Lägenhetsbebyggelse. i Macksta. Rapport 2016:58 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2

Lägenhetsbebyggelse i Macksta Rapport 2016:58 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Västmanlands län, Västmanland, Köpings socken, Köpings kommun, Macksta 1:3 m.fl. Wivianne Bondesson

Lägenhetsbebyggelse i Macksta Rapport 2016:58 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Västmanlands län, Västmanland, Köpings socken, Köpings kommun, Macksta 1:3 m.fl. Dnr 5.1.1-2016-00304 Wivianne Bondesson

Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 info@arkeologerna.com fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2018:58 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering och layout: Åsa Östlund Omslag: Ulf Strucke med metalldetektorn i ett fast grepp. Foto: Wivianne Bondesson. Baksida: I det lilla uthuset i söder fanns ett vackert tegelgolv. Foto: Wivianne Bondesson. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2016

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential inför utredningen 6 Målsättning 6 Metod 6 Resultat 9 Övriga kulturhistoriska lämningar 9 Utgår 12 Kartreferenser 12 Administrativa uppgifter 13 Bilagor 14 Bilaga 1. Objekttabell 14 Bilaga 2. Schakttabell 15

4 Lägenhetsbebyggelse i Macksta Figur 1. Läget för utredningen markerat på utdrag ur Terrängkartan, blad 603 Arboga. Skala 1:50 000.

Lägenhetsbebyggelse i Macksta 5 Sammanfattning Vid utredningen registrerades tre lokaler med sentida lägenhetsbebyggelser. Dessa bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar då de tillkommit efter år 1850. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Macksta 1:3 m.fl. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag inför bostadsbebyggelse i området. Uppdragsgivare var Köpings kommun. Utredningsområdet om sammanlagt cirka 0,024 km 2 (2,4 ha) är beläget till största delen inom ett sammanhängande idag uppodlat område med postglacial finlera. Mindre delar av området är beläget på delvis skogklädd sandig morän. Berggrunden utgörs av kvarts-fältspatrik sedimentär bergart (typ sandsten, gråvacka m.m.). I den norra delen är en sentida vattenfylld lertäkt som gett lera till kakelugnstillverkning. Området är beläget mellan 15 20 m ö.h. Antikvarisk bakgrund Utredningsområdet inventerades första gången år 1962 och reviderades år 1988. Det är beläget i en rik fornlämningsbygd sett i stort men inom en cirka 500 meters radie från området finns endast en fornlämning registrerad i FMIS, Köping 134:1. Detta är ett gravfält med 11 gravar av typerna högar och övertorvade stensättningar, vilket daterar dem till yngre järnålder. Det finns inga fynd registrerat på de aktuella ägorna eller som kan knytas direkt till utredningsområdet, dock finns en fyndplats i Köpingområdet registrerad i SHM:s lösfyndsregister, inv. nr 7871, ett lösfynd från stenålder. Det scannade dokumentet är mycket otydligt varför fyndet inte kan bestämmas närmare än så. I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade.

6 Lägenhetsbebyggelse i Macksta Arkeologisk potential inför utredningen Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta boplatser från den befolkning som fanns här från bronsåldern och framåt och som under yngre järnåldern anlagt de gravar som är i närområdet. För cirka 3000 år sedan var platsen belägen på norra stranden av en udde som sträckte sig ut i den stora havsfjärd som då sträckte sig hit. Öster om udden var då en skärgård med mindre öar. Här har då varit en mycket strategisk plats ur såväl odlings-, fiske- och kommunikationssynpunkt. Därefter har den uppgrundade leriga dalgången erbjudit goda förutsättningar för framför allt bete på de sankängar som bildades allteftersom landhöjningen gjorde att havet drog sig undan. Under brons- och tidig järnålder har lerjordarna varit mindre lämpade för odling. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiera förhistoriska boplatser, från bronsålder och framåt. Identifiera förhistoriska gravar, från bronsålder och framåt. Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska lämningar som exempelvis äldre bebyggelselämningar. Metod Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, excerpter, ortnamnsregistret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, här boplatslägen, och möjliga gravar, har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Samtliga schakt genomsöktes systematiskt med metalldetektor. Denna utfördes som en del av den skiktvisa avbaningen av schakten, i huvudsak dels efter det att det ytliga vegetationsskiktet avlägsnats dels i en till två omgångar ner till orörd mark. Vid behov finrensades ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport.

Lägenhetsbebyggelse i Macksta 7 Obj. 8 X6597700 Y557700 Obj. 6 Obj. 7 Utredningsområde lämning enligt FMIS lämning enligt utredning Obj. 3 Y557500 X6597400 Obj. 5 Obj. 4 Obj. 1 Obj. 2 0 50 m Figur 2. Resultatkarta med övriga kulturhistoriska lämningar och utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, blad storruta 10G, Ekonomisk karta 10G9c. Skala 1:2 000. Macksta

8 Lägenhetsbebyggelse i Macksta S1 Obj. 8 X6597700 Y557700 S2 S9 S3 S12 S11 S10 Obj. 7 Obj. 6 Utredningsområde lämning enligt FMIS lämning enligt utredning Ej kulturhistorisk lämning enligt utredning Schakt S4 S13 Obj. 3 S16 S14 S15 S5 S6 S7 S18 Y557500 S17 S20 S19 Obj. 5 Obj. 4 S8 Obj. 1 X6597400 Obj. 2 0 50 m Figur 3. Objektkarta med samtliga objekt, schakt och utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, blad storruta 10G, Ek karta 10G9c. Skala 1:2 000. Macksta

Lägenhetsbebyggelse i Macksta 9 Resultat Vid utredningen registrerades åtta objekt. Inga av dessa är klassade som lagskyddade fornlämningar. Sju objekt klassades som övriga kulturhistoriska lämningar. Ett av objekten utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer inom stor delar av ytan vid utredningsgrävningen. Övriga kulturhistoriska lämningar De sju objekten (1 2, 4 8) som klassats som övriga kulturhistoriska lämningar utgörs av lämningar efter tre lägenhetsbebyggelser (obj. 4, 7 och 8) som med största sannolikhet tillkommit efter år 1850. Det södra objektet (obj. 4) består av tre husgrunder, dels efter bostadshus med spismursröse (obj. 1) dels av jordkällare (obj. 2) respektive uthus (obj. 5). Det mellersta objektet (obj. 7) består av en synlig husgrund efter bostadshus med spismursröse (obj. 6). Det norra objektet (obj. 8) är en plats för ett hus, nu helt borttaget. Platsen har lagts in utifrån kartuppgift. Enligt kartan har här inte funnits uthus. Samtliga objekt återfinns tidigast på en historisk karta som upprättades mellan år 1894 0ch 1898. Då anges att bebyggelsen i norr Figur 4. Husgrunden objekt 1 i den södra lägenhetsbebyggelsen (objekt 4). Foto: Wivianne Bondesson.

10 Lägenhetsbebyggelse i Macksta Utredningsområde lämning enligt FMIS lämning enligt utredning Obj. 8 X6597700 Y557700 Obj. 6 Obj. 7 Obj. 3 Y557500 Obj. 5 Obj. 4 Obj. 1 X6597400 Obj. 2 0 50 m Figur 5. Resultatkarta med övriga kulturhistoriska lämningar inlagda med rektifierad historisk karta från år 1894 1898 som bakgrund med detaljer från utdrag ur Fastighetskartan, blad storruta 10G, Ekonomisk karta 10G9c. Skala 1:2 000. Macksta

Lägenhetsbebyggelse i Macksta 11 Figur 6. Husgrunden objekt 6 i den norra lägenhetsbebyggelsen (objekt 7). Foto: Wivianne Bondesson. tillhört arbetaren Aug. Carlqvist. Det mellersta objektet har tillhört Korporalen P. Björk som benämns lägenhetsegare och bebyggelsen i söder tillhört Lägenhetsegaren J A Hammarström. På båda de två sistnämnda tomterna finns då ytterligare uthus markerade som dock inte haft tillräckligt tydliga grundrester för att mätas in i fält. Bebyggelsen har här klassificerats som lägenhetsbebyggelse utifrån benämningen ovan av ägarna men det kan inte uteslutas säkert att det inte handlar om gårdar. På Häradskartan från år 1905 1911 återfinns alla lägenheterna och en del uthus. Bebyggelsen i mellersta delen saknas sedan på Ekonomiska kartan från år 1962 medan bostadshusen i söder och norr då ännu kvarstår. På äldre kartor saknas bebyggelsen helt. Avritningen från år 1718 visar dikade åkrar, impediment och skogar men inga hussymboler över huvud taget. Detsamma gäller på generalstabskartan från år 1840. Att hus/gårdssymboler saknas behöver dock inte alltid betyda att de inte funnits. I ortnamnsregistret SOFI benämns dock Mackstajorden som jordbrukslägenheter och lägenheter. Äldsta skriftliga belägg är från år 1609 och då som Makesta, een skattegård uthi (lakun) sockn, Makesta benämnd. Två år senare, år 1610 nämns Makestaby och Makesta hemmanen. Var dessa/detta hemman ska ha legat har inte gått att utröna inom ramen för uppdraget, det är i alla fall inte inom utredningsområdet.

12 Lägenhetsbebyggelse i Macksta Enligt ortsbor ska bebyggelsen i Macksta ha tillkommit efter den stora branden i Köping. Denna ägde rum år 1889, förstörde 48 gårdar och 92 hus vilket gjorde 650 personer hemlösa. Branden startades av att ett tioårigt barn lekte med eld. I Riksarkivets databas SVAR har inget belägg för flyttning till Macksta kunnat hittas, sannolikt för att personerna redan var hemmahörande i församlingen och inte inflyttade utifrån. Det finns heller inga fastighetslängder äldre än från år 1875 i Köpings stadsförsamlings kyrkoarkiv. I senare längder förekommer Mackstajorden med angivna ägare till fastigheterna men det har inte gått att finna belägg för bosättning här före år 1850 i dessa källor varför objekten inte kan bedömmas vara fornlämningar. Utgår Objekt 3 utgår då det inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen. Det utgjordes av ett förmodat boplatsläge som valts ut utifrån sina goda topografiska förutsättningar sett ur ett perspektiv från bronsålder och framåt. På lämpliga platser inom ytan drogs sammanlagt 20 schakt av varierande längd mellan 7 och 21 meter. I schakten påträffades endast recenta fynd och anläggningar. Kartreferenser Ekonomisk karta, år 1962, J133 10g9c64, Rikets allmänna kartverks arkiv. Generalstabskartan, år 1840, J243-73-1, Rikets allmänna kartverks arkiv. Häradskartan, år 1905-11, J112-73-10, Rikets allmänna kartverks arkiv. Köping stad, Macksta, år 1718, avritning, T33-1:6, Lantmäteristyrelsens arkiv. Köping stad, Macksta, år 1765, avmätning, T33-1:16, Lantmäteristyrelsens arkiv. Macksta, år 1898, övrigt, 19-köp-249, Lantmäterimyndigheternas arkiv.

Lägenhetsbebyggelse i Macksta 13 Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-2016-00304. Länsstyrelsens dnr: 431-1839-2016. SHMM:s projektnr: A13355. Intrasisprojekt: SHMM2016:063. Undersökningstid: 20 april samt 2 4 och 9 maj 2016. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Ulf Strucke och Magnus Lindberg samt systemförvaltare Johan Stenvall. Underkonsulter: LIP AB. Exploateringsyta: 2,4 ha. Undersökt yta: xxx kvadratmeter/löpmeter. Läge: Fastighetskartan, Storruta 10G. Ek karta 10G9c. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: E 557354,70, N 6597337,38. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

14 Lägenhetsbebyggelse i Macksta Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Objekt nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Lägenhetsbebyggelse. Husgrund, ca 8 5 m stor (ÖSÖ VNV), med utbyggnad i Ö, ca 3 2 m. Betongtrappa till utbyggnaden. Stenfot 0,2 0,4 m hög av tuktade stenar, 0,2 1,5 m långa, lagda i ett skift. Spismursröse i SV hörnet, 4 2 m stort och 0,5 m högt, övertorvat. Bevuxet med flera lövträd. Biologiskt kulturarv: Flera trädgårdsbuskar bl.a. syren. Se obj. 2 och 5. Orientering: -. Terräng: Flack Ö sluttning. F.d. tomt. Höjd: 15 20 m ö.h. 2 Lägenhetsbebyggelse. Jordkällare och växthusgrund. Källaren är av betong, 4 4 m stort och ca 1,6 m högt. Intakt med tak. I S ansluter en växthusgrund (?) med grundläggning av betong och sten, 4 4 m stor och 0,3 m hög, övermossad och täckt av bråte. Se obj. 1 och 5. Orientering: -. Terräng: Flack Ö sluttning. F.d. tomt. Höjd: 15 20 m ö.h. 3 Boplatsläge, ca 350 100 m stort (N S). Flackt område på ömse sidor om dikning. Vallbevuxen åker. Orientering: S och V om vägar. Terräng: Flackt område. Åkermark, gräs. Höjd: 15 20 m ö.h. 4 Lägenhetsbebyggelse. Ca 55 50 m stor (NV SÖ). Inkluderar husgrunderna obj. 1, 2 och 5. Förutom dessa har enligt historisk karta ytterligare uthus funnits på platsen i SÖ, dock utan synlig grund. Nu bevuxet med träd sly och ris. Orientering: -. Terräng: Flack förhöjning. F.d. tomt. Höjd: 20 m ö.h. 5 Lägenhetsbebyggelse. Husgrund, 3,5 3,5 m stor och 0,05 0,1 m hög med ställvis synlig stenfot 0,1 m hög av sten och betongsten. Uthus. Bevuxen med nässlor. Vid avskrapning av ytskikt visade sig ett lagt tegelgolv. Ingår i obj. 4. lägenhetsbebyggelse. Orientering: -. Terräng: Flack förhöjning. F.d. tomt. Höjd: 20 m ö.h. 6 Lägenhetsbebyggelse eller gård. Husgrund, 13,5 7 m stor (N S) med stenfot, 0,4 1 m långa stenar lagda i ett skift, 0,4 m hög. Utbyggnad mot V. Spismursröse, tegel, centralt, 8 4 m stort 0,5 m högt. Bevuxen med flera lövträd och en ung gran. Orientering: Ca 4 m V om hus. Terräng: Flack V sluttning. Tomt. Höjd: 15 m ö.h. 7 Lägenhetsbebyggelse eller gård. Ca 50 15 m stor (N S). En synlig husgrund efter bostadshus, obj. 6. Strax söder om husgrunden har ett uthus legat, ingen tydlig husgrund efter denna var dock synlig. Lägenhetsbebyggelse eller gård. Orientering: - Terräng: Flackt område. Tomt. Höjd: 15 m ö.h. 8 Lägenhetsbebyggelse eller gård. Ca 17 15 m stor (NNÖ SSV). Utbredning byråmässigt inlagt utifrån historisk karta. Idag planerat område utan tydlig husgrund. Orientering: Omedelbart V om väg. Terräng: Flackt område. Tomt. Höjd: 15 m ö.h. lämning lämning Utredningsobjekt lämning lämning lämning lämning lämning Se objekt 5 och 2. Ingår i objekt 4. Se objekt 1 och 5. Ingår i objekt 4. Utredningsgrävt med 20 schakt. Inga förhistoriska indikationer påträffades Äldsta kartbelägg år 1894. Lägenhetsegaren J A Hammarström. Samt Backe, delvis bebyggd om området väster därom. Se obj. 1, 2 och 5. Se objekt 1 och 2. Ingår i objekt 4. Ingår i objekt 7. Äldsta kartbelägg år 1894. Enligt karta har gården tillhört Korporalen P. Björk. Se objekt 6. Äldsta kartbelägg år 1894. Enligt karta har gården tillhört arbetaren Aug. Carlqvist.

Lägenhetsbebyggelse i Macksta 15 Bilaga 2. Schakttabell Schakt nr Objekt nr Beskrivning Anläggningar och fynd 1 3 14,5 2,5 m stort (Ö V) och 0,3 0,4 m djupt. Torv/ploglager 0, 1 m tjockt, sen lera. Ett djuptag ca 0,5 m djupt. Tegel m.m. 2 3 11,5 2,5 m stort (N S) och 0,3 0,4 m djup. Torv/ploglager 0,05 tjockt, sen lera. Tegel, porslin m.m. 3 3 13,5 2,5 m stort (NV SÖ) och 0,3 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen lera. Tegel porslin m.m. 4 3 13 2,5 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,3 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen lera i V delen, silt i mitten och grusig silt i Ö delen. 5 3 10,5 2,5 m stort (Ö V) och 0,3 0,4 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen grus i V delen, silt i mitten och lera i Ö delen. 6 3 16 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,3 0,7 m djupt. Torv/ploglager 0,05 m tjockt, sen lera med enstaka småsten. En oregelbunden mörkfärgning i mitten. 7 3 21,5 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, ploglager 0,2 m tjockt, sen lera. 8 3, 4 15 2,5 m stort (Ö V) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, ploglager 0,2 m tjockt, sen lera. Enstaka upp till 0,7 m stora stenar (A1). 9 3 10 2,5 m stort (N S) och 0,3 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt, sen lera. 10 3 13 2,5 m stort (N S) och 0,3 0,45 djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,3 m tjockt. Påförd jord, under det var lera. 11 3 14 2,5 m stort (N S) och 0,35 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt, sen lera med enstaka småsten. 12 3 15 2,5 m stort (N S) och 0,3 0,45 m djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt sen lera. Enstaka småsten. Lämningar efter korsande väg i S delen, ca 2 m bred av ett 0,05 m tjockt grusbemängt skikt. 13 3 17 2,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,3 till 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt sen lera. 14 3 20 2,5 m stort (N S) och 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt, sen lera. Sopanhopning i N delen. 15 3 14 2,5 m stort (N S). Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,3 m tjockt ovanpå 0,5 0,7 m tjockt skikt pålagrat material. 16 3 12 2,5 m stort (N S) och 0,3 0,4 djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt. Schaktet ansluter till ett stenfyllt dike i längriktningen. 17 3 15 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,3 0,45 djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt, sen lera med grus i undergrunden. Beläget nära dike i NV. 18 3 13 2,5 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,3 0,45 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt sen styv lera. Sten i botten i V delen. 19 3 7 2,5 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djup. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt, sen lera med någon sten. 20 3 8 2,5 m stort (NV SÖ) och 0,4 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder ploglager 0,2 m tjockt, sen lera med någon sten. Tegel, kol m.m. Tegel spik m.m. Tegel m.m. A1. Eldpåverkad sten, ca 0,7 m stor. Runt stenen syns kol och sot samt skärvor från stenen. Recent material bland kolet. Röjning. Tegel, spik, glas m.m. Tegel glas porslin m.m. Sparsamt med tegel m.m. Något järn, porslin, tegel. Järn, porslin, tegel, recent smidesslagg med hopsvetsade stycken av järnplåt. Tegel, slagg, järn, mynt? Tegel, järn, Cu-legering. Recent metall, glas, keramik, tegel. Keramik, tegel, järn. Tegel, glas, järn, Cu-legering. Tegel, glas, järn Cu-legering.

Lägenhetsbebyggelse i Macksta På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Macksta 1:3 m.fl. Utredningen gjordes inför planerad bostadsbebyggelse i området. Vid utredningen registrerades tre lokaler med sentida lägenhetsbebyggelser. De bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar då de tillkommit efter år 1850.