Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet av nuvärdesberäkningar baserade på vissa förutsättningar. Syftet med denna PM är att redovisa känsligheten i beräkningsresultatet. 2. Utgångspunkter 2.1 Redovisat beräkningsresultat Det beräkningsresultatet som, med givna antaganden, erhölls presenterades enligt följande: Nuvärdesberäkning kkr Investering 35 625 Intäkter 55 799 Kostnader 14 696 Summa nuvärde 5 478 Figur 1 Redovisat nuvärde 2014-03-13 2.2 Redovisad metod Lönsamhet utvärderas lämpligen med hjälp av en nuvärdeskalkyl. Nuvärdeskalkyler fungerar som så att investeraren diskonterar framtida betalningsströmmar till nuvärde med hjälp av en kalkylränta. Från de nuvärdesberäknade nettobetalningarna dras investeringsbeloppet. Om nuvärdessumman därefter är noll eller positivt anses investeringen vara lönsam. Sundbybergs stad 1

3. Känslighetsanalys 3.1 Viktiga parametrar Följande parametrar bedöms ha störst påverkan på ett vindkraftverks lönsamhet: Producerade MWh vindkraft Prisutvecklingen på el Prisutvecklingen på elcertifikat Investeringskostnaden Valet av kalkylräntenivå Produktionskostnaderna (Eventuell befrielse från elskatt) Sundbybergs stad 2

3.2 Sammanställning Parameter Bättre utfall Sämre utfall Påverkan på nuvärdet Nytt beräknat nuvärde Elskattebefrielse Ingår ej i kalkylen Ingår ej i kalkylen Ingår ej i kalkylen Ej beräknat Producerade MWh vindkraft Plus15 % Plus 8 035 13 513 Producerade MWh vindkraft Minus 15 % Minus 8 035 Minus 2 557 Prisutvecklingen på el Plus 15 % Plus 5 412 10 890 Prisutvecklingen på el Minus 15 % Minus 5412 66 Prisutvecklingen på elcertifikat Prisutvecklingen på elcertifikat Plus 15 % Plus 2 623 8 101 Minus 15 % Minus 2 623 2 855 Investeringskostnaden Minus 10 % 3 562 9 040 Investeringskostnaden Plus 10 % Minus 3 562 1 916 Valet av kalkylräntenivå Minus 1 % 3 727 9 205 Valet av kalkylräntenivå Plus 1 % Minus 3 287 2191 Produktionskostnader Minus 10 % 1 470 6 948 Produktionskostnader Plus 10 % Minus 1 470 4 008 Inflation Plus 1 % Plus 350 5 828 Inflation Minus 1 % Minus 450 5 028 Figur 2 Sammanställning av beräkningsresultat Sundbybergs stad 3

3.3 Producerade MWh - kommentar Vindanalysen beskriver förväntade produktionsvolymer beräknade med statistiska metoder utifrån uppmätta vinddata. Normalt använder man det man kallar för P50- värdet vilket innebär att det finns 50 % sannolikhet för att man når upp till värdet. En korrekt och väl utförd vindanalys är med andra ord viktig. Den utfallna produktionsvolymen det enskilda året kan givetvis avvika från det beräknade värdet. Utfallet är ju beroende av hur det de facto blåser och här finns givetvis variationer mellan åren. Volymrisken kvarstår således hos vindkraftägaren. Sett över hela kalkylperioden om tjugo år bör vindkraftsproduktionen komma i närheten av det angivna värdet. En förutsättning är då att vindläget är det som vindanalysen kommit fram till samt att verket kommer att vara tillgängligt på det sätt som vindkraftverksleverantören utlovar. Som framgår av figur 2 är variationer i produktionsförmågan en av de faktorer som har störst påverkan på det årliga resultatet för ett vindkraftverk. Sett över en tjugoårsperiod bör produktionsvolymerna närma sig det värde som är angivet i vindanalysen. 3.4 Prisutvecklingen på el - kommentar Elpriserna bildas på den nordiska elmarknaden. Priserna har varierat mycket över tid. Bilden nedan visar de genomsnittliga årspriserna vid elbörsen. Lägg märke till att priserna är årsgenomsnitt. Prisvariationerna under månad, vecka, dygn, timme har varit stora. Detta gör att genomsnittspriset för en normal förbrukare blir högre än vad bilden visar. Skälet är att förbrukarna som regel har större elbehov när elpriserna är högre än genomsnittet, till exempel på vintern och på dagtid vardagar. Sundbybergs stad 4

Figur 3 Historiska elpriser, årsgenomsnitt Som framgår av figur 2 är variationer i elpriserna viktiga för ett vindkraftverks resultat. Det kan även noteras att elpriserna över tid har varierat mycket, se figur 3. 3.5 Prisutvecklingen på elcertifikat - kommentar För varje producerad MWh förnybar el får producenterna ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el. Systemet infördes 2003. Den som är kvotpliktig måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Hur stor andelen är bestäms genom en kvot i lagen om elcertifikat. Kvotnivåerna är fastställda till och med år 2035. Sundbybergs stad 5

Ägare till godkända anläggningar erhåller elcertifikat under 15 år. Efter år 2020 kommer inga nya anläggningar att tilldelas elcertifikat eftersom målet om ny förnybar elproduktion då ska vara uppnått. Notera att kvotplikten, dvs tvånget att köpa elcertifikat, kommer att finnas kvar till 2035 eftersom anläggningar som tas i drift 2020 ska få 15 års tid med elcertifikatproduktion. Som framgår av figur 2 är variationer i elcertifikatpriserna viktiga för ett vindkraftverks resultat. 3.6 Investeringskostnaden - kommentar Priset på ett vindkraftverk bestäms i hög grad av verkets produktionsförmåga. Denna är i sin tur i stor utsträckning beroende av vindläget och verkets storlek. I här redovisad beräkning har ett verk med en installerad effekt om 2 MW och med en beräknad normalårsproduktion om 7500 MWh antagits komma att köpas in. Investeringsbeloppet är antaget till 35,625 Mkr. Som framgår av figur 2 är variationer i investeringskostnaden viktiga för den långsiktiga lönsamheten för ett vindkraftverk. 3.7 Kalkylräntenivån - kommentar Den kalkylperiod som använts utgör 20 år. Den nominella kalkylräntan är satt till 4 %. Inflationen antas utgöra 2 % per år. Kalkylräntan används för att diskontera framtida betalningar till nuvärde. Kalkylräntan uttrycker med andra ord investerarens tidsvärde på pengar. Grundläggande är att framtida betalningar anses vara mindre värda än dagens. Detta kan förklaras med att det som regel finns en alternativ användning för kapital (om vi inte genomför den aktuella åtgärden kan vi använda pengarna på annat sätt) och dels att framtida betalningar är behäftade med risk. Risken kommer sig av att förutsättningar kan förändras och att utfallet därför inte med säkerhet kan garanteras. Sundbybergs stad 6

Som framgår av figur 2 är kalkylräntenivån viktig för bedömningen av ett vindkraftverks lönsamhet. 3.8 Produktionskostnader Med produktionskostnader menas här de summerade kostnaderna utöver kapitalkostnaderna för att driva ett vindkraftverk. En av de större kostnadsposterna utgörs som regel av köp av tjänster för drift, underhåll, service och administration av verket, en annan utgörs av elnätskostnaderna. Som framgår av figur 2 är produktionskostnaderna i ett vindkraftverk som regel mindre betydelsefulla för vindkraftverkets lönsamhet. En väsentlig förklaring är att produktionskostnaderna som regel är väsentligt lägre än kapitalkostnaderna. 3.9 Inflationen - kommentar I kalkylen antas en årlig inflation om 2 %. Som framgår av figur 2 påverkar inflationen ett vindkraftverks lönsamhet mindre än många andra parametrar. Detta beror till stor del på att inflationen i kalkylen antas påverka både intäkts- och kostnadssidan. Eftersom kostnadssidan består av en blandning av kostnader som följer inflationen respektive sådana som antas vara fasta under några år påverkar förändringar i inflationsantaganden mindre på kostnadssidan än på intäktssidan. 3.10 Eventuell befrielse från elskatt kommentar Kalkylen är gjord utan eventuella fördelar av elskattebefrielse. Min allmänna hållning är att så länge skattebefrielsen finns bör investeraren använda sig av denna. Dock råder det osäkerhet om huruvida skattebefrielsen kommer att finnas kvar under en längre period. Ett beslut om köp av vindkraftverk bör därför av försiktighetsskäl inte baseras på att sådan befrielse kommer att erhållas utan istället ses som en bonus som eventuellt kommer att erhållas. Sundbybergs stad 7

För ett verk av den storleksordning som beräkningen är gjord för (7500 MWh per år) så kan skattebefrielsen bedömas vara värd cirka 2 Mkr per år. Med andra ord för varje år som skattebefrielsen eventuellt erhålls förbättras kalkylresultatet med ca 2 Mkr. 4. Sammanfattning Syftet med denna PM är att redovisa känsligheten i beräkningsresultatet som redovisades i PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13. I nämnda PM redovisades ett nuvärde baserat på givna förutsättningar om ca 5,5 Mkr. Känslighetsanalysen, redovisad i denna PM, visar på att de parametrar som bedöms ha störst påverkan på resultatet utgörs av Producerade MWh vindkraft Prisutvecklingen på el Prisutvecklingen på elcertifikat Investeringskostnaden Valet av kalkylräntenivå Därtill noteras att den skattebefrielse som för närvarande är möjlig att erhålla för vindkraftproducenter som inte är yrkesmässiga leverantörer och som själva förbrukar vindkraftproduktionen inte räknats med i nuvärdesberäkningen. Värdet av skattebefrielsen är stort men bör, på grund av att det inte kan uteslutas att befrielsen tas bort någon gång under kalkylperioden, ses som en bonus som kan tillkomma. Var och en av parametrarna har varierats, se punkt 3.2. Analysen är gjord parameter för parameter. Det är givetvis möjligt att beräkna utfallet om flera händelser antas inträffa samtidigt. Två sådana beräkningar redovisas nedan. I fall BRA samvarierar fem parametrar till fördel för investeraren och i fall DÅLIGT samvarierar de till nackdel för investeraren. Utfallet av beräkningarna redovisas i figur 4. Sundbybergs stad 8

Aggregerat fall BRA Aggregerat fall DÅLIGT Förutsättningar vilka antas inträffa samtidigt Producerade MWh vindkraft ökar med 15 %. Producerade MWh vindkraft minskar med 15 %. Priset på el ökar med 15 % Priset på el minskar med 15 % Priset på elcertifikat ökar med 15 % Priset på elcertifikat minskar med 15 % Investeringskostnaden minskar med 10 % Investeringskostnaden ökar med 10 % Kalkylräntan sänks med 1 % -enhet till 3 % Kalkylräntan höjs med 1 % -enhet till 5 % Beräkningsresultat 1 Nuvärdet ökar med 28,7 Mkr till 34,2 Mkr Nuvärdet minskar med 17,3 Mkr till minus 11,8 Mkr Figur 4 Aggregerade beräkningsutfall Beräkningsresultaten innebär således att från utgångläget 2 med nuvärdet 5,5 Mkr ökar nuvärdet i fall BRA till 34,3 Mkr medan det sjunker till minus 11,8 Mkr i fall DÅLIGT. Beräkningsresultaten visar hur kalkylresultatet förändras när parametrarna varieras en i taget (se p 3.2) eller när flera parametrar samvarierar (se figur 4). Beräkningsresultaten bygger på ett antal givna förutsättningar. Skulle någon av dessa förutsättningar gå utanför här antagna intervall blir nuvärdet annorlunda än vad som här redovisats. 1 Eventuella besparingar från utebliven elskatt är ej inräknade 2 Nuvärdeskalkyl redovisad i PM 2014-03-13 Sundbybergs stad 9