Till Finlands Landtdags Bankutskott.

Relevanta dokument
gen borde hafva orsak att taga i öfvervägande huruvida icke förhällandet kunde sä ordnas.

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897

Gamlakarleby Velociped Klubb.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

Stadgar. för. Velocipedklubb. Helsingfors HELSINGFORS HUFVUDSTADSBLADETS NYA TRYCKERI.

Hans Kejserliga Majestäts Nådiga proposition till Finlands Landtdag angående brandstodsföreningar.

Sammandrag af de enskilda bankernas uppgifter,

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

Prop. 1975: 90. Nr90. Regeringens proposition nr 90 år 1975

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr F Ö R S L A G

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

2. Sedelutgifningsrätten.

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Af skifvelsen vidfogad beräkning öfver inkomster och utgifter för kongressen framgår, att utgifter upptaga följande poster:

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

härjningar inom Finland.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

$OSI X. /x. Fastsfäldt af Kejserliga Senalen för Finland den 5 Maj Tammerfors, i Tammerfors. Emil Hagelberg & C:os boktryckeri, 1876.

FINLAND OCH PUNDKURSEN

Prop. 1979/80: 44. Regeringens proposition 1979/80: 44

STADGAR OCH REGLEMENTEN

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Kimgl. Maj:ts proposition nr Nr 171.

FOLKSKOLANS GEOMETRI

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

transport af djur till lands och sjöss

INLEDNING TILL. Efterföljare:

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område.

169 RELATION ANGÅENDE ETT AF STATSVER 636 PROMEMORIA OM FÖRHANDLINGARNA KRING HYPOTEKSO..

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Motionsbetänkande N:o 1.

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

BERÄTTELSE. Finlands Ständers Bankfullmäktiges. Ständernas B an k u tsk ott, HELSINGFORS, J. C. FRENCKELL & SON, X X X V I.

RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

Föreningens firma är Loddby Evalunds Vägsamfällighetsförening (LEV).

Kommunal Författningssamling. Stadgar för Kommunförbundet Skåne

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

BERÄTTELSE FÖRENINGEN T. V DEN 2 MARS STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIE-BOLAG, 1875.

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot /UB

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

FiU 1981/82: 39. Finansutskottets betänkande : 39

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

Stadgar för Risö samfällighetsförening

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

U. B. Prop. N:o 2.

Motionsförfarande till Stiftelsen Olof och Caroline Wijks fond och Stiftelsen Wilhelm Röhss donationsfond. Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson

Statens offentliga utredningar. 1955:43 Om Riksbankens sedelutgivningsrätt och därmed sammanhängande penningpolitiska frågor. Kapitel 1.

Uppfostringsnämnden.

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

59 MED ANLEDNING AF EN ARTIKEL»OM

1908. Motionsbet. N:o 2.

Lösdriverilagen från 1885

STADGAR. Föreningens firma är: Mosaikvägens samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Brunna ga:2

R E G I S T R E R A D E Föreningens firma är Kyrkbyns samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Kyrkbyn ga:1.

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, Bd Täckningsår:

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är: Valhundens samfällighetsförening (VHS)

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

Stadgar för Kommunförbundet Skåne (nedan benämt förbundet)

Transkript:

1908. U. B. Bankutskottets betänkande N:o l angående ändring af 18 och 19 af Finlands Banks reglemente. Bankutskottet har af Landtdagens Bankfullmäktige fått emottaga följande skrifvelse: Till Finlands Landtdags Bankutskott. Det högsta belopp, hvarmed Finlands Banks utelöpande sedlar få öfverstiga Bankens valuta för sedelutgifningsrätt, utgör för närvarande i stöd af 1900-års Landtdags på Bankfullmäktiges därom gjorda f ramställning fattade beslut samt Förordningen af den 10 juli 1901 40 miljoner mark, efter att närmast därförinnan hafva utgjort 35 milj. mark enl. 1894-års och 30 milj. mark enl. 1888-års Landtdags medgifvande. 1900-års Landtdags beslut att med 5 miljoner mark höja sagda belopp grundade sig främst på det behof af ökad tillgång på cirkulationsmedel, som den ekonomiska verksamhetens i landet utveckling framkallat, samt däruppå att beloppet utelöpande sedlar alltsedan 1890 städse öfverstigit 40 milj. mark. Läget var detsamma vid utgången af 1893. då det utgjorde 44,44,000 mark, medan medeltalet för tioårsperioden 1890 1899 var 58,272,000 mark. I hvilken hög grad närmgslifvet i vårt land emellertid allt fortfarande utvecklats, framgår ur efterföljande Ba/nkutskottets betänkande N:o L

2 1908. U. B. siffror öfver den inländska utlåningen vid samtliga banker, som utgjort: den 31 Dec. 1897 Fmk 250,663,000 31 1902 370,157,000 31 1907 610,440,000*) utvisande en ökning under hela 10-års perioden af 359,8 milj. mark, hvaraf 119,5 milj. mark faller på den tidigare och 240,3 milj. mark på den senare 5-års perioden. Det är klart att under dessa förhållanden allt större kraf blifvit stälda äfven på Finlands Bank, hvars utestående fordringar (vexlar å finskt mynt i portfölj, hypotekslån, primitiva lån och utestående på kassakreditiv) från 38,033,000 mark vid 1897-års utgång stigit till 83,791,000 mark den 31 Dec. 1907. Till Finlands Banks förmåga att möta dessa ökade kraf hafva i väsentlig mån bidragit de betydande öfverföringar af vinstmedel till Bankens grund- och reservfonder, som gjorts på grund af Landtdagarnas därom fattade beslut. Dessa fonder, hvilka vid 1897 års utgång utgjorde 25,186,000 mark, hafva sålunda intill den 31 dec. 1907 stigit med ett så betydande belopp som 31,554,000 mark eller till 56,740,000 mark. Men oaktadt stegringen af Bankens egna fonder och den ökning i dess sedelutgifningsrätt, som 1900-års Landtdag, såsom ofvan redan påpekats, medgifvit, har Bankens obegagnade sedelutgifningsrätt altsedan år 1904 såväl absolut som relativt nedgått, till en början endast småningom men senare och särskildt under senaste halfårs såväl här som annorstädes brydsamma penningläge med sådan fart, att densamma vid 1907 års utgång ut- *) Från dessa belopp, som utgöra summan af Finlands Banks och Privatbankernas utlåning, hafva beloppen af de senares rediskonteringar och upptagna lån hos den förra afdragits, «när de i annat fall komme att ingå dubbelt.

Finlands Banks reglemente. 3 gjorde endast 13,572,000 mark eller 8,8 /o af Bankens hela sedelutgifningsrätt. Till belysande af sistnämnda förhållande må efterföljande siffror öfver Bankens hela sedelutgifningsrätt; dess obegagnade sedelutgifningsrätt och den senares förhållande till den förra vid utgången af h var j e af de senaste åren anföras: 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 Bankens hela sedelntgifningsrätt: Fmk 116,549,000 121,874,000 103,928,000 106,203,000 120,265,000 141,411,000 144,750,000 130,952,000 153,254,000 164,469,000 155,107,000 Obegagnad sedelntgifningsrätt: Fmk 23,896,000 18,325,000 10,989,000 15,644,000 31,000,000 36,257,000 36,278,000 35,122,000 33,392,000 31,330,000 13,572,000 Den senare i % af den förra: 20,6 15,o 10,6 14,7 25,8 25,6 25,1 26,8 21,8 19,o 8,8 Motsvarande tal per den 14 sistlidne mars voro 145,985,000 och 12,346,000 mark samt 8,5 /o. På grund af det anförda synes det Bankfullmäktige vara af förhållandena i hög grad påkalladt, att Finlands Banks ställning göres starkade, än den f. n. är. Och det var med afseende härå som Bankfullmäktige i sin till Landtdagens Bankutskott nyligen afgifna berättelse, omfattande året 1907, såsom sin åsikt uttalade, att äfven denna gång reservfonden borde med beloppet af sagda års vinst förstärkas. Men enär en mera betydande förstärkning af Bankens ställning otvifvelaktigt är behöflig, hafva Bankfullmäktige ansett sig böra till pröfning upptaga, huruvida icke detta kunde och borde

4 1908. U. B. ske genom ökning af det högsta belopp, hvarmed Finlands Banks utelöpande sedlar i enlighet med 18 i reglementet må öfverstiga dess valuta för sedelutgifningsrätt. Yid bestämmandet af ofvannämnda belopp har man utgått från en förutsättning, svarande mot samma princip man följt jämväl i andra länder. Det har antagits att det högsta belopp sedlar, som Finlands Bank såsom enda sedelutgifvande bank i vårt land berättigas utgifva utöfver innehafvande metallisk valuta, ungefär får motsvara det minsta belopp sedlar, som under en följd af år visat sig såsom omsättningsmedel i den allmänna rörelsen behöfligt. Bankens utelöpande sedlar hafva utgjort: Yid utgången af år 1897 71,493,000 mark n 1898 76,816,000 1899 73,384,000 1900 71,117,000 1901 62,363,000 1902 70,238,000»» 1903 72,348,000. 1904 72,498,000» 1905 92,711,000 a» 1906 92,316,000 1907.... 95,027,000 Minsta beloppet utelöpande sedlar har sålunda under denna period of verstigit 60 milj. mark och medelbeloppet för de sista tio åren har varit 77,882,000 mark. Då det med afseende härå synes kunna förutsättas att sedelstocken under alla förhållanden äfven framdeles kommer att öfverstiga sextio miljoner, skulle det belopp, hvarmed Finlands Banks utelöpande sedlar, enligt 18 i bankens reglemente, få öfverstiga dess valuta för sedelutgifning, kunna fastställas till sextio miljoner mark.

Finlands Banks reglemente. 5 Bankfullmäktige föreslå emellertid för denna gång sistberörda belopps förhöjande endast till femtio miljoner mark, hvadan höjningen alltså blefve tio miljoner. Men Bankfullmäktige göra detta förslag under den förutsättning, att bankens ställning samtidigt också på annat sätt starkes, så att den närmare skulle motsvara landets och dess ekonomiska lifs oundgängliga behof. I sådant afseende hafva Bankfullmäktige tagit under öfvervägande huruvida icke de i 19 af samma reglemente ingående bestämningarna, i hvad de gälla förstärkning af Bankens metalliska kassa, vore i behof af ändring. Den i berörda afsedda åtgärden, eller den metalliska kassans förstärkande genom utrikes lån eller kredit, har gifvetvis haft till ändamål att stärka Bankens förmåga att fylla landets behof för betäckande af dess import, m. m., men denna åtgärd ökar äfven omedelbart Bankens sedelutgifningsrätt. De skäl, som ofvan anförts ifråga om nödvändigheten att höja Bankens sedelutgifningsrätt, tala jämväl för en ändring af 19 i syfte att öka möjligheten för den metalliska kassans förstärkande. Banken måste numera tillfredsställa ett mångfaldt ökadt och, i beroende af affärsfårhållandena, starkt varierande behof af bytesmedel, men den i 19 medgifna utvägen till förstärkning af dess tillgångar har förblifvit oförändrad under förloppet af trettio år. Bankfullmäktige hafva med anledning häraf ansett sig böra föreslå, att högsta beloppet af lån eller kredit, som i utlandet upptages, skulle höjas till tjugo miljoner mark. Det ifrågavarande stadgandet i 19 innehåller bland annat den bestämning, att det lån eller den kredit, som för ändamålet komme att anlitas, skulle upptagas under Ständernas garanti. Enär Banken, enligt l i dess reglemente, står under Ständernas, numera Landtdagens garanti och vård, oc.1i Landtdagen sålunda är ansvarig för 'Bankens alla förbindelser, är en upprepning af be-

6 1908. U. B. stämningen härom, med afseende å det utländska lån eller kredit, som Banken skulle anlita, obehöflig. Ej heiler torde skäl vidare föreligga därtill, att regeringen förmedlar upptagandet af ett sådant lån eller en sådan kredit, utan torde Banken själf kunna omhändertaga detta. På grund af hvad ofvan i saken anförts anhålla Bankfullmäktige få föreslå att 18 och 19 i dess helhet skulle erhålla följande lydelse: 18. Beloppet af bankens utelöpande sedlar må med högst femtio miljoner mark öfverstiga dess valuta för sedelutgifningsrätt, hvartill räknas ej blott bankens metalliska kassa jämte prägladt finskt silfvermynt, utan ock bankens ostridiga fordringar hos dess utländska ombud äfvensom banken tillhöriga i utlandet betalbara vexlar samt å utländskt myntslag lydande obligationer, kuponger och sedlar. Såsom utelöpande sedlar skola jämväl anses Bankens anvisningar å finskt mynt och öfriga vid anfordran förfallna förbindelser äfvensom innestående belopp å beviljade kassakreditiv. Om förhållandena sådant oundgängligen påkalla, kan Senatens Ekonomiedepartement,'på framställning af bankfullmäktige, medgifva, att det belopp, hvarmed bankens sedlar enligt ofvanintagna stadgande få öfverskjuta dess valuta för sedelutgifningsrätt, må för en öfvergående tid ökas med ända till tio miljoner mark. Författning, som i sådant afseende vidtagits, skall dock, för att gälla längre än till följande landtdag, öfverlämnas till Ständernas pröfning och afgörande. 19. Såsom metallisk kassa anses: myntadt och omyntadt guld samt guld, som för bankens räkning innestår hos mynfcverket.

Finlands Banks eegtemente. 7 Bankens metalliska kassa får icke bibehållas under tjugu miljoner mark. För den metalliska kassans förstärkande kan Senatens Ekonomiedepartement, på Bankfullmäktiges därom gjorda framställning, berättiga Banken att upptaga utländskt lån eller utländsk kredit till belopp af högst tjugu miljoner mark. Helsingfors, den 3 April 1908. E. G. Palmen. Heikki Lindroos. Lennart Gripenberg. H. G. Paloheimo. W. A. Lavonius. Gösta Björkenheim. De förändringar af 18 och 19 i Finlands Banks nuvarande reglemente, som i bankfullmäktiges skrifvelse f öreslås,., äro enligt bankutskottets åsikt af förhållandena påkallade. Äfven 1907 års bankutskottet hänvisade i sitt betänkande angående de förändringar i Finlands Banks reglemente, som då föreslogos, till att en ökning af bankens obetäckta sedelutgifningsrätt inom kort kunde visa sig erforderlig. Ehuru i utskottet framhållits att, då den nuvarande perioden af allmän prisstegring gif vit vika Finlands Banks sedlar åter efter någon tid kunde komma att i riklig mängd återströmma till banken, har utskottet likväl enhälligt ansett skäl vara till en ökning af den obetäckta sedelutgifningsrätten på sätt bankfullmäktige föreslagit. Med afseende å affärsförhållandenas utveckling och hittills vunnen erfarenhet måste det nämligen anses för gifvet, att det för rörelsen varaktigt erforderliga beloppet sedlar i ingen händelse kommer att gå under ett belopp af 50 miljoner mark. Äfven det andra af bankfullmäktige framställda förslaget till ändring i Finlands Banks reglemente kan en-

8 1908. U. B. ligt utskottets mening betraktas såsom resultat af den naturliga utvecklingen. Eedan i 1867 års reglemente ingår bestämning därom, att styrelsen för stärkande af den metalliska kassan egde å ständernas vägnar ikläda sig garanti för Finlands Bank för lån eller kredit till ett belopp, som då fastställdes till 8 miljoner mark och sedermera höjdes till 10 miljoner mark. Angående metalliska kassan stadgades år 1875, att den borde utgöra minst 10 miljoner mark. På samma gång stadgandena angående den metalliska kassans belopp hafva ändrats därhän, att redan enligt 1895 års reglemente den metalliska kassan icke finge bibehållas under 20 miljoner mark, hafva bestämningarna om upptagande af ett tillfälligt utländskt lån för den metalliska kassans förstärkande förblifvit oförändrade, antagligen af det skäl att denna utväg så sällan behöft anlitas. Utländsk kredit för Finlands Banks räkning har användts endast åren 1877 och 1892. Såsom äfven i bankfullmäktiges skrifvelse framhålles, måste det från synpunkten af vår egen penningemarknad anses önskvärdt att just nu, då det eljest möter svårigheter att erhålla kredit i utlandet, Finlands Banks metallkassa på föreslaget sätt förstärkes. Afgörande betydelse i detta hänseende bör enligt utskottets mening tillskrifvas den omständigheten, att bristen på utländsk valuta nu då landets export aftar och isynnerhet trävarumarknaden är dålig kan komma att ingifva bekymmer, Äfven privatbankernas tillgodohafvanden i utlandet hafva under förlidet år minskats med 14 miljoner mark, på samma gång deras kontokurantskuld i utlandet ökats med 5 miljoner mark. Äfven om penningetillgången i landet i en nära framtid blefve något lättare, är det redan med afseende därå, att något utländskt lån icke på lång tid upptagits, önskvärdt, att statsbanken skulle kunna förstärka sin metallkassa med nu föreslagna större be-

Finlands Banks reglemente. 9 lopp. Naturligt är äfven att banken själf eger ombesörja lånets upptagande. Utskottet förenar sig därför om bankfullmäktiges förslag och får vördsamt föreslå: att Landtdagen för sin del godkänner och hos Hans Kejserliga Majestät anhåller om fastställelse af följande Förordning angående förändrad lydelse af 18 och 19 i Finlands Banks reglemente af den 19 februari 1895 med däri införda förändringar af den 10 juni 1901. 18. Beloppet af bankens utelopaa.de sedlar må med högst femtio miljoner mark of verstiga dess valuta för sedelutgifningsrätt, hvartill räknas ej blott bankens metalliska kassa jämte prägladt finskt silfvermynt, utan ock bankens ostridiga fordringar hos dess utländska ombud äfvensom banken tillhöriga i utlandet betalbara vexlar samt å utländskt myntslag lydande obligationer, kuponger och sedlar. Såsom utelöpande sedlar skola jämväl anses Bankens anvisningar å finskt mynt och öfriga vid anfordran förfallna förbindelser äfvensom innestående belopp å beviljade kassakreditiv. Om förhållandena sådant oundgängligen påkalla, kan Senatens Ekonomiedepartement, på framställning af bankfullrnäktige, medgifva, att det belopp, hvarmed bankens sedlar enligt ofvanintagna stadgande få öfverskjuta dess valuta för sedelutgifningsrätt, må för en öfvergående tid ökas med ända till tio miljoner mark. Författning, som i sådant afseende vidtagits, skall dock, för att gälla längre än till följande landtdag, öfverlämnas till Ständernas pröfning och afgörande.

10 1908. U. B. 19. Såsom metallisk kassa anses: myntadt och omyntadt guld samt guld, som för bankens räkning innestår hos myntverket. Bankens metalliska kassa får icke bibehållas under tjugu miljoner mark. För den metalliska kassans förstärkande kan Senatens Ekenomiedepartement, på Bankfullmäktiges därom gjorda framställning, berättiga Banken att upptaga utländskt lån eller utländsk kredit till belopp af högst tjugu miljoner mark. I behandlingen af detta ärende hafva deltagit ordföranden Schybergson, viceordföranden Arajärvi, ledamöterna Arokallio, Heininen, Hoikka, Höijer, Kivilinna, Komu, Lahtinen, Mäkelä, Mänty och Nykänen samt delvis suppleanten Haveri. Helsingfors, den 3 april 1908.