Preliminär utvärdering miljökvalitetsmålet Levande skogar

PM, Preliminär 1(11) Datum 2006-11-22 Diarienr Analysenheten Erik Sollander erik.sollander@skogsstyrelsen.se Tfn 036-15 57 27, 070-664 59 36 Preliminär utvärdering miljökvalitetsmålet Levande skogar Sammanfattning Sammantaget bedöms miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kunna nås till år 2020. För biologisk mångfald pågår i vissa delar en fortsatt utarmning, tydligast exemplifierat i avverkning av skogar med mycket höga naturvärden. Samtidigt pågår flera förbättringar av grundförutsättningar för den biologiska mångfalden (död ved, grova träd, gammal skog m.m.). Påtagliga förbättringar av den biologiska mångfalden, främst idag rödlistade växter och djur, lär inte bli synliga förrän efter år 2020. De skogliga biologiska processerna tar helt enkelt för lång tid. Leveranstiden för många viktiga naturvårdssortiment är mycket lång, inte sällan mer än ett sekel. Fortfarande är skadenivån på fornlämningar och kulturvärden oacceptabelt hög. I grundscenariot för den fördjupade utvärderingen skissas på en utveckling av skogsindustri- och bioenergisektorerna som innebär ett ökat behov från samhället på skogsprodukter och därigenom också ett behov att ytterligare öka avverkningsnivån. En sådan utveckling kan tänkas försvåra de framtida möjligheterna att nå målen i Levande skogar Möjligen kan övervägas om ett generationsperspektiv på ca 20 år, till 2020, är relevant för Levande skogar. I fråga om målet att bevara den biologiska mångfalden måste man ifrågasätta om målet överhuvudtaget är möjligt att uppnå till 2020 i skogliga ekosystem med långsamma processer. En något längre tidshorisont, till säg 2050, förefaller rimligare. Målet har fyra komponenter eller måldelar: Skogsmarkens värde förbiologisk produktion skall skyddas: För närvarande bedöms skogsbruket bidra till en nettoförsurning på i storleksordning 20 000 ha per år. Mängden askåterföring i skogsmark är ännu inte tillräckligt stor för att kunna kompensera för den mängd avverkningsrester (grot) som tas ut, även om det finns signaler på en ökning Prel utv miljökvalitetsmålet Levande skogar.doc Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-15 56 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201

Skogsstyrelsen 2006-11-22 2(11) av askåterföringen. Möjligheten att nå måldelen till år 2020 bedöms som goda. Den biologiska mångfalden skall bevaras Sammantaget görs bedömningen att möjligheten att nå måldelen till 2020 är mycket liten. Samtidigt som flertalet av de relaterade delmålen bedöms kunna nås till utsatt tid, vilket bör innebära bättre grundförutsättningar för den biologiska mångfalden på sikt, pågår i andra delar en fortsatt utarmning av den biologiska mångfalden. Kulturmiljövärden skall värnas Fortfarande är skadenivån på fornlämningar och kulturvärden oacceptabelt hög och möjligheten att nå delmål 3 bedöms som liten. Fortfarande bedöms det inte vara omöjligt att nå måldelen till 2020. Av allt att döma krävs långtgående insatser som leder till att skadenivåerna drastiskt minskar. Sociala värden skall värnas Sammantaget bedöms möjligheten att nå måldelen till 2020 vara god. Skogarnas möjligheter att bättre tillgodose människors sociala behov bör kunna förbättras avsevärt. Ett flertal projekt pågår. Miljökvalitetsmålet Levande skogar Målformulering: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. En granskning av miljökvalitetsmålet Levande skogar visar på fyra komponenter (eller måldelar): Skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas Den biologiska mångfalden skall bevaras Kulturmiljövärden skall värnas Sociala värden skall värnas För var och en av måldelarna diskuteras innebörd, möjligheten att nå måldelen, samt några påverkansfaktorer.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 3(11) Skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas Måldelen täcks inte in av något delmål. I regeringens generationsperspektiv. förtydligas måldelen: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras Uppföljning och utvärdering Skogsbruket har på stora arealer medverkat till att höja skogsproduktionen utöver vad som varit givet av skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga, genom dikning, gödsling, brandskydd etc. Satsningen på en god ståndortsanpassning av skogsbrukets åtgärder har även bidragit till att skogsmarkens värde för biologisk produktion har ökat. Även depositionen av kväve medför förmodligen en tillväxtökning. Kvävetillförseln i kombination med baskatjonförluster till följd av sur deposition och ett ökat tillvaratagande av grenar och toppar (grot) vid föryngringsavverkning medför att andra näringsämnen än kväve förbrukas i en takt som leder till minskade näringsförråd och buffringskapacitet på många marker. Skogsstyrelsen gör sedan år 1998 bedömningen att skörd av grot bör kompenseras, exempelvis genom askåterföring, såvida inte en större del av barren lämnats spridda på ytan (Skogsstyrelsen 2001). I de nationella skogliga sektorsmål som fastställdes av Skogsstyrelsen 2005 finns ett kortsiktigt mål Mark och vatten i balans med målformuleringen Senast år 2010 är den areal som erhåller aska minst lika stor som den areal där avverkningsrester (grot) skördas vid föryngringsavverkning I den uppföljning av sektorsmålen som Skogsstyrelsen gjorde hösten 2006 konstaterades att det krävs en kraftig ökning av askåterföringen för att målet ska nås och att vissa aktörer signalerar en sådan ökning. Användningen av biobränslen från skog har fortsatt att öka. Av dessa utgör avverkningsrester (grot) endast en mindre del. Askåterföring är sedan några år en etablerad verksamhet i vissa delar av syd- och Mellansverige. För att målet ska nås krävs en kraftig ökning av askåterföringen i flera regioner. För närvarande skattas att skogsbruket medför en nettoförsurning på motsvarande ca 20 000 ha skogsmark per år. Flera aktörer planerar nu att utöka askåterföringen under de närmaste åren.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 4(11) 30000 25000 ha 20000 15000 10000 5000 0 Grotuttag - glid. treårsmedel Askåterföring 2000 2001 2002 2003 2004 2005 år Figur1. Grotuttag enligt D1-polytax glidande treårsmedelvärden runt angivet år. Rak interpolering de år värde saknas för vissa regioner. Metoden medför sannolikt större risk för underskattning än överskattning. Dock: siffran för år 1999 är osäker. Askåterföring enligt rundfrågning bland entreprenörer och SVS-tjänstemän. 6000 5000 4000 Grotuttag - medel 2003-05 Askåterföring - medel 2004-05 ha/år 3000 2000 1000 0 BD AC MN WX ST MD I VG OG FG SG fd region Figur 2. Grotuttag och askåterföring (som figur ovan) per tidigare SVS-region Når vi målen? Sammantaget bedöms inte målet vara uppnått idag. Den areella omfattningen på askåterföring bör öka till en nivå som motsvarar den skogsmarksareal där överuttag av näringsämnen sker, för att minska risken för negativa effekter på skogsmarkens produktionsförmåga på längre sikt. På kort sikt är det fullt acceptabelt att askåterföringen sker på andra arealer än de där grot uttag görs, detta då askåterföring på nyligen föryngringsavverkade områden kan orsaka problem med urlakning. På längre sikt är det nödvändigt att arealerna sammanfaller.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 5(11) Arealerna askåterföring förefaller stiga för närvarande. Möjligheterna att nå måldelen till 2020 bedöms som goda. Den biologiska mångfalden skall bevaras Måldelen berörs av delmål 1, 2 och 4. Uppföljning och utvärdering Måldelen är mycket mångfacetterad och innehåller många fler aspekter än vad som inkluderas i delmålen. Detta tydliggörs bl.a. i regeringens generationsperspektiv, där flera ytterligare faktorer ges, ex. vis: Skogsekosystemens naturliga funktioner och processer upprätthålls Skogarnas naturliga hydrologi värnas Brändernas påverkan på skogarna bibehålls Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas Hotade arter och naturtyper skyddas Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte Bevarande av biologisk mångfald bör alltså ges en relativt bred tolkning Delmålen fokuserar på möjliga och lämpliga nivåer till 2010. Dessa bör inte förväxlas med långsiktigt nödvändiga nivåer. Generellt saknas för många naturvårdssortiment nödvändig kunskap för att kunna precisera långsiktigt nödvändiga nivåer. Kunskapen förbättras dock, för t.ex. död ved börjar det nu finnas kunskap som pekar på hur det långsiktiga behovet ser ut. I en kunskapssammanställning (de Jong, Almqvist, 2005) dras bl.a. följande slutsatser. Somliga arter är specialiserade och kräver ett rikligt utbud av död ved (50 m 3 /ha eller mer). Dessa arter kan endast bevaras i skyddade områden. Brukade skogar utanför skyddade områden med 20 m 3 död ved/ha tycks vara högkvalitativa habitat för många arter, sådana habitat bör täcka 10-30 % av landskapet och bör lokaliseras i anslutning till skyddade områden och områden med sällsynta arter.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 6(11) Det är viktigt att så snabbt som möjligt öka förekomsten av död ved i anslutning till områden med hotade arter. Död ved behövs även utanför speciellt rika områden, som en resurs för kommande generationer samt som spridningskorridor mellan olika hot-spots. Där kan mängden död ved vara mindre och ökningsgraden lägre. Förutom ökningen av död ved är det viktigt med en större variation av olika kvaliteter samt en kontinuerlig tillförsel. Det finns även en ansenlig tröghet inbyggd i de skogliga ekosystemen. Träden i sig blir i regel många hundra år. Även utdöende och återskapande går ofta långsamt. Att återskapande inte går i en handvändning exemplifieras i Miljövårdsberedningens betänkande (Anon 1997/98). I tabell 1 nedan kan ses att medan vissa s.k. naturvårdssortiment kan skapas mycket fort, tar andra mycket lång tid, ibland flera sekel. Tabell 1 Bedömningar av leveranstider för olika naturvårdssortiment. Naturvårdssortiment Leveranstid Varaktighet Medel/åtgärd Branddödade träd 1 dag < 10 år Bränning Död ved av olika typ nyligen bränd kapad av skördare nedbruten grov tall 1 dag några veckor 500 1000 år Några veckor > 10 år > 500 år Mulm > 300 år > 200 år Bränning aktivt skapande fri utveckling Blöt mark 1 dag >500 år Dämning Gammal triviallövskog 60 år <150 år Fri utveckling Sumpskog >300 år >300 år Fri utveckling Gammeltall ~200 år >300 år Fri utveckling Eklandskap >1 000 år >1 000 år Bete, fri utveckling Källa: Miljövårdsberedningen. Skydd av skogsmark, bilaga 2. Viltstammarna befaras minska den biologiska mångfalden och skadar plantoch ungskog. Det är av stor vikt att stammarna av främst klövvilt kan anpassas till rimliga nivåer. Beträffande de skogar som har de största naturvärdena, nyckelbiotoperna, bedömer Skogsstyrelsen att den totala arealen utgörs av ca 4 % av skogsmarksarealen. Uppskattningsvis 1 % är idag kartlagd. Förlusten av nyckelbiotoper sker i huvudsak i samband med föryngringsavverkning. Att ett skogsområde klassificeras som nyckelbiotop innebär inget formellt skydd, men innebär att risken för destruktiva ingrepp minskar radikalt. Förlusterna är av allt att döma lägre idag än under tidigare decennier, i huvudsak för att delar

Skogsstyrelsen 2006-11-22 7(11) av skogsbruket via certifieringsåtaganden påtagit sig att inte avverka nyckelbiotoper. I de skogliga sektorsmål som Skogsstyrelsen beslutade år 2005, finns ett mål om att kända nyckelbiotoper ska bevaras inom ramen för delmål 1 i Levande skogar. I uppföljningen av målen från hösten 2006 anges att ca 1 200 ha kända nyckelbiotoper avverkats på småskogsbrukets marker under perioden 2001 2005. Beträffande hotet mot enskilda skogslevande arter är föryngringsavverkning av naturskogsbestånd den enskilda åtgärd som bedöms hota flest arter. Trakthyggesbruk i en naturskog eller en kulturpåverkad skog som aldrig föryngringsavverkats utan varit kontinuerligt beskogad under historisk tid, innebär alltid ett ekologiskt kontinuitetsbrott som kan medföra irreversibla förluster av biologisk mångfald (Skogsstyrelsen 2002). Vatten (saknas) Funktioner och processer (saknas) Når vi målen? Sammantaget görs bedömningen att möjligheten att nå måldelen till 2020 är mycket liten. Samtidigt som flertalet av de relaterade delmålen bedöms kunna nås till utsatt tid, vilket bör innebära bättre grundförutsättningar för den biologiska mångfalden på sikt, pågår i andra delar en fortsatt utarmning av den biologiska mångfalden. Huvuddelen av skogsmarksarealen är kraftigt påverkad av historiska skötselingrepp med en låg andel skog med höga naturvärden. Andelen nyckelbiotoper skattas till ca 4 % av skogsmarksarealen varav drygt en fjärdedel är kartlagd. Fortfarande utsätts skogar med höga naturvärden för destruktiva skötselingrepp med resultatet att den biologiska mångfalden utarmas. Någon total bild av omfattningen finns ännu men flera indikationer pekar på att förlusten inte är obetydlig. Beträffande möjligheten att förbättra den biologiska mångfalden måste man ta i beaktande att många av de skogliga ekologiska processerna tar lång tid. Påtagliga förbättringar av den biologiska mångfalden, främst förbättringar för många idag rödlistade växter och djur, lär inte bli synliga förrän efter 2020, även om flera grundförutsättningar för biologisk mångfald (död ved, grova träd, lövinslag och gammal skog) förbättras. Det ekologiska kontinuitetsbrott som blir följden av föryngringsavverkning i skog som varit kontinuerligt beskogad under mycket lång tid kan leda till irreversibla förluster av biologisk mångfald. Det är knappast realistiskt att all sådan skogsmark kan avsättas genom områdesskydd utan många områden behöver brukas med någon alternativ metod. För dessa skogar krävs ett skogsbruk där hänsyn kan tas till den lokala skogshistoriken och efterlikna de ursprungliga eller kulturbetingade processerna. Det finns ett behov att utreda den areella omfattningen av dessa skogar och hur de kan skötas så att de biologiska värdena bibehålls. Ett sådant arbete pågår på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 8(11) Kulturmiljövärden skall värnas Måldelen täcks i huvudsak in av delmål 3. I regeringens generationsperspektiv förtydligas måldelen: Kulturminnen och kulturmiljöer värnas Uppföljning och utvärdering Skadenivåerna på fornlämningar och övriga kulturlämningar är fortfarande alltför omfattande och några påtagliga förbättringar verkar inte ha skett sedan förra utvärderingen. Fortfarande bedöms markberedning vara den åtgärd som orsakar de svåraste skadorna. Resultaten från projektet Skog & Historia indikerar att det kan finnas upp emot 600 000 okända lämningar på de 80 % av skogsmarken som ännu inte har inventerats Några exempel på orsaker till skogsbrukets skador på kulturmiljöer i skog är: - Brister i kommunikationen mellan tjänstemän på länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt, mellan tjänstemän och markägare/ombud, mellan markägare/ombud och entreprenörer samt mellan entreprenörer och maskinförare. - Bristande rutiner vid handläggning av kulturmiljövårdsärenden i skogen - Bristande kunskap om skogens kulturmiljöer bland handläggare på den skogliga myndigheten, skogsbrukets tjänstemän, markägare och entreprenörer - Tidsbrist och ekonomiskt hårt pressade entreprenörer - Bristande inventering av och dokumentation av kulturmiljöer i skogsmark Att kunna fortsätta inventeringen av idag okända lämningar är mycket viktigt. Inventeringsarbetet sker idag i huvudsak med finansiering från arbetsmarknadsmyndigheterna. Även med nuvarande takt kommer det att ta 25 till 35 år innan hela landet är täckt. Når vi målen? Även om delmål 3 inte bedöms kunna klaras till 2010, bedöms det fortvarande inte vara omöjligt att nå måldelen till 2020. Av allt att döma krävs långtgående insatser som leder till att skadenivåerna drastiskt minskar. Några detaljerade förslag finns ännu inte. Två rimliga grundförutsättningar är att fornlämningar och kulturmiljövärden är väl lokaliserade och att den kunskapen enkelt kan nyttjas i skogsbrukets operativa verksamhet. En möjlighet kan vara att nyttja mobil GIS teknik i skogsmaskinerna som löpande informerar om kända lämningar. Med en sådan lösning kan bevarandet av forn- och kulturlämningar bli mindre beroende av en komplicerad informationskedja från myndigheter och markägare till enskild maskinförare.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 9(11) Sociala värden skall värnas Måldelen täcks inte in av några delmål. I regeringens generationsperspektiv förtydligas måldelen: Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Uppföljning och utvärdering Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv är oomtvistad. För landets 300 000 jägare, otaliga bär- och svampplockare och alla dem som njuter av skogspromenader, kojbyggande, m.m. är skogen en självklarhet som av tradition är tillgänglig för alla genom allemansrätten. Intresset för skogens sociala värden förefaller att öka i betydelse. Skogens roll för rekreation och upplevelser av olika slag diskuteras allt oftare och ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt pågår eller planeras. Det positiva sambandet mellan rekreation och folkhälsa är tydligt. Skogen har också en viktig funktion i barns utveckling. Urbaniseringen och det faktum att 95 procent av Sveriges befolkning bor i eller relativt nära en tätort gör att de tätortsnära skogarna får ökad betydelse som rekreationsområden. De tätortsnära skogarna brukar uppskattas till ca 300 000 ha, varav uppskattningsvis mer än hälften ägs av kommuner. Det finns också fakta som tyder på att fastighetspriserna ökar om fastigheten ligger nära träd, helst lövskog eller blandskog. Vi sätter ett värde på denna närhet. Svenskarna gör i genomsnitt ett eller två besök i skogen under en tvåveckorsperiod, oftast i en skog nära bostaden, en skog som ska vara variationsrik och rik på upplevelser för ögat. Upplevelseturism som vandring, ridning, jakt, fiske och skidåkning i mer eller mindre orörd skog utvecklas på många håll i glesbygden som en möjlig intäktskälla för lokalsamhället (Rydberg 2001). Den tätortsnära skogen som miljö för hälsofrämjande rekreation och motion har blivit en viktig ingrediens i samhällsplanering och stadsplaner. I rapporten Skogens sociala värden (Rydberg 2001) anges ett antal kriterier på hur en ur rekreationssynpunkt värdefull skog ser ut. Bl.a. bör det inom ett bestånd finnas en variation i trädslagsammansättning, en variation av den rumsliga fördelning av olika trädslag och en variation i skiktning. Vidare poängteras god framkomlighet. Detta innebär att skogen skall vara välskött utan hindrande avverkningsrester. Skogen skall vara stabil och vital så att drastiska förändringar undviks. Når vi målen? Sammantaget bedöms möjligheten att nå måldelen till 2020 vara god. Skogarnas möjligheter att bättre tillgodose människors sociala behov bör kunna förbättras avsevärt. Ett flertal projekt pågår. Diskussion Effekt av ett intensivt nyttjande av skogsresursen på möjligheten att nå målen.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 10(11) Under senare år har avverkningsnivåerna i den svenska skogen slagit nya rekord och ligger nu mycket nära de nivåer för långsiktigt möjlig avverkning som beräknats i skogliga konsekvensberäkningar (Skogsstyrelsen 2000, Skogsstyrelsen 2004) Historiskt har avverkningarnas storlek, med något undantag på 1970-talet, legat väsentligt under de långsiktigt möjliga nivåerna. Storlek och inriktning har varierat över tiden, främst styrd av de ekonomiska cykler som varit utmärkande för skogsindustrin. Under senare år har vi haft flera år med rekordhöga avverkningar. Det sista året vi har uppgifter för, 2005 är p.g.a. stormen Gudrun ett extremt år, men från 1995 till 2004 har avverkningen stadigt ökat från nivån 77 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) till nivån 87 miljoner m 3 sk. Den absoluta merparten av virket används hitintills i skogsindustrin. Men med högre energipriser har sedan något år användningen av skogsråvara för energiproduktion ökat och energisortimenten har etablerats på marknaden, delvis som en följd av statliga styrmedel på energiområdet. I det grundscenario som tagits fram för den fördjupade utvärderingen, baserad på officiella prognoser, förutses att skogsindustrins behov av råvara inte kommer att minska och att användningen av biobränslen för energiproduktion kommer att öka från dagens dryga 100 TWh till storleksordningen 135 TWh år 2020. Nu kommer säkerligen inte hela ökningen att tas från skogarna, men ändå kan vi se en bild med ett fortsatt högt och högst troligen ökat behov i samhället av produkter från skogen. Antagandet stöds av att frågor som stubbrytning, energiskogsodling och kvävegödsling aktivt diskuteras i skogsbruket. Om så blir fallet, hur påverkas möjligheten att nå målen i Levande skogar? I de fokusgrupper som genomförts med olika intressenter har bl.a. framkommit att tidspress och hård kostnadspress är två orsaker till att kulturmiljövärden skadas. Likaså kan en hård marknadspress efter virke tänkas begränsa skogsbrukets möjligheter att lämna t.ex. tillräckliga kantzoner, spara gammal skog och skog med höga naturvärden och ta annan hänsyn som behövs för att målen ska nås.

Skogsstyrelsen 2006-11-22 11(11) Referenser Anon 1997/98. Skydd av skogsmark, Behov och kostnader. Miljövårdsberedningen. SOU 1997/98. ISSN 0375-250X de Jong, Almqvist, 2005. Död ved i Levande skogar. Naturvårdsverket, rapport 5413. Rydberg 2001. Skogens sociala värden. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport nr 8K 2001. ISSN 1100-0295 Skogsstyrelsen 2000. Skogliga Konsekvensanalyser 1999, SKA-99. Skogsstyrelsen, Jönköping, 312 s. Rapport nr 2 2000. ISSN 1100-0295. Skogsstyrelsen 2001. Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling. Skogsstyrelsen, Jönköping. Meddelande 2 2001. ISSN 1100-0295 Skogsstyrelsen 2002. Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter, SUS 2001. Skogsstyrelsen, Jönköping. 275s. Meddelande 1 2002. ISSN 1100-0295 Skogsstyrelsen 2004. Skogliga konsekvensanalyser 2003, SKA-03. Skogsstyrelsen, Jönköping. Rapport 2 2004.