Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan

Relevanta dokument
Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Klimatscenarier för urbana regioner. Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hydrologiska framtidsfrågor

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Can I have a similar please. Sorry Mister that s the last one

Grundförutsättning för en hållbar utveckling. Johan Kuylenstierna

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Vad händer med klimatet?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Klimatförändringar och dess konsekvenser för Östergötland från Klimat- och sårbarhetsutredningen fram till dagens kunskapsnivå

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Framtida klimat i Stockholms län

Klimat och hydrologi

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

Johan Andréasson, Hanna Gustavsson och Sten Bergström. RAPPORT NR Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Uppdaterad information om havets framtida nivåer Sten Bergström

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Gunn Persson, Elin Sjökvist, Hanna Gustavsson, Johan Andréasson och Kristoffer Hallberg Rapport Nr Klimatanalys för Västmanlands län

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Framtidens översvämningsrisker

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun

Fuktcentrums informationsdag

Gunnar Ferm (s) Lena Karstensson (m) Margareta Yngveson (s) Eivor Hansson

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest.

Framtida vattennivåer i Helsingborg

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Karakteristiska havsvattenstånd vid Norrtäljevikens mynning i dagens och framtidens klimat

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

Analys av översvämningsrisker i Mälarens vattensystem


Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Remiss avseende länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder (KS Dnr /2014). Svar på Remiss.

Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

U T R I K E S M I N I S T E R I E T S F Ö R E S K R I F T E R. Ändrar bilaga 7 av utrikesministeriets beslut (nr 86/03) utfärdat den

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA

PM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar

Klimatanalys för Örebro län

KLIMATOLOGI Nr 5, 2012 Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv - kunskapssammanställning 2012

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA

KLIMATOLOGI Nr 5, 2012 Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv - kunskapssammanställning 2012

KRS03 KRD02 KLA11 KLT03. Prislista Lastvagnar 2012:1

KARTÖVNINGAR för kartbok

Transkript:

Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan Sten Bergström SMHI Stockholm 2 december 2010

2010-11-29 Tappningsställen Riksbrodammen Stallkanalen Södertäljesluss Kulvert (Vettersgatan) Kulvert (Maren) Avtappningskanalen (NE) Karl-Johanslussen Hammarbyslussen Kulvert (Skanstull) 3

2.0 1.5 1.0 0.5 2000 Mälarens nivåer 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01 1000 750 500 250 Mälarens tappning 0-250 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01

Vad händer med havet?

Räkna med landhöjning i Sverige!

Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889

Sea level in Stockholm 1774-2010 Stockholm 1774-2010 825 Yearly means Regression 1774-1885 800 775 Sea level (cm) 750 725 700 675 650 1770 1790 1810 1830 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 Year

Så här sammanfattade FNs klimatpanel frågan om stigande havsnivåer i januari 2007: The sea level will rise 18-59 cm until 2100 + some 20 cm for local effects in the North Sea Dynamical processes related to ice flow not included in current models but suggested by recent observations could increase the vulnerability of the ice sheets to warming, increasing future sea level rise. Understanding of these processes is limited and there is no consensus on their magnitude. May lead to additional 20 cm

Sea level rise 2050: + 0.4 m 2100: + 0.65-1.30 m 2200: + 2-4 m

Some recent assessments of sea level rise by 2100 Date Source Reference period SLR about 2100 (cm) January 2007 IPCC 1980-1999 18-59 (excl. ice dynamics) Autumn 2008 Dutch Delta committee 1990 55-120 April 2009 Rummukainen och Källén 2009 About 1 m in 100 years June 2009 Ministry of Natural Resources and Environment, Vietnam 1980-1999 75 (65-100) June 2009 UK Climate Projections science report 1980-1999 11,6 75,8 around UK and Ireland November 2009 Copenhagen diagnosis 1980-1999 at least twice as much as projected by Working Group1 of the IPCC AR4 it may well exceed 1 m November 2009 NOAA by the end of this century 3 4 feet (90-120 cm) November 2009 Netherlands Environmental Assessment Agency PBL m.fl. 1990 55-110 (40-105 locally for Holland)

Förutsättningar Landhöjningen i Stockholm uppskattas för närvarande till 5,2 mm per år. Under 1900-talet steg havet med ungefär 1,7 mm/år. Havet stiger för närvarande med drygt 3 mm/år. Internationella bedömningar pekar mot en höjning av havsnivån på som högst en meter till 2100.

2010-11-29 Stockholm 100 Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) 80 60 40 20 0-20 -40 Global vattenståndshöjning Nettoändring Landhöjning -60 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 År 13

Så här mycket varierade vattenstånden i Stockholm 2007 Vattenstånd i Stockholm-Saltsjön 2007 cm relativt medelvatten 100 80 60 40 20 0-20 Timvärden Dygnsmedel -40 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad

Beräkning för Mälaren

2010-11-29 Syfte med en ny reglering 16

2010-11-29 Syfte och hänsynstaganden Minska risk för översvämningar Minska risk för Låga vattenstånd Förhindra saltvatteninträngning Årstidvariationer Vattenhastigheter Flöden vid Riksbron 17

2010-11-29 Effekter på vattenstånd Högsta vattenstånd _ + = _ Medelvattenstånd Lägsta vattenstånd 18

Så här beräknas framtiden Global modelling Regional modelling Local-regional studies 2010-11-29

Climate projections used thus far Nation Institute Scenario GCM RCM Resolution Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2100 SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CNRM RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km 1961-2100 CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km 1961-2050 KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km 1961-2100 MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km 1961-2100 C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2050 HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km 1961-2100 C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km 1961-2100 METNO A1B BCM HIRHAM 25 km 1961-2050 METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km 1961-2050 DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km 1961-2100

2010-11-29 Reglering och klimatförändringar 2036-2065 21

2010-11-29 Några slutsatser Idag är riskerna för att Mälaren skall svämma över oacceptabelt höga Klimatförändringar kommer enligt de studerade scenarierna leda till lägre Förändring av dimensionerande vattenstånd i slutet på seklet under maximalt antagandet inflöde till att Mälaren havet stigit 50 cm Stigande havsvattenstånd kommer på lång sikt att vara det stora framtidsproblemet för Mälaren och Stockholm 2067-2096 Saltsjön 3,58 m under referensperioden jämfört med 4,08 m under scenarioperioden Saltsjön 4,08 m under referensperioden jämfört med 4,58 m under scenarioperioden Medel -17 cm 5 cm Max 1 cm 20 cm Min cm (netto) -36 cm -17 cm Den planerade utökade kapaciteten klarar en havsnivåhöjning på ca 50 Den planerade utökade kapaciteten är tillräcklig och kommer att skydda Mälaren från översvämningar de kommande 50-100 åren Normala havsvattenstånd Höga havsvattenstånd Beräkningarna baseras på resultat från 12 olika regionala klimatscenarier 22

Megacities 1950 Population Trends New York London Rhine-Ruhr Moscow Tokyo Shanghai Paris Buenos Aires Source: U.N. Population Division

Population Trends Megacities 2015 Mumbai Delhi Dhaka Tokyo Los Angeles Mexico City New York Sao Paulo Istanbul Paris London Rhine-Ruhr Moscow Cairo Karachi Lahore Kabul Kolkata Beijing Tianjin Seoul Osaka Jakarta Shanghai Chicago Baghdad Ho Chi Minh City Tehran Jeddah Surat Yangon Bangkok Bandung Toronto Rio de Janeiro Guatemala City Bogotá Belo Horizonte Abidjan Lagos Luanda Lima Source: U.N. Population Division Santiago Buenos Aires Population worldwide in cities 1950 30% 2007 50% 2030 60%

Tack för uppmärksamheten!