och i figur 28 visas utvecklingen under perioden 1999-216. Som synes har fruktsamhetsindex förbättrats både i medeltal och för de 25 % bästa och är nu på samma nivå som för 15 år sedan. Cirka 15 6 inseminationer gjordes med könssorterad sperma under det senaste kontrollåret vilket utgör 2,6 % av det totala antalet inseminationer (tabell 7). Dräktighetsresultatet efter könssorterad sperma är i genomsnitt bara ca 4 procentenheter lägre än för konventionell osorterad sperma. Detta är en förbättring sedan tidigare år tack vare nya, förbättrade metoder att könssortera sperma. 31

Index 7 6 5 4 Fruktsamhetsindex 64 65 62 63 62 6 59 59 6 59 59 57 58 56 46 45 44 44 42 43 4 41 4 4 4 4 39 38 59 41 62 63 66 43 44 45 3 25 % bästa medel Figur 28. Förändring i fruktsamhet mätt i fruktsamhetsindex från kontrollåren 1998/99 till 215/16 i landet i genomsnitt (undre linjen) och gräns för de 25 % bästa besättningarna (övre linjen). Changes in the fertility indexes during the milk-recording years 1998/99 to 215/16, mean (lower line) and fourth quartile (upper line). Tabell 7. Dräktighetsresultat vid insemination med könssorterad respektive konventionell sperma kontrollåret 215/16, totalt samt fördelat per husdjursförening/marknadsområde. Conception rates after AI with sexsorted and conventional semen. Milk-recording year 215/16, in total and per livestock association. Förening/ Marknadsområde Antal ins könssorterat Dr% könssorterat Antal ins konventionell Dr % konventionell Skånesemin 1829 38.5 6238 41.1 Växa mitt 283 32.6 113369 39.3 Växa väst 26 37.2 8964 43.1 Växa sydväst 1524 41.6 47897 42.8 Växa öst 362 4.4 115531 41.5 Rådgivarna 555 39.5 2625 44.7 Växa sydöst 2356 37.7 15587 43.9 Växa nord 856 29.1 38187 35.7 Totalt 15612 37.5 58454 41.6 Föregående år 16698 35,9 62341 43,2 32

Klövhälsa I tabell 8 visas antal registreringar samt prevalens (andel verkningar med registrerade diagnoser av totalt antal verkningar) för de viktigaste klövdiagnoserna, totalt samt per husdjursförening. I figur 29 visas trenden för de viktigaste klövdiagnoserna uppdelat på SRB och Holstein. Uppgifterna i tabell 8 och figur 29 baseras på verkningar från 84 klövvårdare som verkat minst 1 kor och från besättningar med minst 2 verkningar, totalt 266 321 verkningar i 1985 besättningar. Tabell 8. Antal registrerade verkningar, andel (%) verkningar utan anmärkning samt andel verkningar med registrerade diagnoser, totalt och uppdelat per husdjursförening/marknadsområde. Kontrollåret 215/16. Number of recorded claw-trimmings, proportion healthy and prevalence of digital dermatitis, heel horn erosion, sole haemorrhage, sole ulcer and interdigital hyperplasia. Milk-recording year 215/15. Förening/ Marknadsområde Antal Frisk Allvarliga eksem Klövröta Sulblödning Klövsulesår Limax Skånesemin 24284 68,5 4,3 7,3 9,3 4,5 3,8 Växa mitt 63691 64,7 1,5 12,8 13,3 3,7 3,2 Växa väst 24838 53,2 3,1 21, 16,1 4,1 5,5 Växa sydväst 15982 63,2 4,4 1,2 17,5 5,1 5,8 Växa öst 6365 55,2 4,5 18,9 18,7 5,3 4,5 Rådgivarna 9696 58,1 5,3 17,2 19,2 6,7 4,3 Växa sydöst 39483 51,6 5,9 29,8 23,5 4,4 4,5 Växa nord 27982 54,8 5,8 22,5 27,6 5, 3, Totalt 266321 58,5 4, 17,4 17,9 4,6 4,1 Föregående år 274784 58,6 4, 17,3 17,8 4,7 4,1 33

Prevalens (%) Prevalens (%) Klövhälsa 47 42 37 4,9 41, 35,3 35,5 43,2 42,3 42,3 4,4 35, 34,7 35,3 35,2 47, 45,6 45,4 41,8 42,1 39,8 43,9 44,2 38,7 38,5 32 27 22 17 25,1 24,7 2, 2,2 19,7 18,8 18,6 18,3 22,9 23,3 23, 22,8 21,9 21,7 2,6 2,9 21, 21,1 2,8 2, 2,2 19,9 2,3 2,7 19,9 19,5 17,1 16,4 2,4 2, 2,2 18,6 17,9 17,3 17,8 17,6 17,5 15,9 16, 15,7 15,3 15,6 15,2 15,1 12 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Anmärkning totalt, HOL Sulblödning, HOL Röta, HOL Anmärkning totalt, SRB Sulblödning, SRB Röta, SRB 8 7 6 6, 6, 7, 6,8 6,6 6,6 6,2 6,3 5,6 5,6 5,5 5 4 3 2 1 3,2 3,2 1,6 1,4 1,1 1,2 3,3 2, 1,4 4,2 2,9 1,9 4,1 3,6 2,4 4,4 4,1 4,1 3,8 3,8 2,8 2,9 2,6 4,7 4,9 4,9 4,6 4,6 3,9 3,8 3,5 3,5 2,8 2,8 2,9 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Klövsulesår, HOL Limax, HOL Allvarliga eksem, HOL Klövsulesår, SRB Limax, SRB Allvarliga eksem, SRB Figur 29. Prevalens (procent verkningar med anmärkning av totalt antal verkningar) för klövsjukdomar från klövhälsoregistret, uppdelat på ras. Kontrollåren 25/6 to 215/16. Prevalence of claw diseases (sole hemorrhage, heel horn erosion, sole ulcer and digital dermatitis) according to breed (HOL=Holstein, SRB=Swedish red) during milk-recording years 25/6 to 215/16. 34

Antibiotika I figur 3 visas fördelningen av förskivna antibiotikabehandlingar per sjukdomsgrupp under 215, för kvigor och kor. I figur 31 visas behandlingsincidens (antal förskrivningar per 1 ko-år) för antibakteriella medel för systemiskt bruk (nedan angivet som antibiotika) till kor. Statistiken baseras på sjukdomsregistreringar i Djursjukdata för kokontrollanslutna besättningar. Liksom förekomsten av sjukdomar minskar förskrivningen av antibiotika och olika orsaker därtill diskuteras under Översikt hälsostatistik, sid 15. Av totalt antal förskrivningar av antibiotika till kor under 215 utgjorde penicilliner 85,5 %, antibakteriella kinolonderivat 2, % och övriga antibakteriella betalaktamer (ceftiofur) mindre än,1 %. Den positiva trenden med en ökande andel penicillinbehandlingar vid behandling av mastit som setts under 2-talet (8 % 21) har planat ut de senaste året och ligger nu runt 89 % (89,2 215). För klövsjukdomar fortsätter däremot andelen penicilliner att öka och utgjorde 215 8 % av förskrivningarna. I figur 31 ser vi effekten av den ändring i föreskrifterna som började gälla 213 och som innebar en kraftig begränsning av användning av kinoloner och nyare generationens cefalosporiner. Både antibakteriella kinolonderivat och antibakterialla betalaktamer har sjunkit kraftigt. Däremot har gruppen sulfonamider och trimetoprim ökat vilket beror på att trimsulfan används istället för kinoloner. Fördelning av förskrivna antibiotika per sjukdomsgrupp 7% 8% 5% 12% 68% Juver/spenar Klöv och ben Reproduktionsstörningar Övriga infektionssjukdomar Övrigt Figur 3. Fördelning av registrerade förskrivningar av antibakteriella medel för systemiskt bruk i kokontrollanslutna besättningar 215, alla hondjur. Distribution of antimicrobial treatments (systemic use only) per disease in 215 in herds enrolled in the milk-recording scheme, all animals. 35

Antal förskrivningar/ 1 ko-år Antibiotikaförskrivningar 25 24,2 23,9 22,5 22,5 2 21,5 21,2 2,4 19,2 15 18,1 17,5 15,5 15,5 17,4 17,8 16,3 15,9 17,9 15,1 16,8 14,2 13,8 11,8 1 3, 21 23 25 27 29 21 211 212 213 214 215 Totalt Antibakteriella betalaktamer, penicilliner 2,5 2,5 2,5 2,4 2,4 2,2 2,2 2, 1,9 1,5 1,6 1,5 1,6 1,6 1,5 1,5 1,4 1,6 1,,5, 1,2 1,2 1,2 1,1 1,1,9,9,9,8,8,8,7,7,6,6,5,4,4,4,4,4,4,4,3,3,3,2,1,1,1,1,1,1,1,1,1,,1,,,,,,, 21 23 25 27 29 21 211 212 213 214 215 Antibakteriella kinolonderivat Sulfonamider och trimetoprim Makrolider, linkosamider och streptograminer Tetracykliner Övriga antibakteriella betalaktamer Övriga antibakteriella medel inom J1-gruppen Figur 31. Behandlingsincidens (antal förskrivningar per 1 ko-år) för antibakteriella läkemedel för systemiskt bruk (läkemedelsgrupp J1) 21-215 (kalenderår) till kor, för besättningar anslutna till kokontrollen. Incidence of antibiotic treatments (systemic use only) of cows in herds enrolled in the milk-recording scheme. 36

Andel sjukdomsrapporterade kor Besättningsmått I webbrapporten Signaler Djurvälfärd visas nyckeltal för fruktsamhet, sjukdomsförekomst, dödlighet och hållbarhet beräknat på besättningsnivå. I figurerna 33-4 visas nyckeltalen som gränsvärden för de tio procent av besättningarna som har högst respektive lägst värde samt värdet för medianbesättningen, för kontrollåren 28/9 till 215/16. För besättningar som helt saknar sjukdomsuppgifter antas att inrapporteringen av djursjukdata inte fungerar och de besättningarna tas inte med i beräkningarna. Figur 33 visar sjukdomsrapporterade kor totalt, figur 34 beräknat tankcelltal och figur 35 visar sjukdomsförekomst uppdelat på olika sjukdomar. Dödlighet för kvigkalvar och kvigor visas i figur 36 och total utslagning av kor och självdöda/avlivade kor visas i figur 37, utslagning fördelat på olika utgångsorsaker visas i figur 38. Figur 39 visar inkalvningsålder och kalvningsintervall och figur 4 visar värden för nyckeltalen ej påbörjade kvigor äldre än 17 månader, svåra kalvningar, KFI över 7 dagar och KSI över 12 dagar. Sjukdomsrapporterade kor totalt 6 4 2 22,8 21,8 2, 19, 21,1 18,3 16,4 17,5 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 32. Sjukdomsrapporterade kor (antal sjukdomsrapporterade kor per 1 ko-år) på besättningsnivå, gräns för de 1 % bästa, median samt gräns för de 1 % sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 215/16. Besättningar som helt saknar sjukdomsuppgifter tas inte med i beräkningarna. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for the herd-level incidence of cows with a disease event. Milkrecording years 28/9 to 215/16. Herds that don t have reported disease events are excluded. 37

Andel sjukdomsrapporterade kor 1 celler/ ml Beräknat tankcelltal 4 3 224 232 233 231 232 235 234 235,13 2 1 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 33. Beräknat tankcelltal (1-tal celler/ml) på besättningsnivå, median samt gränser för de 1 % av besättningarna med högst respektive lägst tankcelltal, från 28/9 till 215/16. The 1 th, 5 th and 9 th percentile for bulk-milk somatic cell count (1 cells/ ml). Milkrecording years 28/9 to 215/16. 3 Mastit 8 Klöv och bensjukdomar 2 1 1,3 9,6 8,7 8,3 8,1 7,2 6,4 7,6 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 4 1,2 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 Förlamningar och kramper Övriga utfodringssjukdomar 1 8 5 2,9 2,6 2,7 2,2 2,2 2,1 2, 2,6 4 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 8/9 9/1 1/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 1 % lägsta Median 1 % högsta 1 % lägsta Median 1 % högsta Figur 34. Förekomst (antal fall/ 1 ko-år) av mastit, klöv- och bensjukdomar, förlamningar och kramper samt övriga utfodringsrelaterade sjukdomar på besättningsnivå, median samt gränser för de 1 % bästa och sämsta besättningarna i kokontrollen, från 28/9 till 215/16. Besättningar som helt saknar sjukdomsuppgifter tas inte med i beräkningarna. The 1 th, 5 th and 9 th percentiles for disease incidence at herd-level. Milk-recording years 28/9 to 215/16. Herds that don t have any reported disease events are excluded. 38