Klimatbokslut för Region Östergötland

Transkript

1 Klimatbokslut för Region Östergötland

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Metodik Avgränsningar Resultat Analys Fastigheter Kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Övergripande Placering av kapital Biogena direkta koldioxidutsläpp Fortsatt arbete för Region Östergötland Bilaga 1. Hur Region Östergötlands kapital bidrar till klimatomställning Bilaga 2. Klimatbokslut för 2013 och (18)

3 1 Bakgrund Region Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt det regionala utvecklingsarbetet inom bland annat samhällsbyggnad, företagande och folkbildning. Klimatfrågan är prioriterad och utgår från målsättningen att Region Östergötland ska vara klimatneutral Region Östergötland önskar med anledning av detta beräkna och följa upp sin utveckling. Region Östergötland har tidigare låtit beräkna klimatpåverkan för 2013 och I detta klimatbokslut redovisas utsläppen av växthusgaser för 2016 jämfört med tidigare år. För att åren ska vara jämförbara har underlaget från klimatberäkningen för 2013 och 2015 anpassats med avseende på systemgränser och metodik. Klimatbokslutet för år 2016 är en bilaga till årsredovisningen för år Klimatbokslut för år 2017 kommer att vara färdigställt våren/sommaren Succesivt förbättras insamlingsrutiner och data så klimatbokslut för 2018 kommer vara klart i tillsammans med årsredovisning Beräkningar och analys är framtagna av 2050 Consulting AB med underlag från Region Östergötland. 2 Metodik Greenhouse Gas Protocol är en internationell standard för att förstå, beräkna och hantera utsläpp av växthusgaser. Enligt Greenhouse Gas Protocol ska utsläppen redovisas i tre scope. Indelningen i scope utgår från en ansats om operationell kontroll, vilket betyder att till direkta utsläpp hör de utsläpp som sker då användaren har kontroll över utsläppen snarare än äger anläggningen eller fordonet. Scope 1 är direkta utsläpp från verksamheten. Scope 2 är indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3 är övriga indirekta utsläpp som uppstår från bland annat inköpta resor, transporter, vid produktion av inköpta varor och tjänster och pendlingsresor. Detta illustreras i figur 1 nedan. Figur 1. Indelning i scope enligt Greenhouse Gas Protocol 3 (18)

4 3 Avgränsningar Utsläppskällor som ingår i beräkningarna redovisas i detta kapitel. Utsläppskällorna är kategoriserade i de olika verksamhetsområdena fastigheter, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och i en övergripande kategori. Fastigheter Fjärrvärmeanvändning i egenägda fastigheter Elanvändning för egenägda fastigheter och verksamhetsel i hyrda lokaler Fjärrkyla i egenägda fastigheter Pannor för uppvärmning av egenägda fastigheter Köldmedieläckage i egenägda fastigheter För bränslen till värmepannor, drivmedel och el ingår förutom direkta utsläpp även indirekta utsläpp som uppstår vid utvinning, raffinering och distribution av bränslet. De indirekta utsläppen redovisas i scope 3. Köldmedieläckaget hämtas från uppgifter som rapporteras till myndigheterna och avser påfylld mängd undantaget nyinstallation och konvertering. I beräkningarna ingår inte klimatpåverkan för nybyggnation eller ombyggnad av fastigheter. I enligt med Greenhouse Gas Protocol ska val av beräkningsmetod för scope 2 redovisas. De två metoder man kan välja på är Market-based method och Location-based method, där den förstnämnda tar hänsyn till ursprungsmärkta produkter och den andra enbart utgår från genomsnittlig mix i nätet. I detta bokslut används Market-based method. Om i stället Locationbased method hade använts hade utsläppet i scope 2 varit ton CO 2e för 2015 att jämföra med ton CO 2e som nu har redovisats. Kollektivtrafik Allmän kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Ambulanstransporter Medicinska gaser Förbrukning av material Tvättning och torkning av textiler Förbrukning av livsmedel Godstransporter Avfall Utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas, köldmedium, isofluran, sevofluran och defluran ingår i beräkningarna för medicinska gaser. Förbrukade livsmedel omfattar livsmedel som köpts in till hälso- och sjukvård och skolor med egna kök beräknade utifrån ett tiotal kategorier samt vikten på livsmedlet. I förbrukning av material ingår i dagsläget endast de tio förbrukningsartiklar som bedöms ha störst klimatpåverkan. Det innefattar sopsäckar och avfallspåsar, handskar, tork, kontorspapper, operationsrock, förkläde, engångsartiklar kök, samt skoöverdrag. Uppströms utsläpp för förbrukning av material är beräknade utifrån en kategoriindelning av kostnaderna och verktyget Greenhouse Gas Evaluator. Godstransporter innefattar post, lättgods, förbrukningsmaterial från centrallager, leverans av textilier till externt tvätteri, samt akuta budtransporter. Avfall innefattar utsläpp vid transport av avfall till material- och energiåtervinning samt utsläpp från deponi av deponerat avfall. Övergripande Tjänsteresor med verksamhetsbilar, personalens bilar i tjänst, hyrbilar, flyg, tåg och hotell Pendlingsresor 4 (18)

5 Kapitalvaror (verksamhetsbilar och bussar) Placering av kapital Uppströms utsläpp för kapitalvaror är beräknade utifrån livscykelanalyser för bussar och bilar. Metod för beräkning av utsläpp från de verksamheter som Region Östergötland förvaltar kapital i beskrivs i bilaga 1. 4 Resultat 2016 Regionens totala klimatpåverkan har minskat med 12 procent jämfört med år De totala utsläppen, exklusive placering av kapital, uppgick år 2016 till ton koldioxidekvivalenter. Det är främst i fastigheters uppvärmning, kollektivtrafiken och arbetspendling som de stora minskningarna har skett. Utsläppen har ökat från användning av medicinska gaser och tjänsteresor som sker med flyg. I tabell 1 redovisas utsläppen från Region Östergötlands verksamhet. Motsvarande tabell är framtagen för 2013 och 2015 och redovisas i bilaga 2. Förbrukning av sjukvårdsmaterial innefattar endast en mycket liten del av alla produkter som används eftersom det saknas kvalitetssäkrad data för de allra flesta förbrukningsartiklarnas klimatpåverkan. Utsläpp från verksamheter där Region Östergötland är minoritetsägare genom sitt innehav av fonder redovisas i Placering av kapital. Med anledning av att detta utsläpp är så stort i förhållande till övriga utsläppskällor samtidigt som kapitalförvaltningen inte ingår i den operativa verksamheten redovisas posten separat. Beräkning av utsläpp från de innehav som Region Östergötland har genom placering i fonder har endast beräknats för 2015 och koldioxidintensiteten, dvs koldioxidutsläpp per krona, antas vara samma för Tabell 1 Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser Region Östergötland 2016 Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Andel av totalt utsläpp Förändring Fastigheter % -16% Uppvärmning % -18% Elanvändning % -2% Fjärrkyla % - Köldmedieläckage % -69% Kollektivtrafik % -22% Kollektivtrafik, allmän % -27% Kollektivtrafik, särskild % 14% Hälso- och sjukvård % -1% Ambulanstransporter % -42% Medicinska gaser % 19% Förbrukning av sjukvårdsmaterial % -1% Tvättning och torkning av textiler % 3% Livsmedel % -2% Godstransporter % -18% Avfall % 5% Övergripande % 4% Tjänsteresor - bil % -8% Tjänsteresor - flyg % 64% Tjänsteresor - övrigt % -38% Pendlingsresor % -6% Kapitalvaror % 38% Totalt, exkl placering av kapital % -12% Placering av kapital % Totalt, inkl placering av kapital % 5 (18)

6 Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser kommer framförallt från kollektivtrafiken men även kategorin Övergripande är stor. Där är det framförallt tjänsteresor och pendlingsresor som är de stora utsläppskällorna. Se figur 2. Figur 2 Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser fördelat per verksamhetskategori. Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser finns främst i scope 3, det är indirekta utsläpp som uppstår från bland annat inköpta resor, transporter, produktion av inköpta varor och tjänster och pendlingsresor. Se figur 3. Figur 3 Region Östergötlands växthusgasutsläpp fördelat per scope. 6 (18)

7 För att bättre kunna relatera utsläppen till Region Östergötlands verksamhet redovisas utsläppen även som nyckeltal. Nyckeltalen är relaterade till hur mycket nytta som genereras per utsläpp. Till exempel hur stor lokalyta i kvadratmeter Region Östergötland har per utsläpp för drift av egna fastigheter eller hur många resenärer som åker i kollektivtrafiken per utsläpp. I tabell 2 visas utvecklingen av det övergripande nyckeltalet invånare per utsläppt totalt ton växthusgaser och i tabell 3 visas mer specifika nyckeltal för olika områden. Tabell 2 Invånare per utsläppt ton växthusgaser från Region Östergötland Övergripande nyckeltal Förändring Antal invånare i Östergötland per totalt utsläpp (invånare/ton CO 2 e) % Antal invånare i Östergötland per varje utsläppt ton växthusgaser från Region Östergötlands verksamhet har ökat från nio till elva och är en förbättring med 17 procent. Tabell 3 Specifika nyckeltal Specifika nyckeltal Förändring Lokalyta per utsläpp för drift av egna fastigheter (m 2 /ton CO 2 e) % 2. Resenär per utsläpp i kollektivtrafik (resenär/kg CO 2 e) 1,3 1,7 1,9 43% 3. Antal vårdtillfällen i Östergötland per utsläpp från hälso- och sjukvård (st/ton CO 2 e) % 4. Förlossningar per lustgasutsläpp (st/ton CO 2 e) 2,8 3,0 2,2-21% 5. Antal medarbetare per utsläpp från tjänsteresor (anställd/ton CO 2 e) 5,3 4,5 4,3-18% 6. Antal medarbetare per utsläpp från pendlingsresor (anställd/ton CO 2 e) 1,6 1,8 1,8 13% Regionen får nu 23 kvadratmeter mer lokalyta per ton växthusgasutsläpp från fastigheter jämfört med år Kollektivtrafiken har förbättrats så att det går två resenärer per utsläppt ton istället för en som var fallet Antalet förlossningar per utsläppt ton lustgas har försämrats från nära tre förlossningar till två per ton. Antalet medarbetare i relation till tjänsteresors utsläpp har försämrats medan antal medarbetare per utsläpp från pendlingsresor har förbättrats. 5 Analys 5.1 Fastigheter Kvadratmeter lokalyta per utsläppt ton växthusgaser från fastighetsdrift har ökat stort sedan Anledningen är främst att fjärrvärmens klimatpåverkan minskat. Utläppen av växthusgaser för energianvändning och köldmedieläckage i fastigheter uppgick 2016 till ton CO 2e. Fastigheternas uppvärmning sker främst med fjärrvärme och sedan 2013 har användningen av fjärrvärme minskat med 4 procent. Inköpt el är en mix av solkraft, vindkraft och biokraft och elanvändningen har varit relativt konstant sedan Utsläppen från fjärrvärme och inköpt el har minskat med 18 respektive 2 procent, vilket beror på att utsläpp per levererad energimängd minskat något. Utsläpp från köldmedier har minskat med 69 procent sedan 2013 och 22 procent sedan 2015, vilket beror på att läckage av köldmedier har minskat. 5.2 Kollektivtrafik Antal resenärer per utsläppt ton växthusgaser från kollektivtrafiken har nästan fördubblats. Anledningen till den stora förbättringen är att mängden förnybara bränslen ökat från 71 procent till 87 procent sedan Utsläppen från den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken uppgick 2016 till ton CO 2e och har minskat med 22 procent jämfört med 2013 och 9 procent sedan Särskiljer man dem åt ser man dock att utsläppen för den allmänna kollektivtrafiken minskat med 27 procent medan de för den särskilda kollektivtrafiken ökat med 14 procent. Med den 7 (18)

8 särskilda kollektivtrafiken menas färdtjänst och skolskjuts. Ökningen beror på en kraftigt utökad omfattning av den särskilda kollektivtrafiken. 1 I figur 4 redovisas fördelningen av bränslen för den allmänna respektive särskilda kollektivtrafiken. Eftersom olika bränslen har olika densitet och energitäthet har dessa omräknats till energi (MJ). Figur 4 Fördelning av bränslen i kollektivtrafiken 2016 Drivmedelsförbrukningen för den allmänna kollektivtrafiken har ökat med 12 procent 2 sedan 2013, men trots detta har utsläppen minskat med 27 procent. Förklaringen bakom detta är ökad andel förnybara bränslen, från 75 till 89 procent. Sedan 2015 har mängden HVO mer än dubblerats (ökning med 122 procent), vilket är den tydligaste trenden sedan föregående år. Men sedan 2013 har samtliga förnybara drivmedel förutom E85 och RME ökat kraftigt. Vid uppdelning i förnybara och fossila andelar har bränslen där båda ingår, till exempel diesel med 7 procent RME och E85 med 15 procent bensin, separerats från varandra i en fossil och en förnybar fraktion. Att drivmedelsförbrukningen för den särskilda kollektivtrafiken har ökat beror på att fler kommuner har lämnat över det operativa ansvaret för färdtjänsten till regionen och mer än tio gånger fler resor har genomförts 2016 jämfört med För den särskilda kollektivtrafiken har drivmedelsförbrukningen därför ökat med 64 procent 3, men trots det har utsläppet inte ökat med mer än 14 procent mellan 2013 och Att utsläppsökningen inte har blivit större förklaras av ökad andel förnybara bränslen, från ungefär 10 procent till 85 procent. 5.3 Hälso- och sjukvård Utsläpp av växthusgaser för ambulanstransporter, medicinska gaser, hantering av avfall, förbrukningsartiklar, livsmedel och godstransporter har minskat med 1 procent sedan 2013 och uppgick 2016 till ton CO 2e. Detta värde har i princip inte ändrats mellan 2015 och Ambulanstransporterna har förbrukat mindre bränsle i jämförelse med både 2013 och 2015 samt ökat andelen förnybart bränsle från 9 till 12 procent, vilket medfört en utsläppsminskning med 42 procent. 1 I den särskilda kollektivtrafiken ingår även den kommunala färdtjänsten i de kommuner där kommunen lämnat över det operativa ansvaret till regionen. Mellan 2013 och 2015 ökade antalet resor i denna trafik från drygt till 1,3 miljoner (1,4 miljoner år 2016). 2 Omräknat till MJ. 3 Omräknat till MJ. 8 (18)

9 Utsläpp av medicinska gaser, där lustgasens utsläpp står för mer än 95 procent av klimatpåverkan, har ökat med 19 procent mellan 2013 och 36 procent sedan Lustgas används som smärtlindring i förlossningsvården och antal förlossningar per lustgasutsläpp har minskat vilket ger en sämre hushållning med lustgas än tidigare. Orsaken är ombyggnationer av lustgasledningar vilket påverkat påfyllning av ledningsnätet. Utsläppen från tvättning och torkning av textiler inom hälso- och sjukvården sker externt och har ökat med tre procent sedan Utsläpp orsakade av att producera det förbrukningsmaterial som Region Östergötland använder sig av inom hälso- och sjukvård, så som engångsartiklar, sopsäckar, torkrullar och operationsrockar, är relativt osäkra. Detta beror till stor del på att alla förbrukningsartiklar inte är specifiserade i inköpsstatistiken. I år har tio kategorier av förbrukningsartiklar inkluderats i beräkningarna. Dessa kategorier har i andra studier varit de med stora utsläpp på grund av bland annat den höga åtgången. I Region Östergötlands fall har det varit möjligt att uppnå stor tillförlitlighet vid specifisering av dessa kategorier. Kategorierna täcker ungefär en tiondel av kostnaderna för inköpta förbrukningsmaterial. Detta gör att tillförlitligheten i resultatet kan ses som hög, samtidigt som en stor del av utsläppen från förbrukningsmaterial inte inkluderas i beräkningarna. Klimatpåverkan från förbrukningsmaterial kommer utredas vidare. Mellan 2015 och 2016 visar tabellen nedan att kontorspappret har minskat i antal (-12 procent), medan engångsförkläden och skoöverdrag ökat stort (15 respektive 20 procent). I övrigt har antal förbrukningsartiklar inte ändrats i någon större utsträckning mellan åren. Observera att det endast är en typ av handske som ingår i analysen och inte den totala förbrukningen av engångshandskar. Tabell 4 Förbrukningsartiklar, antal för åren 2015 och 2016 Antal förbrukningsartiklar Förändring Sopsäckar och avfallspåsar % Undersökningshandskar % Torkpapper % Kontorspapper % Operationsrock % Förkläde % Engångsartiklar kök % Skoöverdrag % Även utsläpp för att producera de livsmedel som köps in bygger på beräkningar med relativt hög osäkerhet varför utvecklingen är svår att analysera. Livsmedel står för fem procent av Region Östergötlands utsläpp av växthusgaser. Trots den låga andelen finns stor potential att minska klimatpåverkan eftersom det finns stora skillnader mellan olika livsmedels klimatpåverkan, se till höger i figur 5. Hur klimatpåverkan från inköpen av olika livsmedel fördelas för Region Östergötland visas till vänster i figur 5. I uppgifterna ingår från och med i år de egenägda skolkökens inköpta livsmedel. 9 (18)

10 Figur 5 Klimatpåverkan från livsmedel, Region Östergötland 2016 Tillsammans med att välja livsmedel med låg klimatpåverkan är det minst lika viktigt att optimera så att matsvinnet blir så lågt som möjligt. Matavfall uppkommer i flera led i livsmedelskedjan det vill säga vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, i storkök och i hushållen. Beroende på produkt anger Naturvårdsverket att svinnet varierar mellan 10 och 50 procent i hela kedjan. För Region Östergötland är det främst vid tillagningen i storköken och i samband med att maten äts (eller snarare inte äts) som matavfallet uppstår. Matavfallet samlas in och skickas till biogasproduktion. Även om biogasproduktion är en bra lösning för det matavfall som uppstår bör ändå matsvinnet hållas nere. Om Region Östergötland minskar på matavfallet kan inköpsvolymen av livsmedel hållas nere varvid utsläppet av växthusgaser för inköpta livsmedel kan hållas låga. Detta är naturligtvis även en ekonomisk sparåtgärd. Godstransporterna som ingår i klimatbokslutet avser transport av post, lättgods som till exempel laboratorieprover och läkemedel, förbrukningsmaterial från centralförrådet till verksamheten, transporter av läkemedel från Apotekets huvudlager i Hässleholm, leverans av tvätt och textilier samt akuta budtransporter. Långväga transporter från tillverkaren till centralförrådet ingår således inte. Användningen av förnybara drivmedel, främst HVO, biogas och RME uppgår till 92 procent, vilket är en förklaring till den låga klimatpåverkan från godstransporter. 5.4 Övergripande Utsläppet av växthusgaser från tjänsteresor, pendlingsresor och kapitalvaror har ökat med fyra procent jämfört med 2013 och med sex procent sedan föregående år. Totalt uppgick utsläppen 2016 till ton CO 2e. Antalet medarbetare per ton utsläppt koldioxidekvivalent från tjänsteresor har försämrats från fem till fyra medarbetare. Tjänsteresornas klimatpåverkan uppgick till ton CO 2e, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med 2013, där flyget står för över två tredjedelar, bilresor för ungefär en fjärdedel och hotell, tåg och färja för resterande 4 procent. De ökade antalet flygresor har gjort att utsläppen från flyg ökat med 64 procent, vilket är en bidragande orsak till att tjänsteresor totalt sätt ökat med 6 procent sedan I figur 6 nedan redovisas fördelningen av klimatpåverkan från tjänsteresor samt fördelningen av antalet flygresor för (18)

11 Figur 6 Klimatpåverkan från tjänsteresor, Region Östergötland 2016 Total flygsträcka uppgick till 8,2 miljoner personkilometer 4, dvs cirka 60 mil per anställd. Antalet flygresor uppgick till stycken, dvs cirka 0,43 stycken per anställd (ökning med 23 procent sedan 2015). I diagrammet ovan redovisas fördelningen av antalet flygresor efter resans avstånd. Här framgår att var tredje flygresa är kortare än 50 mil. Här kan det finnas potential för att åka tåg eller annat färdmedel med lägre klimatpåverkan. Då utsläppet från flygresor under 50 mil endast står för 10 procent av flygresornas totala utsläpp är potentialen dock begränsad. För att minska utsläppen från flyget ännu mer är det därför snarare fråga om att ersätta flygresan med till exempel videokonferens. Inrikes flygresor är av särskilt intresse för Region Östergötland eftersom dessa är belagda med en intern klimatbeskattning vilken finansierar interna klimatsmarta åtgärder. Nedan redovisas de vanligaste rutterna 5 samt de rutterna med störst sammanlagt utsläpp. Till exempel Amsterdam- Linköping omfattar även resor i omvänd riktning, dvs Linköping-Amsterdam. Tabell 5 De vanligaste flygrutterna 2016, Region Östergötland De vanligaste flygrutterna 2016 Antal Rutter med störst utsläpp 2016 ton CO 2 e Amsterdam-Linköping 1215 Amsterdam-Linköping 248 Arlanda-Umeå 397 Amsterdam-Nairobi 192 Köpenhamn-Linköping 342 Addis Ababa-Arlanda 69 Eldoret-Nairobi 112 Köpenhamn-New York 65 Amsterdam-Nairobi 102 Arlanda-Umeå 52 Summa 5 vanligaste 2168 Summa 5 vanligaste 626 Andel av flygresor 39% Andel av flygresor 30% Av bilresornas utsläpp står verksamhetsbilar 6 för 45 procent, personalens privata bilar i tjänst för 47 procent och hyrbilar för åtta procent. Andelen förnybara bränslen är låg för bilresorna och utgörs i stort sett endast av den låginblandade andelen i de konventionella fossila bränslena. Potential finns därför vid upphandling av verksamhetsbilar och när bilar ska hyras. För just hyrbilar har en viss förändring skett sedan föregående år där antal kilometer körda med biogasbil 4 Sträcka multiplicerat med antal personer som transporteras den sträckan. 5 Oberoende av vilken stad som är avrese- respektive destionationsplats. 6 Inklusive minibuss, lätt lastbil (18)

12 har ökat från i princip noll procent till tio procent, vilket gjort att sju ton CO 2e har kunnat undvikas. Antal medarbetare per utsläpp från Regionens pendlingsresor har en positiv utveckling och har ökat med 13 procent sedan 2013, orsaken är att fler och fler medarbetare väljer att åka kollektivt eller att ta cykeln till jobbet. Pendlingsresornas utsläpp har minskat med sex procent sedan 2013 och uppgick 2016 till ton CO 2e. Observera att klimatpåverkan för pendlingsresor som görs med Östgötatrafiken inte inkluderas eftersom dessa utsläpp i sådana fall dubbelräknas för Region Östergötland. Utsläpp för kapitalvaror, vilka 2016 uppgick till 81 verksamhetsbilar (inklusive förmånsbilar) och tio bussar, har beräknats till 967 ton CO 2e (vilket är en ökning med 38 procent sedan 2013 och 37 procent sedan 2015). 5.5 Placering av kapital Region Östergötland har för närvarande knappt sex miljarder kronor placerade i fonder som, utifrån regionens placeringsriktlinje, hanteras av ett antal kapitalförvaltare. Regionfullmäktige har beslutat om en reviderad placeringsriktlinje från och med 1 januari En stor förändring är att hänsyn tas till hållbarhetsbegreppets alla tre delar; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Jämfört med tidigare har den miljömässiga hållbarheten lyfts fram. Bland annat ska regionen undvika investeringar i företag som arbetar med att prospektera, exploatera, utvinna eller producera kol, olja och gas. Regionen är positiv till placeringar som innebär en bredare miljöhänsyn. Region Östergötland förvaltar kapital i fonder och äger därigenom minoritetsposter i en lång rad verksamheter. Region Östergötland har tidigare utvärderat hur stor del av innehavet som finns inom prospektering, utvinning, raffinering och storskalig förbränning av fossila bränslen. Detta är av intresse dels eftersom utsläppen från dessa verksamheter är relativt stora men framför allt för att de har en avgörande roll i att låta de fossila reserverna stanna kvar i jordskorpan. Man bör dock notera att det finns många andra branscher där utsläppen är höga, till exempel produktion av stål, aluminium och cement. Utsläppen för Region Östergötlands innehav i fonder har beräknats genom att i första hand använda officiellt redovisade utsläpp för fonderna, i andra hand genom kategoriseringar. Metodiken beskrivs mer ingående i bilaga 1. En beräkning för detta genomfördes i 2015 års klimatbokslut och har inte upprepats i år. Resultatet 2015 blev att det årliga utsläppet för innehavet, som uppgick till cirka 6,1 Mdr kronor ( ), var ton CO 2e, det vill säga nästan 5 gånger så mycket som Region Östergötlands övriga utsläpp. För år 2016 har ingen ny beräkning gjorts, däremot var innehavet 5,7 Mdr kronor år 2016 ( ) och utsläppen har således justerats efter denna minskning (utifrån utsläpp per krona år 2015). Det finns relativt stora osäkerhet i beräkningarna men de ger en uppfattning om vikten av att styra placering av kapital mot mindre klimatpåverkande verksamheter. 5.6 Biogena direkta koldioxidutsläpp I enlighet med Greenhouse Gas Protocol ska direkta biogena koldioxidutsläpp, det vill säga utsläpp av koldioxid från biobränslen, redovisas separat. För Region Östergötland uppstår dessa i kollektivtrafiken, ambulanstransporter och bilresor. Under 2016 har de biogena utsläppen varit ton CO 2 varav allt utom 115 ton CO 2 kommer från kollektivtrafiken. Biogent koldioxidutsläpp tas över tid upp i motsvarande mängd när biobränslet bildas varför det inte ingår i klimatbokslutet i övrigt. Utvecklingen av de biogena koldioxidutsläppen är svårare att analysera ur ett nettohänseende eftersom de antingen kan bero av att biobränslen har ersatt motsvarande förbrukning fossila bränslen, vilket är bra, eller av att biobränslen utnyttjas mindre effektivt eller ersätter processer som varken har fossila eller biogena utsläpp, vilket är mindre bra (18)

13 6 Fortsatt arbete för Region Östergötland Region Östergötland har i och med detta arbete fått en bild över sina utsläpp av växthusgaser, dessutom med jämförbara utsläpp för både 2013, 2015 och I syfte att göra beräkningarna än mer heltäckande och noggranna redovisas här utmaningar och förslag. Dessa är förslag från 2050 Consulting AB och eventuell vidare hantering av dem behöver beskrivas i separata beslut: Underlaget för förbrukningsmaterial och livsmedel har varit ostrukturerat och krävt en hel del arbete för att kategorisera och sammanställa. Ett bättre strukturerat underlag skulle minska arbetsinsatsen vid sammanställning och inte minst göra beräkningen mer noggrann eftersom många antaganden har fått göras i efterhand. Utsläpp vid byggprocessen för nya eller ombyggda fastigheter har inte ingått i beräkningarna och bör utredas. Utsläpp för långväga transporter bör utredas. En utredning kring hur stort matsvinnet är bör genomföras. Utöver finslipning av bokslutet bör Region Östergötland kommunicera resultaten internt och externt. Region Östergötland bör då också kommunicera visionen och vägen dit på kort och medellång sikt. Precisera gärna utmaningar eller hinder som behöver undanröjas på vägen. Region Östergötland bör ta ett samlat grepp och involvera nyckelpersoner från verksamhetsområden där utsläppen är stora och identifiera åtgärder med stor utsläppsreduktion per insatt krona (18)

14 Bilaga 1. Hur Region Östergötlands kapital bidrar till klimatomställning För att bedöma hur en kapitalportfölj påverkar klimatet och/eller omställningen till ett samhälle utan klimatpåverkan finns det ett antal olika aspekter som bör mätas. Dessa är: Hur stora utsläpp ger det förvaltade kapitalet upphov till? Hur stora reserver av fossila bränslen äger man genom sitt förvaltade kapital? Vilken effekt kan det förvaltade kapitalet ha på klimatomställningen? Diskussionen pendlar ofta kring ägandet i bolag som sysslar med fossil energi och flera stora institutioner har på senare tid avyttrat sitt ägande i sådana bolag. Detta görs främst av två skäl: 1) att påverka utvecklingen och styra kapital bort från fossilbränslesektorn och 2) att undvika risken att fossila tillgångar blir så kallade stranded assets, med kapitalförluster som följd. Att klimatberäkna en portfölj har till viss del andra syften: att öka förståelsen för kapitalets klimatpåverkan samt att styra bort från klimatpåverkande bolag, oavsett om dessa är verksamma i fossilbränslesektorn eller ej. Hur räknar vi? I detta uppdrag beräknar 2050 Consulting AB de löpande utsläppen av växthusgaser som Region Östergötlands kapitalförvaltning ger upphov till. Det är inte med nödvändighet så att bolag som arbetar med fossil energi har högre utsläpp än andra bolag, framför allt inte om utsläppsmätningen endast avser scope 1 och 2, och därför är det inte givet att utsläppen minskar från portföljen om regionen avyttrar fossilbränslebolag. Det beror på vad som köps istället. Region Östergötland har identifierat andelen bolag i sektorn fossil energi i sitt ägande. Detta innebär inte att det går att beräkna utsläppen från kapitalplaceringarna i stort, eftersom i stort sett alla andra bolag där regionen har ett ägande har utsläpp som också måste ingå i beräkningen. Det som behövs för att kunna göra en någorlunda precis bedömning är uppskattningar på fondnivå. Detta görs endast på frivillig basis av vissa bolag. Den enda stora fondförvaltare som regelbundet gör klimatberäkningar är Swedbank Robur. Utöver detta släppte den ideella föreningen Swedwatch en rapport i februari 2015 i vilken ett antal fonders koldioxidavtryck beräknades och relaterade till ett index för fonders koldioxidavtryck. Totalt bedömdes 13 globala fonder och de fanns ha årliga utsläpp på mellan 2 och 8,5 ton CO 2/ SEK i placering av kapital. Detta jämfördes med indexet MSCI World som uppskattades ha ett utsläpp på 4,9 ton/ SEK. För Sverigefonder gjordes uppskattningar på 11 fonder och deras utsläpp låg i ett spann mellan 2 och 3,7 ton/ SEK, med indexvärdet 3. Av de fonder för vilka det gjordes en uppskattning äger Region Östergötland två: Danske Invest SRI Global som har ett koldioxidavtryck på 4,8 ton/ SEK (strax under index som ligger på 4,9)). 7 Region Östergötlands ägande i denna fond uppgick den sista oktober 2015 till 1,182 miljarder kronor, vilket ger ett utsläpp på ton CO 2/år. Nordea Institutionella Aktiefonden Stabil som har ett klimatavtryck på 2,4 ton/ SEK, alltså mer än hälften av indexvärdet. Innehavet är strax under sju miljoner kronor i denna fond och utsläppet blir följaktligen drygt 161 ton CO 2/år. Region Östergötland har också drygt en halv miljard kronor investerat i Robur, men den data vi har tillgång till idag säger inget om vilken/vilka Robur-fonder som ingår i ägandet. Roburs fonder ligger, enligt deras egna beräkningar, mellan 0,5 och 11,5 ton CO 2e/ SEK. Robur har inte publicerat ett genomsnittligt tal för samtliga sina fonder, men deras beräkningar antyder att deras medianfond, Sverigefond Mega, ligger på ca 2,3 ton CO 2e/ SEK (18)

15 Om vi antar att övriga fonder har utsläpp motsvarande indexet MSCI World 4,9 ton CO 2/ SEK, förutom de fonder som är specificerat svenska där vi applicerar det svenska indexvärdet 3 ton CO 2/ SEK så får vi ett totalt årligt CO 2-utsläpp från Region Östergötlands kapitalförvaltning på ton. Se tabell nedan. Fonder Ton CO 2 / SEK Totalt ägande RÖ (SEK) Ton CO 2 e Danske Invest SRI Global 4, AMF Allokering 4, DNB Sverige DNB Sverige Marknad DNB Utlandsfond 4, DNB Företagsobligationsfond 4, DNB SEK Short Bond 4, DNB SEK Long Bond 4, Robur allokering 2, Agenta 1 allokering 4, Agenta 2 allokering 4, SEB Stiftelsefond Utland 4, SEB Swedish Ethical Beta SEB Företagsobligationsfonden 4, SEB Korträntefond 4, SEB Obligationsfond 4, Nordea allokering 4, Nordea Swedish Star Nordea Emerging Star 4, Nordea Inst aktiefond Stabil 2, Nordea Institutionella Räntefonden Långa Placeringar 4, Nordea Bostadsobligation utd 4, Nordea Institutionell Kortränta 4, Summa 4, De uppskattade utsläppen kommer från: Swedwatch rapport Blir guldet till sand? En rapport om fondförvaltning utan klimatmål. Swedbank Robur: Klimatberäkning av våra fonder le/cid_ pdf 15 (18)

16 Bilaga 2. Klimatbokslut för 2013 och 2015 Region Östergötland 2013 Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 2013 Fastigheter Uppvärmning Elförbrukning Fjärrkyla Köldmedier Kollektivtrafik Kollektivtrafik, allmän Kollektivtrafik, särskild Hälso- och sjukvård Ambulanstransporter Medicinska gaser Förbrukningsmaterial exkl livsmedel Livsmedel Godstransporter Avfallshantering Övergripande Tjänsteresor - bil Tjänsteresor - flyg Tjänsteresor - övrigt Pendlingsresor Kapitalvaror Totalt, exkl placering av kapital Placering av kapital Totalt, inkl placering av kapital (18)

17 Region Östergötland 2015 Utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Andel av totalt utsläpp Förändring Fastigheter % -21% Uppvärmning % -26% Elförbrukning % 1% Fjärrkyla % - Köldmedier % -60% Kollektivtrafik % -14% Kollektivtrafik, allmän % -20% Kollektivtrafik, särskild % 32% Hälso- och sjukvård % -2% Ambulanstransporter % 15% Medicinska gaser % -12% Förbrukningsmaterial exkl livsmedel % -1% Livsmedel % 0% Godstransporter % -3% Avfallshantering % 0% Övergripande % -1% Tjänsteresor - bil % 9% Tjänsteresor - flyg % 39% Tjänsteresor - övrigt % -34% Pendlingsresor % -9% Kapitalvaror % 0% Totalt, exkl placering av kapital % -10% Placering av kapital Totalt, inkl placering av kapital (18)

18