Själv i Ösmo inför ny detaljplan. Rapport 2018:122 Arkeologisk utredning, etpp 1 och 2

Transkript

1 Själv i Ösmo inför ny detaljplan Rapport 2018:122 Arkeologisk utredning, etpp 1 och 2 Södermanlands län, Södermanland, Nynäshamns kommun, Ösmo socken, fastighet Själv 5:14 m.fl. Wivianne Bondesson

2 Den uppdragsarkeologiska processen Arkeologisk inventering Arkeologisk utredning Arkeologisk förundersökning Arkeologisk undersökning Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökningar och undersökning. Processen syftar i första hand till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2) där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i processen. Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en arkeologisk undersökning. De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av en arkeologisk undersökning. Mer information om den uppdragsarkeologiska processen finns på Riksantikvarieämbetets hemsida: ( den-uppdragsarkeologiska-processen/). Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter.

3 Själv i Ösmo inför ny detaljplan Rapport 2018:122 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Södermanlands län, Södermanland, Nynäshamns kommun, Ösmo socken, fastighet Själv 5:14 m.fl. Dnr Wivianne Bondesson

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2018:122 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering och layout: Åsa Östlund Omslag framsida: Boplatsen objekt 7, fotograferad från väster. Foto: Wivianne Bondesson. Omslag baksida: Objekt 6, gränsmärke, från söder. Foto: Wivianne Bondesson. Tryck/utskrift: Åtta.45 Tryckeri AB, 2018

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential inför utredningen 6 Målsättning 6 Metod 7 Resultat 7 Nya fornlämningar 7 Övrig kulturhistorisk lämning 12 Utgår 12 Referenser 12 Kartor 12 Administrativa uppgifter 13 Bilagor 13 Bilaga 1. Objekttabell 13 Bilaga 2. Schakttabell 14 Bilaga 3. Fyndtabell 16 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 km Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Terrängkartan (skala 1:50 000), och Sverigekartan.

7 5 Sammanfattning Vid utredningen registrerades åtta objekt varav sju utredningsgrävdes. Dessa utgjordes av boplatslägen, d.v.s. möjliga fornlämningar. Två av dem visade sig vara boplatser och därmed fornlämningar. På de andra påträffades inget av antikvariskt intresse varför de objekten utgår. Det åttonde objektet var ett gränsmärke som bedömdes vara övrig kulturhistorisk lämning. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har Arkeologerna, Statens historiska museer, genomfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Själv 5:14 m.fl., Ösmo socken i Nynäshamns kommun, Södermanland. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag inför utarbetandet av en detaljplan. Uppdragsgivare var Nynäshamns kommun (figur 1). Utredningsområdet är ca 0,15 km 2 (15 ha) stort och är beläget mellan m ö.h. Bergrunden i områdets norra del utgörs av sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.) som i söder gränsar till kvarts- och fältspatrik sedimentär bergart (sandsten, gråvacka m.m.). Jordarterna består av urberg delvis täckt av sandig morän med mindre partier med glacial lera. Idag är området skogbevuxet med uppvuxen blandskog med mindre hällmarksområden. I södra delen är en sankmark (figur 1). Antikvarisk bakgrund Ösmo socken förstagångsinventerades i Riksantikvarieämbetets regi år 1951 och reviderades senare år I Skog & Historias i Skogens Pärlor finns inga resultat registrerade inom området. Området omedelbart öster om utredningsområdet utreddes inför byggandet av väg 73 år 2003 av Arkeologikonsult och näraliggande platser förundersöktes år 2005 samt undersöktes år Cirka en kilometer väster om utredningsområdet har tidigare en utredning genomförts i Segersäng av Arkeologhuset, avrapporterad år 2014 inför detaljplaneläggning för bostäder (Wikell & Pettersson 2014). Utredningarna resulterade framför allt i ett flertal stenålderslokaler inom det höjdintervall som nu är aktuellt i föreliggande utredning. Utredningsområdet saknar registrerade forn- och kulturlämningar. Det ligger i skogsmark i utkanten av en mycket rik kulturbygd med många olika typer av lämningar. Framför allt har ett stort antal boplatser påträffats vid utredningar i närområdena i det som under

8 6 äldre stenålder var ett rikt skärgårdslandskap i yttersta havsbandet. Inom utredningsområdet skulle även stenålder kunna förekomma på de höjdlägena. För drygt sju tusen år sedan var här en långsmal ö i nord sydlig riktning med den östra sidan vänd mot det öppna havet och den västra sidan mot ett skärgårdslandskap med en mosaik med större och mindre öar. En plats delvis belägen i ett skyddat läge med närhet till många resursområden såväl de yttre sälkobbarna som lugnare fiskegrund och fågelvikar. Byn Själv har äldsta skriftliga belägg från år 1331 då den benämns Skialfby i DMS. År 1350 benämns den Skael och ett par år därefter förekommer stavningen Öffuerskelffin och år 1385 Skaelff i SOFI. Byn består år 1350 av en skatteutjord och 3 frälsehemman. År 1442 ger Erengisle Nilsson i morgongåva till Birgitta Olofsdotter fem gårdar och tre torp i Själv. År 1531 nämns två gårdar i Skelff (SOFI). År 1556 utgörs Själv av tre arv- och eget hemman, varav två öde år 1572, och ett frälse samt ett arv-och eget hemman år 1556, nuvarande Norrsjälv. Det är alltså olika under olika tider hur många gårdar som funnits i Själv som därtill betecknas dels som by och dels som gårdar i SOFI. Det finns inget fynd registrerat i SHM:s lösfyndsregister i det aktuella området, däremot boplatsmaterial från de utredda/undersökta fornlämningarna Ösmo Fynden utgjordes framför allt av slagen kvarts och grönsten på de mesolitiska lägena och därtill keramik på de neolitiska eller senare lägena (inv.nr 35112, 35119, 35123, 35277, 35278, 35279, och 35282). I Skog & Historias register Skogens pärlor finns inga ytterligare poster registrerade då resultaten granskats och förts in i FMIS. Arkeologisk potential inför utredningen Utredningsområdets arkeologiska potential utgjordes framför allt av möjligheten att hitta kustboplatser från den befolkning som fanns i området under jägarstenåldern och framåt. För cirka 7000 år sedan var området beläget på en långsmal ö i nord sydlig riktning med den östra sidan vänd mot det öppna havet och den västra sidan mot ett skärgårdslandskap med en mosaik med större och mindre öar. En plats delvis i ett skyddat läge med närhet till många resursområden såväl de yttre sälkobbarna som lugnare fiskegrund och fågelvikar. Här var ett rikt skärgårdslandskap med goda förutsättningar baserade på marin fångst och med tillgång till diversifierade resurser från de större öarna i väster. Därefter har området karaktär av utmark till byn Själv med en potential för att hitta lämningar efter utmarksbruk från historisk tid. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser och andra lämningar dolda under mark. Status för eventuella boplatslägen och andra dolda lämningar fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar

9 7 utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiera förhistoriska boplatser, från äldre stenåldern och framåt. Inventeringen ska också redovisa övriga kulturhistoriska lämningar som exempelvis såsom äldre bebyggelselämningar, kolmilor och tjärdalar. Metod Arbetet inleddes med en genomgång av bakgrundsmaterial som litteratur, rapporter, FMIS, SHM:s lösfyndsregister, Skogens Pärlor, excerpter, ortnamnsregistret SOFI, Riksarkivet, digitala historiska kartor och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa har beskrivits kortfattat enligt RAÄ:s praxis och mätts in med DGPS. Närliggande lämningar besiktigades. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar har utförts med hjälp av grävmaskin varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Efter varje maskindrag rensades ytan för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Där det inte gick att använda maskin upptogs meterrutor med handredskap som rensades med skrapor ner till 0,1 0,4 meter djup. Även dessa rutor lades igen. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport. Resultat Vid utredningen registrerades åtta objekt. Två av dessa klassades som lagskyddade fornlämningar, en var en övrig kulturhistorisk lämning och de övriga fem objekten utgick då de inte uppvisade några förhistoriska indikationer inom stora delar av ytan vid utredningsgrävningen. På lämpliga platser inom objekten drogs sammanlagt 78 schakt/provgropar av varierande längd mellan 1 och 17 m 2 (figur 2). Nya fornlämningar Fornlämningarna utgörs av två stenåldersboplatser från senmesolitikum (objekten 4 och 7). De är båda belägna på sluttningarna av ett och samma höga berg, som idag är 65 meter högt. Boplatserna ligger östra sidan av berget, på mellan m ö.h. Objekt 4 är beläget på en mycket flackt östsluttande avsats ner mot det som var hav i forntiden för cirka 7000 år sedan. Platsen var då en ö i yttersta havsbandet med några mindre öar i öster och större öar i väster. Boplatsen är topografiskt avgränsad av sluttningar i söder och öster, av stenigare område i norr samt av en brantare bergvägg i väster. Ytan är relativt mindre stenig än omgivningen och bevuxen med gles blandskog, Inom den cirka meter stora ytan upptogs nio schakt. I två av dem påträffades kvartsavslag, kvartssplitter, övrig slagen kvarts samt lite skärvsten (figur 3).

10 8 Lisseläng Ösmo 659:1 Ösmo 660:1 Obj 8 Björkkärr Obj 7 Obj 1 Y X Obj 2 Figur 2. Utredningsområdet med samtliga objekt, forn- och kulturlämningar markerade på utdrag ur GSD-Fastighetskartan, storruta 65G 4GN Grödby, Ekonomiska kartan blad 9I 9e. Skala 1: Obj 3 Obj 4 Utredningsobjekt Fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Utredningsområde Obj 5 Obj 6 X Y m

11 9 Schakt Utredningsobjekt Fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Utredningsområde Figur 3. Detalj över södra delen av utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur GSD-Fastighetskartan, storruta 65G 4GN Grödby, Ekonomiska kartan blad 9I 9e. Skala 1: Obj 3 S45 S38 S44 S39 S43 S42 S73 S74 S72 S75 S76 S71 S77 S88 S41 S40 Obj 2 Y X S68 S69 S67 S66 S70 S65 S63 S64 S62 Obj 4 S61 X Y S46 S58 S49 S57 S56 S50 S52 S51 S55 S54 S60 S59 S47 S48 Obj 5 Obj 6 S m

12 10 Provgrop (Pg) Schakt Utredningsobjekt Fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Utredningsområde Figur 4. Detalj över norra delen av utrednings området med objekt, schakt och provgropar markerade på utdrag ur GSD-Fastighetskartan, storruta 65G 4GN Grödby, Ek karta 9I 9e. Skala 1: Pg 1 Pg 2 Pg 3 Pg 6 Pg 9 Pg 7 Pg 5 Pg 4 Pg 8 Pg 19 Pg 10 Pg 13 Pg 16 Pg 11 Pg 15 Pg 17 Pg 18 Pg 14 Pg 12 Lisseläng Obj 8 X Y Y S32 X Obj 7 Pg 23 Pg 36 Pg 25 Pg 25 Pg 22 Pg 37 Pg 21 Pg 20 S31 S33 S34 S35 Obj 1 S27 S26 S30 S28 S m

13 11 Obj 7 X Y Y X Obj 4 Figur 5. Terrängmodell med boplatserna objekt 4 och 7 vid en havsnivå 45 meter över dagens havsnivå. Av Bengt Westergaard, Arkeologerna.

14 12 Objekt 7 ligger i en öst västlig svacka på östsluttningen av berget och öppnar upp mot det forntida havet. Boplatsen är topografiskt avgränsad av högre liggande hällmark i norr, väster och söder. Boplatsytan är cirka meter stor, en relativt stenfri flack östsluttning och med sandig/siltig morän. Idag är här en gles blandskog. Inom om rådet grävdes åtta provgropar för hand varav fem inte gav några säkra förhistoriska indikationer. I tre av provgroparna, belägna i centrala delen, påträffades emellertid säkert slagen kvarts i form av avslag, splitter och övrig slagen kvarts samt lite skärvsten (figur 4). På båda lokalerna har alltså fynd påträffats ganska koncentrerat inom mindre ytor. Det är dock vanskligt att säga om det därför rör sig om små boplatser, det kan ju inte uteslutas att det finns fler koncentrationer inom ytorna mellan schakten/groparna (figur 5). Övrig kulturhistorisk lämning Ett gränsmärke, objekt 6, har bedömts som övrig kulturhistorisk lämning då det är av ordinär typ, även om det inte står i en aktuell gräns idag. Se beskrivning i objekttabell. Enligt Ekonomisk karta från år 1979 står den i gränsen mellan byarna Själv och Jursta. Gränsen finns på flera kartor från år 1739 och framåt men saknas på dagens digitala Fastighetskarta (se baksidesbild). Utgår Objekten 1 3, 5 och 8 utgår då det inte uppvisade några förhistoriska indikationer vid utredningsgrävningen. Objekten hade valts ut utifrån sina lämpligheter som boplatser sett ur ett mesolitiskt marint fångstperspektiv. De var belägna på forntida stränder. Fem av dem exponerade mot öster, en mot söder och norr samt en mot väster. Objekten utredningsgrävdes med sammanlagt 19 provgropar och 61 maskindragna schakt varefter ytan rensades med handredskap. Inga förhistoriska indikationer påträffades. Referenser Ahlbäck, M. & Isaksson, M Riksväg 73. Slutundersökningar. RAÄ 661, 663, 664, 665 och 666, Ösmo sn, Södermanland. Arkeologikonsult Rapport 2007:2037. Upplands Väsby. Ahlbäck, M., Isaksson, M., Fors, T. & Risberg, J Riksväg 73. Förundersökningar. Överfors Västnora. Arkeologikonsult Rapport 2005:1091. Upplands Väsby. Isaksson, M., Holmgren, I., Fors, T., Ahlbäck, M. & Blidmo, R Riksväg 73. Alternativ E, Älgviken Fors. Ösmo och Västerhaninge socknar. Arkeologikonsult Rapport 2003:1082. Upplands Väsby. Wikell, R. & Pettersson, M Segersäng. Arkeologisk utredning. Södermanland, Sorunda och Ösmo socknar. Arkeologhuset Rapport 2914:1. Kartor rak = Rikets allmänna kartverks arkiv lm = Lantmäterimyndigheternas arkiv lms = Lantmäteristyrelsens arkiv

15 13 Ekonomiska kartan Segersäng 1951 J133-9i9e53, rak Ekonomiska kartan Segersäng 1979 J133-9i9e81, rak Generalstabskartan 1873 J , rak Häradskartan, år 1901 J , rak Själv, arealavmätning, år 1739, 01-ösm-38, lm Själv, arealavmätning, år 1778, 01-ösm-47, lm Själv, arealavmätning, år 1694, 01-ösm-13, lm Själv, geometrisk avmätning, år 1694, C9-49, lms Själv, geometrisk avmätning, år 1739, A , lms Själv, storskifte, år 1776, A , lms Själv, storskifte, år 1780, 01-ösm-48, lm Administrativa uppgifter SHMMs dnr: Länsstyrelsens dnr: (beslutsdatum ). SHMMs projektnr: Intrasisprojekt: A2018:109. Undersökningstid: 5 juli samt augusti Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmed arbetare Katarina Appelgren och Louise Evanni samt system förvaltare Johan Stenvall. Underkonsulter: Mantum AB. Exploateringsyta: 15 ha. Undersökt yta: 392 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, GSD-Fastighetskartan, blad storruta 65G 4GN Grödby, Ek karta 9I 9e. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N , E Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar: Analoga dokumentationshandlingar förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHM), Stockholm. Digitala dokumentationshandlingar lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: F1 F5 förvaras hos Arkeologerna, Hägersten i väntan på fyndfördelningsbeslut. Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Obj.nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (N S) beläget V om och nedanför berg. Exponerar mot V, ytan sluttar mot N V S. Pass över berget i Ö. Tät uppvuxen skog. Traktorspår. N V S sluttning nedom berg. Skogsmark, blandskog m ö.h. 2 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (NV SÖ). Beläget i en ställvis stenig SÖ sluttning. Gles uppvuxen blandskog. Traktorspår från NV, lite svårt. SÖ sluttning nedanför berg. Skogsmark, blandskog. 45 m ö.h. 3 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (N S) beläget i Ö sluttning av berg. Ställvis block och häll. Gles uppvuxen blandskog. Avsats i Ö sluttning. Skogsmark, blandskog. 50 m ö.h. 4 Utredningsobjekt Boplats, ca m stort (N S) beläget på avsats i Ö sluttning. Ställvis stenigt. Gles uppvuxen blandskog. Avsats i Ö sluttning. Skogsmark, blandskog. 50 m ö.h. Ej kulturhistorisk lämning. Utgår. Utredningsgrävd med 10 schakt. Ej kulturhistorisk lämning. Utgår. Utredningsgrävd med 8 schakt. Ej kulturhistorisk lämning. Utgår. Utredningsgrävd med 8 schakt. Fornlämning Utredningsgrävd med 9 schakt.

16 14 Obj.nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 5 Utredningsobjekt Boplatsläge ca m stort (N S) beläget i pass mellan flera höjder och bergsknallar. Uppvuxen blandskog. Pass mellan höjder. Skogsmark, blandskog m ö.h. 6 Gränsmärke Postament, kvadratiskt, 1 1 m stort och 0,3 0,5 m högt av 0,2 0,6 m stora stenar i upp till 3 skift. Hjärtsten, 0,5 m hög, 0,25 0,4 m bred och 0, 15 0,2 m tjock. Belamrad med en trädstam. Gräns mellan Själv och Jursta, enligt Ekonomiska karta Ej i gräns idag. Invid och V om häll. Skogsmark, blandskog. 40 m ö.h. 7 Utredningsobjekt Boplats ca m stort (Ö V) beläget i flackt Ö sluttande gip omgiven av berg. Bevuxen med gles uppvuxen blandskog. Handgrävning. Flack Ö sluttande gip. Skogsmark, uppvuxen blandskog m ö.h. 8 Utredningsobjekt Boplatsläge, ca m stort (NNV SSÖ) beläget på en avsats i Ö sluttning. Bevuxen med gles uppvuxen blandskog. Ej maskin. Avsats i Ö sluttning. Skogsmark, blandskog m ö.h. Ej kulturhistorisk lämning. Utgår. Utredningsgrävd med 16 schakt. Övrig kulturhistorisk lämning. Fornlämning Utredningsgrävd med 8 schakt. Ej kulturhistorisk lämning. Utgår. Utredningsgrävd med 19 provgropar. Bilaga 2. Schakttabell Schakt/ Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd Pg nr m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,03 m tjockt sen ljus, något lerblandad silt. I NV delen i kanten av rutan grävdes ytterligare0,3 m djupt för att fastställa ev skillnader m stort och 0,1 0,1 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen lerblandad silt med enstaka stenar 0,05 0,1 m stora m stort och 0,2 0,25 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen hårt packad lerig silt med någon småsten m stort och 0,2 0,3 m djupt. Torv sen lerblandad silt m stort och 0,2 m djupt. Torv sen lerblandad silt med enstaka mindre stenar, - ca 0,05 m stora m stort och 0,2 m djupt, en mindre yta ytterligare 0,1 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen - hårt packad lerblandad silt med moränsten, 0,05 0,3 m stora samt en större 0,5 m stor på flatsidan m stort och0,3 m djupt, ett djuptag ytterligare 0,15 m djup. Torv 0,05 m tjockt sen - lerblandad silt med inslag av 0,2 0,3 m stora stenar (3 st) m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,05m tjockt sen hårt packad lerblandad silt med enstaka 0,05 m stora stenar m stort och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen lerig silt med sparsamt med sten, 0,03 0,2 m stora m stort och 0,3 m djupt. Torv 0,05m tjockt sen lerblandad silt med inslag av 0,05 m stora stenar m stort och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,05 0,08 m tjockt sen gul sand med moräninslag. Stenar 0,05-0,1 m stora med en förtätning i S delen m stort och 0,2 0,25 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med rikligt med moränsten, 0,05 0,2 m stora, i huvudsak mindre sten m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,03 m tjockt sen plog, 0,15 m tjockt, av brunjord med enstaka kolbitar<0,01 m stora, sen silt. Sparsamt med 0,03 0,1 m stora stenar m stort och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med inslag av moränsten, 0,2 m stora, men även mindre, 0,1 m stora, ca 6 st m stort och 0,15 m djupt. Torv sen sand med lerinslag och enstaka stenar, ca 0,1 m stora m stort och 0,1-0,15 m djupt. Torv 0,03 m tjockt sen silt med sparsamt med småsten, 0,01 0,1 m stora m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med moränsten, 0,05 0,2 m stora. 1 kvarts, tveksamt om slagen. 1 kvarts, tveksamt om slagen. 2 kvarts, tveksamt om slagna. Lite kolstänk. - Kolstänk. - 1 kvarts, tveksamt om slagen. Järnfragment (hästskosöm). Ej tillvaratagna. - 1 kvarts, tveksamt om slagen. Kolstänk. 1 kvarts, tveksamt om slagen m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen ljus silt med moränsten, 0,05 m stora m stort och 0,25 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjockt sen ploglager av matjord ca - 0,1 m tjockt, sen sand- och lerblandad silt. Enstaka sten, 0,05 m stora m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sten och rötter m stort och 0,05 0,1 m djupt. Torv och rotmatta sen berg och sten direkt under m stort och 0,3 m djupt. Torv 0,2 m tjockt sen sandblandad grus och moränsten, - 0,3 m stora (5 st) m stort och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med sten F1. Slagen kvarts. 0,09 0,2 m stora. Kol i SV hörnet med lite större stenar m stort och 0,2 m djupt. Torv 0,15 m tjockt sen grågul sand med enstaka större 0,1 0,15 m stora stenar. -

17 15 Schakt/ Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd Pg nr m stort och 0,4 m djupt. Torv 0,3 m tjockt sen grusig sand med moränsten, 0,2 m stora ,5 2 m stort (NV SÖ)och 0,1 0,25 m djupt, djuptag ytterligare 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen sandig morän med måttligt med 0,01 0,1 m stora stenar. Kol, skärvig sten ,5 2 m stort (NV SÖ) och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen siltig morän med måttligt med 0,01 0,4 m stora stenar, lite kol, några skärviga stenar ,5 2 m stort (NV SÖ) och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen siltig morän med måttligt med 0,01 0,45 m stora stenar ,7 2 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,15 0,25 m djupt, djuptag 0,4 m djupt. Torv 0,03 m tjockt, sen siltig morän med enstaka småsten, <0,1 m stora ,2 2,2 m stort (N S) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen sandig morän med rikligt med grus och småsten, <0,15 m stora ,5 3 m stort (N S) och 0,1-0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen silt med några stenar, 0,1-0,5 m stora ,2 1,7 m stort (N S) och 0,15 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, sen silt med enstaka småsten, 0,02-0,2 m stora m stort (N S) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt, sen silt med enstaka småsten, <0,15 m stora ,1 m stort (N S) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,03 m tjockt, sen silt med enstaka småsten, <0,1m stora ,2 2,1 m stort (Ö V) och 0,15 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, sen silt med enstaka småsten, <0,1 m stora, någon upp till 0,2 m stor m stort (Ö V) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med F2. Slagen kvarts 0,05 0,3 m stora stenar ,3 1 m stort (Ö V) och 0,15 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med sparsamt F3. Slagen kvarts med <0,1 m stora stenar ,3 2 m stort (Ö V) och 0,15 m djupt, djuptag ytterligare 0,4 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen hårt packad siltig sand med enstaka <0,15 stora stenar ,5 2-2,7 m stort (NÖ SV) och 0,15 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjockt sen sandig silt samt berg på drygt 1/3 av ytan m stort (Ö V) och 0,2 0,25 m djupt. Torv 0,1 0,15 m tjockt sen sandig silt med någon småsten <0, m stort (Ö V) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus och småsten <0,1 m stora ,5 2 m stort (NV SÖ) och 0,25 m djupt. Torv 0,1 0,15 m tjockt sen sandig silt med lite grus och måttligt med <0,3 m stora stenar ,7 2,2 m stort (NÖ SV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med 0,01 0,2 m stora stenar ,5 1,7 m stort (SSÖ NNV) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med 0,01 0,45 m stora stenar varav de större täckte en stor del av ytan ,7 1,7 m stort (NNV SSÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med 0,01 0,4 m stora stenar, vanligen 0,1 0,15 m stora m stort (NNÖ SSV) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med 0,01 0,1 m stora stenar m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med småsten <0,15 m stora, flera upp till 0,5 m stora företrädesvis i SV delen m stort (NNV SSÖ) och 0,2 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus och småsten, upp till 0,1 m stora, någon 0,3 0,4 m stor ,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus och småsten <0,1 m stora, någon 0,2 m stor ,7 2,7 m stort (NÖ SV) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med 0,01 0,1 m stora stenar, några upp till 0,2 m stora ,3 m stort (NÖ SV) och 0,15 m djupt, djuptag 0,4 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus och småsten<0,1 m stora, någon 0,4 m stor m stort (N S) och 0,15 m djupt. Torv 0, m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus och småsten, 0,1 m stora,några 0,3 m stora ,2 1,2 m stort (N S) och 0,3 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen silt med enstaka småsten, 0,01 0,1 m stora ,2 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen lerig silt med någon småsten, <0,1 m stora ,2 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,15 0,25 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen sandig silt med rikligt med grus och småsten <0,1 m stora, någon 0,15 m stor. Kvarts, tveksamt om slagen. Kvarts, tveksamt om slagen. Kvarts, tveksamt om slagen. Kvarts, tveksamt om slagen. Kvarts, tveksamt om slagen. Kvarts, tveksamt om slagen. 1 kvarts, tveksamt om slagen.

18 16 Schakt/ Pg nr ,7 1,2 m stort (Ö V) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus småsten, <0,15 m stora ,2 m stort (N S) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,05 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus och måttligt med småsten <0,1 m stora ,2 m stort (SSÖ NNV) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus och småsten <0,1 m stora, några upp till 0,2 m stora ,7 m stort (N S) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus och småsten<0,15 m stora, några större, upp till 0,9 m stora ,2 m stort (NV SÖ) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen siltig sand med rikligt med grus och småsten<0,1 m stora, en sten 0,4 m stor ,5 m stort (SSÖ NNV) och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01 0,5 stora stenar. Häll i S hörnet ,2 1,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen siltig morän med rikligt med 0,01 0,5 m stora stenar ,2 m stort (Ö V) och 0,15 0,25 m djupt. Torv 0,1 0,15 m tjockt sen sandig silt med mycket rikligt med 0,01 0,5 m stora stenar ,5 1,2 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 0,15 m tjockt sen häll i Ö 2/3 av schaktet, siltig sand med måttligt med 0,01 0,15 m stora stenar i V delen ,2 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,05 0,2 m djupt. Torv 0,05 0,1 m tjockt sen häll i V 1/3 samt sandig silt med måttligt med 0,01-0,25 m stora stenar i Ö delen ,5 3 m stort (N S) och 0,15 0,3 m djupt. Torv 0,5 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt, ställvis rikligt med 0,01 0,4 m stora stenar ,2 1,2 m stort (SÖ NV) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med mycket rikligt med 0,01 0,8 m stora stenar ,2 2 m stort (SV NÖ) och 0,15 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med 0,01 0,5 m stora stenar ,5 1,2 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,2 0,25 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med rikligt med 0,01 0,3 m stora stenar ,5 m stort (NV SÖ) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig silt med rikligt med 0,01 0,45 m stora stenar ,2 m stort (Ö V) och v0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01 0,2 m stora stenar ,2 m stort (NÖ SV) och 0,15 0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01 0,45 m stora stenar, vanligen 0,1 0,15 m stora ,7 1,2 m stort (SÖ-NV) och 0,15-0,2 m djupt. Torv 0,07 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,01-0,45 m stora stenar ,2 m stort (SÖ NV) och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,1 sen häll i NV 2/3, sen sandig silt med enstaka småsten, 0,05 m stora stenar i SÖ ,2 2,2 m stort (N S) och 0,1 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,05 0,4 m stora stenar ,7 1,2 m stort (N S) och 0,1 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,05 0,45 m stora stenar ,7 2,2 m stort (NÖ SV) och 0,2 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt sen sandig silt med måttligt med 0,02 0,45 m stora stenar ,3 1,3 m stort (VNV ÖSÖ) och 0,05 0,2. Torv 0,05 0,1 m tjockt sen häll i större delen, sandig silt med enstaka småsten, 0,15 m stora. Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd Kvarts, tveksamt om slagen. Kvarts, tveksamt om slagen. art F4. Slagen kvarts F5. Slagen kvarts. Bilaga 3. Fyndtabell Fynd nr Objekt nr Schakt nr Typ Vikt i gram kvartsavslag, 4 övrig slagen kvarts. 17, kvartsavslag, 1 övrig slagen kvarts, 1 kvartssplitter. 5, kvartsavslag, 1 övrig slagen kvarts, 2 kvartssplitter. 1, kvartsavslag, 3 övrig slagen kvarts, 2 kvartssplitter. 5, kvartsavslag. 2,2

19

20 Själv i Ösmo inför detaljplan Arkeologerna, Statens historiska museer, har genomfört en arkeologisk utredning i Själv i Ösmo socken, Södermanland. Vid utredningen påträffades två nya boplatser från äldre stenålder samt ett gränsmärke. Utredningen ska fungera som planeringsunderlag inför utarbetandet av en detaljplan för Nynäshamns kommun.