Miljöredovisning 2011 Östersunds kommun
INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...4 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...5 Luft och klimat...5 Energi...16 Miljön i Östersund...20 BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE...26 Vår verksamhet...26 Så här arbetar vi med miljöfrågor...27 Nämndernas måluppfyllelse...31 MILJÖASPEKTREGISTER... 40 KÄRNINDIKATORER... 43 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Östersund 2012-03-06 2
Inledning Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Alla kommuner har betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen genom sitt myndighetsarbete, genom sitt ansvar för samhällsplanering och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom arbetet inom miljöledningssystemet och samordning med Agenda 21-arbetet. Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt klimatneutrala. En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra bra miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga frågor i arbetet för ett hållbart samhälle. Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem. Hela verksamheten miljöcertifierades redan 2007 enligt den internationella standarden ISO 14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Varje år har uppföljande revisioner gjorts av externa revisorer och 2010 gjordes en systemrevision. Endast mindre avvikelser har konstaterats och Östersund har fått behålla sitt certifikat. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har i budgeten för 2011 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen: Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990. Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 3
Goda exempel från miljöarbetet Här är några exempel på händelser inom miljöområdet 2011: Gatukontontoret har på försök belagt en del ytor med så kallat green asphalt. Energiåtgången vid tillverkning minskar med 20 % och koldioxidutsläppen med 30 %. 95 % av personbilarna inom Teknisk förvaltning är miljöbilar. Renhållning har tre gasdrivna sopbilar. Fastighets energiledningssystem blev certifierat enligt SS-EN 16001 i februari 2011. Fastighets energimål är att spara 25 % energi per kvadratmeter 1995-2020. Fram till första halvåret 2011 har man sparat cirka 20 %. Inom Green Highway har den första snabbladdningsstationen för elbilar invigts. Det fanns laddplatser för 26 fordon i Östersund i december. En ny omgång av Vintertramparna startade. Intresset för att delta var stort. De skriver på avtal att cykla 60 % av alla arbetsresor och att använda cykelhjälm. I kampanjen 2010-2011 cyklade deltagarna 45 277 km. Östersund blev utnämnd till årets elbilskommun av Gröna bilister. Östersund blev Topp tio i Miljöaktuellts granskning (delad 6:e plats) och Gröna bilisters miljöbilsgranskning (9:e plats). Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang av European Mobility week nominerades som en av tio bästa i EU. Omställningen av kollektivtrafiken till förnyelsebara bränslen pågår, 7 etanol, 1 biogas och 18 RME bussar trafikerar Östersund. Serviceförvaltningen har minskat elanvändningen i sina lokaler på Artillerigatan med 18 %. Kommunens måltidsservice arbete för att minska matsvinnet i skolrestaurangerna resulterade i ett hedersomnämnande vid miljöprisutdelningen 2011. Andelen ekologiska livsmedel inköpt totalt i kommunen 2011 var 14 %. Vecka 40 arrangerades en matvecka i skolorna där lokal mat lyftes fram. Drygt 20 % av skolmaten var ekologisk. Östersund blev Matlandethuvudstad 2011. Uppföljning av miljömålen Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten antas. Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma budgetprocessen. 4
Kommunens miljömål och resultat Miljömålen styr mot flera av de nationella miljömålen I det här kapitlet redovisas uppföljningen av de kommunala miljömålen på en övergripande nivå. 1. Luft och klimat Mål Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990. Resultat Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Den nedåtgående trenden har dock avstannat och för kvävedioxider ses en ökning de senaste åren. Utsläppen av växthusgaser i Östersunds kommun har minskat med cirka 38 % mellan 1990-2009, enligt uppgifter från SMED*. Miljömålsportalen** 2011: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan. Tillståndet i miljön förändras i en negativ rikting. Det nuvarande nationella delmålet om utsläpp av växthusgaser ersätts av två etappmål: begränsad ökning av den globala medeltemperaturen till 2 grader C och koncentrationen av växthusgaser stabiliseras på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb takt och den globala medeltemperaturen ökar. Nya forskningsrön tyder på att klimatförändringarna går ännu snabbare än vad vi tidigare trott. Skyfall och värmeböljor kommer att inträffa oftare och med högre intensitet. Forskare har visat att atmosfärens innehåll av metan (kraftigare växthusgas än koldioxid) har ökat och dikväveoxid (lustgas) släpps ut i högre omfattning än man trott. 2009 fördes förhandlingar om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn för att ersätta Kyotoavtalet som löper ut 2012, och i december 2011 fördes förhandlingar i Durban som dock inte utmynnade i något bindande avtal. Siktet är att ta fram ett nytt avtal. EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner ansluter sig till ett avtal, Borgmästaravtalet, för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet 2009. Cirka 1 000 europeiska städer/regioner har undertecknat avtalet och i avtalet finns ett antal åtaganden: 1. Ta fram åtgärdsplaner för hållbar energi 2. Mobilisera det civila samhället i förvaltningsområdena så att de deltar i utvecklingen av åtgärdsplanen 3. Avge rapport om genomförandet 4. Dela med oss av våra erfarenheter och sprida information om avtalet 5. Anordna/organisera energidagar 6. Vi ska delta i och bidra till EU:s årliga borgmästarkonferens för hållbar energi i Europa. Enligt forskarna räknar man med att klimatförändringarna kommer att gå snabbare i Norrland än globalt. Vi antas få ökad sommarnederbörd med 4 %, en minskning av antalet dagar med snötäcke med 45-75 procent, avrinningen ökar liksom vegetationsperiodens längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m m påverkar samhället och miljön och frågor om hur framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjäns- * Svenska MiljöEmissionsData. ** Samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. 5
tens arbete och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen har tagit fram en regional klimat- och energistrategi. Under våren 2011 startade en samverkansprocess mellan länets aktörer, med syfte att ta fram konkreta handlingsplaner. Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett minskande antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140 dagar, vilket innebär nästan en månad kortare isperiod på Storsjön. Växthusgaser De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen och står för nästan 80 % av de totala utsläppen i Sverige. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser och står för cirka 11 procent av de totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 8 procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen. Utsläpp av växthusgaser i Östersund Data om växthusgaser kommer från SMED. Sedan förra året har beräkningsmetoderna förändrats, detta på grund av att sekretess för vissa data har släppts och att grupperingen av kommuner gjorts om. Data från tidigare år har omräknats retroaktivt. Den ändrade metoden påverkar den procentuella minskningen av växthusgasutsläpp för vilken målet 60 % från 1990 till 2020 är satt. Enligt den tidigare beräkningsmetoden uppnåddes en minskning från 1990 till 2008 på 50 % medan den nya metoden ger en minskning på 38 % för samma period. Av de totala utsläppen 2009 står transportsektorn för den enskilt största andelen med 41,9 % och därefter kommer energiförsörjning med 23,3 % och jordbruk med 13,3 %. Diagram 1 Isperiodens längd på Storsjön i Jämtlands län (1871-2010) Källa: Miljömålsportalen 6
Diagram 2 Växthusgaser i Östersunds kommun 450000 400000 350000 koldiodekvivalenter (ton) 300000 250000 200000 150000 100000 409097 297289 305747 266775 280483 256987 252712 50000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: SMED 7
Diagram 3 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersunds kommun Växthusgaser totalt Östersunds kommun enl. SMED 180000 160000 140000 Koldioxidekvivalenter (ton) 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Lösningsmedelsa Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp nvändning 1990 146261 89 164169 24000 2080 34801 37694 2000 54534 3122 146228 23857 1733 35877 31941 2005 74479 4836 143925 22178 1887 32275 26152 2006 66758 5100 111079 23705 1865 32956 25295 2007 80323 5436 111585 24926 1780 33086 23352 2008 60317 5715 108634 26001 1840 33549 20934 2009 58930 5890 105777 26868 1840 33691 19699 Källa: SMED Koldioxid De fossila koldioxidutsläppen ökade med 13 % mellan år 2009 och 2010 i hela Sverige, och trafiken stod för den största ökningen. Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet Östersund hade fram till och med 2010 ett mål om koldioxidutsläpp som fastställts av kommunfullmäktige; Utsläppen av koldioxid ska minska med 25 % till 2010 i förhållande till 1998. Eftersom det är en eftersläpning av statistik kan resultatet redovisas först i 2011 års miljöredovisning. Utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2010 minskade med 4,6 % Mellan 2009 och 2010 ökade de beräknade koldioxidutsläppen med 18,8 % (37 804 ton). Den största utsläppsökningen härrör från elanvändningen, trots att elanvändningen har minskat. De ökade utsläppen beror på att den lokala elmixen för 2010 innehöll mer el från icke förnybara källor. En anledning till detta är att Jämtkrafts kunder under 2010 valt att köpa mer ospecificerad el och mindre ursprungsmärkt el från förnybara källor jämfört med 2009. Andelen ursprungsmärkt el har gått ned från 48 % till 14 % och ersatts med inköpt el från Nord Pool, för vilken årets emissionsfaktor dessutom mer än tredubblats. Jämtkraft producerar fortfarande ungefär lika mycket förnybar el som tidigare. En del har sålts till andra bolag som därigenom kunnat tillgodoräkna sig en renare elmix. Export av förnybar el från norden och import av europeisk mix med höga utsläppsvärden har påverkat utsläppen. Transporter stod för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen under 2010 med 64%, medan uppvärmning, el och övrigt stod för 36 %. Utsläpp 8
Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet) Biogasbilar, antal: 276 Elbilar, antal: 12 Miljöfordon i kommunen som geografisk enhet, andel: 6,2 % (30/6 2011) Personbilar i trafik, antal per 1 000 invånare: 507 från diesel har ökat betydligt, med 14 097 ton, mellan 2009 till 2010 och mindre ökningar från eldningsolja, flyg och E85 (bensinfraktionen) har skett. Utsläpp från bensin och torv minskade däremot. Hållbara transporter och resor Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara transporter. Krav har ställts vid upphandling av skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna. Miljö- och samhällsnämnden har beslutat att tillåta miljöbilar att parkera mot en årlig avgift. Hösten 2011 hade 882 bilar tillstånd för miljöbilsparkering. I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun tillsammans med Sundsvall och Trondheim i ett projekt om Infrastruktur och hållbara kommunikationer. Här ingår flera delprojekt t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder för elektrifiering av Meråkerbanan, miljöbilsanalys och reseplanläggare. I delprojekten om elbilsinformation och Green Highway deltar även kraftbolagen. År 2011 fanns 26 laddplatser i Östersund. Grön Trafik* arbetar på många olika sätt för hållbara transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan. Några exempel: arrangör av Europeiska trafikantveckan, cykelfrågor som till exempel cykelrapporten, cykelprogram och cykelkampanjer, information om miljöbilar, Östersunds biogassatsning, information om elbilar, bidrag till nya elbilar, projekt om ISA**, elbilssatsning och Green Highway. Kommunen har beslutat att endast miljöfordon ska kö- Diagram 4 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton) ton 300 000 250 000 200 000 150 000 69 955 14 196 54 904 13 927 55 857 14 141 43 645 14 824 47 169 14 235 65 481 22 537 66 127 9 254 47 120 6 927 50 139 17 907 53 592 9 939 35 210 14 160 35 699 21 589 36 726 49 290 100 000 50 000 165 728 159 741 152 179 149 614 155 492 158 713 154 960 142 000 142 914 145 639 144 577 143 376 152 453 0 1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 2010** Uppvärmning, industri & övrigt El * exklusive EO2-5 Transporter ** exklusive Gasol Källa: Grön Trafik * Kommunens mobilitetskontor. ** IntelligentSpeed Adaption system för hastighetsanpassning. 9
Diagram 5 Beräknade fossila Fossila koldioxidutsläpp koldioxidutsläpp i Östersunds i Östersunds kommun kommun (ton) som geografisk enhet 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 El (lokal Bensin E85/E75 ED95 Diesel EO1 EO2-5 mix)* Flyg ** Kol Torv Gasol*** 1998 88 599 65 644 29 449 14 406 14 196 11 485 2 367 23 733 0 1999 90 039 62 255 28 812 13 620 13 927 7 447 482 11 990 0 2000 85 083 57 556 35 837 14 141 9 540 482 19 101 438 2001 88 672 54 694 20 285 4 434 14 824 6 248 202 18 610 114 2002 92 023 54 564 19 613 3 897 14 235 8 904 41 23 496 123 2003 88 362 39 61 145 18 776 10 740 22 537 9 167 0 35 820 145 2004 85 896 101 61 389 16 189 12 132 9 254 7 574 0 37 674 132 2005 79 848 152 57 150 15 603 6 132 6 927 4 850 0 25 384 2006 78 323 194 60 785 13 508 10 914 17 907 3 613 0 25 717 2007 71 390 343 70 457 7 412 8 409 9 939 3 449 0 37 771 2008 70 095 510 17 70 833 5 195 9 487 14 160 3 122 0 20 528 2009 74 369 398 17 65 964 3 177 9 865 21 589 2 627 0 22 657 2010 69 193 452 18 80 061 6 792 10 566 49 290 2 729 0 19 367 Källa: Grön Trafik pas in till kommunförvaltningen. Kommunens resepolicy (reviderad 2009) anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat. Busstrafik Östersunds kommun har avtal med Länstrafiken som under år 2010 förhandlat med Stadsbussarna för att förverkliga den miljöprofil som kommunen skrivit in i det gällande avtalet. Från januari 2011 kommer en omställning till förnyelsebart att innebära att CO2- utsläppen från busstrafiken minskar med nästan tre fjärdedelar i Östersunds tätort, det innebär en minskning från 2 263 ton per år till 643 ton. Elfordon Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft fått medel från Energimyndigheten för ett demonstrationsprojekt av 28 elbilar i vintermiljö. Vehicle Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC) har nyligen tagit fram en el-skoter med stöd av Vinnova och Energimyndigheten. Kommunala resor och transporter, jämförelse mellan 2009 och 2010 Körsträckan vid resande med egen bil har ökat med 12,9 % sedan föregående år, detta trots att antalet bilavtal har minskat marginellt, från 201 till 199. Utsläppen från flygresor har ökat något i förhållande till föregående år, plus 2 %. Detta trots att antalet flygresor, liksom flygsträckan har minskat med 20 %. Det beror på skillnader i de emmissionsfaktorer som använts mellan Resia som * Lokal elmix, Jämtkraft. ** LTO och motorprov. ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt. 10
Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag Biogasbilar i kommunförvaltningen, antal: Elbilar i kommunförvaltningen, antal: 88 st 4 st Östersunds kommun Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 % Östersunds kommun plus bolag Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 % Diagram 6 Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 4500 Fossila koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 El (lokal mix Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor flyg Tjänsteresor tåg inkl Arlanda Tjänsteresor buss inkl flygbuss Tjänsteresor Tjänsteresor taxi hyrbil Busstrafik Externa entre Frakt av avfa Färdtjänst Skolskjutsar (Swebus/Sta prenörer till Sundsval dsbussarna) (Snöröjning 1998 460 176 1147 1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238 2000 358 470 1361 2001 267 538 1346 2002 230 571 1400 2003 1972 3182 1389 291 520 1329 21 5 2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11 2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208 2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200 2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703 2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13 2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13 2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13 Källa: Grön Trafik 11
hade ramavtalet till och med februari 2010 och Big Travel som tog över efter Resia. Den totala klimateffekten av flygresor bedöms vara högre än beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxider, vattenånga med mera på hög höjd. Tjänsteresorna med buss har minskat med 46 %. Antalet bussresor är lågt i förhållande till andra typer av resor. Ganska små förändringar i antal åstadkommer stora variationer procentuellt sett. Antalet tågresor ökade med 22 %, ressträckan med 12 % och de fossila koldioxidutsläppen med 60 % beroende på skillnad i emissionsfaktorer som använts av Resia resp Big Travel. Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool minskade med 44%. Kvaliteten på cyklarna i poolen är inte längre särskilt bra vilket kan göra att färre väljer att använda dem. Tankning av bensin har ökat med 2,5 % (5 502 liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp ökade med 12,3 ton. Tankning av diesel har ökat med 2,9 % (17 944 liter) och relaterade fossila koldioxidutsläpp ökade med 43,3 ton. Tankningen av E85 minskade med 18,8 % (15 929 liter) och under 2010 tankades 68 714 liter, vilket motsvarar 50 899 liter bensin och en fossil koldioxidreduktion på cirka 84,9 ton räknat vid avgasrör. Under 2010 såldes 9 kommunala etanolbilar. Tankningen av biogas har ökat med 4,1 % (3 450 nm3). Kommunens fordon har under 2010 tankat 87 159 normalkubikmeter biogas, vilket motsvarar 95 875 liter bensin och 215 ton lägre utsläpp av fossil koldioxid. Tankning av ED95, etanolbaserat dieselbränsle i Stadsbussarna ökade med 6,2 % (6 973 liter). Även tankning av diesel för stadsbusstrafiken ökade med 3,2 % (27 650 liter). För upphandlad färdtjänst ökade användningen av biogas med 61,8 % och användningen av E85 som inte användes alls under 2009 återupptogs. Skolskjutsar ökade användningen av biogas något. Diagram 7 Drivmedel färdtjänst 2010 (liter) Drivmedel i upphandlad färdtjänst 400000 350000 300000 295842 360301 365052 250000 200000 150000 100000 154302 110237 178416 2008 2009 2010 50000 0 960713183 12825 13877 0 0 Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm Källa: Grön Trafik Diagram 8 Drivmedel skolskjutsar (liter) Drivmedel i upphandlade skolskjutsar 120000 100000 96073 89362 80000 60000 2009 2010 40000 20000 0 0 0 1198 717 1968 2266 Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm Källa: Grön Trafik 12
13
Uppvärmning och el i kommunal verksamhet Den totala energianvändningen var 109762 MWh år 2010 och 102382 MWh år 2009. Elförbrukningen minskade 0,4 % mellan 2009 och 2010. Med beräkning baserad på lokal elmix ökade dock de fossila koldioxidutsläppen från elanvändning med 137 %. Användningen av fjärrvärme ökade med 15,5% vilket är naturligt då 2010 var ett mycket kallare år än 2009. De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme ökade också med 7 %. Vad gäller eldningsolja ökade både leveranser och utsläpp med 16,8 %. Leveranser av flis och pellets ökade med 21,1 %. Samtliga ökningar på uppvärmningssidan kan relateras till det mycket kalla vädret under 2010. Luftföroreningar Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. När det är kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. Det finns miljökvalitetsnormer* för utomhusluften. Dessa omfattar: kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar) benso(a) pyren, arsenik, kadmium och nickel. Luftmätningar Östersund deltar sedan flera år i Urbanmätnätet där IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca 40 kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att kunna jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund (stadsmiljö), för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, alternativt i ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), bensen och toluen samt kvävedioxid. Mätvärdena räknas om till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som redovisas i diagrammen. Utsläpp av svavel och NOX (kväveoxider) från fjärrvärmen i Östersund, se diagram 16. Diagram 9 Bensen (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) 7 6 5 Bensen 4 3 Bensen 2 1 0 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02. 03/04. 05/06. 07/08. 09/10. Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Förklaring till diagram: Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående trend sedan 1994, men de senaste åren har den positiva trenden avtagit. Miljökvalitetsnomen klaras. * Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön. 14
Marknära ozon Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar i Bredkälen i Strömsunds kommun som är en nationell mätplats. Diagram 10 Små partiklar (PM 10, medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 00/01 01/02. 02/03. 03/04. PM 10 04/05. 05/06. 06/07. 07/08. 08/09. 09/10. 10/11. PM 10 Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Förklaring till diagram: När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen men den nedre utvärderingströskeln överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta. Diagram 11 Kvävedioxid (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) 30 25 20 15 10 5 0 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Förklaring till diagram: Uppmätt halt av kvävedioxid har ökat de senaste åren, liksom i andra städer. En trolig orsak är ökningen av dieselfordon vilket även syns i statistiken över levererade mängder diesel. 15
2. Energianvändning Mål Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Resultat (avser 2010, senast tillgängliga värden) Elanvändningen var år 2010 11,1 % lägre än 1996. Därmed ligger man i närheten av att nå det uppsatta målet som motsvarar 13,1 % minskning under perioden 1996-2010. Jämfört med föregående år minskade elförbrukningen med 3,9 %, eller 26 113 MWh. Denna minskning är inte väderrelaterad då 2010 var ett kallare år än 2009. Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, industri och service. En del av energin försvinner vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena. Oljans andel av den totala energitillförseln har minskat i Sverige. Bebyggelsen står för cirka 40 % av den totala användningen av energi i Sverige. Användningen av fossila energikällor för uppvärmning minskade med nästan 50 % i Sverige mellan 1995-2005. Den totala energianvändningen per ytenhet har minskat. EU har antagit paketet En energipolitik för Europa, där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20 % senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom att se till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet 2009. Se även sidan 5. Total energianvändning i Östersunds kommun (geografisk enhet) Enligt Energibalansstudie, framtagen av energikontoren i Jämtland och Västernorrland 2011, hade kommunen har en total energianvändning på 1 907 GWh år 2009. De största sektorerna är transporter och Diagram 12 Energiflöden i Östersunds kommun 2009 Källa: Energibalansstudier Västernorrlands och Jämtlands län 16
hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen inom kommunen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen. Elanvändning Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet) var år 2010 11,1 % lägre än 1996. Därmed ligger man i närheten av att nå det uppsatta Agenda 21- målet på 13,1 % minskning under perioden 1996-2010. (Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB). Enligt Jämtkraft beror minskningen i elförbrukning jämfört med 1996 på ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme och Arctura samt ökad pelletseldning med mera. Under 2010 anslöts 360 villor i Brunflo till fjärrvärmen. Kommunens belysningsprogram har resulterat i årliga förbrukningsminskningar på 450 MWh för installationer utförda 2009, 300 MWh för 2010 och 250 MWh 2011 och därutöver minskningar i belysningsföreningar på cirka 50-100 MWh respektive år. Enligt Energibalansstudien fördelade sig elanvändningen under år 2009 på: Hushåll 31 %, Övriga tjänster: 28,6 %, Industri, byggverksamhet: 17,2 %, offentlig verksamhet: 16,7 %, Jordbruk, skogsbruk, fiske: 4,6% och transporter 1,8 %. Proportionerna antas vara likadana år 2010. Elenergi från Jämtkraft Jämtkraft har ett årsbehov av elenergi på cirka 1 500 GWh. Ett normalår är den egna produktionen cirka 1 130 GWh. Återstoden täcks genom långsiktiga avtal med andra elproducenter och inköp från Nord Pool. Jämförelse av elens ursprung mellan 2009 och 2010: Elförsäljning utan tillval utgjordes 2009 av 56 % förnybar energi, 31 % kärnkraft och 13 % fossil energi inklusive torv. 2010 var förhållandet 40,6 % förnybar energi, 31,6 % kärnkraft och 27,8 % fossil energi inklusive torv (källa www.jamtkraft.se). Fördelningen av elens ursprung räknas ut i efterhand och redovisas för föregående år. Jämtkrafts kunder, som valde ursprungsmärkt el från förnybara energikällor minskade under 2010 från 48 % till 14 %. Se diagram 14 och 15 på följande sida. Uppvärmning Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel med värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är värmepumpen ett bra alternativ eller komplement till eluppvärming eller användning av fossila bränslen. Vindkraft Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfullmäktige den 17 mars 2011. Planen syftar till att ange Diagram 13 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografiskt enhet) Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) MWh 900000 800000 700000 600000 729387 729 387 726060 722093 747155 714872 732976 707723 744257 700646 772076 693640 741383 686703 726 997 679836 706 376 673038 689 924 666308 688 737 659645 709 926 653048 674 296 646518 674 660 640052 648 547 633652 Nätleveranser Östersunds kommun 500000 400000 300000 Mål i agenda 21 200000 100000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Grön Trafik 17