Alby i Vagnhärad. Rapport 2017:138 Arkeologisk utredning. Södermanlands län, Södermanland, Trosa kommun, Trosa-Vagnhärad socken, fastighet Alby 4:64

Transkript

1 Alby i Vagnhärad Rapport 2017:138 Arkeologisk utredning Södermanlands län, Södermanland, Trosa kommun, Trosa-Vagnhärad socken, fastighet Alby 4:64 Wivianne Bondesson

2

3 Alby i Vagnhärad Rapport 2017:138 Arkeologisk utredning Södermanlands län, Södermanland, Trosa kommun, Trosa-Vagnhärad socken, fastighet Alby 4:64 Dnr Wivianne Bondesson

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:138 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering och layout: Åsa Östlund Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

5 Innehåll Sammanfattning 6 Inledning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Arkeologisk potential inför utredningen 7 Målsättning 7 Metod 8 Resultat 8 Utgår 8 Referenser 9 Kartor 10 Administrativa uppgifter 10 Bilagor 11 Bilaga 1. Objekttabell 11 Bilaga 2. Schakttabell 11 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 6 Alby i Vagnhärad Arkeologerna, Statens historiska museer har genomfört en arkeologisk utredning i Vagnhärad. Vid utredningen påträffades inget av antikvariskt intresse. Sammanfattning Vid utredningen påträffades inget av antikvariskt intresse. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Arkeologerna, Statens historiska museer genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Alby 4:64 i Trosa kommun, Trosa-Vagnhärad socken, Södermanland. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag inför utarbetandet av en detaljplan. Uppdragsgivare var Peab Bostad AB genom Carlstedt Arkitekter. Utredningsområdet är cirka 0,05 km 2 (5 ha) stort och är beläget mellan m ö.h. Bergrunden i området utgörs av glimmerrik sedimentär bergart (lerskiffer, siltsten m.m.) som gränsar till sur intrusivbergart i norr (granit, granodiorit, monzonit m.m.). Jordarterna består av övervägande glacial lera i åkermarken och urberg i öster med sandig morän nedanför. Idag är stora delar av området åkermark eller används som transitlagring för matjord. Dessa ytor kantas av skogsmark med blandskog (fig. 1.). Antikvarisk bakgrund Utredningsområdet inventerades första gången år 1958 och reviderades år Delar av utredningsområdet har tidigare provundersökts år 1989 och förundersökts år 1990 (Franzén 1989, 1990a). I samband med detta har åkermarken inom utredningsområdet utredningsgrävts, väster om vägen grävdes 20 schakt med tre meter bredd fördelade på hela ytan, år Åkern öster om vägen provundersöktes året innan men hur många schakt som upptogs på denna åker framgår inte av rapporten då den samredovisas med flera andra åkerytor. Dessutom har därefter har flera arkeologiska utredningar och undersökningar företagits i närområdet bl.a. arkeologisk utredning av Fagerhult 2:10. (Franzén 1990b), arkeologisk förundersökning av en stensättning och en osäker stensättning i Fagerhult 2:10 (Kihlstedt 1991) och en arkeologisk förundersökning och undersökning av Trosa-Vagnhärad 47 och Trosa-Vagnhärad i Trosa-Alby 4:6 (Appelgren 1993). Därefter har en inventering och dokumentation av

7 Alby i Vagnhärad 7 hällristningsområdet mellan Alby och Åbro sydväst om Vagnhärad utförts (Broström 2007). Utredningsområdet och dess närområde utgörs av en rik fornlämningsmiljö från framförallt bronsålder och äldre järnålder. Även stenålder skulle kunna förekomma på de högre höjderna. För fem tusen år sedan var här en större ö i ett innerskärgårdslandskapmed förgreningar långt inåt land. På öns, senare halvöns södra del var en vik som exponerar mot sydväst med en mindre ö/grund i vikens mynning. Under senare perioder fylls landskapet på med rikligt med lämningar från brons och järnålder i form av fram för allt gravar och hällristningar. Trosaåns dalgång erbjuder fina lerjordar med rikt bete. Ån har strömmande vatten vilket gör den attraktiv för etablering av vattendrivna småindustrier som kvarnar och sågar. Redan år 1363 nämns t.ex. kyrkkvarn i Mölna, en gård belägen strax söder om utredningsområdet. Gården Alby har äldsta belägg från år Under 1500-talet består den av ett skattehemman och två kyrkohemman. Det finns ett par fynd registrerat i SHM:s lösfyndsregister på den aktuella ägan, Alby, med inv. nr Det utgörs av en enkel skafthålsyxa av bergart samt en ljus flintdolk. Inv.nr utgörs av fynden från de ovannämda undersökningarna år Vid undersökningen av röset Trosa-Vagnhärad 90 påträffades brända ben, krukskärvor, en rakkniv, en dolkformad eldslagningssten av flinta från äldre bronsålder. I den östra delen av anläggningen hittades fem lieblad av järn och två holkyxor av järn som tillhör romersk järnålder. I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade. Arkeologisk potential inför utredningen Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta boplatser från den befolkning som fanns i området under bondestenåldern och framåt. För cirka 4000 år sedan var platserna belägna i sydsluttningar ner mot en smal djupt inskuren havsvik i ett ganska tätt landskap med såväl mer sammanhängande landområden samt många större och mindre öar i ett rikt skärgårdslandskap med goda förutsättningar baserade på marin fångst. Därefter har den uppgrundade leriga dalgången erbjudit goda förutsättningar för bete på de sankängar som då bildades. Då åkermarken utredningsgrävts åren 1989 respektive 1990, utan att påträffa förhistoriska indikationer, beslutades i samråd med länsstyrelsen att nu lägga fokus på skogsmark och impediment som tidigare, utifrån den tidens kunskapsläge, inte undersöktes närmare. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser och andra lämningar dolda under mark. Status för eventuella boplatslägen och andra dolda lämningar

8 8 Alby i Vagnhärad fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiera förhistoriska boplatser, från yngre stenålder och framåt. Identifiera hällristningar/skålgropar, från bronsålder. Identifiera förhistoriska gravar, från bronsålder och framåt. Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska lämningar som exempelvis såsom äldre bebyggelselämningar, kolmilor och tjärdalar. Metod Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, rapporter, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, Skogens Pärlor, excerpter, ortnamnsregistret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Efter varje maskindrag rensades ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Där det inte gick att använda maskin upptogs meterrutor med handredskap som rensades med skrapor ner till 0,1 0,15 meter djup. Även dessa rutor lades igen. Lämpliga hällar torvades av och borstades rena varefter de besiktigades av Sven-Gunnar Broström, Botark. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport. Resultat Vid utredningen registrerades fem objekt. Inga objekt klassades som lagskyddade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Alla objekten utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer inom stor delar av ytan vid utredningsgrävningen (fig. 2). Utgår Objekten 1 5 utgår då det inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen. Objekten 1 samt 3 5 hade valts ut utifrån sina lämpligheter som boplatser sett ur ett neolitiskt marint fångstperspektiv. De var belägna på forntida stränder i en vik som exponerade mot sydväst och med en liten ö/grund i mynningen. Objekten utredningsgrävdes sammanlagt med 24 maskindragna schakt och tre handgrävda meterrutor, på en plats dit maskinen inte kunde komma. Inga förhistoriska indikationer påträffades.

9 Alby i Vagnhärad 9 Objekt 2 var beläget på ett impediment med ställvis berg i dagen. Det utgjorde en lämplig yta för hällristningar/skålgropar. Här upptogs tre schakt för att frilägga mer berghäll. Större delen av berget utgjordes dock av material som inte utgör ett bra underlag för dessa lämningstyper. De hällar som var av bra kvalitet borstades rena och undersöktes av Sven-Gunnar Broström, Botark, varefter platsen kunde avfärdas. Ett fåtal stenfragment från det sämre berget, cirka 155gram, har analyserats okulärt samt sågats och studerats i stereolupp av geolog Erik Ogenhall, Arkeologerna. Frågeställningen gällde huvudsakligen vilka bergarter som ingick vilket framgår av hans analys nedan. Det största fragmentet, som har en kantig och brun yta, bestod av grovkristallin kvarts och fältspat samt mörk glimmer. Bergarten är sannolikt en grovkornig granit eller möjligen gångbergarten pegmatit. Stenen genomkorsas av flertalet sprickor, som har samma bruna färg som ytan, vilket gör den spröd. Detta tyder på att stenen kan vara skörbränd. Den mörka/svarta glimmern, sannolikt biotit, visar dock ingen brunfärgning vilket skulle vara fallet om temperaturen överstigit cirka 400 grader. Det mindre fragmentet består av en finkorning, förskiffrad och spröd bergart som är rik på mörk glimmer, sannolikt biotit, men även kvarts och fältspat. Bergarten kan ha ett vulkaniskt ursprung, men ett sedimentärt dito kan inte uteslutas. Även detta fragment har en brun yta och bruna inre sprickor vilket antyder att den är skörbränd. Dock visar även här den mörka glimmern en normal färg vilket begränsar eventuell upphettning till under cirka 400 grader. Den bruna ytan, samt bruna inre sprickorna, i båda bergarterna är sannolikt en sekundär färgning orsakad av vittring och/eller omgivande jord/vatten. Båda fragmenten kan ha varit skörbrända, men då sannolikt vid temperaturer under 400 grader (fig. 3). Referenser Appelgren, K Trosa-Alby. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:36. Stockholm. Broström, S-G Hällristningsområdet mellan Alby och Åbro sydväst om Vagnhärad i Trosa-Vagnhärads sn, Trosa kommun, Södermanland. Rapport över inventering och dokumentation utförd av Sven-Gunnar Broström med bidrag av Kenneth Ihrestam och Roger Wikell. BOTARKRAPPORT Franzén, B.-M Provundersökning. Södermanland, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa-Alby 4:6. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA med dnr 2942/89. Stockholm. 1990a. Arkeologisk förundersökning. Södermanland, Trosa- Vagnhärad socken, Trosa-Alby 4:6. Fornlämning 90 samt intill 127. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA med dnr 3142/90. Stockholm. 1990b. Arkeologisk utredning. Södermanland, Trosa-Vagnhärad socken, Fagerhult 2:10. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA med dnr 3892/90. Stockholm. Janzon, K Det medeltida Sverige. 2. Södermanland. Hölebo och Rönö Härad. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

10 10 Alby i Vagnhärad Kihlstedt, B En stensättning och en osäker stensättning. Arkeologisk förundersökning. Södermanland, Trosa-Vagnhärad socken, Fagerhult 2:10, RAÄ 294. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA med dnr 4274/91. Stockholm. Kartor rak= Rikets allmänna kartverks arkiv lm= Lantmäterimyndigheternas arkiv lms= Lantmäteristyrelsens arkiv Alby avmätning, år 1691, C12:244. lms Alby laga skifte, år 1838, C83:2-3. lms Alby laga skifte, år 1858, C82:2-4. lms Alby storskifte, år 1762, C82:2-1 lms Avmätning, år 1679, C13:51. lms Ek karta, år 1958, J133-9h7j60, rak Generalstabskartan, år 1873, J rak Gränsbest, år 1821, 04-trj-48. lm Häradskartan, år , J rak Laga skifte, år 1841, 04-trj-67. lm Laga skifte, år 1859, 04-trj-70. lm Trosa Vagnhärad socken, år C13: lms Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMM:s projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM2017:153. Undersökningstid: 11 samt oktober Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Daniel Sahlén samt systemförvaltare Johan Stenvall. Underkonsulter: Mantum AB. Botark. Exploateringsyta: 5 ha. Undersökt yta: 230 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, Fastighetskartan, blad storruta 65G 3EN Vagnhärad. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: E ,27, N ,68. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm:. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

11 Alby i Vagnhärad 11 Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Obj.nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (NNV SSÖ), beläget i flackt område nedanför berg i en forntida vik.invid och V om ägogräns. Plant område nedanför berg. Skogsmark, blandskog m ö.h. 2 Utredningsobjekt Impediment med häll, ca m stort (Ö V), möjlig lokal för skålgropar. Impediment i åkermark. Skogbevuxet m ö.h. 3 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (VSV ÖNÖ), beläget i flackt område nedanför berg. Traktorstig i N. Invid och S om kraftledningsgata. Flack sluttning nedanför berg. Skogsmark, blandskog m ö.h. 4 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (NNV SSÖ) beläget på avsats i N sluttning av berg. Exponerar ner mot forntida vik. Skogbevuxet med gles blandskog. Avsats i N sluttning. Skogsmark, blandskog m ö.h. 5 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (NÖ SV), beläget på en flackt SV sluttande avsats i en V sluttning omgiven av berghällar och påtagligt jämnare än omgivningen. Avsats i V sluttning. Skogsmark, blandskog. 30 m ö.h. Ej kulturhistorisk lämning. Utredningsgrävd med 5 schakt. Ej kulturhistorisk lämning. Utredningsgrävd med 3 schakt. Ej kulturhistorisk lämning. Utredningsgrävd med 2 schakt. Ej kulturhistorisk lämning. Utredningsgrävd med 17 schakt. Ej kulturhistorisk lämning. Utredningsgrävd med 3 handgrävda rutor. Bilaga 2. Schakttabell Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd 1 4 3,2 1,2 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen grusig morän med måttligt med upp till 0,3 m stora stenar ,2 m stort (N S) och 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen grusig morän med måttligt med 0,05 0,2 m stora stenar ,2 1,2 m stort (N S) och 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig morän med måttligt med 0,05 0,4 m stora stenar ,2 1,2 m stort (N S) och 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig, siltig morän med måttligt med 0,05 0,2 m stora stenar m stort (NNV SSÖ) och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen häll i S och humös, siltig morän med enstaka småsten ,7 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen häll i hela schaktet utom i SV, där var siltig, humös morän med måttligt med 0,05 0,2 m stora stenar m stort (NNV SSÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig siltig morän med måttligt med 0,05 0,4 m stora stenar ,5 1,2 m stort (Ö V) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig siltig morän med måttligt med 0,05 0,45 m stora stenar ,5 1,2 m stort (Ö V) och 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös siltig morän med måttligt med 0,05 0,4 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös siltig morän med måttligt med 0,05 0,3 m stora stenar ,2 1,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,35 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen siltig morän med måttligt 0,05 m stora stenar samt enstaka 0,45 m stora stenar ,2 2 m stort (NÖ SV) och 0,1 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös siltig morän med måttligt med 0,05 0,25 m stora stenar ,2 m stort (NV SÖ) och 0,2 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen grusig morän med måttligt med 0,05 0,2 m stora stenar ,2 m stort (NV SÖ) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen grusig morän med måttligt med 0,05 0,2 m stora stenar samt en 0,3 m stor sten ,2 m stort (NV SÖ) och 0,2 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen grusig morän med måttligt med 0,05 0,4 m stora stenar ,2 m stort (NÖ SV) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen siltig morän med måttligt med 0,05 0,4 m stora stenar ,2 m stort (NV SÖ) och 0,2-0,3 m djupt. Torv 0,02-0,03 m tjockt, sen siltig morän med måttligt/rikligt med 0,05 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen siltig lera med måttligt med 0,05 0,1 m stora stenar ,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen siltig/lerig morän med måttligt med 0,05-0,2 m stora stenar. Tabellen fortsätter på nästa sida.

12 12 Alby i Vagnhärad Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd ,2 1,2 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen morän med siltig lera med måttligt med 0,05 0,25 m stora stenar ,7 1,2 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen siltig lerig morän med måttligt med 0,05-0,2 m stora stenar ,7 1,2 m stort (Ö V) och 0,4 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös siltig/lerig morän med sparsamt med 0,05 0,5 m stora stenar ,7 1,2 (NÖ SV) och 0,45 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen humös, siltig, lerig morän med sparsamt med 0,05 0,1 m stora stenar. Tegelrörsbitar. Stubbe i centrala delen ,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,35 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen siltig lerig morän med sparsamt med 0,05 0,1 m stora stenar. Siltigt grus i botten m stor (NV SÖ) och 0,15 m djup. Torv 0,07 m tjockt, sen sandig, grusig morän med ett fåtal upp till 0,1 m stora stenar. Handgrävd m stor (NV SÖ) och 0,15 m djup. Torv 0,1 m tjockt, sen grusig morän med rikligt med småsten, <0,15 m stora. Handgrävd m stor (NV SÖ) och 0,1 m djup. Torv 0,07 m tjockt, sen grusig morän med måttligt med 0,1 m stora stenar. Handgrävd m stort (NÖ SV) och 0,05-2 m djupt. Torv/mossa 0,02 0,07 m tjockt, sen berg/sandig, grusig morän med rikligt med 0,05-0,25 m stora stenar m stort (Ö V) och 0,02-0,15 m djupt. Torv/mossa 0,02 0,05 m tjockt, sen berg/humös grusig morän med måttligt med 0,02 0,15 m stora stenar ,5 1,2 m stort (NÖ SV) och 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen grusig morän med rikligt med vittrat berg med sten upp till 0,2 m stora.

13 Alby i Vagnhärad km Figur 1. Läget för den arkeologiska utredningen markerat på utdrag ur Terrängkartan, blad 594 Gnesta (skala 1:50 000), och Sverigekartan.

14 14 Alby i Vagnhärad Schakt Ej fornlämning enligt utredning Utredningsområde Trosa-Vagnhärad 296:1 S20 S21 Obj 1 S24 S22 Y S23 X Obj 2 S29 S28 S30 S18 S19 Obj 3 Obj 5 S26 S27 S25 Trosa- Vagnhärad 127:1 Obj 4 S16 S6 S5 S4 S8 S3 S7 S15 S2 S9 S1 S11 S10 S12 S14 Trosa- Vagnhärad 127:1 S17 S13 X Y Albylund 0 50 m Figur 2. Objektkarta med samtliga objekt och schakt inom utredningsområdet markerat på utdrag ur Fastighetskartan, storruta 65G 3EN Vagnhärad. Skala 1: Trosa- Vagnhärad 90:1 Trosa-Vagnhärad 47:1

15 Alby i Vagnhärad 15 Figur 3. Daniel Sahlén och Sven-Gunnar Broström arbetar med att frilägga lämpliga hällar. Foto: Wivianne Bondesson.

16