Klimatbokslut För Region Östergötland

Klimatbokslut För Region Östergötland 2015 1

Klimatbokslut för Region Östergötland 2015 Bakgrund Region Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt det regionala utvecklingsarbetet inom bland annat samhällsbyggnad, företagande och folkbildning. Klimatfrågan är prioriterad och utgår från målsättningen att Region Östergötland ska vara klimatneutral 2020. Region Östergötland önskar med anledning av detta beräkna och följa upp sin utveckling. Region Östergötland har tidigare låtit beräkna klimatpåverkan för 2013. I detta klimatbokslut redovisas utsläppen av växthusgaser för 2015 jämfört med basåret 2013 enligt principerna i Greenhouse Gas Protocol. För att åren ska vara jämförbara har underlaget från klimatberäkningen för 2013 anpassats med avseende på systemgränser och metodik. Beräkningar är genomförda och rapport framtagen av 2050 Consulting AB med dataunderlag från Region Östergötland under perioden augusti till oktober 2016. Avgränsningar och metodik Utsläppskällor som ingår i beräkningarna är: Fastigheter Fjärrvärme i egenägda fastigheter Elförbrukning för egenägda fastigheter och verksamhetsel i hyrda lokaler Fjärrkyla i egenägda fastigheter Pannor för uppvärmning av egenägda fastigheter Köldmedieläckage i egenägda fastigheter Kollektivtrafik Allmän kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Ambulanstransporter Medicinska gaser (lustgas, isofluran och sevofluran) Förbrukning av material Förbrukning av livsmedel Godstransporter (post, lättgods, förbrukningsmaterial från centrallager, leverans av tvätt och textilier till externt tvätteri, samt akuta budtransporter) Avfallshantering Övergripande Tjänsteresor med verksamhetsbilar, personalens bilar i tjänst, hyrbilar, flyg, tåg och hotell Pendlingsresor Kapitalvaror (verksamhetsbilar och bussar) Placering av kapital 2

För bränslen, drivmedel och el ingår förutom de direkta utsläppen även indirekta utsläpp som uppstår vid utvinning, raffinering och distribution av bränslet. De indirekta utsläppen redovisas i scope 3. Utsläpp av koldioxid, metan, lustgas, köldmedium, isofluran och sevofluran ingår i beräkningarna. Köldmedieläckaget hämtas från uppgifter som rapporteras till myndigheterna och avser påfylld mängd undantaget nyinstallation och konvertering. Uppströms utsläpp för förbrukade livsmedel är beräknade utifrån ett tiotal kategorier samt vikten på livsmedlet. Uppströms utsläpp för förbrukning av material är beräknade utifrån en kategoriindelning av kostnaderna och verktyget Greenhouse Gas Evaluator. Uppströms utsläpp för kapitalvaror är beräknade utifrån livscykelanalyser för bussar och bilar. I beräkningarna ingår inte klimatpåverkan för nykonstruktion eller ombyggnad av fastigheter. Metod för beräkning av utsläpp från de verksamheter som Region Östergötland förvaltar kapital i beskrivs i bilaga 1. Enligt Greenhouse Gas Protocol ska utsläppen redovisas i tre scope. Scope 1 är direkta utsläpp från verksamheten Scope 2 är indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3 är övriga indirekta utsläpp som uppstår från bland annat inköpta resor, transporter, vid produktion av inköpta varor och tjänster och pendlingsresor. 3

Indelningen i scope i enlighet med Greenhouse Gas Protocol utgår från en ansats om operationell kontroll, vilket betyder att till direkta utsläpp hör de utsläpp som sker då användaren har kontroll över utsläppen snarare än äger anläggningen eller fordonet. Resultat 2015 I tabellen nedan redovisas utsläppen från Region Östergötlands verksamhet. Motsvarande tabell är framtagen för 2013 och redovisas i bilaga 2. Utsläpp från verksamheter där Region Östergötland är minoritetsägare genom sitt innehav av fonder redovisas i Placering av kapital. Med anledning av att detta utsläpp är så stort i förhållande till övriga utsläppskällor samtidigt som kapitalförvaltningen inte ingår i den operativa verksamheten redovisas posten separat. Totalt utsläpp, exklusive placering av kapital, uppgick år 2015 till 55 615 ton CO 2e, en minskning med 6% jämfört med 2013. Utsläppen har minskat inom alla verksamhetsområden utom hälso- och sjukvård som har en ökning med 1%. Region Östergötland 2015 Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Andel av totalt utsläpp Förändring 2015-2013 Fastigheter 126 4 414 1 757 6 298 11% -8% Uppvärmning 3 4 204 309 4 517 8% -8% Elförbrukning - 209 1 448 1 658 3% 1% Fjärrkyla - - - - 0% - Köldmedier 123 - - 123 0% -60% Kollektivtrafik 7 970 41 10 333 18 345 33% -14% Kollektivtrafik, allmän 5 815 41 9 113 14 969 27% -20% Kollektivtrafik, särskild 2 155-1 220 3 376 6% 32% Hälso- och sjukvård 2 674 0 17 617 20 291 36% 1% Ambulanstransporter 879-230 1 108 2% 15% Medicinska gaser 1 796 - - 1 796 3% -12% Förbrukningsmaterial exkl livsmedel - - 14 902 14 902 27% 2% Livsmedel - - 2 316 2 316 4% 0% Godstransporter - - 138 138 0% 0% Avfallshantering - - 32 32 0% 0% Övergripande 761 0 9 920 10 681 19% -1% Tjänsteresor - bil 761-173 934 2% 9% Tjänsteresor - flyg - - 1 800 1 800 3% 39% Tjänsteresor - övrigt - - 116 116 0% -34% Pendlingsresor - - 7 129 7 129 13% -9% Kapitalvaror - - 702 702 1% 0% Totalt, exkl placering av kapital 11 532 4 455 39 628 55 615 100% -6% Placering av kapital - - 276 131 276 131 Totalt, inkl placering av kapital 11 532 4 455 315 759 331 746 4

Fastigheter: inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla samt läckage av köldmedier. Kollektivtrafik: allmän och särskild kollektivtrafik. Hälso- och sjukvård: ambulanstransporter, medicinska gaser, avfallshantering, förbrukningsmaterial och livsmedel. Övergripande: tjänsteresor, pendlingsresor och kapitalvaror. Scope 1: Direkta utsläpp. Scope 2: Indirekta utsläpp för produktion av inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3: Övriga indirekta utsläpp så som inköpt material, avfallshantering, inköpta transporter, pendlingsresor och tjänsteresor. 5

För att bättre kunna relatera utsläppen till Region Östergötlands verksamhet redovisas utsläppen som nyckeltal. Med Totalt utsläpp i det första nyckeltalet avses alla utsläpp utom utsläppen från placering av kapital. Nyckeltal 2015 2013 x 1 Alla nyckeltal enligt ovan har en positiv utveckling utom utsläpp från hälso- och sjukvård per antal vårdtillfällen som har ökat med 5%. När utsläppet från hälso- och sjukvård relateras till antal invånare blir resultatet dock en svag minskning. Förklaringen till att nyckeltalet för utsläpp från kollektivtrafik per resenär har minskat beror både på ökad andel förnybara drivmedel och ökat antal resenärer. Utsläpp från tjänsteresor och pendlingsresor per anställd har minskat trots att utsläpp från både bilresande och flygresande har ökat vilket dock motverkas av minskade utsläpp för pendling. Beräkning av utsläpp från de innehav som Region Östergötland har genom placering i fonder har endast beräknats för 2015 och antas vara detsamma 2013. Förändring 2015-2013 Totalt utsläpp per antal invånare i Östergötland (kg CO 2 e/invånare) 125 135-8% Utsläpp för drift av egna fastigheter per lokalyta (kg CO 2 e/m 2 ) 10,9 12,2-11% Utsläpp kollektivtrafik per resenär (kg CO 2 e/resenär) 0,604 0,770-22% Andel fossila bränslen i kollektivtrafiken 18% 29% -13% Fossil bränsleförbrukning per resenär i kollektivtrafiken (liter diesel/resenär) 1 0,101 0,160-37% Utsläpp från hälso- och sjukvård per antal invånare i Östergötland (kg CO 2 e/invånare) 45,5 45,9-1% Utsläpp från hälso- och sjukvård per antal vårdtillfällen i Östergötland (kg CO 2 e/st) 301 288 5% Lustgasutsläpp per förlossning (ton CO 2 e/st) 0,330 0,353-7% Utsläpp tjänste- och pendlingsresor per antal anställda (ton CO 2 e/anställd) 0,786 0,826-5% Analys Fastigheter Utläppet av växthusgaser för energianvändning och köldmedieläckage i fastigheter har sedan 2013 minskat med 8% och uppgick 2015 till 6 298 ton CO 2e. Uppvärmningen sker främst med fjärrvärme vars förbrukning minskat med 13%, och utsläppet minskat med 8%, sedan 2013. Ett något ökat utsläpp per leverans för fjärrvärmenäten är förklaringen bakom detta. Elförbrukningen, som är en mix av solkraft, vindkraft och biokraft har ökat med 1% och fjärrkylan med 5% vilket leder till att total energianvändning minskade med 4%. Köldmedieläckagets klimatpåverkan har minskat med hela 60% vilket förklaras av att en mindre mängd har behövts fyllas på med anledning av läckage. 1 I de fall där fossilt bränsle inte är diesel, t ex bensin, har volymen räknats om till motsvarande energiinnehåll som en liter diesel. 6

Kollektivtrafik Utsläppet från den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken har sammantaget minskat utsläppen av växthusgaser med 14% jämfört med 2013 och uppgick 2015 till 18 345 ton CO 2e. Särskiljer man dem åt ser man dock att utsläppen för den allmänna kollektivtrafiken minskat med 20% medan de för den särskilda kollektivtrafiken ökat med 32%. Ökningen beror på en kraftigt utökad omfattning av den särskilda kollektivtrafiken. 2 I figuren nedan redovisas fördelningen av bränslen för den allmänna respektive särskilda kollektivtrafiken. Med den särskilda kollektivtrafiken menas färdtjänst och skolskjuts. Eftersom olika bränslen har olika densitet och energitäthet har dessa omräknats till energi (MJ). För den allmänna kollektivtrafiken har drivmedelsförbrukningen ökat med 4% 3, men trots detta har alltså utsläppen minskat med 20%. Förklaringen bakom detta är ökad andel förnybara bränslen, från 75% till 85%, vilket innebär att förbrukningen av fossila drivmedel minskat med 39%. Vid uppdelningen i förnybara och fossila andelar har bränslen där båda ingår, t ex diesel med 7% RME och E85 med 15% bensin, separerats från varandra i en fossil och en förnybar fraktion. Att drivmedelsförbrukningen för den särskilda kollektivtrafiken har ökat beror på att fler kommuner har lämnat över det operativa ansvaret för färdtjänsten till regionen och hela 10 gånger fler resor genomförts jämfört med 2013. För den särskilda kollektivtrafiken har drivmedelsförbrukningen därför ökat med 91% 4, men trots det har utsläppet inte ökat med mer än 32%. Att utsläppsökningen inte blev större förklaras av ökad andel förnybara bränslen, från 10% till 50%. Antaget att samma 2 I den särskilda kollektivtrafiken ingår även den kommunala färdtjänsten i de kommuner där kommunen lämnat över det operativa ansvaret till regionen. Mellan 2013 och 2015 ökade antalet resor i denna trafik från drygt 120 000 till 1,3 miljoner. 3 Omräknat till MJ. 4 Omräknat till MJ. 7

drivmedelsmix används för alla resor är ökningen av antalet resor i särskild kollektivtrafik förklaringen till cirka 3 000 ton CO 2e. Hälso- och sjukvård Utläppet av växthusgaser för ambulanstransporter, medicinska gaser, avfallshantering, förbrukningsartiklar, livsmedel och godstransporter har sedan 2013 ökat med 1% och uppgick 2015 till 20 291 ton CO 2e. Ambulanstransporterna har förbrukat 19% mer bränsle än 2013. Tack vare att andelen förnybart bränsle ökat från 9% till 13% stannar utsläppsökningen på 15%. Utsläpp av medicinska gaser, där lustgasens utsläpp står för 95% av klimatpåverkan, har minskat med 12%. Utsläppen orsakade för att producera förbrukningsmaterial så som engångsartiklar, sopsäckar, torkrullar och operationsrockar är relativt osäkra främst på grund av att av total inköpskostnad så är endast cirka 15% specificerad. Utsläppsnivån mellan 2015 och 2013 är därför svår att analysera. I tabellen nedan redovisas förbrukningstal för artiklar som har varit möjliga att jämföra i antal mellan 2013 och 2015. Antal förbrukningsartiklar 2015 2013 Förändring 2015-2013 Sopsäckar, avfallspåsar 1 451 150 1 122 050 +29% Torkrullar, servetter 7 753 355 13 516 554-43% Kopieringspapper 28 321 001 33 542 500-16% Operationsrockar 88 703 52 504 +69% Engångsförkläden 8 509 351 2 848 340 +199% Skoöverdrag 1 143 960 582 700 +96% Förutom utsläppet för att producera artiklarna ingår också energiåtgången för att tvätta och torka kläder som skickas till externt tvätteri. 8

Även utsläpp för att producera de livsmedel som köps in bygger på beräkningar med relativt hög osäkerhet varför utvecklingen är svår att analysera. Livsmedel står för 4 procent av Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser. Trots den låga andelen finns stor potential att minska klimatpåverkan eftersom det finns stora skillnader mellan olika livsmedels klimatpåverkan (se figur nedan, till höger). Hur klimatpåverkan från inköpen av olika livsmedel fördelas för Region Östergötland visas i figuren nedan, till vänster. I uppgifterna ingår inte skolornas livsmedelsinköp. Tillsammans med att välja livsmedel med låg klimatpåverkan är det minst lika viktigt att optimera så att matsvinnet blir så lågt som möjligt. Matavfall uppkommer i flera led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, i storkök och i hushållen. Beroende på produkt anger Naturvårdsverket att svinnet varierar mellan 10 och 50 procent i hela kedjan. För Region Östergötland är det främst vid tillagningen i storköket och i samband med att maten äts (eller snarare inte äts) som matavfallet uppstår. Matavfallet samlas in och skickas till biogasproduktion. Även om biogasproduktion är en bra lösning för det matavfall som uppstår bör ändå matsvinnet hållas nere. Om Region Östergötland minskar på matavfallet kan inköpsvolymen av livsmedel hållas nere varvid utsläppet av växthusgaser för inköpa livsmedel kan hållas låg. Godstransporterna som ingår i klimatbokslutet avser transport av post, lättgods som till exempel laboratorieprover och läkemedel, förbrukningsmaterial från centralförrådet till verksamheten, leverans av tvätt och textilier samt akuta budtransporter. Långväga transporter från tillverkaren till centralförrådet ingår således inte, och inte heller läkemedelstransporter från distanslager till sjukhus. Användningen av förnybara drivmedel, främst HVO, biogas och RME, uppgår till 92 procent, vilket är en förklaring till den låga klimatpåverkan från godstransporter. 9

Övergripande Utsläppet av växthusgaser från tjänsteresor, pendlingsresor och kapitalvaror har minskat med 4% jämfört med 2013 och uppgick 2015 till 10 681 ton CO 2e. Tjänsteresornas klimatpåverkan uppgick till 2 850 ton CO2e, en ökning med 22% jämfört med 2013, där flyget står för nästan två tredjedelar, bilresor för en tredjedel och hotell, tåg och färja för resterande 4%. Ökade utsläpp från flygresor med 39% är den största förklaringen till tjänsteresornas ökade utsläpp. I figuren nedan redovisas fördelningen av klimatpåverkan från tjänsteresor samt fördelningen av antalet flygresor för 2015. Total flygsträcka uppgick till nästan 7 miljoner personkilometer 5, dvs cirka 50 mil per anställd. Antalet flygresor uppgick till 4 530 stycken, dvs cirka 0,35 stycken per anställd. I diagrammet ovan redovisas fördelningen av antalet flygresor efter resans avstånd. Här framgår att nästan var tredje flygresa (29%) är kortare än 50 mil. Här kan det finnas potential för att åka tåg eller annat färdmedel med lägre klimatpåverkan. Då utsläppet från flygresor under 50 mil endast står för 8% av flygresornas totala utsläpp är potentialen dock begränsad. För att minska utsläppen från flyget ännu mer är det därför snarare fråga om att ersätta flygresan med t ex videokonferens. I tabellen nedan delas flyg in i inrikes, Norden, Europa och övriga världen och fördelas per antal, sträcka och utsläpp. Flygresor 2015 Antal km CO 2 e Europa 2 343 2 058 288 498 Inrikes 452 232 448 62 Norden 582 479 046 128 Övriga världen 1 153 4 197 795 1 112 Summa 4 530 6 967 577 1 800 5 Sträcka multiplicerat med antal personer som transporteras den sträckan. 10

Inrikes flygresor är av särskilt intresse för Region Östergötland eftersom dessa är belagda med en intern klimatbeskattning vilken finansierar interna klimatsmarta åtgärder. Nedan redovisas de vanligaste rutterna 6 samt de rutterna med störst sammanlagt utsläpp. De vanligaste flygrutterna 2015 Antal Rutter med störst utsläpp 2015 ton CO 2 e Linköping-Amsterdam 955 Linköping-Amsterdam 195 Linköping-Köpenhamn 339 Amsterdam-Nairobi 128 Stockholm-Umeå 190 Amsterdam-Atlanta 60 Stockholm-Luleå 104 Köpenhamn-San Francisco 49 Eldoret-Nairobi 93 Stockholm-Chicago 48 SUMMA 5 vanligaste 1 681 SUMMA 5 med störst utsläpp 481 Andel av alla flygresor 37% Andel av alla flygresor 27% Av bilresornas utsläpp står verksamhetsbilar 7 för 54%, personalens privata bilar i tjänst för 40% och hyrbilar för 6%. Andelen förnybara bränslen är låg för bilresorna och utgörs i stort sett endast av den låginblandade andelen i de konventionella fossila bränslena. Potential finns därför vid upphandling av verksamhetsbilar och när bilar ska hyras. Pendlingsresornas utsläpp har minskat med 9% och uppgick 2015 till 7 129 ton CO 2e. Observera att klimatpåverkan för pendlingsresor som görs med Östgötatrafiken inte inkluderas eftersom dessa utsläpp i sådana fall dubbelräknas för Region Östergötland. Utsläpp för kapitalvaror, vilka 2015 uppgick till 66 verksamhetsbilar och 6 bussar, har beräknats till 702 ton CO 2e. Placering av kapital Region Östergötland förvaltar kapital i fonder och äger därigenom minoritetsposter i en lång rad verksamheter. Innehavet per den 31 oktober 2015 har antagits vara det som gäller för 2015. Region Östergötland har tidigare utvärderat hur stor del av innehavet som finns inom prospektering, utvinning, raffinering och storskalig förbränning av fossila bränslen. Detta är av intresse dels eftersom utsläppen från dessa verksamheter är relativt stora men framför allt för att de har en avgörande roll i att låta de fossila reserverna stanna kvar i jordskorpan. Man bör dock notera att det finns många andra branscher där utsläppen är höga, till exempel produktion av stål, aluminium och cement. Utsläppen för Region Östergötlands innehav i fonder har beräknats genom att i första hand använda officiellt redovisade utsläpp för fonderna, i andra hand genom kategoriseringar. Metodiken beskrivs mer ingående i bilaga 1. Resultatet blev att det årliga utsläppet för innehavet, som uppgick till cirka 6,1 Mdr kronor, är 276 131 ton CO 2e, det vill säga nästan 5 gånger så mycket som Region Östergötlands övriga utsläpp. Det finns relativt stora osäkerhet i beräkningarna men ger en uppfattning om vikten av att styra placering av kapital mot mindre klimatpåverkande verksamheter. 6 Oberoende av vilken stad som är avrese- respektive destionationsplats. 7 Inklusive minibuss, lätt lastbil. 11

Biogena direkta koldioxidutsläpp I enlighet med Greenhouse Gas Protocol ska direkta biogena koldioxidutsläpp, dvs utsläpp av koldioxid från biobränslen, redovisas separat. För Region Östergötland uppstår dessa i kollektivtrafiken, ambulanstransporter och bilresor. Under 2015 har de biogena utsläppen varit 36 260 ton CO 2 varav allt utom 181 ton CO 2 kommer från kollektivtrafiken. Biogent koldioxidutsläpp tas över tid upp i motsvarande mängd när biobränslet bildas varför det inte ingår i klimatbokslutet i övrigt. Val av beräkningsmetod i scope 2 I enligt med Greenhouse Gas Protocol ska val av beräkningsmetod för scope 2 redovisas. De två metoder man kan välja på är Market-based method och Location-based method, där den förstnämnda tar hänsyn till ursprungsmärkta produkter och den andra enbart utgår från genomsnittlig mix i nätet. I detta bokslut används Market-based method. Om i stället Location-based method hade använts hade utsläppet i scope 2 varit 11 676 ton CO 2e för 2015 att jämföra med 4 455 ton CO 2e som nu har redovisats. Fortsatt arbete för Region Östergötland Region Östergötland har i och med detta arbete fått en bild över sina utsläpp av växthusgaser, dessutom med jämförbara utsläpp för både 2013 och 2015. I syfte att göra beräkningarna än mer heltäckande och noggranna redovisas här utmaningar och förslag: Underlaget för förbrukningsmaterial och livsmedel har varit ostrukturerat och krävt en hel del arbete för att kategorisera och sammanställa. Ett bättre strukturerat underlag skulle minska arbetsinsatsen vid sammanställning och inte minst göra beräkningen mer noggrann eftersom många antaganden har fått göras i efterhand. Skolköken ingår inte i beräkningarna och bör inkluderas. Utsläpp vid byggprocessen för nya eller ombyggda fastigheter har inte ingått i beräkningarna och bör utredas. Utsläpp för långväga transporter bör utredas. En utredning kring hur stort matsvinnet är bör genomföras. Utöver finslipning av bokslutet bör Region Östergötland kommunicera resultaten internt och externt. Region Östergötland bör då också kommunicera visionen och vägen dit på kort och medellång sikt. Precisera gärna utmaningar eller hinder som behöver undanröjas på vägen. Region Östergötland bör ta ett samlat grepp och involvera nyckelpersoner från verksamhetsområden där utsläppen är stora och identifiera åtgärder med stor utsläppsreduktion per insatt krona. 12

Bilaga 1 - Hur Region Östergötlands kapital bidrar till klimatomställning För att bedöma hur en kapitalportfölj påverkar klimatet och/eller omställningen till ett samhälle utan klimatpåverkan finns det ett antal olika aspekter som bör mätas. Dessa är: Hur stora utsläpp ger det förvaltade kapitalet upphov till? Hur stora reserver av fossila bränslen äger man genom sitt förvaltade kapital? Vilken effekt kan det förvaltade kapitalet ha på klimatomställningen? Diskussionen pendlar ofta kring ägandet i bolag som sysslar med fossil energi och flera stora institutioner har på senare tid avyttrat sitt ägande i sådana bolag. Detta görs främst av två skäl: 1) att påverka utvecklingen och styra kapital bort från fossilbränslesektorn och 2) att undvika risken att fossila tillgångar blir s.k. stranded assets, med kapitalförluster som följd. Att klimatberäkna en portfölj har till viss del andra syften: att öka förståelsen för kapitalets klimatpåverkan samt att styra bort från klimatpåverkande bolag, oavsett om dessa är verksamma i fossilbränslesektorn eller ej. Hur räknar vi? I detta uppdrag beräknar vi de löpande utsläppen av växthusgaser som Region Östergötlands kapitalförvaltning ger upphov till. Det är inte med nödvändighet så att bolag som arbetar med fossil energi har högre utsläpp än andra bolag framför allt inte om utsläppsmätningen endast avser scope 1 och 2 och därför är det inte givet att utsläppen minskar från portföljen om regionen avyttrar fossilbränslebolag. Det beror på vad som köps istället. Region Östergötland har identifierat andelen bolag i sektorn fossil energi i sitt ägande. Detta innebär inte att det går att beräkna utsläppen från kapitalplaceringarna i stort, eftersom i stort sett alla andra bolag där regionen har ett ägande har utsläpp som också måste ingå i beräkningen. Det som behövs för att kunna göra en någorlunda precis bedömning är uppskattningar på fondnivå. Detta görs endast på frivillig basis av vissa bolag. Den enda stora fondförvaltare som regelbundet gör klimatberäkningar är Swedbank Robur. Utöver detta släppte den ideella föreningen Swedwatch en rapport i februari 2015 i vilken ett antal fonders koldioxidavtryck beräknades och relaterade till ett index för fonders koldioxidavtryck. Totalt bedömdes 13 globala fonder och de fanns ha årliga utsläpp på mellan 2 och 8,5 ton CO 2/100 000 SEK i placering av kapital. Detta jämfördes med indexet MSCI World som uppskattades ha ett utsläpp på 4,9 ton/100 000 SEK. För Sverigefonder gjordes uppskattningar på 11 fonder och deras utsläpp låg i ett spann mellan 2 och 3,7 ton/100 000 SEK, med indexvärdet 3. Av de fonder för vilka det gjordes en uppskattning äger Region Östergötland två: Danske Invest SRI Global som har ett koldioxidavtryck på 4,8 ton/100 000 SEK (strax under index som ligger på 4,9)). 8 Region Östergötlands ägande i denna fond uppgick den sista oktober 2015 till 1,182 miljarder kronor, vilket ger ett utsläpp på 56 736 ton CO 2/år. 8 http://www.swedwatch.org/sites/default/files/72_klimatrapport_150211_enkelsidig.pdf 13

Nordea Institutionella Aktiefonden Stabil som har ett klimatavtryck på 2,4 ton/100 000 SEK, alltså mer än hälften av indexvärdet. Innehavet är strax under sju miljoner kronor i denna fond och utsläppet blir följaktligen drygt 161 ton CO 2/år. Region Östergötland har också drygt en halv miljard kronor investerat i Robur, men den data vi har tillgång till idag säger inget om vilken/vilka Robur-fonder som ingår i ägandet. Roburs fonder ligger, enligt deras egna beräkningar, mellan 0,5 och 11,5 ton CO 2e/100 000 SEK. Robur har inte publicerat ett genomsnittligt tal för samtliga sina fonder, men deras beräkningar antyder att deras medianfond, Sverigefond Mega, ligger på ca 2,3 ton CO 2e/100 000 SEK. Om vi antar att övriga fonder har utsläpp motsvarande indexet MSCI World 4,9 ton CO 2/100 000 SEK, förutom de fonder som är specificerat svenska där vi applicerar det svenska indexvärdet 3 ton CO 2/100 000 SEK så får vi ett totalt årligt CO 2-utsläpp från Region Östergötlands kapitalförvaltning på 276 131 ton. Se tabell nedan. Fonder Ton CO 2 /100 000 SEK Totalt ägande RÖ (SEK) Ton CO 2 e Danske Invest SRI Global 4,8 1 182 000 000 56 736 AMF Allokering 4,9 1 245 905 672 61 049 DNB Sverige 3 64 602 898 1 938 DNB Sverige Marknad 3 195 347 790 5 860 DNB Utlandsfond 4,9 251 242 086 12 311 DNB Företagsobligationsfond 4,9 222 133 430 10 885 DNB SEK Short Bond 4,9 216 008 042 10 584 DNB SEK Long Bond 4,9 653 297 687 32 012 Robur allokering 2,3 535 307 740 12 312 Agenta 1 allokering 4,9 547 000 000 26 803 Agenta 2 allokering 4,9 371 000 000 18 179 SEB Stiftelsefond Utland 4,9 14 440 628 708 SEB Swedish Ethical Beta 3 14 927 711 448 SEB Företagsobligationsfonden 4,9 10 535 330 516 SEB Korträntefond 4,9 81 487 001 3 993 SEB Obligationsfond 4,9 15 906 474 779 Nordea allokering 4,9 233 121 972 11 423 Nordea Swedish Star 3 22 468 338 674 Nordea Emerging Star 4,9 3 433 837 168 Nordea Inst aktiefond Stabil 2,4 6 733 440 162 Nordea Institutionella Räntefonden Långa Placeringar 4,9 18 591 503 911 Nordea Bostadsobligation utd 4,9 97 835 262 4 794 Nordea Institutionell Kortränta 4,9 58 895 829 2 886 Summa 4,6 6 062 222 670 276 131 De uppskattade utsläppen kommer från: Swedwatch rapport Blir guldet till sand? En rapport om fondförvaltning utan klimatmål. http://www.swedwatch.org/sites/default/files/72_klimatrapport_150211_enkelsidig.pdf Swedbank Robur: Klimatberäkning av våra fonder http://www.swedbankrobur.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@robur/documents/article/ cid_1832791.pdf 14

Bilaga 2 Klimatbokslut för 2013 Region Östergötland 2013 Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 2013 Fastigheter 313 4 555 1 965 6 833 Uppvärmning 3 4 348 532 4 884 Elförbrukning - 207 1 433 1 640 Fjärrkyla - - - - Köldmedier 309 - - 309 Kollektivtrafik 11 521 36 9 760 21 317 Kollektivtrafik, allmän 9 497 36 9 236 18 769 Kollektivtrafik, särskild 2 024-524 2 548 Hälso- och sjukvård 2 824 0 17 293 20 117 Ambulanstransporter 773-191 964 Medicinska gaser 2 051 - - 2 051 Förbrukningsmaterial exkl livsmedel - - 14 617 14 617 Livsmedel - - 2 316 2 316 Godstransporter - - 138 138 Avfallshantering - - 32 32 Övergripande 728 0 10 099 10 827 Tjänsteresor - bil 728-129 857 Tjänsteresor - flyg - - 1 296 1 296 Tjänsteresor - övrigt - - 176 176 Pendlingsresor - - 7 797 7 797 Kapitalvaror - - 702 702 Totalt, exkl placering av kapital 15 385 4 592 39 117 59 094 Placering av kapital - - 276 131 276 131 Totalt, inkl placering av kapital 15 385 4 592 315 248 335 225 15

16 2016-10-17