Reviderad klimatstrategi

Transkript

1 Ärende 21

2 Landstingsdirektörens stab Ekonomi och hållbar utveckling TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Dnr Sida 1 (2) Reviderad klimatstrategi Förslag till beslut Landstingsfullmäktige antar den reviderade klimatstrategin som beskriver långsiktiga mål och prioriterade områden för utsläppsreduktion av växthusgaser, daterad den 10 augusti 2017 att gälla från och den 15 oktober 2017 och tills vidare. Bakgrund Landstingets verksamhet bidrar till utsläpp av växthusgaser och därmed påverkan av den förstärkta växthuseffekten. Gällande klimatstrategi är daterad den 29 april 2009 och beslutad i landstingsfullmäktige. Klimatstrategin är i behov av uppdatering för att bättre spegla nationellt klimatarbete och för att ge ett bättre stöd i landstingets fortsatta arbete med att minska utsläpp av växthusgaser. Förändringar i den uppdaterade klimatstrategin: Beskrivning, avgränsning och metodik för vad som ingår i landstingets årliga klimatbokslut. Kvalitetssäkrat underlag där beräkningar är verifierade av extern part och utgår från den globala standarden GHG (Green House Gas) Protocol Standard Klimatpåverkan från nya poster som landsting och regioner identifierat som viktiga finns beskrivna; förbrukningsmaterial, finanser, köldmedier och avfall. Målsättningar framtagna på lång sikt i linje med den klimatlag som regeringen beslutat om och som träder i kraft 1 januari Johanna Schelin Hållbarhetschef Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

3 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Bilagor 1. Klimatstrategi. 2. Klimatbokslut Förtydligande uppdatering av klimatstrategi.

4 Klimatstrategi Bakgrund Vårt landsting ska stå för en god miljö och ta ett långgående miljöansvar. Därmed bidrar vi till att förverkliga vår vision om hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. Landstingets verksamhet genererar utsläpp av koldioxid som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Landstinget berörs av det nationella miljökvalitetsmålet, begränsad klimatpåverkan, och FN:s hållbarhetsmål 13, bekämpa klimatförändringen, inom ramen för Agenda Hur minskning av växthusgaser ska ske inom landstinget beskrivs i denna klimatstrategi. Landstingets övergripande klimatmål Tillsammans med andra offentliga organ ingår Landstinget i Klimatsamverkan Kalmar län som tillsammans har en överenskommelse för att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Detta innebär: Till år 2020 ska alla samhällsbetalda resor vara klimatneutrala (dvs inget nettoutsläpp av koldioxid). Till år 2030 skall regionen vara fossilbränslefri. Klimatfrågan omfattar mer än transporter och Landstinget har även ett övergripande klimatmål:

5 Till 2017 skall Landstinget minska de direkta koldioxidutsläppen med 20 % utifrån basåret 2012 (I enlighet med Hållbarhetsprogrammet ). Långsiktiga målsättningar: Till 2020 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 30 % utifrån basåret Till 2030 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 60 % utifrån basåret Till 2040 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 80 % utifrån basåret Till 2045 ska landstingets nettoutsläpp 1 av växthusgaser vara noll utifrån basåret 2012 (i linje med Sveriges Klimatlag som gäller fr.o.m. 1 januari 2018) Avgränsningar och metodik I landstingets klimatbokslut redovisas årligen utsläppen av växthusgaser i enlighet med principerna i den globala standarden Greenhouse Gas Protocol Standard. Utsläppskällor som ingår i klimatbokslutet och utgångspunkt för målsättningarna ovan är: Pannor för uppvärmning av lokaler Elförbrukning i egenägda lokaler Ambulanser Lustgas från vården Köldmedier som läcker från klimatanläggningar Avfallshantering från landstingets 3 sjukhus Fordon i kollektivtrafiken Tjänsteresor med flyg, tåg, poolbilar, verksamhetsbilar, egen bil och hyrbilar 1 Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp som sker och åtgärder som vidtas för att reducera utsläpp. Klimatneutral innebär att nettoutsläppen är noll.

6 I enlighet med GHG Protocol Standard redovisar bokslutet utsläppen i scope 1; (direkta utsläpp) 2, scope 2; (indirekta utsläpp genom inköpt energi) och scope 3; (övriga indirekta utsläpp). Fördelning av landstingets utsläppskällor Fördelningen av utsläppskällorna för koldioxid är kollektivtrafik (69 %), tjänsteresor (10 %), medicinska gaser (8 %), ambulanstransporter (5 %), uppvärmning (4 %), elförbrukning (3 %), avfallshantering (2 %) och köldmedier (1 %). Fördelningen är utifrån klimatbokslutet för verksamhetsåret Direkta utsläpp är utsläpp som landstinget äger/ansvarar för genom fastigheter, infrastruktur och fordonspark.

7 Indirekta utsläpp Landstingets klimatpåverkan är självklart mer omfattande än avgränsningen ovan. Svårigheten ligger i att beräkna de indirekta utsläpp 3 som landstinget genererar (scope 3). Dessa utsläppsposter är oftast stora, ligger längre ifrån verksamheten och är ofta svårare att påverka. En hel del kan dock göras genom exempelvis informationskampanjer, stöd i infrastruktur och/eller genom aktiva val och ställa krav vid upphandling. För dessa indirekta utsläpp kan individuella målsättningar för klimatreduktion sättas (med de ingår inte i det övergripande klimatmålet för landstinget). Exempel på indirekta utsläppsläppskällor; Arbetspendling Patienter och besökares resor Livsmedel Förbrukningsartiklar och upphandlade produkter inom vården Upphandlade transporter av externt gods, avfall och prover m.m. Fonder och investeringar Landstinget strävar hela tiden efter att öka kunskapen kring indirekta utsläpp som verksamheten bidrar till, varför bokslutet successivt kommer att utökas i samband med att tillförlitlig data är tillgänglig och möjlig att samla in. För verksamhetsåret 2016 gjordes beräkningar för kategorierna livsmedel (1 735 ton CO2e), förbrukningsartiklar ( ton CO2e) och landstingets finanser ( ton CO2e). Aktiviteter för att minska utsläppen För att minska utsläppen av växthusgaser från landstingets verksamhet krävs många aktiviteter inom flertalet områden. Nedan de områden där störst insats och skillnad kan göras. 3 Indirekta utsläpp är de utsläpp som uppkommer uppströms eller nedströms i produktionskedjan hos leverantören eller patienten/kunden.

8 Transporter Poolbilar och verksamhetsbilar skall divas med förnyelsebara drivmedel dvs biogas eller el. Landstingets avtal med hyrbilar skall vid nästa upphandling ställa krav på förnyelsebara drivmedel (biogas och el). Då vi väljer nya ambulansfordon ser vi möjligheterna att välja bränslesnåla, och om möjligt förnyelsebara alternativ för säkra patienttransporter. HVO som alternativ skall utredas för ambulans för att se om övergång är möjlig då leverantören lämnar garanti på fordon. Den digitala transformationen öppnar möjligheter för effektivisering och klimatbesparingar. Bl.a. genom ett ökat deltagande via video, reseplaneringsverktyg som ökar möjligheten till samåkning, patienttransporter som inte behöver ske genom digitala möten etc. Tåg ska väljas i första hand, där så är möjligt utifrån destination, tidsåtgång och kostnad. Klimatkompensation ska införas på flyg för att minska utsläppen. Detta inom ramen för överenskommelsen inom Klimatsamverkan i Kalmar län. Utbyggnad av infrastruktur för att möjliggöra laddning av el- och laddhybrider även vid hälsocentraler m.m. ska ske i takt med att efterfrågan från patienter och medarbetare ökar. När vi bygger nytt så förbereder vi med att dra tomma rör i marken för att enkelt kunna installera laddstolpar kostnadseffektivt då ett ökat behov uppstår i framtiden. Kollektivtrafiken ska köras på 100 % förnyelsebara bränslen och målsättningen är att minska koldioxidutsläpp per resenär och om möjligt den totala bränsleförbrukningen. Aktiviteter för att öka andelen resenärer skall ske för att få fler att ställa bilen hemma. Även tåg skall övergå till att drivas med förnyelsebara bränslen i enlighet med det regionala miljömålet Nooil. Miljökrav skall ställas vid upphandling av transporter av gods, varor, tvätt, post, prover m.m. Dessa ska vara fossilfria. Arbetspendling skall kartläggas och insatser göras för att uppmuntra medarbetare att ställa bilen, åka kollektivt eller cykla om möjligt. Att anställda blir erbjudna kort på KLT som avdrag på lönen skall utredas. Genom övergång till enbart förnyelsebara bränslen kan mål om noll nettoutsläpp uppnås för transporter. Detta innebär för kollektivtrafik, ambulans och tjänsteresor en reduktion om ca ton CO2e.

9 Energi I princip all olja ersätts med exempelvis pellets, bergvärme eller fjärrvärme för uppvärmning av landstingets fastigheter. Endast förnyelsebar el från sol, vind och vatten köps in alternativt produceras i egen regi. Krav skall ställas på hyresvärdar att lokaler som landstinget hyr skall förses med förnyelsebar el. Även krav på uppvärmning av lokaler skall ställas så att uppvärmning sker med en så liten klimatpåverkan som möjligt. Vid alla typer av upphandling av utrustning skall LCC-perspektiv beaktas för att se produkternas energiförbrukning under hela livscykeln, vilket skall tas med i bedömning och val av utrustning, behov av kyla etc. Geokyla som installerats vid länssjukhuset både kyler och värmer så att användningen av köldmedium minskar och därmed klimatpåverkan från F- gaser. När vi bygger om eller bygger nytt så verkar vi för effektivt nyttjande av lokalyta och energieffektivisering. Solceller skall upprättas i samband med nybyggnation och ombyggnation där förutsättningar finns. Genom övergång till enbart förnyelsebar el och uppvärmning kan mål om noll nettoutsläpp för energi i princip uppnås, vilket innebär en reduktion om ca 1000 ton CO2e. Reservkraft kräver i dagsläget fossila bränslen och här behöver förnyelsebara alternativ utredas. Lustgas Utsläpp från medicinska gaser skall minska. Lustgas är en aggressiv växthusgas som har ca 300 gånger större klimatpåverkan än koldioxid, dessutom bidrar lustgas till nedbrytning av ozonskiftet och är en arbetsmiljöfråga. Fastighetsdriften ska arbeta med läcksökning som ett led i att minska onödiga läckage av lustgas. Andra åtgärder är att installera destruktionsanläggningar vid landstingets förlossningsavdelningar. Även mobila destruktionsanläggningar kan användas inom tandvården. Genom övergång till destruktionsanläggningar för stationära och mobila anläggningar kan lustgasutsläppen reduceras med %, vilket innebär en reduktion med ca 1000 ton CO2e.

10 Köldmedier Landstinget skall aktivt välja F-gaser i köldmedieanläggningar med så låg CO2-ekvivalent som möjligt. Detta för att minska utsläpp till luft från kylanläggningar som påverkar klimatet. Äldre anläggningar skall successivt bytas ut mot mer energieffektiva. Nya mer klimatvänliga köldmedier som alternativ i kombination med skärpt lagstiftning kommer medföra en mindre klimatpåverkan i framtiden. Livsmedel Utsläppen från livsmedelsproduktion skall minska genom att minimera mängden matsvinn som uppstår. Klimatberäkningar skall göras på inköpta livsmedel en gång per år. Framför allt så synliggörs de olika ingående komponenternas klimatpåverkan för medarbetare som arbetar med recept och planering. Detta medför att små medvetna val, justeringar i recepten medför stort avtryck då landstingets samlade koldioxidutsläpp för tillagade måltider följs upp och målsätts på totalen (här ingår inte produktionsland och transporter). Olika köttslag står för ca 750 ton, eller 40 % av de totalt 1735 ton CO2e för landstingets livsmedel. Detta trots att kött endast står för 8 % av totalt inköpta livsmedel. Genom att byta ut delar av köttkonsumtionen mot vegetariska alternativ kan Landstinget spara 5-10 ton CO2e per procentandel kött som byts ut. Genom en översyn av planering och recept bedöms en minskning om ca ton CO2e kunna genomföras på sikt. Engångsartiklar inom vården Inom vården används en hel del engångsartiklar, där majoriteten av produkterna har sitt ursprung i fossil plast som ger ett stort bidrag till klimatpåverkan. Exempelvis säckar, förkläden, handskar, sprutor, slangar m.m. i stora volymer. Landstinget har köpt in förbrukningsmaterial under 2016 för ca 278 miljoner SEK. Det totala utsläppet är drygt ton CO2e, eller ungefär 109 kg CO2e per 1000 SEK. Landstinget skall successivt och i takt med att markanden kan erbjuda gå över till biobaserade plaster då det är funktionella och kvalitetssäkra alternativ. Vikt, material, och klimatpåverkan för produkter efterfrågas och

11 krav ställs vid upphandling av produkter och engångsartiklar där miljöaspekten ska vägas in vid valet av leverantör. Besparingspotentialen av CO2e är stor på lång sikt, men svår att bedöma. Avfall Mängden avfall ska minska. Ett steg i detta är att ställa krav på minskad vikt på produkt och förpackning och att det följs upp för att förebygga uppkomst av avfall och minimera resursanvändning. Vid upphandling skall flergångs förespråkas istället för engångsprodukter för att bidra till minskad klimatpåverkan. För att minska utsläpp från avfallshantering skall förutsättningar till återbruk av utrustning, möbler m.m. införas. Textilier skall så långt möjligt återbrukas och möjligheter till materialåtervinning skall ses över. Finanser Landstinget har en placeringspolicy som innebär att investeringar inte skall ske inom vapenindustri, oljeindustri m.m. Landstingets investeringar om ca 1,9 miljarder SEK orsakade ett totalt utsläpp om ton CO2e under Utsläppen per investerad krona 79 % lägre än angivet benchmark, och en bredare jämförelse med exempelvis Swedbank Roburs fondutbud ligger Landstingets utsläpp per investerad krona på en tiondel av genomsnittet. 4 Landstingets investeringar skall fortsätta bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att aktivt välja hållbara investeringar med liten klimatpåverkan. 4 Enligt klimatrapport från South Pole Group över landstinget i Kalmar läns finanser

12 Klimatbokslut för Landstinget i Kalmar län 2016 Bakgrund Landstinget i Kalmar län ansvarar för kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, Folktandvården, och folkhögskolor. Landstinget i Kalmar län har ett hållbarhetsprogram för som inkluderar ett antal nyckeltal som följs upp inom miljöområdet och även specifikt för klimat. Som basår för sina mål har Landstinget i Kalmar län valt Målet är att minska landstingets direkta koldioxidutsläpp med 20 % till Detta skall framför allt ske genom övergång till förnyelsebara bränslen inom kollektivtrafiken. Även de fordon som används för tjänsteresor ska drivas på förnyelsebara bränslen. Landstinget skall öka sin samåkning och nyttjandet av videokonferenser i syfte att om möjligt minska resandet. I detta klimatbokslut redovisas utsläppen av växthusgaser för 2016 jämfört med basåret 2012 enligt principerna i Greenhouse Gas Protocol. Utöver detta redovisas även utsläppen från inköpta material och livsmedel, samt från de bolag som ingår i Landstingets investeringsportfölj. Avgränsningar och metodik Utsläppskällor som ingår i beräkningarna är: - Pannor och annan uppvärmning av egna lokaler - Elförbrukning i egenägda lokaler - Ambulanser - Lustgas från vården - Köldmedier som läcker från klimatanläggningar - Avfallshantering från landstingets 3 sjukhus - Fordon i kollektivtrafiken - Tjänsteresor med flyg, tåg, poolbilar, verksamhetsbilar, egen bil och hyrbilar Utöver detta redovisas även utsläppen från inköpta material och livsmedel, samt från de bolag som ingår i Landstingets investeringsportfölj. Dessa rapporteras separat då de inte ingått i tidigare klimatberäkningar, och inte omfattas i de klimatmål som Landstinget i Kalmar län satt upp. För bränslen, drivmedel och el ingår förutom de direkta utsläppen även indirekta utsläpp som uppstår vid t ex utvinning, raffinering och distribution av bränslet. De indirekta utsläppen redovisas i scope 3 men ingår inte i klimatmålet. Endast energiförbrukningen i egenägda lokaler ingår, vilken står för mer än 99 % av den totala energiförbrukningen. Utsläpp av koldioxid, metan, lustgas, HCFC och HFC ingår i beräkningarna. De medicinska gaserna sevofluran, isofluran och desfluran ingår inte då dessa inte ingår i Greenhouse Gas Protocol. Köldmedieläckaget hämtas från uppgifter som rapporteras till myndigheterna och avser påfylld mängd undantaget nyinstallation och konvertering. Ambulanstransporternas utsläpp har beräknats utifrån körd sträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning. Indelningen i scope i enlighet med Greenhouse Gas Protocol utgår från en ansats om operationell kontroll, vilket betyder att till direkta utsläpp hör de utsläpp som sker då användaren har kontroll över utsläppen snarare än äger anläggningen eller fordonet. 1

13 Resultat 2016 Utsläppskälla Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Andel av Total Utveckling Sjukvård % -37% Uppvärmning % -75% Elförbrukning % 103% Ambulanstransporter % 2% Medicinska gaser (N 2 O) % -11% Köldmedier % -77% Avfallshantering % 12% Kollektivtrafik % -21% Fordon i kollektivtrafiken % -21% Tjänsteresor % -2% Bil % -1% Tåg % 25% Flyg % -7% Totalt, tidigare omfattning % -24% Investeringar % Portföljbolag* % Inköpt material % Livsmedel % Förbrukningsvaror % Totalt % * 89% av de ingående bolagen, och 94,5% av de investerade medlen ingår. Övriga har inte kunnat analyseras. 2

14 Jämförelse mellan 2016 och tidigare år 3

15

16

17 Analys Både de direkta utsläppen, som klimatmålet avser, och de totala utsläppen har minskat sedan basåret De direkta har minskat med 13% sedan basåret, eller drygt 1200 ton, vilket har uppnåtts genom att utsläppen minskat inom samtliga områden, men framförallt inom uppvärmning, tjänsteresor med bil och utsläpp från köldmedier. De totala utsläppen har minskat med 24% sedan 2012, främst tack vare förbättrade uppvärmningsmetoder i sjukvården och förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Utsläppen från sjukvården har minskat med drygt 1900 ton sedan 2012, främst med hjälp av en kraftig reduktion av oljeförbrukningen och genom att fjärrvärmens utsläppsfaktor sjunkit, men även medicinska gaser och köldmedier har minskat. Samtidigt har utsläpp från elförbrukning, ambulanstransporter och avfallshantering ökat något. Minskningen av utsläpp i kollektivtrafiken ligg i princip uteslutande i scope 3, nästan 2400 ton jämfört med 2012, och kan främst attribueras till bytet av biodiesel från RME till HVO, där den senare har betydligt lägre utsläpp vid tillverkningen än RME. Utökat klimatbokslut 2016 Under 2016 har Landstinget i Kalmar län valt att utöka omfattningen till att även inkludera de bolag som man investerat i, samt inköpta material i form av livsmedel och förbrukningsvaror. De utsläpp som uppstår i dessa områden är stora i jämförelse med övriga. Tillexempel orsakar investeringarna ett utsläpp på ca ton, att jämföras med ca ton i hela den tidigare omfattningen. En kort analys kring var och ett av de tre områdena följer nedan: Investeringar Landstinget har beställt en rapport av South Pole group för att utvärdera de bolag som ingår i organisationens portfölj. De resultat som följer är tagna ur denna rapport. Landstingets investeringar om ca 1,9 miljarder SEK orsakade ett totalt utsläpp om ton CO2e under 2016, varav ton återfinns i portföljföretagens Scope 1 och 2, och återstående ton i företagens Scope 3. Hela portföljen kunde inte analyseras, men 89% av bolagen, och 94,5% av investerat kapital kunde täckas. Jämförelsevis visar rapporten på låga utsläpp per investerade medel. I rapporten är utsläppen per investerad krona 79% lägre än angivet benchmark, och en bredare jämförelse med exempelvis Swedbank Roburs fondutbud ligger Landstingets utsläpp per investerad krona på en tiondel av genomsnittet. Livsmedel Landstinget får inrapporterat ett koldioxidutsläpp för sina inköp av livsmedel. Utsläppen per kilogram i inrapporterade data ligger i linje med vad som kan förväntas, och anses utgöra en rimlig uppskattning på det totala utsläppet från inköpta livsmedel. Olika köttslag står för ca 750 ton, eller 40% av de totalt 1735 ton CO 2e som inrapporterats, trots att det står för endast ca 8% av den totala massan. Genom att byta ut delar av köttkonsumtionen mot vegetariska alternativ skulle Landstinget kunna spara 5-10 ton CO2e per procentandel kött som byts ut. En övergång till helt vegetariska rätter skulle kunna leda till en besparing på drygt 600 ton CO 2e. 6

18 Förbrukningsmaterial Landstinget har köpt in förbrukningsmaterial under 2016 för ca 278 miljoner SEK, vilken har rapporterats in i 65 olika konton. Dessa har sedan kategoriserats efter materielinnehåll, utifrån vilket utsläppet beräknats med hjälp av GHG-protokollets Scope 3-verktyg. Det totala utsläppet är drygt ton CO 2e, eller ungefär 109 kg CO 2e per 1000 SEK. De 10 största utgiftsposterna står för mer än 80% av utsläppet. Biogena direkta koldioxidutsläpp I enlighet med Greenhouse Gas Protocol ska biogena koldioxidutsläpp, dvs utsläpp av koldioxid från biobränslen, redovisas separat. För Landstinget i Kalmar Län uppstår dessa från egen uppvärmning, fordon i kollektivtrafiken och bilar i tjänsten och uppgick för 2016 till ton CO 2e. Biogent koldioxidutsläpp anses tas upp i motsvarande mängd när biobränslet bildas varför det inte ingår i klimatbokslutet i övrigt. Val av beräkningsmetod i scope 2 I enligt med Greenhouse Gas Protocol ska val av beräkningsmetod för scope 2 redovisas. De två metoder man kan välja på är Market-based method och Location-based method, där den förstnämnda tar hänsyn till ursprungsmärkta produkter och den andra enbart utgår från genom-snittlig mix i nätet. I detta bokslut används Market-based method. Om i stället Location-based method hade använts hade utsläppet i scope 2 varit ton för

19 Bilaga 1 Dataunderlag och utsläppsfaktorer 2015 och

20 Bilaga 2 Dataunderlag och utsläppsfaktorer 2012 och Förbrukning Utsläppsfaktor Totalt Utsläpp (Ton Förbrukning Utsläppsfaktor Totalt Utsläpp (Ton Utsläppskälla Värde Enhet Scope 1 Scope 2 Scope 3 Enhet CO 2 e) Värde Enhet Scope 1 Scope 2 Scope 3 Enhet CO 2 e) Sjukvård Uppvärmning Eldningsolja 259 Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 122 Träpellets kwh 6-13 g CO2e/kWh kwh 6-13 g CO2e/kWh 116 Fjärrvärme kwh g CO2e/kWh kwh g CO2e/kWh 503 Elförbrukning Ursprungsmärkt vattenkraft kwh g CO2e/kWh kwh g CO2e/kWh 202 Ambulanstransporter Dieselambulanser Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 731 Bensinambulanser Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 33 Medicinska gaser Lustgas (N2O) 4 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 1070 Köldmedier Köldmedieläckage R134A Västervik 0,006 ton g CO2e/ton 8 0,0070 ton g CO2e/ton 9 Köldmedieläckage R134A Kalmar 0,24 ton g CO2e/ton 312 0,0810 ton g CO2e/ton 105 Köldmedieläckage R134A Oscarshamn ,0126 ton g CO2e/ton 16 Köldmedieläckage R404A Västervik ,0040 ton g CO2e/ton 13 Köldmedieläckage R404A Kalmar ,0005 ton g CO2e/ton 2 Avfallshantering Fast avfall till deponi 36 ton g CO2e/ton 18 9 ton g CO2e/ton 5 Fast avfall till förbränning 995 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 285 Avfall som materialåtervinns 304 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 5 Kollektivtrafik Diesel Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 7621 Biogas Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 814 RME Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 4139 Tjänsteresor Bil Bilpool/Verksamhetsbil - Bensin Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 89 Bilpool/Verksamhetsbil - Diesel Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 691 Bilpool/Verksamhetsbil - Etanol 758 Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 2 Bilpool/Verksamhetsbil - Fordonsgas Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 20 Bilpool/Verksamhetsbil -Övriga (genomsnitt) - km g CO2e/km - - km g CO2e/km 0 Privatbilar km g CO2e/km km g CO2e/km 157 Hyrbilar km g CO2e/km km g CO2e/km 56 Tåg Eltåg Sverige pkm g CO2e/pkm pkm g CO2e/pkm 78 Flyg Samtliga flygningar pkm g CO2e/pkm pkm g CO2e/pkm 493 Totalt

21 Bakgrund Landstingets verksamhet bidrar till utsläpp av växthusgaser och därmed påverkan av den förstärkta växthuseffekten. Gällande klimatstrategi är daterad och beslutad i landstingsfullmäktige. Klimatstrategin är i behov av uppdatering för att bättre spegla nationellt klimatarbete och för att ge ett bättre stöd i landstingets fortsatta arbete med att minska utsläpp av växthusgaser. Förändringar i den uppdaterade klimatstrategin: Klimatstrategin och beräkningar utgår nu från kvalitetssäkrat underlag. Beräkningar är verifierade av extern part och utgår från den globala standarden GHG (Green House Gas) Protocol Standard. Beskrivning, avgränsning och metodik för vad som ingår i landstingets årliga klimatbokslut och landstingets målsättning har tagits fram i enlighet med ovan. Nya utsläppsposter är köldmedier, avfall, ambulanstransporter, kollektivtrafik vilka tidigare saknats helt. Det som ingår i landstingets målsättning är: el, uppvärmning, köldmedier, avfall, lustgas, ambulanstransporter, tjänsteresor (bil, flyg, tåg), kollektivtrafik. Klimatpåverkan från livsmedel är beräknat med tillförlitlig data och sätts som ett separat mål i landstingets verksamhetsplan (kg CO2e/kg livsmedel). Detta pga att det är ett indirekt utsläpp där klimatpåverkan främst ligger i produktionen av livsmedlet. Tidigare klimatstrategi beskriver inte hur reduktioner av växthusgaser ska ske. Klimatpåverkan från nya poster som landsting och regioner identifierat som viktiga finns beskrivna i den uppdaterade klimatstrategin; exempelvis förbrukningsmaterial inom vården och finanser/pensionsavsättningar. Dessa viktiga poster står för stora utsläpp och saknades tidigare helt. Det finns ett mål om noll-utsläpp till 2030 som inte är realistiskt i den gamla strategin. Den uppdaterade klimatstrategin innehåller ett långsiktigt mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 i enlighet med klimatlag som träder i kraft 1 januari Delmål finns även till 2020 (30 %) 2030 (60 %) och 2040 (80 %) i enlighet med klimatlagens delmål.