K.11 Djuphamnsvägen X 802

Kulturmiljöbilaga 34 c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Tomt får inte delas. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter med värdefull bebyggelse: BÖNAN 7:1 BÖNAN 7:3 BÖNAN 7:7 BÖNAN 7:11 BÖNAN 7:2 BÖNAN 7:5 BÖNAN 7:8 Planer/Skydd: II. Detaljplan för DELAR av området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. K.11 Djuphamnsvägen X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: Området består av flera strukturer. Stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. Fiskargårdar på små tomter med småskalig bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden längst upp på tomten med flera små och enkla ekonomibyggnader vid vattnet som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse och små tomter. Sjöbodar och gistvallar vid vattnet. Byggnadernas utseende och material. Äldre grusade vägar. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogs- och parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Villor med påkostad snickarglädje som vänder sig mot havet. Levande historisk miljö med fiskarbebyggelse i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 36 K.12 Centrala Bönan X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: Området består av flera strukturer. I huvudsak fiskargårdar på små tomter med småskalig bebyggelse i vattenkontakt med huvudbyggnaden längst upp på tomten. Flera små och enkla ekonomibyggnader förekommer vid vattnet som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader. Stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. På norra sidan Bönavägen finns mer samhällsliknande bebyggelse. Förekomst av samhälls- och servicebyggnader med anknytning till kusten. Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse och små tomter. Sjöbodar och gistvallar vid vattnet. För sommarvillorna stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnader. Förekomst av samhälls- och servicebyggnader med anknytning till kusten. Byggnadernas utseende och material. Äldre grusade vägar. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Samhälls- och servicebyggnader. Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogs- och parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Villor med påkostad snickarglädje som vänder sig mot havet. Levande historisk miljö med fiskarbebyggelse i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekarktär: b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Framförallt öster om Bönan. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp på land där det var lä. Vissa bostadshus influerades av sommarvillornas snickarglädje och försågs med t.ex. inglasade verandor. Flera sådana kompletta anläggningar finns. c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 38 K.13 Gamla Böna fyr - nu museum. Fastigheter med värdefull bebyggelse: BÖNAN S:1 BÖNAN 4:15 BÖNAN 8:16 BÖNAN 9:4 BÖNAN 10:2 BÖNAN 1:1 BÖNAN 4:21 BÖNAN 8:17 BÖNAN 9:6 BÖNAN 10:3 BÖNAN 4:6 BÖNAN 8:1 BÖNAN 8:18 BÖNAN 9:7 BÖNAN 10:5 BÖNAN 4:7 BÖNAN 8:5 BÖNAN 9:1 BÖNAN 9:11 BÖNAN 10:6 BÖNAN 4:10 BÖNAN 8:15 BÖNAN 9:2 BÖNAN 10:1 BÖNAN 10:7 BÖNAN 4:11 Planer/Skydd: II. Detaljplan för DELAR av området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. K.13 Lyckebo-Lotsplats och fyr X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: Området består av flera bebyggelsekaraktärer. Stora sommarvillor på stora tomter från sekelskiftet 1800-1900. Det är byggnader med påkostad snickarglädje och arkitektur som vänder sig mot havet. Mindre badhusbyggnader finns vid stranden. På udden finns lots- och fyrplats med ekonomibyggnad, kontorsbyggnad gamla och nya fyren. Mindre fritidshus finns i området som har en underordnad skala och utformning i förhållande till sommarvillan. Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Förekomst av lots- och fyrplats med dess byggnader. Byggnadernas utseende och material. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Arbetsplats med historisk kontinuitet med betydelse för hamn- och sjöfarten. Stora vackra sommarvillor på stora tomter i skogs- och parkliknande terräng från sekelskiftet 1800/1900-talet. Villor med påkostad snickarglädje som vänder sig mot havet. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekaraktär: c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 40 d) Sommar- och fritidshus 1940-tal. Finns efter hela kuststräckan. Enkel och småskalig bebyggelse med ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad. Anläggningen är till för rekreation och säsongsboende under sommaren för den bredare allmänheten. Då det var en fritidsbostad krävdes få komplementbyggnader. Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom sommarvillorna och fiskarbebyggelsen. I Harkskär ligger de vid vattnet. Karaktäristiskt för bebyggelsen i Harkskär är naturtomter med tallar, sten och mossa. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Tomt får inte delas. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter med värdefull bebyggelse: BÖNAN 5:2 BÖNAN 5:3 BÖNAN 5:4 Planer/Skydd: I. Detaljplan / skydd finns. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. K.14 Gråberget X 802 Områdets förutsättningar Beskrivning: I huvudsak fiskargårdar på små tomter med småskalig bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden längst upp på tomten med flera små och enkla ekonomibyggnader vid vattnet som sjöbodar, båthus, rökeribyggnader och gistvallar. Huvudbyggnad och ekonomibyggnad åtskiljs av väg. Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse och små tomter. Områdets tydliga struktur med sjöbodar vid vattnet. Byggnadernas utseende och material. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Motiv riksintresse X 802: Stora tomter och hus uppförda av borgare i Gävle. Fiskehamn med bevarad äldre fiskarbebyggelse blandad med sommarvillor. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Levande historisk miljö med fiskarbebyggelse i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekarktär: b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Framförallt öster om Bönan. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 44 c) Sommarvilla 1850-tal. Framförallt väster om Bönan. Stora tomter vid vattnet med stora dominerande villor som vänder sin framsida mot vattnet. Sommarvillorna är rikt dekorerade och påkostade med verandor mot vattnet. Få, små och relativt påkostade ekonomibyggnader finns på avstånd från sommarvillan. Bryggor och badhus ligger vid vattnet. Det finns inga båthus då man åkte ångbåt från staden. Anläggningen kringgärdas av trädgård samt skogsmark och präglas av säsongsboende för rekreation. Flera kompletta anläggningar finns bevarade. d) Sommar- och fritidshus 1940-tal. Finns efter hela kuststräckan. Enkel och småskalig bebyggelse med ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad. Anläggningen är till för rekreation och säsongsboende under sommaren för den bredare allmänheten. Då det var en fritidsbostad krävdes få komplementbyggnader. Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom sommarvillorna och fiskarbebyggelsen. I Harkskär ligger de vid vattnet. Karaktäristiskt för bebyggelsen i Harkskär är naturtomter med tallar, sten och mossa. Ny- och ombyggnad: Klass A Landskapets viktiga särdrag vad gäller tomt- och bebyggelse, väg- och kuststruktur ska värnas. Inom utpekade områden för värdefull kulturmiljö ska de bevaras. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt bebyggelse och obebyggda ytor är viktig att bevara. Komplementbyggnad och ny bebyggelse får tillkomma enligt olika riktlinjer definierade i den Fördjupade översiktplanen. Fastigheter med värdefull bebyggelse: UTVALNÄS 6:2 Planer/Skydd: II. Detaljplan för DELAR av området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1 Fornlämning enl. KML. K.15 Utvalnäs Områdets förutsättningar Beskrivning: I huvudsak fiskargårdar på små tomter med småskalig bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden längst upp på tomten med flera små och enkla ekonomibyggnader vid vattnet som sjöbodar, båthus, rökeribyggnader och gistvallar. Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse och små tomter. Sjöbodar vid vattnet och gistvallar. Stora tomter med stora huvudbyggnader som dominerar och vänder sig mot havet. Mindre komplementbyggnader som till storlek och placering underordnar sig huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och material. Pågående fiskenäring. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Levande historisk miljö med fiskarbebyggelse i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 46 Klass E Inom värdefull kulturmiljö, fiskarbebyggelse Nya byggnader eller befintliga ombyggda byggnader kommer att ha ett exponerat läge inom riksintresseområdet för kulturmiljö. Bebyggelsen ska : vara småskalig. Bostadshus och garage eller annan komplementbyggnad ska vara separata byggnader och/eller ha ett uppbrutet byggnadsätt för att minska effekten av stora byggvolymer. inte efterlikna sommarvillorna med tornutbyggnader och utsmyckande snickeridetaljer. redovisa en arkitektur med enkelt och sparsmakat uttryck med traditionellt utseende. Speciellt gäller detta komplementbyggnaderna där rödmålade fasader och tak uär viktiga. Huvudbyggnaden kan ha en avvikande färgsättning. Utformning av detaljer och material är särskilt viktiga. Huvudbyggnaden ska byggas i 1-2-plan. Låt proportionen mellan höjden från mark till takfot och takfallets längd vara större än 1:1,5. En vindsvåning kan göras genom att förhöja ytterväggarna så att små fönster, (sidliggare) kan upptas på traditionellt sätt. Taket bör vara ett sadeltak med taklutning 1:2,5-1:1,5 d.v.s. 22 34 grader. Skorsten skall finnas. Takfoten, alltså den del av taket som är synlig underifrån, bör vara enkel, öppen och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens tak skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel eller falsat plåttak. På uthus kan pannplåt eller sinuskorrugerad plåt läggas Fönstren skall vara symmetriskt placerade på fasaden och skall ha större höjd än bredd. Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför dem. Fasaderna kan kläs med locklistpanel, fasspontpanel och vara målade med traditionell färg. Fastigheter med värdefull bebyggelse: BÖNAN 1:1 UTVALNÄS 8:6 UTVALNÄS 8:20 UTVALNÄS 9:3 UTVALNÄS S:1 UTVALNÄS 8:9 UTVALNÄS 8:23 UTVALNÄS 10:1 UTVALNÄS S:2 UTVALNÄS 8:13 UTVALNÄS 8:24 UTVALNÄS 10:2 UTVALNÄS S:4 UTVALNÄS 8:14 UTVALNÄS 8:27 UTVALNÄS 10:6 UTVALNÄS 8:10 UTVALNÄS 8:15 UTVALNÄS 8:29 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. K.16 Gammelhällan Områdets förutsättningar Beskrivning: I huvudsak fiskargårdar på små tomter med småskalig bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden längst upp på tomten med flera små och enkla ekonomibyggnader vid vattnet som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader. Speciellt viktig är bebyggelsen på ön där även gistvall, försvarsanläggningar och metreologstation finns. Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse och små tomter. Sjöbodar och gistvallar vid vattnet. Bebyggelse och anläggningar på ön. Byggnadernas utseende och material. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Del av förslag till översiktsplan Norrlandet K.16 Båthus vid Gammelhällan.

Kulturmiljöbilaga 48 Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Levande historisk miljö med fiskarbebyggelse i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekaraktär: b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Framförallt öster om Bönan. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp på land där det var lä. Vissa bostadshus influerades av sommarvillornas snickarglädje och försågs med t.ex. inglasade verandor. Flera sådana kompletta anläggningar finns. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Tomt får inte delas. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter med värdefull bebyggelse: BÖNAN 1:1 UTVALNÄS 7:6 UTVALNÄS 7:8 UTVALNÄS 7:5 UTVALNÄS 7:7 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. K. 17 Harskärsvägen-Utvalnäsvägen Planförslaget arbetar med två alternativ. Då de små fritidshusen investerar i kostsamma VA-lösningar följs de ofta av en rivning eller ombyggnad för ett permanent boende eller mer stadigvarande fritidsboende. Detta innebär en förändring av kulturmiljön. Bland de boende finns olika uppfattningar kring förändringen av karaktären på fastighter, byggnader och tomtmark. Flera fastighetsägare har i planarbetet påtalat att man inte vill ha denna förändring.vilket alternativ som väljs är bla beroende av den VA-lösning som blir möjlig. Bilagan redovisar alt. A. Alternativ A. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet är så värdefulla att de bör planläggas och bevaras med skyddsbestämmelser.alternativ B. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet planläggs för att kunna möjliggöra förtätning och omvandling till åretruntboendet. Detta sker i konflikt med kulturmiljön. Områdets förutsättningar Beskrivning: Små och enkla sommarstugor från mitten av 1900-talet på små skogstomter vid strand. Bebyggelsens enkelhet gör att den smälter samman med naturen. Karaktäristiskt är de höga tallträden, sten och klippor samt mossa. Värden: Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt med dess växtlighet och utformning. Byggnadernas utseende och material. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 52 K. 19 Tallskärsvägen Planförslaget arbetar med två alternativ. Då de små fritidshusen investerar i kostsamma VA-lösningar följs de ofta av en rivning eller ombyggnad för ett permanent boende eller mer stadigvarande fritidsboende. Detta innebär en förändring av kulturmiljön. Bland de boende finns olika uppfattningar kring förändringen av karaktären på fastighter, byggnader och tomtmark. Flera fastighetsägare har i planarbetet påtalat att man inte vill ha denna förändring.vilket alternativ som väljs är bla beroende av den VA-lösning som blir möjlig. Bilagan redovisar alt. A. Alternativ A. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet är så värdefulla att de bör planläggas och bevaras med skyddsbestämmelser.alternativ B. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet planläggs för att kunna möjliggöra förtätning och omvandling till åretruntboendet. Detta sker i konflikt med kulturmiljön. Områdets förutsättningar Beskrivning: Små och enkla sommarstugor från mitten av 1900-talet på små skogstomter vid strand. Bebyggelsens enkelhet gör att den smälter samman med naturen. Karaktäristiskt är de höga tallträden, sten och klippor samt mossa. Värden: Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt med dess växtlighet och utformning. Byggnadernas utseende och material. Gävle kommuns bedömning: 1. Högsta värde Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekaraktär: d) Sommar- och fritidshus 1940-tal. Finns efter hela kuststräckan. Enkel och småskalig bebyggelse med ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad. Anläggningen är till för rekreation och säsongsboende under sommaren för den bredare allmänheten. Då det var en fritidsbostad krävdes få komplementbyggnader. Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom sommarvillorna och fiskarbebyggelsen. I Harkskär ligger de vid vattnet. Karaktäristiskt för bebyggelsen i Harkskär är naturtomter med tallar, sten och mossa. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Tomt får inte delas. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter med värdefull bebyggelse: UTVALNÄS 5:3 UTVALNÄS 5:5 UTVALNÄS 5:15 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. K. 20 Brusängsvägen Planförslaget arbetar med två alternativ. Då de små fritidshusen investerar i kostsamma VA-lösningar följs de ofta av en rivning eller ombyggnad för ett permanent boende eller mer stadigvarande fritidsboende. Detta innebär en förändring av kulturmiljön. Bland de boende finns olika uppfattningar kring förändringen av karaktären på fastighter, byggnader och tomtmark. Flera fastighetsägare har i planarbetet påtalat att man inte vill ha denna förändring.vilket alternativ som väljs är bla beroende av den VA-lösning som blir möjlig. Bilagan redovisar alt. A. Alternativ A. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet är så värdefulla att de bör planläggas och bevaras med skyddsbestämmelser.alternativ B. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet planläggs för att kunna möjliggöra förtätning och omvandling till åretruntboendet. Detta sker i konflikt med kulturmiljön. Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 56 Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Tomt får inte delas. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter med värdefull bebyggelse: HARKSKÄR 2:7 HARKSKÄR 2:11 HARKSKÄR 2:137 HARKSKÄR 2:146 HARKSKÄR 2:7 HARKSKÄR 2:52 HARKSKÄR 2:138 HARKSKÄR 2:148 HARKSKÄR 2:10 HARKSKÄR 2:103 HARKSKÄR 2:139 HARKSKÄR 2:150 VARVA 3:1 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. K. 22 Bladviksvägen- Storvretsvägen Planförslaget arbetar med två alternativ. Då de små fritidshusen investerar i kostsamma VA-lösningar följs de ofta av en rivning eller ombyggnad för ett permanent boende eller mer stadigvarande fritidsboende. Detta innebär en förändring av kulturmiljön. Bland de boende finns olika uppfattningar kring förändringen av karaktären på fastighter, byggnader och tomtmark. Flera fastighetsägare har i planarbetet påtalat att man inte vill ha denna förändring.vilket alternativ som väljs är bla beroende av den VA-lösning som blir möjlig. Bilagan redovisar alt. A. Alternativ A. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet är så värdefulla att de bör planläggas och bevaras med skyddsbestämmelser.alternativ B. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet planläggs för att kunna möjliggöra förtätning och omvandling till åretruntboendet. Detta sker i konflikt med kulturmiljön. Områdets förutsättningar Beskrivning: Blandad bebyggelse med fiskargårdar, sommarstugor, f.d. jordbruksbebyggelse och skolor. Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel bebyggelse och små tomter. Sjöbodar vid vattnet. Sommarstugor på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt med tall, sten och ljung. Byggnadernas utseende och material. Gävle kommuns bedömning: 2. Mycket högt värde Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekarktär: b) Fiskeläge-Fiskargård 1700-tal. Framförallt öster om Bönan. Små tomter ofta långsmala med småskalig enkel bebyggelse i vattenkontakt. Huvudbyggnaden ligger längst upp på tomten och vänder sig mot land. Flera små och enkla ekonomibyggnader så som sjöbodar, båthus och rökeribyggnader vid vattnet eller på rad längs med tomtgränsen. Anläggningen präglas av enkelhet och är anpassad för fiskenäring. Eftersom bostaden var för åretruntboende var det viktigt att den låg längre upp Del av förslag till översiktsplan Norrlandet

Kulturmiljöbilaga 58 Historisk karta över Gävle med Testebo, som var det gamla namnet på Norrlandet. K. 23 Pålviksvägen Planförslaget arbetar med två alternativ. Då de små fritidshusen investerar i kostsamma VA-lösningar följs de ofta av en rivning eller ombyggnad för ett permanent boende eller mer stadigvarande fritidsboende. Detta innebär en förändring av kulturmiljön. Bland de boende finns olika uppfattningar kring förändringen av karaktären på fastighter, byggnader och tomtmark. Flera fastighetsägare har i planarbetet påtalat att man inte vill ha denna förändring.vilket alternativ som väljs är bla beroende av den VA-lösning som blir möjlig. Bilagan redovisar alt. A. Alternativ A. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet är så värdefulla att de bör planläggas och bevaras med skyddsbestämmelser.alternativ B. Fritidsbebyggelsen från mitten av 1900-talet planläggs för att kunna möjliggöra förtätning och omvandling till åretruntboendet. Detta sker i konflikt med kulturmiljön. Områdets förutsättningar Beskrivning: Små och enkla sommarstugor från mitten av 1900-talet på små skogstomter vid strand. Bebyggelsens enkelhet gör att den smälter samman med naturen. Karaktäristiskt är de höga tallträden, sten och klippor samt mossa. Värden: Småskalig sommarstugebebyggelse på små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt med dess växtlighet och utformning. Byggnadernas utseende och material. Gävle kommuns bedömning: 3. Högt värde Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Resurs: Fritidsboende i små sommarstugor i natur- och havsnära lägen. Markanvändning: Nuvarande fortsätter Bebyggelsekarktär: d) Sommar- och fritidshus 1940-tal. Finns efter hela kuststräckan. Enkel och småskalig bebyggelse med ett bostadshus och oftast bara en liten ekonomibyggnad. Anläggningen är till för rekreation och säsongsboende under sommaren för den bredare allmänheten. Då det var en fritidsbostad krävdes få komplementbyggnader. Tomterna är små. Från Utvalnäs och västerut ligger sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt i rad 2, 3 eller 4 bakom sommarvillorna och fiskarbebyggelsen. I Harkskär ligger de vid vattnet. Karaktäristiskt för bebyggelsen i Harkskär är naturtomter med tallar, sten och mossa. Ny- och ombyggnad: Klass B Komplementbyggnad kan tillkomma för att stödja befintlig verksamhet men prövas restriktivt. De beskrivna bebyggelsekaraktärerna skall bevaras vad gäller tomt- och bebyggelsestruktur samt bebyggelsens utformning. Särdragen vad gäller relationen mellan bebyggelse och hav samt obebyggda ytor är viktig att bevara. Det innebär att var på tomten olika byggnadstyper är placerade är viktigt och att särdragen hos dessa bibehålls. Tomt får inte delas. Höjd, placering och material på ny byggnad anpassas efter tomt/fastighet. Flera enskilda byggnader har ett högt kulturhistoriskt värde. Ombyggnad och underhåll skall ske på ett för byggnaden traditionellt sätt. Rivning av dessa bör ej ske. Fastigheter med värdefull bebyggelse: HARKSKÄR 2:33 HARKSKÄR 2:38 HARKSKÄR 2:39 HARKSKÄR 2:44 Planer/Skydd: III. Detaljplan för HELA området bör tas fram. Gällande lagar och föreskrifter vid fortsatt formell hantering: PBL 3:12. BÄR 2:6 2004:1. Del av förslag till översiktsplan Norrlandet