Energiläget i Dals-Ed

EIE 6/141/SI2.447943 Energiläget i Dals-Ed februari 28 Bilaga till Energiplan 28-21 28-2-25 The sole responsibility or the content of this publication lies with the authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European Communities. The European Commission is not responsible for any use that may be made of the information contained therein.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 BAKGRUND, SYFTE & MÅL... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 3 Korrigering för klimat... 4 DEL 1, ENERGIANVÄNDNING I DALS-ED... 4 ENERGIANVÄNDNING PER KOMMUNINVÅNARE... 4 FOSSILT CO2/KOMMUNINVÅNARE... 5 ENERGIANVÄNDNINGEN DE SENASTE ÅREN... 5 El... 6 Fossila bränslen... 6 Biobränsle... 7 ENERGIFÖRBRUKARE... 8 Industri... 8 Transporter... 8 Bostäder & service mm... 9 DEL 2, KOMMUNALA ORGANISATIONENS ENERGIANVÄNDNING...1 EDSHUS AB...11 KOMMUNALA FASTIGHETER...11 VA VERKSAMHET...12 GATUBELYSNING...12 KOMMUNALA TRANSPORTER...12 BIDRAGET TILL GLOBALA UPPVÄRMNINGEN (CO2)...12 LOKAL ENERGIPRODUKTION...13 Vattenkraft...13 Vindkraft...13 Solvärme...13 Bioenergi...14 Fjärrvärme...14 KÄLLOR...14 Kontakter...14 2

Inledning Bakgrund, Syfte & Mål Den bakomliggande orsaken till framtagandet av Energiläget i Dals-Ed är viljan hos politiker och tjänstemän i Dals-Eds kommun att få till stånd ett energiplaneringsarbete i kommunen. Syftet är att i första hand ange utgångsläget och vara ett underlag när energistrategin med dess mål och handlingsplan skall formuleras och genomföras. Det yttersta målet med Energiläget i Dals-Ed är att ge ett sammanhang och en bild av i första hand energianvändningen med hjälp av diagram och jämförelser. Bakomliggande statistik skall vara uppföljningsbar, så att framtida uppdateringar ska kunna visa utvecklingen och synliggöra effekterna av de åtgärder som vidtagits. Rapporten är sammanställd av Jonny Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund. Förutsättningar & Metod Del 1 i denna nulägesbeskrivning har ambitionen att presentera hela den geografiska kommunens energianvändning med indikatorer och statistik från i huvudsak Statiska Centralbyrån (SCB). Del 2 har för avsikt att beskriva energianvändningen i den kommunala organisationen samt den lokala energiproduktionen. Statistiken är i allmänhet inhämtad från kommunala tjänstemän samt andra energiansvariga inom resp. område och avser, om inte annat nämns 27. SCB:s kommunala energibalanser är framtagna med avsikten att öka kunskapen om energianvändning i kommunerna och ge underlag för kommunal klimatstrategi, miljömålsuppföljning och energiplanering. Uppgifterna tas fram med eftersläpning på ca 1,5-2 år. Den mest aktuella statistik från SCB, när det gäller de kommunala energibalanserna är idag (februari 28) från 25. För att ge kommunerna underlag för sin uppföljning och sitt miljöarbete har Sveriges kommuner och landsting (SKL) i samarbete med miljömålsrådet utvecklat och pekat ut 2 huvudindikatorer som bedöms ha ett stort lokalt intresse. Flera av dessa indikatorer är direkt knutna till den lokala energianvändningen och kan tillhandahållas som kommunala basfakta via miljömålsrådets webbsida 1. Av dessa huvudindikatorer har följande, energirelaterade utvalts och redovisats i denna nulägesbeskrivning: Energianvändning per invånare och sektor Koldioxid, utsläpp per invånare och sektor Bilar per 1 invånare samt andel miljöbilar Körsträckor med bil per invånare och år Indikatorer och övrig statistik visar sällan hela sanningen eftersom verkligheten inte låter sig sammanfattas i en siffra. Statistiken ger däremot underlag för att tyda orsakssamband, se utveckling och ställa viktiga frågor till gagn för energiarbetet i kommunen. Mer information om källor och felkällor i finns på SCB:s webbsida 2 för de kommunala energibalanserna (KOMENBAL). I rapporten används energienheterna kwh, MWh, GWh (kilo-, Mega-, Gigawattimmar). 1 kwh = Ungefär den energimängd som utvecklas i en elektrisk kokplatta under en timma. 1 MWh = 1 kwh, är ungefär den energimängd som går åt för att driva en personbil 1 mil. 1 www.miljomal.nu 2 www.scb.se/en 3

1 GWh = 1 kwh, är ungefär Lunds (ca 1 inv.) elenergiförbrukning under ett dygn. Korrigering för klimat Redovisad energianvändning i denna rapport är genomgående köpt mängd energi om inget annat nämns. Inga justeringar har gjorts av energianvändning med avseende på variationer i utomhustemperatur mellan de olika åren. Det är endast den energi som används för uppvärmning som påverkas och den delen kan i flera fall vara svår att urskilja från övrig energianvändning. Till exempel kan det i många fall vara svårt att skilja uppvärmning för tappvarmvatten, hushålls- eller driftel som inte är beror av utomhustemperaturen från den uppvärmningsenergi som har direkt påverkan av utomhustemperaturen. Normalår 2 21 22 23 24 25 26 27 1% 83% 98% 92% 95% 92% 91% 89% 88% Graddagar i procent av normalår, mätstation Kroppefjäll Granan A, Källa: SMHI Normalåret har värdet 1%. Ett år då graddagarna uppgår till 9% är alltså 1% varmare än ett normalår. Med denna vetskap kan man korrigera energiförbrukningen för uppvärmning så att man kan göra en mer rättvis jämförelse mellan olika års uppvärmningsenergi. Del 1, Energianvändning i Dals-Ed Energianvändning per kommuninvånare 6 5 4 kwh/invånare 38 661 44 457 45 129 3 2 1 Dals-Ed Västra Götaland Riket Hushåll 9793 7691 8757 Industri 9263 19391 19524 Transporter 12334 174 9571 Övrigt 7271 6635 7276 Energianvändning per invånare i Dals-Ed, Västra Götalands län och Riket 25 fördelat på energianvändningen inom olika sektorer. (Källa SCB) Dals-Eds energiprofil i jämförelse med genomsnittet i regionen och riket. 4

Fossilt CO2/kommuninvånare Klimatet har förändrats under de senaste 15 åren. De flesta är idag överens om att detta till stor del beror på att koldioxid och andra s.k. växthusgaser släpps ut i atmosfären från människans olika verksamheter. Förbränning av olja och gas fossila bränslen svarar för det största bidraget (CO 2 ) till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. kg 8 7 CO 2 /invånare 6379 6 5 4 4238 584 3 2 1 Dals-Ed Västra Götaland Riket Hushåll 34 172 192 Industri 249 3223 2174 Transporter 3198 2719 2411 Service 451 265 37 Utsläpp av koldioxid per invånare i Dals-Ed, Västra Götalands län och Riket 24 fördelat på utsläpp inom olika sektorer. (Källa SCB) Denna indikator (koldioxid (CO 2 ) per invånare) är förstås starkt sammankopplad med den föregående (energianvändning per invånare). Indikatorn pekar på i vilka proportioner och i vilka sektorer det används mycket fossila bränslen. Framförallt är det transporterna som utmärker sig, men även hushåll och service ligger något över genomsnittet. Industrin utmärker sig genom sin relativt låga fossilbränsleanvändning i jämförelse med genomsnittet i regionen och riket. När man betraktar ovanstående indikatorer ska man komma ihåg att inga CO 2 -utsläpp från elproduktion och industriprocesser ingår. Bränslen för transporter utgörs av den levererade (tankade) mängden inom kommunen. Energianvändningen De senaste åren År 25 uppgick den slutliga energianvändningen i Dals-Eds kommun till 189 GWh. Energianvändningen redovisas för följande tre användarkategorier: Industri, Jord- och skogsbruk Transporter Bostäder och service m.m. Användarkategorin Bostäder och service m.m. innefattar energianvändningen inom hushåll, offentlig verksamhet, övriga tjänster (handel, hotell, restaurang m.m.). 5

25 2 GWh 15 1 5 199 - -1-2 -3-4 -5 Industri Transporter Bostäder & service Användning av energi i Dals-Ed år 199 samt 2 25 uppdelat på användarkategorier (källa SCB, bearbetning Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund) El El utgör en mycket betydelsefull del av det svenska energisystemet. I början av 197-talet stod vattenkraft tillsammans med oljekondenskraft för den största elproduktionen i Sverige. I samband med oljekriserna byggdes kärnkraften. År 25 svarade kärnkraften för 45% samt vattenkraften för 47% av produktionen. Resterande 8% utgjordes av fossil- och biobränslebaserad produktion samt vindkraft. Inom Dals-Eds kommungränser finns ett väl utbyggt elnät som ägs av Vattenfall. Tillförseln av el uppgick under 25 till totalt 67 GWh, då inkluderas överföringsförlusterna (ca 6 GWh). Detta betyder att 61 GWh gick till de slutliga användarna, vilket i sin tur innebär att elen står för ca 32% av den totala energianvändningen i kommunen. 1 75 GWh 5 25 Industri Bostäder & service 199 - -1-2 -3 4-5 Användning av elenergi i Dals-Ed år 199 samt 2 25 fördelat på användarkategorier (källa SCB, bearbetning Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund) Fossila bränslen Olja är sedan ungefär 5 år världens mest använda energiråvara. Det beror på att den innehåller mycket energi och är lätt att lagra och transportera. Sedan oljekrisen i början av 197-talet har det varit ett viktigt energipolitiskt mål att minska oljans andel i den svenska energitillförseln. Oljeanvändningen i det svenska energisystemet har minskat med 47% sedan 197. Det är framförallt användningen av eldningsoljor som minskat de senaste åren Den svenska energipolitiken uttrycker en strävan att användningen av fossila bränslen ska hållas på en låg nivå. All förbränning av fossila bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. 6

Transportsektorn utnyttjar fortfarande i det närmaste uteslutande fossila bränslen medan elproduktionen är i stort sett helt fri från användning av fossila bränslen. I Dals-Eds energibalans för 25 är det bensin, diesel och eldningsolja som räknas till fossila bränslen. 1 75 Industri GWh 5 25 Transporter Bostäder & service 199 - -1-2 -3-4 -5 Användning av fossilbränsle i Dals-Ed år 199, 2-25 fördelat på användarkategorier (källa SCB, bearbetning Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund) Under 25 ligger Dals-Eds totala fossilbränsleanvändning på 83 GWh, vilket är ca 43% av den totala energianvändningen i kommunen. Största fossilbränsleanvändaren är transportsektorn som visar en ökande tendens (3% ökning från 199 till 25) medan sektorn Bostäder & Service däremot visar en nedgående tendens och har minskat med mer än 6% från 199 till 25. Biobränsle Biobränslen är namnet på alla bränslen som hämtas från växtriket. Biobränslen svarar i dag för en femtedel av Sveriges energiförsörjning. I Sverige är tillgången på biobränsle så stor att det antagligen blir en av de viktigaste energikällorna i framtiden. Den svenska energipolitiken betonar vikten av att öka användningen av energi från förnybara källor. Detta ses som ett viktigt steg i riktningen mot ett ekologiskt uthålligt samhälle. Den stora fördelen med biobränsle är, förutom koldioxidneutraliteten, att den är förnybar och kan vara lokalt producera med de fördelar som det innebär. I samlingsnamnet för biobränsle ingår trädbränslen (ved, bark, spån, flis, briketter och pellets), spannmål, avlutar (restprodukter från massatillverkning) samt vissa delar av avfall. 75 GWh 5 25 Industri Bostäder & service 199 - -1-2 -3-4 -5 Användning av biobränsle i Dals-Ed år 199, 2-25 fördelat på användarkategorier (källa SCB, bearbetning Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund) 7

Den största biobränsleanvändaren i kommunen är Nössemarks trä som använder de egna restprodukterna. Under 26 användes i storleksordningen 3 GWh flis och bark till uppvärmning av sina virkestorkar. En stor biobränsleanvändare är också Farmarenergis panncentralen Vid Stubbekas som försörjer de centrala delarna av Eds tätort via kulvert. Under 27 producerades 6,9 GWh av denna värme med hjälp av flis. Som en jämförelse till ovanstående siffror kan man utläsa ur SCB:s statistik för 25 att hushållen i Dals-Eds kommun använde ca 21 GWh trädbränsle under 25. Man bör dock ha i åtanke att trädbränsleanvändning från SCB bygger på uppgifter från uppskattningar/modellberäkningar vilket ger en större osäkerhetsfaktor än för el- och oljeförbrukning där man i högre grad har direkta försäljningssiffror att tillgå. Energiförbrukare Industri Ungefär 29% (55 GWh) av den använda energin i Dals-Ed 25 förbrukades inom industrisektorn (9 GWh fossilbränsle, 2 GWh el samt 26 GWh biobränsle. Bostäder & service 74 GWh Transporter 6 GWh Industri 55 GWh Fossilbränsle 9 GWh El 2 GWh Biobränsle 26 GWh Fördelning mellan de olika användarkategoriernas energianvändning samt slutlig användning av olika energislag inom industrisektorn i Dals-Ed 25 (källa SCB, bearbetning Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund). Transporter Till grund för transporternas energiförbrukning ligger användningen av drivmedel. Leveranser till transportsektorn är särskilt problematiska då förbrukningen av bensin/diesel kan ske i annan kommun än där inköpet sker. Leveransen hänförs till hemortskommunen eller till den kommun där leveranserna mottagits. Undersökningen omfattar transporter på räls, allmänna vägar och inrikes sjötransporter. 8

Bostäder & service 74 GWh Industri 55 GWh Transporter 6 GWh Fossilbränsle 6 GWh Fördelning mellan de olika användarkategoriernas energianvändning samt slutlig användning av olika energislag inom transportsektorn i Dals-Ed 25 (Källa SCB, bearbetning Leandersson Dalslandskommunernas kommunalförbund). Ca 6 GWh (32 %) av den använda energin i Dals-Ed 25 förbrukades inom transportsektorn. (28 GWh diesel och 32 GWh bensin) Transporterna står för en stor del av de miljö- och hälsoskadliga utsläppen. Genom ny teknik och införandet av katalysatorer på fordon har utsläppen minskat, men koldioxiden går inte att rena bort. Därför är den nationella tendensen att utsläppen av koldioxid att ökar i takt med att det blir fler bensin- och dieselfordon på vägarna. Bilinnehav per 1-invånare Region 198 23 24 25 Riket 347 454 457 459 Västra Götaland 324 443 446 449 Dals-Ed 364 549 544 545 "Bilmil" per invånare/år Region 2 23 24 25 Riket 647 681 68 683 Västra Götaland 661 681 682 692 Dals-Ed 773 816 811 82 Vänster: Bilinnehav per 1-invånare i Riket, Västra Götaland och Dals-Ed. Höger: Invånarnas bilar och deras sammanlagda körsträckor utslaget per invånarna i Riket, Västra Götaland och Dals-Ed (Källor: SCB, Bilregistret, Bilbesiktningen) Det är inte bara antalet bilar som ökar vi åker också mer med de bilar vi har. Utvecklingen av bilmotorer har gjort att dagens bilar drar något mindre än gårdagens bilar, men denna minskning är dock marginell sett till den stora ökningen av transporter de senaste åren. Av alternativa drivmedel är det idag Etanol (E-85) som är det dominerande för personbilar. From 27 finns i Dals-Ed möjlighet att tanka E-85 vid Shell i Ed. Antalet miljöbilar har också ökat i kommunen. Enligt organisationen gröna bilisters 3 sammanställning ang. etanol-, gas- och elhybridfordon har dessa ökat med 6% i Dals-Ed från juli 27 till januari 28. Bostäder & service mm Sektorn Bostäder & service mm är samtliga energianvändarna i kommunen när industri- och transportsektor är borträknade. Här innefattas flerbostadshus, småhus, offentlig verksamhet samt övriga tjänster. Ca 74 GWh (39 %) av den använda energin i Dals-Eds 25 förbrukades inom Sektorn Bostäder & service (41 GWh el, 12 GWh fossila bränslen, 21 GWh trädbränsle). 3 www.gronabilister.se/ 9

Industri 55 GWh Transporter 6 GWh Bostäder & service 74 GWh Fossilbränsle 12 GWh El 41 GWh Trädbränsle 21 GWh Fördelning mellan de olika användarkategoriernas energianvändning samt slutlig användning av olika energislag inom kategorin Bostäder & service i Dals-Ed 25. (källa SCB, bearbetning Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund) I Dals-Ed finns ca 1274 småhus (1-2 familjshus) med åretruntboende. Dessa småhus använde enligt SCB:s statistik 25; 4 GWh energi (olja, el och biobränsle). Detta skulle innebära att genomsnittsvillan i Dals-Ed använder ca 32 kwh/år. Inom kommunen finns också 385 fritidshus. I SCB:s statistik saknas uppgifter om fritidshusens användning av olja och biobränsle. Dock använde dessa fritidshus ca 3 GWh el under 25, vilket skulle innebära att varje fritidshus använder i genomsnitt ca 8 2kWh el/år. Småhusen tillsammans med fritidshusen står för nästan 6% av energianvändningen i sektorn Bostäder & Service. Del 2, Kommunala organisationens energianvändning Den kommunala organisationens energianvändning står för 15,4 GWh (ca 8%) av den totala energianvändningen i kommunen. Dals-Eds kommunen äger flera olika typer av fastigheter. Det rör sig om lokaler för utbildning, omsorg och service, men även bostäder i det kommunala bostadsbolaget Edshus AB. I den kommunala energibalansen från SCB ligger all den energianvändningen som den kommunala verksamheten ger upphov till (undantaget transporterna) i sektorn Bostäder & Service. Observera att den redovisad energianvändning genomgående är köpt mängd energi om inget annat nämns. El 7,5 GWh Fossilbränsle 2,9 GWh Biobränsle 5, GWh Edshus AB 4,5 GWh Kommunala fastigheter 9,2 GWh Vatten & Avlopp,65 GWh Gat- & Väg belysning,5 GWh Transporter,55 GWh Kommunala organisationens energianvändning i Dals-Ed 27, överst fördelat på energislag, nederst fördelat på bolag/verksamhet. 1

Edshus AB Edshus AB, är det kommunala bostadsbolaget i Dals-Eds kommun som innehar och förvaltar omkring 5 lägenheter, samt ett antal affärs- och kontorslokaler. Den totala energianvändningen som Edshus stod för under 27 var ca 4 5 MWh. kwh/m² 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-1 -2-3 -4-5 -6-7 Fossilt Biobränsle El Värmeenergianvändning hos Edshus fördelat på energislag och kvadratmeter 21 27. Hyresgästernas abonnemang är inte medräknade i ovanstående diagram (källa: Gösta Schagerholm, Edshus AB, Bearbetning Jonny Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund). Edshus AB står för ca 3% av den kommunal organisationens energianvändning. Mellan 22 och 27 har uppvärmningsenergin per kvadratmeter sjunkit med ca 18%. Graddagagarna visar under motsvarande tid 4% mildare väder. Kommunala Fastigheter De kommunala fastigheterna består av skolor, kommunkontor och andra offentliga lokaler mm. totalt ca 48 m 2. Under 27 förbrukade de kommunala fastigheterna ca 9 16 MWh av den kommunala organisationens energianvändning. 25 2 kwh/m² 15 1 5 Fossilt Biobränsle El 23 25 27 De kommunala fastigheternas värmeenergianvändning fördelat på energislag och kvadratmeter 23 27, El innefattar i huvudsak el till värme. (källa: Hans Jonasson, Dals-Eds kommun, Bearbetning Jonny Leandersson, Dalslandskommunernas kommunalförbund). De kommunala fastigheterna står för ca 6% av den kommunal organisationens energianvändning. Energianvändningen visar en nedåtgående trend, från 23 till 27 har den minskat med ca 17%. Graddagagarna visar under motsvarande tid 7% mildare väder. 11

VA Verksamhet Den genomsnittliga förbrukningen av vatten är i Sverige ca 18 liter per person och dygn. I det kommunala VA - nätet förses de anslutna med detta vatten. Sedan vattnet har använts leds avloppsvattnet från brukarna via avloppsledningarna till något av avloppsreningsverken för rening. När vattnet är renat släpps det ut och återgår till naturens kretslopp. För att förse de anslutna kommuninvånare och övriga besökare med vatten och sedan rena avloppsvattnet åtgick under 26 en elenergimängd av totalt 534 MWh. Främst är det drift el i avloppsverk, vattenverk, pump- och tryckstegringar. Vid reningsverket i Ed har oljepannan ersatts av en pelletspanna för att producera värme. Under 26 eldades här 22,4 ton pellets (ca 15 MWh). Gatubelysning Vägverket ansvarar för vägbelysningen utmed vägverkets vägar. Kommunens ansvarar för övrig gatubelysning i kommunen, som består av 15 ljuspunkter, ca 85% av dessa är 125 Watt lampor medan resterande består av och byts successivt ut mot högtrycksnatrium (5-75 W). Under 26 beräknades förbrukningen hos gatubelysningen med kommunalt ansvar att uppgå till ca 485 MWh. Kommunala transporter Fordonstrafiken är en av de större energianvändarna i samhället. Under 26 motsvarade drivmedelsförbrukningen i den kommunala organisationen ca 545 MWh fossila bränslen (ca 51 lit bensin och 8 4 lit diesel). Bidraget till globala uppvärmningen (CO2) De energislag som Dals-Eds kommunala organisation använder (El, Fossilbränsle och biobränsle) ger alla mer eller mindre miljöpåverkan. Idag är den globala uppvärmningen det mest akuta miljöhotet. En rad olika gaser bidrar till denna uppvärmning bl.a. freoner (CFC), metan (CH 4 ) och koldioxid (CO 2 ). Koldioxid ger det största bidraget till globala uppvärmningen eftersom det förekommer i mycket större mängd än de övriga gaserna. Koldioxid bildas vid all förbränning. När det gäller förbränning av biobränsle (Dals-Ed kommunala organisation 27 = 5 GWh) anses detta bränsle inte ge någon nettoökning av koldioxid eftersom samma mängd CO 2 som bildas vid förbränning åter binds via fotosyntesen i uppväxande biomassa. Nettotillskott Biobränsle = ton CO 2. Fossila bränslen däremot ökar på den globala uppvärmningen genom att man tar upp kolprodukter från jordens inre lager och sprider detta via förbränning till CO 2 i atmosfären. Dals-Eds kommunala organisation 27 använde ca 2,9 GWh fossila bränslen (Diesel,83 GWh = 22 ton CO 2, Bensin,461 GWh = 12 ton CO 2, Eldningsolja 2,325 GWh = 621 ton CO 2 ) 4. Nettotillskott Fossilbränsle = 763 ton CO 2. Att beräkna till koldioxidutsläppen från användning av bensin eller olja är relativt lätt. Det är däremot betydligt svårare att skapa sig en korrekt bild av utsläppen av koldioxid från elanvändningen. Detta beror på att den el som konsumeras har producerats i en stor mängd produktionskällor av olika slag. Användningen av olika produktionskällor varierar dessutom hela tiden till följd av bland annat väderlek, tillgång till vatten i vattenmagasin, bränslepriser, import och en lång rad andra faktorer. Enligt Svensk Energi gav den producerade svenska elmixen 26 upphov till ca 3 kg koldioxid/mwh el. Motsvarande siffra för de nordiska länderna tillsammans är ca 12 kg koldioxid/mwh el. Dessa siffror varierar från år till år och beskriver de historiska utsläppen och säger därför inte speciellt mycket om hur en förändrad elanvändning påverkar framtida utsläpp. Därför stödjer Elforsk tillsammans med Energimyndigheten ett projekt där man där man utvecklar ett framåtblickande 4 Emissionsfaktorer från SCB, www.scb.se 12

perspektiv på elproduktionssystemet. Denna beräkningsmetod bygger kortfattat på ett scenario för elproduktion i Norden de närmaste tio åren 5. Detta scenario ger ett genomsnittligt utsläpp av 75 kg koldioxid/mwh el de närmaste tio åren. Denna beräkningsmetod tillämpad på Dals-Eds kommunala organisations elanvändning (El 7,511 GWh) skulle innebära: Nettotillskott El = 563 ton CO 2. Det sammanlagda bidraget från Dals-Eds kommunala organisation till den globala uppvärmningen skulle alltså bli; Nettotillskott El + Fossilbränsle + Biobränsle = 1326 ton CO 2 under 27. Lokal energiproduktion Vattenkraft I Dals-Eds kommun finns tre noterade vattenkraftverk. Den sammanlagda effekten hos vattenkraftstationerna i kommunen är på ca 48 kw, under ett normalår produceras ca 1 17 MWh vid dessa vattenkraftstationer. Detta motsvarar ca 2 % av den totala elanvändningen i kommunen. Vattenkraft i Dals-Ed Effekt (kw) Normalårsproduktion (MWh) Grorud, Håbol 26 1 Loviseholm, Töftedal 55 27 Strömmen, Rävmarken 4 8 Med dagens elcertifikatsystem och stigande elpriser kan det bli intressant att utvärdera platser där det tidigare utvunnits vattenkraft 6. Inom kommunens gränser finns ett antal sådana platser. Vindkraft Vindkraft är den energiform som växer snabbast i världen. År 26 producerades cirka,9 TWh el från vindenergi Sverige. Det är mindre än 1% av vad kärnkraften och vattenkraften ger. Energimyndigheten anser att svensk vindkraft inom 15 år bör kunna producera 1 TWh el per år. De bästa lägena i Sverige finns på Gotland och Öland, på Västkusten och utmed Skånes kuster. Vårt södra grannland Danmark är en av världens största vindkraftsproducenter. Där svarar vindkraften för i storleksordningen 2 procent av landets energiförsörjning. I Dals-Eds kommun finns i dagsläget ingen noterad vindkraftsutvinning med leverans till elnätet. Den senaste tiden har Töftedalsfjället allt oftare varit föremål för vindkraftsdiskussioner. Kommunen har beslutat, att med stöd från Boverket och tillsammans med andra Dalslandskommuner göra en fördjupad översiktsplan för vindkraften och utreda var och i vilken omfattning vindkraften skall byggas ut inom kommunen. Det kan finnas områden inom kommunen där vindenergin uppgår till mer än 4 kwh/m 2 och år på 1 m höjd (av NUTEK uppställt krav för vindenergi av riksintresse). I områden med goda vindenergitillgångar kan finnas motstående riksintressen, men även inom sådana områden kan det finnas platser där det är möjligt att etablera vindkraft utan att påtagligt skada riksintressena. Solvärme Installationstakten på solfångare ökar hela tiden. Tekniken förbättras och priserna pressas, potentialen är mycket stor om man ser hur lite som är installerat idag. Den största potentialen ligger i första hand hos dem som har en stor förbrukning sommartid exempelvis campinganläggningar, idrottsanläggningar, pooler etc. 5 Mer information på www.elforsk.se 6 Ulf Levein, Energisamverkan i Skåne AB 13

Den energimängd som aktivt tas om hand med hjälp av solfångare i kommunen uppskattas vara mellan 2 och 3 MWh/år. Sedan den 1 juni 2 ger staten ett engångsbidrag för att installera solvärmeanläggning till bostäder. Fram till 27-1-19 har det beviljats bidrag för 15 anläggningar i Dals-Ed. Dessa anläggningar har installerats på en- eller tvåfamiljshus. Den största anläggningen i kommunen installerades under hösten 27 på Edshus lägenheter på Södra Moränvägen 6. Bioenergi Bioenergi kommer att spela en viktig roll i det framtida energisystemet. En stor del av kommunens småhus värms med trädbränsle. Enligt SCB: s statistik ca 21 MWh (25), därtill kommer den bioenergi som används i fjärrvärmesystemet, industri och andra större panncentraler i kommunen. Den sammanlagda energimängden hos dessa uppskattas uppgå till mer än 4 MWh/år. Fjärrvärme Under 1993/94 startades panncentralen som idag försörjer Eds tätort med fjärrvärme, efter att en grupp lantbrukare bildat energibolag (Farmarenergi AB) drog Kommunen ledningar och iordningställde plats för värmecentralen. Anläggning uppfördes av Farmarenergi AB, vilka också levererar bränslet. Efter att nätet successivt utvidgats och förtätats har också panncentralen och dess kapacitet ökats. Under 22 sålde man 5 552 MWh fjärrvärme. Efter att bl.a. Hotell Carl XII och Mulbocks konverterat till fjärrvärme under 25 uppgår den sålda energin till 7 147 MWh (27). Bränslefördelningen bestod 27 av 97% biobränsle medan ca 3% utgjordes av eldningsolja 1. källor www.dalsed.se www.scb.se www.sika.se www.regionfakta.com www.vv.se Miljöindikatorer Ett stöd i miljöarbetet (Sveriges kommuner och Landsting(SKL) 27) Energiindikatorer 26 - Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål (Statens Energimyndighet 26) Energiläget 27 (Statens Energimyndighet 26) Effektiv energiplanering för ett hållbart samhälle (ISBN 91-54-5865-1) Miljövärdering av elanvändning (ELFORSK) Kontakter Hans Elfsberg Mats Rönnbacka Ulla Sandblom Flemming Åkesson Karl-Henrik Andersson Ulf Levein Lena Olsson Tenita Andersson Mattias Olsson Nils-Bertil Nyström George Matsson Christian Nilsson Hans Jonasson Gösta Schagerholm Sven-Göran Green Statiska Centralbyrån Statiska Centralbyrån Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland Forsbacka Kraft Energisamverkan i Skåne AB Vattenfall Eldistributions AB Fehrer AB Moelven, Nössemarks Trä AB Dals-Eds kommun Dals-Eds kommun Dals-Eds kommun Dals-Eds kommun Edshus AB Farmarenergi AB 14