Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Relevanta dokument
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

Löwenströmska Parken, Upplands Väsby

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Utredning vid Närtuna-Ubby

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Bilaga3. landskapsbildsanalys

Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Tägneby i Rystads socken

Påtorp - Fornanäs. Ronneby socken, Ronneby kommun. Kulturmiljöutredning. Blekinge museum rapport 2006:14 Mikael Henriksson

Östra Frestaby. Äldre vägsträckning av Ekebyvägen, Fresta socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 & 2

KULTURMILJÖUTREDNING NORRA ANRÅS. Kulturmiljöutredning inför detaljplanering av Anrås 1:2 och 2:2 Stenungsunds kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Historiska lämningar i Kråkegård

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Väg 657 Backaryd-Hjorthålan

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5

Områdesspecifika riktlinjer kulturmiljö

RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

Stenålder vid Lönndalsvägen

. M Uppdragsarkeologi AB B

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

RAPPORT 2014:1. Västra Rosersberg. ARKEOLOGISK UTREDNING Rosersberg 11:8 OCH Lindsunda 8:6, Sigtuna kommun, Uppland. Anna Ulfhielm.

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Underlag för planuppdrag

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun

Råvattenledning Hällungen-Stenungsund

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

På Borgmästare och Rådmäns ängar

Torplämningar i morän

MUNDEKULLA Förslag: Klass 2

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö

Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.

PLANBESKRIVNING. Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

Inför jordvärme i Bona

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Vindkraft i Lårstad och Fågelstad

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

SKUREBO Förslag Klass 3

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Näs by. Planbestämmelser.

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Fullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland

Kullbäckstorp i Härryda

Hallsbergs sockenkyrka

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Granskningshandling April Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

Lilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.

Astern och Blåklinten Lidköping

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Upphävande av avstyckningsplaner i. Flacksta/Ekeby. Planprocessen Standardförfarande

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

RAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB

Vindkraft vid Norra Bohult

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B KULTURHISTORISK KONSEKVENSANALYS

Vindkraft vid Fägremo

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:02 PERSBACKA GÅRD. Kulturhistorisk utredning. Varva 7:1 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011.

Steninge Allé och Valstaleden, Sigtuna kommun, Uppland Anders Wikström. Rapport Arkeologisk utredning

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

Sjöudden STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning vid Sjöudden, del av fastigheter Tumba 7:126 och 7:152 Botkyrka socken och kommun, Södermanland

Särskild arkeologisk utredning, komplettering Kockbacka

Samrådshandling Januari Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR

Nytt avlopp vid gamla folkskolan i Hagebyhöga

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Transkript:

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1

Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod och disposition... 1 Miljöbeskrivning... 1 Kulturhistorisk analys... 2 Platsens historia... 2 Kulturhistorisk värdebeskrivning... 3 Arkitektoniskt värde... 3 Upplevelsevärde och miljöskapande värde... 4 Framtida utvecklingsmöjligheter av Vik 1:81 utifrån kulturhistorisk synpunkt... 4 Sammanfattning... 5 Källor och litteratur... 6 Bilagor... 7 2

Inledning Bakgrund Miljö- och planutskottet i Upplands Väsby gav den 20 mars 2013 planuppdrag för bostäder inom Upplands Väsby kommuns mark intill Vikskolan. Fastigheten Vik 1:81 lyftes även in i detta planuppdrag med villkoret att en kulturmiljöutredning skulle genomföras som visar om och på vilket sätt fastigheten kan utvecklas. Syfte Denna kulturmiljöutredning ska visa hur fastigheten Vik 1:81 kan utvecklas utan att omgivningens karaktär påverkas negativt. Vik 1:81 är en del av Viks gård (Vik 1:83) med bevaransvärd bebyggelse. Ändringar får enligt planbestämmelsrna inte förvanska byggnadens ursprungliga karaktär och ny bebyggelse ska till form, utförande och material anpassas till befintlig bebyggelse och utformas med hänsyn till omgivningens egenart. Metod och disposition Främst har boken Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer används. Den togs fram av Stockholms läns museum och fungerade som första delen i ett kulturminnesvårdsprogram för kommunen. Äldre lantmäterikartor har också studerats. Utifrån en kulturhistorisk analys av platsen historia, ska byggnadens och den omgivande gårdens olika kulturhistoriska värden identifieras. Den kulturhistoriska analysen utgör en viktig grund ur vilken de kulturhistoriska och arkitektoniska kvaliteterna och värdena kan identifieras och urskiljas. Miljöbeskrivning Området består både av starkt kuperad terräng med skogsbygdskaratär och småskaligt odlingslandskap samt flacka partier med sammanhängande åkermark. 1 1 Peter Bratt, Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988 s. 84 1

Kulturhistorisk analys Platsens historia Större delen av området kring Vik låg ovanför havsnivån under bronsåldern. Tidigare stack endast de högst belägna områdena (höjder med högsta höjd på mellan 20 och 30 meter över havet) upp ur vattnet som öar i ett omfattande skärgårdslandskap. När allt större landområden låg ovanför havsnivån under brons- och järnåldern skapades möjligheter till mer permanenta bosättningar. I området finns fornlämningar från bronsåldern samt länets största och mest komplexa lämningar från järnåldern med gravfält, stenhängnader och runristningar. 2 Vid Fysingens södra del finns 10 enskilda runristningar. 3 Under medeltiden var kyrkan den största landägaren i Hammarby socken. Hammarby sockenkyrka från 1200-talet ligger i Kyrkbyn som gränsar till Vik i väst. Det nya byarna som började växa fram i socknen kontrollerades av kyrkan. De medeltida bybildningarna kom i många fall att ligga i områden som haft bebyggelse redan under järnåldern. Sedan har dessa bystrukturer legat fast fram till skiftesreformerna under 1700 och 1800-talet. Fortfarande utgör de ibland grunden för gårdsbebyggelsen i socknen. 4 Det är osäkert hur lång tillbaka i tiden som byns bebyggelse sträcker sig, men med stor sannolikhet fanns en omfattande bebyggelse i området redan under äldre järnålder. Byn har fått sitt namn efter sitt läge i topografin och nämns första gången i skrifter från 1300 och 1400-talet. I sin äldsta kända utformning bestod Viks by av tre gårdar; Norrgården, Mellangården (tegelbyggnad med valmat sadeltak) och Södergården (rödfärgad träbyggnad). På 1700-talet löd torpet Glädjen, som senare blev krog, under Vik. 5 2 Bratt 1988 s. 17-21, 84-85 3 Bratt 1988 s. 22, 25-26, 84 4 Bratt 1988 s. 21, 29-30, 39, 44-45 5 Lars E Jansson, Geografiska namn i Upplands Väsby kommun, Järfälla 2002 s. 84 2

Ägostrukturen i Upplands Väsby förändrades under 1500 och 1600-talet. Tidigare var det ren bondebygd och vid den här tiden kom alla markområden att lyda under 13 enskilda säterier. 6 Vid 1700 och 1800-talet omvandlades markerna kring Vik, likt många andra, av de omfattande skiftesreformerna. Ägostrukturen förändrades nu ännu en gång, så många markområden i Upplands Väsby kom att lyda under olika bruk. 7 De äldsta bevarade lantmäterikartorna i området är från början av 1600-talet. Området kring Vik med sin bebyggelsestruktur, åkermark och vägsträckning är klart igenkänningsbar och har i stort sett samma utseende idag. Vägnätet vid Vik är nästintill oförändrat sedan åtminstone tidigt 1700-tal. 8 På en lantmäterikarta från 1921 finns i nära anslutning till Ladugården en numera riven byggnad som kallas Viks såg. 9 Denna byggnad anlades 1910 och ska ha drivis av en lokomobil (en- eller tvåcylindrig ångmaskin en så kallad ångsåg) innan elström införts på gården. I anslutning till ångsågen fanns gårdsmedjan. 10 Kulturhistorisk Värdebeskrivning Arkitektoniskt värde Ladugården och de övrigt ingående byggnaderna i Viks gård, utgörs av byggnader som uppförds/byggts om vid olika tider. De har därmed skiftande tiders stilideal. Ladugården har tillsammans med andra enkla byggnader av förådskaraktär ett arkitektoniskt och miljöskapande värde som har betydelse för upplevelsen av gårdsmiljön. Ladugårdens arkitektoniska värden och kvaliteter bör lyftas fram och tas tillvara och okänsliga tillägg/tillbyggnader som uppförts för kortsiktiga, tillfälliga eller praktiska behov bör avlägsnas. 6 Bratt 1988 s. 30-32 7 Bratt 1988 s. 30-32 8 Se Bilaga 1-5 9 Se Bilaga 6 10 Jansson 2002 s. 83 3

En väl planerad ombyggnad av ladugården kan förstärka och synliggöra befintliga kulturvärden. 11 Upplevelsevärde och miljöskapande värde Det kulturhistoriska upplevelsevärdet av gårdsmiljön med sin bebyggelse som helhet är i vissa delar sammanhållet, avläsbar och har ett värde. Upplevelsen är delvis beroende på årstid och sambandet med byggnader bland gröna stråk och grönskande träd som upplevs som en kvalitet. I andra delar av gårdsmiljön finns områden som är mer otydliga och till vissa delar även förslummad och igenvuxen p.g.a. eftersatt underhåll, förändrade verksamheter med tomma byggnader etc. Framtida utvecklingsmöjligheter av Vik 1:81 utifrån kulturhistorisk synpunkt Enligt gällande detaljplan får Vik 18:1 användas för småindustri och hantverk. Ny bebyggelse inom fastigheten ska enligt planbestämmelserna till form, utförande och material anpassas till befintlig bebyggelse. Storlek, byggnadshöjd, takvinkel, färgsättning och läge bör anpassas till ladugården så att ny bebyggelse inte får en framträdande position i omgivningen. En lämplig placering av ny bebyggelse är bakom ladugården. 12 11 Se bilaga 7-8 12 Se bilaga 7-8 4

Sammanfattning Den 20 mars 2013 gavs ett planuppdrag för bostäder inom Upplands Väsby kommuns mark intill Vikskolan. Fastigheten Vik 1:81 ingick i detta planuppdrag med villkoret att en kulturmiljöutredning genomfördes, som visar hur fastigheten kan utvecklas utan att omgivningens karaktär påverkas negativt. Vid bronsåldern låg Vik ovanför havsnivån vilket skapade möjligheter till mer permanenta bosättningar. Områden som haft bebyggelse under järnåldern blev ofta platsen för medeltida bybildningar, sedan har dessa bystrukturer legat fast fram till skiftesreformerna och ibland ända fram till idag. Med stor sannolikhet fanns en omfattande bebyggelse i Vik redan under äldre järnålder. Byns namn kommer från sitt läge i topografin och omnämns första gången på skrifter från 1300 och 1400- talet. Vid 1700 och 1800-talet omvandlades markerna kring Vik av de omfattande skiftesreformerna. De äldsta bevarade lantmäterikartorna i området är från början av 1600-talet. Området kring Vik med sin bebyggelsestruktur, åkermark och vägsträckning är nästintill oförändrat sedan åtminstone tidigt 1700-tal. Ladugården har ett arkitektoniskt och miljöskapande värde som har betydelse för upplevelsen av gårdsmiljön. Ladugårdens arkitektoniska värden bör lyftas fram och tas tillvara och okänsliga tillägg/tillbyggnader bör avlägsnas. En väl planerad ombyggnad av kan förstärka och synliggöra befintliga kulturvärden. Ny bebyggelse inom fastigheten ska enligt planbestämmelserna till form, utförande och material anpassas till befintlig bebyggelse. Storlek, byggnadshöjd, takvinkel, färgsättning och läge bör anpassas till ladugården så att ny bebyggelse inte får en framträdande position i omgivningen. En lämplig placering av ny bebyggelse är bakom ladugården. 5

Källor och litteratur Otryckta källor Lantmäteriets historiska kartor Tryckta källor och litteratur Peter Bratt, Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1988 Lars E Jansson, Geografiska namn i Upplands Väsby kommun, Järfälla 2002 Nordström Alf, En bok om Upplands Väsby, Motala 1973 6

Bilagor Bilaga 1 Lantmäterikarta över Vik år 1636 (Lantmäteriet) 7

Bilaga 2 Lantmäterikarta över Vik år 1687 (Lantmäteriet) 8

Bilaga 3 Lantmäterikarta över Vik år 1726 (Lantmäteriet) 9

Bilaga 4 Lantmäterikarta över Vik vid storskifte år 1774 (Lantmäteriet) 10

Bilaga 5 Lantmäterikarta över Vik vid storskifte år 1775 (Lantmäteriet) 11

Bilaga 6 Lantmäterikarta över Vik år 1921 (Lantmäteriet) 1. Viks såg. Platsen för den numera rivna bondsågen som anlades 1910. Den ska ha drivis av en lokomobil (en- eller tvåcylindrig ångmaskin, en så kallad ångsåg) innan elström införts på gården. I anslutning till ångsågen fanns gårdsmedjan. 2. Tidigare väderkvarn. Läget för den tidigare väderkvarnen i Viks by. 3. Södergården. Rödfärgad träbyggnad, tidigare mangårdsbyggnad i Södergården i Viks by. 4. Mellangården. Tegelbyggnad med valmat sadeltak, tidigare mangårdsbyggnad i Mellangården i Viks by. 12

Bilaga 7 Foto Dan Larsson 2013-05-28 13

Bilaga 8 Foto Dan Larsson 2013-05-28 14