Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena rymmer 6 vårdavdelningar med en vårdkedja från intag till utslussning. Denna vårdkedja följer även för rättspsykiatrin tillhörande säkerhetsklassning, vilket i vårt fall är klass 2 och klass 3. Detta kan översättas till att kliniken vårdar patienter som klassas till högt (2) samt godtagbart säkerhetsbehov (3). Avdelningarna är även till viss del uppdelade efter diagnos och funktion vilket tydligare beskrivs under respektive avdelningsbeskrivning. Avdelningarna rymmer 10 vårdplatser och vårdar patienter som generellt kan sägas ha ett stort omvårdnadsbehov. Upptagningsområde är sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) och har efter överenskommelse även nationell intagning. Avdelning 21 Avdelning 21 Vårdplatser: 7 Har huvudsakliga funktionsområden enligt nedanstående punkter. Intagningsavdelning: Målsättning är att alla intag ska ske via avdelning 21 för att efter ett "startteam" sedan planeras mot lämplig annan avdelning Observationsavdelning: Fysisk utformning och personalresurser medger bättre förutsättningar vid omhändertagande som kräver hög grad av observation. Häktade och kriminalvårdspatienter: Fysisk utformning och personalresurser för högsta säkerhet Vårdavdelning: Då omhändertagande kan ske på annan avdelning inom kliniken med hänsyn till behovet av fysisk utformning och personalresurser 1

Deltagande team Bo Kjellstrand, vårdenhetschef. Daniel Nilsson, sjuksköterska. Nicklas Alexandersson, skötare. Jonny Wallberg, skötare. Margaretha Hansson, skötare. Martina Haglund, arbetsterapeut. Sammanfattning Teamet har inriktat sig på förbättringar på intagningsavdelningen på RPR. Vi kunde se att det fanns möjlighet till att förbättra informationen till de patienter som inkommer gällande avdelningsrutiner, lagar och dess innebörd samt presentation av aktuellt vårdteam för att ge trygghet till patienten. Vi har också infört individuella morgonmöten då patienter av olika skäl kunde delta i och få sin röst hörd i det ursprungliga morgonmötet. Under projektets gång har olika mätningar gjorts med enkät och även checklistor har införts. Dessa visar att patienterna överlag känner en större trygghet än tidigare genom information och en snabbare relation mellan patienten och vårdpersonalen skapas. Tvångsåtgärder registreras enligt socialstyrelsen och dessa har jämförts. Bakgrund / problembeskrivning Patienterna får tillräckligt med information vid intagningen på avdelning 21. Detta skapar otrygghet och i vissa fall leder detta till tvångsåtgärder. Tidigare hölls ett gemensamt morgonmöte där patienterna fick uttrycka sina önskemål för dagen. Vissa nyinkomna patienter saknade möjlighet eller förmåga att delta i dessa möten. Av gritetsskäl är det också viktigt att patienterna får möjlighet att enskilt framföra sina behov och önskemål till personalen dagligen. Syfte 2

1. att patienterna ska äckande information vid intagningen. 2. att patienterna ska uppleva mer värdetid i vardagen. Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätning: Att minska antalet tvångsåtgärder med 50% från perioden 1 maj-31 augusti 2011 jämfört med perioden 1 januari-30 april 2011. et tvångsåtgärder registreras och räknas. 3

Resultat med förklaring och kommentarer: 5 0 35 30 25 20 15 10 5 0 Förmiddag assbyte förmiddag/efterm... tvångsåtgärder Eftermiddag Passbyte eftermiddag/natt Natt Passbyte natt/förmiddag Totalt 1 jan- 30april 2011 Bältesläggning Avskiljning Tvångs injektione 0 35 30 25 20 15 10 5 0 Förmiddag Passbyte förmiddag/efterm... tvångsåtgärder Eftermiddag Passbyte eftermiddag/natt Natt Passbyte natt/förmiddag Totalt 1 maj- 31 aug 2011 Bältesläggning Avs kiljning Tvångs injektione Kommentar: Som helhet har tvångsåtgärderna minskat något. Det som minskat mest är avskiljningarna ( mer än 50% ) medan tvångsinjektioner och bältesläggningar ökat. Detta kan förklaras med att en och samma patient står för många av dessa åtgärder.

Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätning: Att 0% av de patienter som tillfrågas ska ha fått den information som avdelningen har för målsättning att ge. Patienter inskrivna efter 1:a maj 2010-1:a maj 2011 fyller i en enkät för att få mätresultat före förändring. Patienter inskrivna efter 1:a maj 2011 fyller i likadan enkät för att mäta förändringen. 5

Resultat med förklaring och kommentarer: Vid första mätningen svarade 16 patienter på enkäten, vid andra mätningen svarade patienter. Som helhet kan i mätning 2 ses en trend till positiv förskjutning trots att denna mätning gjorts under semesterperioden. Mätning 1 Mätning 2 Jag har fått information om rättspsykiatrisk vård, LPT och LRV inom första dygnet. 1 Jag har fått information om rättspsykiatrisk vård, LPT och LRV inom första dygnet. 1 87,5% 6,25% 6,25% 55,5% 11,1% 33,3% Kommentar: Klar förbättring i mätning 2. Jag har fått information om avd. rutiner inom första dygnet. Jag har fått information om avd. rutiner inom första dygnet. 1 31,25% 12,5% 56,25% 1 11,1%,%,% Kommentar: Klar förbättring i mätning 2. Jag fick upplysning om vilka Kontaktmän och vem min Omvårdnadsansvariga Sjuksköterska var inom 2 dygn efter intagningen. Jag fick upplysning om vilka Kontaktmän och vem min Omvårdnadsansvariga Sjuksköterska var inom 2 dygn efter intagningen. 1 50% 18,75% 31,25% stämmer stämmer stämmer 1,% 11,1%,% stämmer stämmer stämmer Kommentar: Många kontaktmän hade semester. 6

Jag fick träffa min patientansvariga läkare första vardagen efter intagningen. Jag fick träffa min patientansvariga läkare första vardagen efter intagningen. 1 37,5% 12,5% 50% 33,3% 11,1% 55,5% 1 Kommentar: Hos oss råder ständig läkarebrist och i semestertider ännu mer. 7

Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätning: Att 0% av de patienter som tillfrågas upplever att de dagligen ges möjlighet att uttrycka sina behov och önskemål. Patientenkät delas ut med frågeställningar knutna till målet 3 veckor efter intagningen. 8

Resultat med förklaring och kommentarer: Vid första mätningen svarade 16 patienter på enkäten, vid andra mätningen svarade patienter. Som helhet kan i mätning 2 ses en trend till positiv förskjutning trots att denna mätning gjorts under semesterperioden. Mätning 1 Mätning 2 Jag kan dagligen förmedla mina behov och önskemål till avdelningspersonalen. Jag kan dagligen förmedla mina behov och önskemål till avdelningspersonalen. 1 6,25% 12,5% 81,25% 1 0% 33,3% 66,6% Kommentar: något bättre resultat. Jag känner att personal respekterar och eventuellt vidarebefordrar mina behov och önskemål. Jag känner att personal respekterar och eventuellt vidarebefordrar mina behov och önskemål. 1 0% 37,5% 62,5% 1 0% 55,5%,% 0% 55,5%,% Kommentar: Begränsat antal aktiviteter under semester perioden.

Jag känner att jag med bibehållen gritet kan framföra personliga behov och önskemål. Jag känner att jag med bibehållen gritet kan framföra personliga behov och önskemål. 1 6,25% 31,25% 62,5% 1 0%,% 55,5% Kommentar: 0 % på stämmer. Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden Obs! Denna rubrik använder ni enbart om ni redan redovisat detta under resultatrubriken ovan. Färdig mall för sammanställning av antal tvångsåtgärder per månad finns på Project Place. 10

Våra genomförda tester / förändringar Team: 5 Testcykeljourna Test nr:1 Mätbart mål: Värdetid i vardagen. Journalen förs löpande genom hela PDSA-cykeln, dvs från planeringsstadiet till dess testen är genomförd och analyserad. Gör en journal för varje testad förändring. Förändringsidé: (Vilken är förändringen ni vill testa i PDSA-cykeln? Förändringsidén ska vara relaterad till ovanstående mål.) Byta ut morgonsamlingen mot samtal med patient i enskilt rum. Varför görs testen: (Vad är er hypotes? Varför kommer den här förändringen att leda till en förbättring?) För att patienten ska kunna bibehålla gritet och kunna framföra personliga behov och önskemål. Hur ska själva testen utvärderas? (ex data, enkät, rvju) OBS! Skilj på mätning som relaterar till det numeriska målet och som mäts på samma sätt under hela projektet och mätning/utvärdering av varje enskild testcykel, som kan variera beroende på vad som testas. 11

Genom samtal och enkät. Testen börjar:(datum) och slutar:(datum) Planera Gör en detaljerad plan för testen, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit ovan om varför testen görs och hur den ska utvärderas. Arbetsledaren fördelar ansvaret på tjänstgörande personal. Utvärderas med PDSA och senare enkät. Testa Genomför planen. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera. Rutinen har satt sig hos alla arbetsledare. Analysera Tolka data. Jämför resultaten mot hypotes och reflektera över utfallet. Vi upplever att både personal och patienter ser fördelar med testet. Agera Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden? Eller ska ni släppa just denna förändring? Sprida informationen mer bland arbetsledarna. A P S D 12

Team: 5 Test nr:2 Mätbart mål: Journalen förs löpande genom hela PDSA-cykeln, dvs från planeringsstadiet till dess testen är genomförd och analyserad. Gör en journal för varje testad förändring. Förändringsidé: (Vilken är förändringen ni vill testa i PDSA-cykeln? Förändringsidén ska vara relaterad till ovanstående mål.) Lämna ut information till patienter om LPT/LRV. Varför görs testen: (Vad är er hypotes? Varför kommer den här förändringen att leda till en förbättring?) För att ge patienten bättre insikt i vården. Hur ska själva testen utvärderas? (ex data, enkät, rvju) OBS! Skilj på mätning som relaterar till det numeriska målet och som mäts på samma sätt under hela projektet och mätning/utvärdering av varje enskild testcykel, som kan variera beroende på vad som testas. Genom checklista och enkät. Testen börjar:(datum) och slutar:(datum) Planera Gör en detaljerad plan för testen, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit ovan om varför testen görs och hur den ska utvärderas. 13

Dela ut informationsblad och ge muntlig information vid intagningen. Ska utföras av patientansvarig läkare( PAL). A S P D Testa Genomför planen. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera. Muntlig information har gettts anpal. Informationsbladet har lämnats ut. Analysera Tolka data. Jämför resultaten mot hypotes och reflektera över utfallet. Bemanningsproblem på läkarsidan. Vi har ingen läkare knuten till projektet. Sällan som PAL är i tjänst vid intagning av ny patient. Agera Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden? Eller ska ni släppa just denna förändring? Den skriftliga informationen lämnas ut av vårdpersonalen. Bemanningsproblemen på läkarsidan löses. A S P D A P S D 1

Våra genomförda aktiviteter 1.En enkät utformas. 2. En checklista utformas innehållande förbättrande intagningsrutiner. a. information till patient angående avd. rutiner inom 2/tim b. information till patient om innebörd av LPT/LRV c. presentation av kontaktmän och omvårdnadsansvarig sjuksköterska senast två dygn efter ankomst d. samtal med patientansvarig läkare senast nästkommande vardag 3. Alla patr får individuell tid med personal varje dag i stället för det nuvarande morgonmötet. Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Till en början var ett fåtal patienter delaktiga i arbetet genom att svara på frågor angående upplevelsen av tvångsåtgärder och önskade förbättringar. Under projektets gång har dock en större del av patientgruppen deltagit genom att fylla i patientenkäten angående upplevelse och information vid intagningen, samt angående delaktighet till att framföra behov i vardagen. 15

Så här går vi vidare Fortsatt användning av checklista vid intagning för att gå igenom varje steg när en patient inkommer. Användning av informationsmaterial (som nu finns på flera språk) till patienterna vid intagningen för att främja delaktighet. Fortsatt enkätutlämning med jämna mellanrum för att följa upp och utvärdera. Fortsätta med individuella morgonmöten. Diskussion Enligt enkät och mätresultat kan vi se att det har varit svårt att genomföra de punkter som rör läkarmedverkan. Detta beror framförallt på att patienterna inkommer på olika tidpunkter och veckodagar vilket leder till att det är olika läkare som sköter inskrivningen. Det blir då också svårare att implementera den nya rutinen som rör framförallt information angående LRV/LPT. Kliniken har också haft svårigheter på läkarfronten vilket inneburit flera PAL-byten. Vi kan dock se en positiv förbättring av individuella morgonmöten. Det främjar relationen mellan vårdpersonal och patient, samt att patienten upplever det positivt att tala om sina behov och önskemål enskilt. Detta har vi lärt oss Att man med små förändringar i vardagen kan göra stora förbättringar i tvångsvården. För ytterligare information Kontaktperson:Daniel Nilsson sjuksköterska Avd 21-22. Tel. 010108221 16