Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1
Historia 2
Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna efter andra världskriget Det yttersta syftet var att förhindra ett nytt storkrig mellan Tyskland och Frankrike I grund och botten frågan om en fredsprocess Koltillgångarna i Saarregionen samt förvaltningen och kontrollen av dem spelade en central roll 3
Jean Monnet: Tanken på en europeisk integration En internationell myndighet skulle övervaka den gemensamma produktionen Den franske utrikesministern Robert Schumans förklaring 9.5.1950 Han föreslog att kol- och stålproduktionen i Frankrike och Tyskland skulle underställas en internationell myndighet Förhandlingarna som inleddes utifrån förklaringen ledde fram till uppkomsten av Europeiska kol- och stålgemenskapen 4
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) undertecknades i Paris 18.4.1951 Parisfördraget undertecknades av sex länder: Frankrike Tyskland Nederländerna Belgien Luxemburg Italien 5
På grund av det ändrade världspolitiska läget uppstod behovet av ett bredare samarbete Eskaleringen av det kalla kriget, spridningen av kärnvapen, ekonomiska omvälvningar Två grundläggande fördrag undertecknades i Rom 25.3.1957 Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska atomenergigemenskapen Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEG) grundstenar var en tullunion och en gemensam marknad för varor vilken skulle införas stegvis 6
Den ekonomiska gemenskapens mål var (och är fortsättningsvis): En hållbar ekonomisk utveckling i hela gemenskapen En fortsatt och balanserad ekonomisk tillväxt En ökad ekonomisk stabilitet En snabb(are) ökning av levnadsstandarden Nära relationer mellan medlemsstaterna Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) mål var att säkerställa kärnenergiproduktionen i Europa 7
EKSG, EEG och Euratom bildar tillsammans Europeiska gemenskaperna EG Europeiska gemenskaperna (Fusionsfördraget) 1965 EKSG Europeiska koloch stålgemenskapen 1951 EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 Euratom Europeiska Atomenergigemenskapen 1957 8
Europeiska unionen (EU) uppstod först 1992 genom Maastrichtfördraget Fördraget trädde i kraft 1.11.1993 Maastrichtfördraget innehöll även en plan för en ekonomisk och monetär unionen (EMU) Euron infördes som gemensam valuta 1.1.2002 i 12 EUländer I 2010 har 16 medlemsstater euron som valuta 9
EU:s politiska form och grundläggande fördrag Vad är EU? Har EU en grundlag? 10
Europeiska unionens politiska form EU är inte en förbundsstat (federation), men den är mer än en traditionell politisk internationell organisation Juridiskt: statsförbund (konfederation) Unionen har inte kompetenskompetens Kompetens att bestämma om behörighetsfördelningen och att inrätta nya befogenheter Endast medlemsländerna kan med enhälliga beslut ändra fördragen 11
Europeiska unionens grundläggande fördrag Unionen har ingen grundlag Verksamheten bygger på fyra grundläggande fördrag mellan medlemsländerna De grundläggande fördragen har ändrats genom ett flertal kompletterande och reviderande fördrag Konsolidering När en stat ansluter sig till unionen godkänner den alla gällande fördrag och innehållet och förpliktelserna i dessa 12
Europeiska unionens grundläggande fördrag Parisfördraget 1951 EKSG, Europeiska kol- och stålgemenskapen Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg Romfördragen 1957 EEG, Europeiska ekonomiska gemenskapen Euratom, Europeiska Atomenergigemenskapen Maastrichtfördraget 1992 EU, Fördraget om Europeiska unionen 13
De viktigaste kompletterande och reviderande fördragen Fusionsfördraget (1965) Gemensamt råd och gemensam kommission för de dåvarande tre gemenskaperna Europeiska enhetsakten (1986) Ändringar som behövdes för att genomföra den inre marknaden Amsterdamfördraget (1997) Schengenregelverket införlivades som en del av EU Gradvist genomförande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa Nicefördraget (2001) Reform av institutionerna inför utvidgningen av unionen Lissabonfördraget (2007) Reform av beslutsfattandet och institutionernas roller, uppgifter och sammansättningar 14
Kontaktinformation Utrikesministeriet Informations- och kulturavdelningen Europainformationen PB 482 00023 Stadsrådet Riksomfattande telefonnummer 010 345 6700 15