Manual Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Version 1.1 SÅ HÄR KOMMER DU IGÅNG SNABBT! Börja med att läsa manualen. Läs sedan igenom körschemat. Titta på filmerna som ingår i materialet. Bläddra igenom presentationsstödet. Gå till sist igenom körschemat igen, och prova att lägga upp en utbildning som passar dig och dina förutsättningar. 1
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Den här manualen är en beskrivning av produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation och av utbildningen i hur produkten används. Manualen innehåller dels en översikt av materialet som ingår och hur det ska användas, dels information om det projekt som Kultur- och språkanpassad hälsoinformation är en del av och hur projektet ska spridas vidare. Den här manualen kan användas på två sätt. Det första sättet kallar vi för Steg 1 och innebär att du använder manualen för att kunna utbilda andra, som i sin tur ska utbilda den personal som ska använda produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Det andra sättet kallar vi för Steg 2 och innebär att du använder manualen för att själv utbilda den personal som ska använda produkten. Du kan se den som förslag på vad du kan ta med i din utbildning. Använd den som informationskälla, inspiration och/eller instruktioner. Manualen består av sex kapitel. Den inleds med en genomgång av det projekt som Kultur- och språkanpassad hälsoinformation är en del av. Därefter följer en kort översikt över processen och de olika delar Kultur- och språkanpassad hälsoinformation består av. Det tredje avsnittet är en mer detaljerad genomgång av materialet och det fjärde avsnittet handlar om hur du kan sprida Kultur- och språkanpassad hälsoinformation.i det femte kapitlet finns förslag på gruppövningar och diskussioner att ha med i utbildningen. I det sjätte och sista kapitlet hittar du tips om hur du som utbildare genomför ett framgånsrikt utbildningstillfälle. Förutom denna manual finns också följande delar som stöd när du ska hålla i en utbildning: Körschema steg 1 Körschema steg 2 Presentationsstöd för både steg 1 och steg 2 De två körschemana är utbildningsplaneringar av Kultur- och språkanpassad hälsoinformation på de två olika nivåer som nämndes ovan. Steg 1 är den första nivån, den nationella utbildning som SKL anordnar. Det körschemat kan du använda om du ska utbilda personer som i sin tur ska utbilda andra i att använda insatserna och metodstödet som ingår i Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Om du däremot ska utbilda dem som faktiskt ska använda insatserna och metodstödet kan du använda körschemat för steg 2. För båda stegen finns presentationsstöd i form av powerpointpresentationer, som du kan visa deltagarna under utbildningen. 1. OM KULTUR- OCH SPRÅKANPASSAD HÄLSOINFORMATION Insatserna som ingår i Kultur- och språkanpassad hälsoinformation riktar sig till alla asylsökande och nyanlända. Insatserna utgörs av informationsmaterial som har tagits fram på flera språk. Materialet innehåller information om det svenska hälso- och sjukvårdsystemet och om asylsökandes rätt till vård. Materialet bygger på symboler och ett enkelt språk för att vara lättillgängligt för så många som möjligt. 2
Till produkten hör också ett metodstöd i form av en powerpointpresentation som kan användas som underlag för att hålla hälsoinformationsträffar. 1.1 Målgrupp Kultur- och språkanpassad hälsoinformation som produkt riktar sig både till den personal som arbetar med att lägga upp informationsstrategier inom landstinget eller regionen och till den personal som i sitt arbete informerar asylsökande och nyanlända om svensk hälso- och sjukvård och deras rättigheter till vård i Sverige. Det kan exempelvis vara personal vid landstingens informationsavdelningar, vid asyl- och flyktingverksamheter, vid idéburna organisationer och vid andra organisationer där personalen möter asylsökande och nyanlända. 1.2 Syftet med Kultur och språkanpassad hälsoinformation Erfarenheter visar att asylsökande och nyanlända inte alltid vet tillräckligt mycket om hur de kan söka vård i Sverige, vad hälsoundersökningen som de erbjuds när de kommer till Sverige innebär eller vilken vård de har rätt till när de är i Sverige. Det leder ibland till att de väntar för länge med att söka vård, eller söker vård på fel nivå. Syftet med Kultur- och språkanpassad hälsoinformation är att ge asylsökande och nyanlända kunskap om hur svensk hälso- och sjukvård fungerar och om deras rättigheter till vård i Sverige. Målet är att öka andelen asylsökande och nyanlända som genomgår hälsoundersökning och att vägleda patienter till rätt nivå i sjukvården genom att ge enhetlig information som är anpassad till kultur och språk. 1.3 En del av satsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation är en av produkterna som ingår i satsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Den riktar sig till alla asylsökande och nyanlända. Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända är ett utbud av material som har tagits fram för att stärka den fysiska och psykiska hälsan hos asylsökande och nyanlända i Sverige. Syftet är att stödja en positiv hälsoutveckling och därigenom ge bättre förutsättningar för återhämtning och etablering i Sverige. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) står bakom satsningen, genom sitt större projekt Uppdrag psykisk hälsa. Materialet som har tagits fram ska nu spridas till alla landsting och regioner, så att de aktivt kan arbeta med detta i sin verksamhet. Det sker via ett utbilda utbildaren -koncept i två steg. I steg 1 utbildas representanter för landstingen och regionerna, så kallade spridningsledare, vilka sedan i sin tur i steg 2 utbildar den personal som ska använda verktygen. Materialet ska spridas under hösten 2016, så att det första stegets utbildare får den kunskap de behöver för att påbörja processerna ute i landstingen och regionerna innan projektet avslutas vid årsskiftet 2016/2017. 3
Behovsnivå Utvecklade produkter Svår psykisk ohälsa Grundintroduktion specialistpersonal Lätt till medelssvår psykisk ohälsa Hälsostöd Alla Basutbildning migration och psykisk ohälsa Hälsoundersökning (förstärkta arbetssätt) Hälsoinformation (kultur- och språkanpassad) Asylsjukvårdsplattformen Plattform för insamling och spridning av goda exempel Produkter på tre nivåer Produkterna utvecklades under en förstudie under hösten 2015 och våren 2016. De finns på tre nivåer: för alla (Basutbildning migration och psykisk ohälsa, Hälsoundersökning, Kultur- och språkanpassad hälsoinformation), för de med lätt till medelsvår psykisk ohälsa (Självhjälp genom hälsostöd) och för de med svår psykisk ohälsa (Grundintroduktion specialistpersonal). I projektet har det även tagits fram digitala verktyg för att underlätta spridningen av data och erfarenheter: Asylsjukvårdsplattformen och Plattform för insamling och spridning av goda exempel. Under förstudien testades insatserna, och Kultur- och språkanpassad hälsoinformation fick positiva omdömen: Förstudien har identifierat vissa lokala framgångsexempel med informationsträffar på asylboenden. Erfarenheten från de som arbetar strukturerat med hälsoinformation (exempelvis Arvika vårdcentral och Landstinget i Sörmland) är att akutbesök förefaller minska och att antalet asylsökande som genomgår hälsoundersökning förefaller öka. (Ur SKL:s Slutrapport om förstudien, Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända (2016), s. 17) Inom förstudien har test av produkten Hälsoinformation, inklusive utvecklade insatser och metodstöd, genomförts tillsammans med asylteamen i Arvika och Kristinehamn. Upplevelsen från asylsökande, boendepersonal och asylsjuksköterskor som medverkat är att behovet av hälsoinformation är stort, att hälsoinformationsträffar ger pedagogiska svar på grundläggande frågor och att affischen uppfattas som lättförståelig. Sammantaget upplevs hälsoinformation vara en värdefull insats för att minska trycket av frågor till boendepersonal och vårdpersonal, öka förståelsen för och vilja att delta i hälsoundersökning samt öka kunskapen om hur man söker vård i Sverige. 4
(Ur SKL:s Slutrapport om förstudien, Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända (2016), s. 27) På SKL:s webbplats för Uppdrag psykisk hälsa finns en översikt av och mer information om projektet och de olika produkterna: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/nyanlanda-och-asylsokande/.beslut. Flerspråkighet För att öka användbarheten hos produkterna finns de helt eller delvis på ett flertal språk. Materialet som hör till Kultur- och språkanpassad hälsoinformation finns på svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Det skriftliga materialet finns även översatt till engelska. 1.4 Översikt över genomförandet Du som ska utbilda i Kultur- och språkanpassad hälsoinformation har en central roll i spridandet av information. I de nationella utbildningar som anordnas av SKL får landstings- och regionsrepresentanter med sig verktyg som kan användas i verksamheten. Dessa verktyg förklarar produkten och hjälper till med planeringen av utbildning: Denna manual Körschema för steg 1 Körschema för steg 2 Presentationsstöd för både steg 1 och steg 2 Det lokala införandet av produkterna ser olika ut beroende på vilka behov som finns i de olika landstingen och regionerna. Hur de lokala behoven ser ut undersöks med hjälp av en behovsanalys (se uppdragpsykiskhalsa.se för mer information om den). 5
2. ATT ANVÄNDA PRODUKTEN KULTUR- OCH SPRÅKANPASSAD HÄLSOINFORMATION Behoven ser olika ut i olika landsting och regioner. Därför kan landstingen och regionerna i stor utsträckning själva avgöra i vilka verksamheter materialet ska användas för att komma till störst nytta. 2.1 Att införa produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation När en verksamhet börjar använda produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation är det första steget att anpassa materialet geografiskt genom att lägga till information om vilka vårdgivare som finns i landstinget och hur man kontaktar dem. Nästa steg är att lägga upp en plan för hur materialet ska användas och spridas. Frågor som man då kan fundera över är till exempel: Vilka platser behöver materialet finnas på? Hur kan materialet spridas digitalt? Planen bör omfatta så många olika spridningssätt som möjligt för att få bäst effekt. Allt material är fritt att använda och anpassa som det passar användaren. Målet är att informationen ska nå så många asylsökande och nyanlända som möjligt genom att materialet sprids och används på flera olika sätt. 2.2 Att sprida informationsmaterialet i Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Erfarenheter visar att information får bäst effekt om den ges upprepade gånger och på flera olika sätt. Materialet i Kultur- och språkanpassad hälsoinformation är framtaget för att kunna spridas på många olika sätt. Det kan till exempel spridas genom att sätta upp affischer på träffpunkter för asylsökande och nyanlända, genom att dela ut affischerna som lösblad eller genom att visa filmer. Materialet kan också spridas via webben genom e-post, länkar eller genom placering på webbsidor. För att sprida materialet i Kultur- och språkanpassad hälsoinformation kan också hälsoinformationsträffar anordnas på exempelvis asylboenden, idéburna organisationer eller andra träffpunkter för asylsökande och nyanlända. Till träffarna bjuds asylsökande och nyanlända in för att få information om sina rättigheter till sjukvård och om hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar. 6
3. INNEHÅLL OCH MATERIAL Informationsmaterialet i Kultur- och språkanpassad hälsoinformation utgörs av en symbolbaserad affisch, filmer och ett presentationsunderlag för hälsoinformationsträffar. I listan nedan beskrivs materialet kortfattat. 3.1 Lista över material Materialet finns på: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/nyanlanda-och-asylsokande/halsaisverige/halsa-i-sverigeverktyg/halsoinformation/ DOKUMENT Namn Typ Språk Längd Beskrivning Symbolbaserad affisch: Hälso- och sjukvården i Sverige för asylsökande PDF Metodstöd Presentationsunderlag för hälsoinformationsträffar PPT Svenska Arabiska Dari Engelska Somaliska Tigrinja Svenska Arabiska Dari Engelska Somaliska Tigrinja 1 sida En symbolbaserad affisch. Innehåller information till asylsökande och nyanlända om: Hälsoundersökning Vilken vård man har rätt till Hur man söker vård Vad det kostar Sätts upp på träffpunkter, delas ut eller sprids via Internet. 24 sidor Ett presentationsunderlag för hälsoinformationsträffar. Innehåller information till asylsökande och nyanlända om: Hälsoundersökning Vilken vård man har rätt till Hur man söker vård Vad det kostar Används som underlag för presentationen av den som håller hälsoinformationsträffar. 7
Namn Typ Språk Längd Beskrivning Produktbeskrivning Hälsoinformation PDF Svenska 4 sidor Dokument med beskrivning av produkten Hälsoinformation. Innehåller delarna syfte, användare, innehåll, praktiskt genomförande, insats, metodstöd och övrigt. FILM Alla filmer finns även i Uppdrag psykisk hälsas filmarkiv på Vimeo, se ikonen för Vimeo i vänstermenyn på webbplatsen. Används som översikt av den som ska använda produkten. Namn Språk Längd Beskrivning Vården Affischfilm Svenska 2:21 min. Arabiska 3:54 min. Dari 3:07 min. Somaliska 3:33 min. Tigrinja 3:14 min. Introduktionsfilm: Sjuksköterskans roll Alla filmer finns även i Uppdrag psykisk hälsas filmarkiv på Vimeo, se ikonen för Vimeo i vänstermenyn på webbplatsen. Svenska Arabiska Dari Persiska Somaliska Tigrinja 2:02 min. 3:53 min. 4:27 min. 6:32 min. 4:38 min. 3:03 min. En film som går igenom informationen i den symbolbaserade affischen. Innehåller information till asylsökande och nyanlända om: Hälsoundersökning Vilken vård man har rätt till Hur man söker vård Vad det kostar Visas för asylsökande och nyanlända. En film som beskriver svensk hälso- och sjukvård översiktligt och särskilt tar upp sjuksköterskans roll och kompetens. Filmen visas som introduktionsfilm på hälsoinformationsträffar. 8
3.2 Symbolbaserad affisch: Hälso- och sjukvården i Sverige för asylsökande Affischen Hälso- och sjukvården i Sverige för asylsökande innehåller information om asylsökandes rätt till hälsoundersökning och sjukvård, om hur det svenska sjukvårdssystemet är uppbyggt och vad vården kostar. Den kombinerar symbolbaserad information med enkelt språk och den finns på sex olika språk: svenska, arabiska, dari, engelska, somaliska och tigrinja. Affischen är uppdelad i följande sex avsnitt: Börja med hälsoundersökning: Om hur en hälsoundersökning går till Behöver du råd kontakta 1177: Om sjukvårdsrådgivning via telefon och Internet Vårdcentral: Om hur det fungerar på vårdcentralen och vad det kostar Sjukhus: Om sjukhusvård, larmnummer 112 och kostnader för sjukhusvård Vuxna: Om sjukvårdens skyldigheter gentemot asylsökande och nyanlända som är över 18 år Barn: Om rätt till sjukvård för barn och unga 0 18 år Affischen informerar också om vårdpersonalens tystnadsplikt och om att information från hälsoundersökningen inte påverkar möjligheten att få asyl. Längst ner på affischen finns en ruta med plats för att lägga till information om ortens närmaste vårdcentral. Affischen finns i pdf-format på webbplatsen: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/nyanlanda-ochasylsokande/halsaisverige/halsa-i-sverige-verktyg/halsoinformation/. Den går att skriva ut och sätta upp som anslag på exempelvis anläggningsboenden, idéburna organisationer eller andra träffpunkter för asylsökande och nyanlända. Tänk efter vilka träffpunkter som är aktuella just på din ort. Kanske passar det bra att sätta upp affischen på biblioteket, vid lokaler för SFI-undervisning, vid någon religiös samlingspunkt eller liknande? Det går också bra att skriva ut affischen och ge den som lösblad till asylsökande och nyanlända exempelvis i samband med hälsoinformationsträffar eller hälsoundersökningar. Ytterligare en möjlighet är att sprida affischen digitalt till exempel via e post eller genom att placera den på en webbplats. 9
3.3 Film: Affischfilmen Affischfilmen Vården är en filmversion av den symbolbaserade affischen Vård i Sverige för asylsökande, där de olika symbolerna och figurerna i affischen bildar en kort film. En berättarröst går igenom samma information som ges på affischen i följande ordning: Tystnadsplikt: Om vårdpersonalens tystnadsplikt Hälsoundersökning: Om asylsökandes rätt till gratis hälsoundersökning och hur en sådan går till, samt information om att en hälsoundersökning inte påverkar möjligheten till asyl Vuxna: Om sjukvårdens skyldigheter gentemot asylsökande och nyanlända som är över 18 år Barn: Om rätt till sjukvård för barn och unga 0 18 år 1177: Om 1177, sjukvårdsrådgivning på telefon eller via Internet Vårdcentral: Om hur det fungerar på vårdcentralen och vad det kostar Sjukhus: Om akutvård, larmnummer 112 och kostnader för sjukhusvård Filmen finns på fem språk: svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Filmen kan visas på asylboenden, idéburna organisationer eller andra träffpunkter för asylsökande och nyanlända. Den går också att nå av asylsökande och nyanlända själva via Internet. Filmen hittar du på webbplatsen: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/nyanlanda-och-asylsokande/halsaisverige/halsa-i-sverigeverktyg/halsoinformation/ Du kan också hitta samtliga filmer inom projektet genom att söka dem i Uppdrag psykisk hälsas Vimeo-kanal. Den kommer du till genom att klicka på ikonen för Vimeo som du hittar i vänstermenyn på webbsidan. 3.4 Film: Introduktionsfilm Sjuksköterskans roll Filmen Sjuksköterskans roll är i första hand avsedd som en introduktionsfilm att visa vid hälsoinformationsträffar, men den kan också visas i andra sammanhang då sjuksköterskans roll behöver förklaras. Den inleds med en presentation av informationen som hälsoinformationsträffen kommer att innehålla. Därefter följer en beskrivning av sjuksköterskans roll. Rollen som sjuksköterskor har inom sjukvården varierar mellan olika länders sjukvårdssystem. I Sverige är det ofta en sjuksköterska som asylsökande och nyanlända får träffa vid sin hälsoundersökning eller vid ett besök på vårdcentralen. Därför behöver sjuksköterskans roll i Sverige beskrivas. Filmen beskriver vilken utbildning och kompetens sjuksköterskor har i Sverige och deras roll i sjukvårdsystemet. Filmen informerar också om asylsökandes rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning. Filmen finns på fem språk: svenska, arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Filmen hittar du på webbplatsen: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/nyanlanda-och-asylsokande/halsaisverige/halsa-i-sverigeverktyg/halsoinformation/ Du kan också hitta samtliga filmer inom projektet genom att söka dem i Uppdrag psykisk hälsas Vimeo-kanal. Den kommer du till genom att klicka på ikonen för Vimeo som du hittar i vänstermenyn på webbsidan. 10
3.5 Presentationsunderlag för hälsoinformationsträffar För att ge mer detaljerad information om sjukvården i Sverige och asylsökande och nyanländas rätt till vård kan organisationer anordna hälsoinformationsträffar för asylsökande och nyanlända. En hälsoinformationsträff ger större utrymme för dialog och frågor. Syftet med en hälsoinformationsträff är att: informera asylsökande och nyanlända om sjukvården i Sverige informera om landstingens skyldighet att erbjuda vård uppmuntra till att delta i hälsoundersökning. Som stöd för presentationen för den som håller en hälsoinformationsträff finns den färdiga powerpointpresentationen Presentationsunderlag för hälsoinformationsträffar. Underlaget går att anpassa till organisationens egen grafiska profil. Det går också att lägga till lokal information om närmaste vårdcentral och sjukhus och hur de kan kontaktas. Presentationsunderlaget finns på sex språk: svenska, arabiska, dari, engelska, somaliska och tigrinja. Presentationsunderlaget innehåller följande information: Generella principer i svensk sjukvård personalens roller vikten av att passa tider nivåer i vården tystnadsplikt rätt till tolk information om antibiotika och MRSA Landstingets skyldigheter att erbjuda asylsökande och nyanlända vård asylsökande vuxnas rätt till vård asylsökande barns rätt till vård Hälsoundersökning rätt till kostnadsfri hälsoundersökning hur hälsoundersökningen går till påverkar inte asylärendet Egenvård och rådgivning via 1177 sjukvårdsrådgivning via telefon och Internet Svensk hälso- och sjukvård vårdcentralen hur det fungerar sjukhus akutvård kostnader på olika vårdnivåer övriga tjänster (tandvård, apotek, optik) 11
4. SPRIDNING OCH UTBILDNING När du har genomfört utbildningssteg 1 har du kompetensen att driva utbildningsinsatsen vidare i ditt eget landsting, din egen region eller din egna kommun. När du är tillbaka efter genomförd utbildning är det därför dags att börja sprida produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. 4.1 Så här genomförs en utbildning steg 1 Att utbilda utbildaren Material: Körschema steg 1 Presentationsstöd för steg 1 När du utbildar andra som sedan i sin tur ska utbilda personal i att använda produkten Kulturoch språkanpassad hälsoinformation, använder du körschemat och utbildningsstödet för steg 1. Det innebär att mer eller mindre upprepa den utbildning du själv har gått, men nu som ledare. I utbildningssteg 1 ligger ett större fokus på bakgrunden och projektet Hälsa i Sverige som helhet än i steg 2. Att hålla en utbildning på steg 1 tar ungefär tre timmar, men utbildningen går förstås också att dela upp på flera pass. I nästa kapitel finns övningar som är lämpliga för utbildningssteg 1. 4.2 Så här genomförs en utbildning steg 2 Att utbilda personal Material: Körschema steg 2 Presentationsstöd för steg 2 När du utbildar personal som ska genomföra insatsen Kultur- och språkanpassad hälsoinformation, det vill säga de som själva ska använda informationsmaterialet i kontakten med asylsökande och nyanlända, använder du körschemat och utbildningsstödet för steg 2. Utbildningsteg 2 fokuserar i första hand på själva informationsmaterialet i produkten Kultur- och språkanpassad hälsoinformation och på hur man kan använda det på olika sätt. Utbildningssteg 2 kan till exempel hållas under arbetsplatsträffar. Utbildningen är uppdelad på tre pass om cirka 20 30 minuter: Pass 1 Om projektet, introduktion av Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Pass 2 Informationsaffisch och informationsfilmer Pass 3 Hälsoinformationsträffar Passen kan antingen genomföras i en följd eller delas upp på olika tillfällen. 12
Vissa personalgrupper kanske enbart har användning av någon eller några delar av informationsmaterialet. I så fall kan du anpassa utbildningssteg 2 genom att lyfta ut den materialgenomgång som är intressant för personalgruppen i fråga ur körschemat och eventuellt kombinera med avsnittet om bakgrunden och projektet ur pass 1. I nästa kapitel finns övningar som är lämpliga för utbildningssteg 2. 13
5. ÖVNINGAR OCH DISKUSSIONER Här får du förslag på övningar och diskussioner som du kan leda under utbildningarna. De är uppdelade på utbildningssteg 1 och utbildningssteg 2, men går förstås också att anpassa och använda i båda stegen. Välj de som passar bäst! Övningar och diskussioner för utbildningssteg 1 5.1 Diskussion: Hur gör vi i dag? Låt deltagarna diskutera i mindre grupper: Hur hjälper vi i dagsläget asylsökande och nyanlända med lindrig psykisk ohälsa? Vilka personalgrupper är det som arbetar med det i så fall? 5.2 Diskussion: Vad kan vi uppnå? Diskutera i helgrupp hur Kultur- och språkanpassad hälsoinformation kan användas inom er verksamhet. Vad kan vi uppnå med hjälp av insatsen? Behöver materialet anpassas för att vi ska kunna uppnå det vi vill? 5.3 Diskussion: Komma i kontakt Diskutera i helgrupp hur ni kommer i kontakt med de asylsökande och nyanlända. Har ni tips till andra? 5.4 Övning: Vad behöver du? Låt deltagarna diskutera i mindre grupper: Vad behöver du för att sätta igång med Kultur- och språkanpassad hälsoinformation? Vilken kunskap? Vilket stöd? Vilka praktiska förutsättningar? Vilket material? 5.5 Övning: Vad kan du börja med? Den här övningen är lämplig som avslutning och för att snabbt komma igång med införandet av produkten. Lista tre saker som du kan börja med inom två veckor. Dela med er av varandras listor. Övningar och diskussioner för utbildningssteg 2 5.6 Övning: Om du var flykting... Låt deltagarna diskutera i mindre grupper: Vilken information som rör din hälsa behöver du? På vilket språk? Var letar du efter den? Vem ska ge dig den? 14
5.7 Diskussion: Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Låt deltagarna diskutera i par/mindre grupper: Hur kan Kultur- och språkanpassad hälsoinformation kan vara till nytta? 5.8 Övning: Affischen Hälso- och sjukvården i Sverige för asylsökande Låt deltagarna arbeta i par/mindre grupper: Hur skulle du använda affischen? Ge tre förslag. Gå igenom förslagen i helgrupp. 5.9 Diskussion: Affischfilmen Låt deltagarna diskutera i par/mindre grupper: Hur kan vi använda filmen? I vilka situationer? Gå igenom förslagen i helgrupp 5.10 Diskussion: Introduktionsfilmen Sjuksköterskans roll Låt deltagarna diskutera i mindre grupper eller i par: I vilka sammanhang skulle filmen kunna visas? 5.11 Övning: Meningsfulla och självständiga träffar Låt deltagarna diskutera följande frågor i par/mindre grupper eller i helgrupp: Hur kan vi lägga upp en hälsoinformationsträff? Vilka förutsättningar har vi? Vad behöver vi tänka på? Vilka utmaningar finns? Hur tar vi oss runt utmaningarna? Vilken kompetens behöver den som ska hålla träffarna ha? Låt deltagarna svara på vad de kommit fram till grupp för grupp eller ta exempel genom handuppräckning beroende på gruppstorlek. 5.12 Diskussion: Anpassa materialet Låt deltagarna diskutera följande frågor i par/mindre grupper: Hur skulle du anpassa materialet? 5.13 Övning: Att stötta varandra och hitta fler verktyg Diskutera i helgrupp hur vi kan hjälpas åt och stötta varandra vid genomförandet av Kultur- och språkanpassad hälsoinformation. Är det aktuellt att hålla kontakt med varandra? Hur i så fall? Vad kan vi dela med oss av för tips till varandra? Var finns mer materiall? 15
6. TIPS TILL UTBILDARE Lärande handlar om kommunikation. När du ska lära ut väljer du hur du ska förmedla ditt budskap. I en utbildningssituation finns alltid en avsändare med ett budskap och en mottagare. Som utbildare (avsändare) ska du förmedla budskapet på ett sådant sätt att dina deltagare (mottagare) lär sig det du vill att de ska kunna. Det som är självklart för dig kan vara helt nytt för deltagaren! Fundera på vad det ställer för krav på dig som utbildare. 6.1 Praktiska förberedelser Det är viktigt att du är väl bekant med materialet, så att du kan välja hur du vill använda det på bästa sätt. Manualen och körschemat hjälper dig med detta, och ger en ram du kan använda för att planera din egen utbildning. När du ska genomföra en utbildning ska du vara väl förberedd när det gäller de praktiska delarna. Tänk på följande: Hur många är det som ska utbildas? Var ska utbildningen hållas? Vilken utrustning behöver du? Vilken utrustning finns tillgänglig i lokalen? Vilket material ska du dela ut till deltagarna? Hur lång tid har du att tillgå? Ska utbildningen göras klart under ett avgränsat tillfälle eller är det en långsiktig del av en större process med återkommande tillfällen? 6.2 Anpassa din framställning Du bör vara beredd på att anpassa din presentation efter dina deltagares förväntningar och förutsättningar. Om du inte gör det kan budskapet gå förlorat och deltagarna lär sig inte det du vill att de ska lära sig. Du ska skapa förutsättningarna för att deltagarna kan ta till sig din kunskap och addera den till sing egen, att jämföra erfarenheten och dra slutsatser utifrån detta. Gör ditt bästa för att engagera deltagarna. En aktiv deltagare har ofta bättre förutsättningar att ta till sig ditt budskap. Ett sätt för dig att vara säker på att du uppnått ditt syfte är att du får återkoppling från dina deltagare. Du kan till exempel ställa frågor om de viktigaste delarna i det du lärt ut. Då får du bekräftelse på om ditt budskap gått fram. 16
Tänk på följande: Vad är det du ska förmedla? Hur skapar du kontakt med dina deltagare? Vilka förutsättningar har dina deltagare att ta emot budskapet? Vilka frågor ska du ställa för att få återkoppling från deltagarna? Undvik JA- eller NEJ-frågor Samtala och reflektera tillsammans Låt deltagarna bidra med egna erfarenheter Ge feedback och visa att du lyssnar på dina deltagare 6.3 Utbildningens fokus Dina deltagare vill ha svar på frågan om hur detta påverkar dem i deras dagliga arbete. När det gäller utbildning i ett ämne som rör konkreta insatser är det av vikt att framhäva människan, att använda sig av ett personligt tilltal och reflektera kring verkliga situationer för att skapa igenkänning och identifikation. På så sätt fokuserar ni på människorna som berörs; vad de kan göra för att påverka situationen och vad de kan göra för att förbättra hur de arbetar med asylsökandes och nyanländas hälsa. 6.4 Reflektion som bärande del Att reflektera ger oftast mer än att bara matas med information. Reflektionen befäster kunskapen på ett effektivt sätt, då detta sätter den nyvunna kunskapen i relation till den egna situationen och egna tankar om ämnet. Ge dina deltagare möjlighet att reflektera och att dela med sig av sina reflektioner. Tänk då på att inte hasta igenom dessa reflektioner. Det bör finnas plats både för teori och reflektion. 6.5 Att tänka på När du väl står inför dina deltagare kan du tänka på följande tips för att utbildningstillfället ska bli lyckat. Möt andra som du själv vill bli mött. Var lyhörd. Lyssna och var objektiv. Var lugn. Ha tålamod. Låt deltagaren komma till tals. Repetera vid behov. LYCKA TILL! Stockholm 2016-09-26 www.uppdragpsykiskhalsa.se 17