INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. N, Jordbruk och boskapsskötsel. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1867-1912. I denna serie utkom följande delserier: 1867-1912: Hushållningssällskapens berättelser för år... / jämte sammandrag, utarb. af Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1865-1911 = 1-47 och 1874-1910: Sammandrag av Kungl. Maj:ts befallningshavandes årsväxtberättelser för åren / utarb. av Statistiska centralbyrån. Täckningsår: 1874-1910 = Årg. 1-37. Utbruten ur Sammandraget i Hushållningssällskapens årsberättelser. Föregångare: Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om jordbruk och boskapsskötsel. Efterföljare: Jordbruk och boskapsskötsel / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1916-1964. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1913-1963. Årsväxten / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1963. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1962. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. S. 23: Tab. D 10. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal 1750-1900. Se Diagram Fig. 8. S. 23-25: Tab. D 11. Hemman och hemmansdelar i södra och mellersta Sverige efter mantal länsvis 1750-1900. S. 26: Tab. D 12. Brukningsenheter inom olika storleksgrupper 1885-1910. Se Diagram Fig 9. S. 33: Tab. E 1. Nyodlingar i hektar 1871-1955. S. 33: Tab. E 2. Areal av olika ägoslag 1800-1920. S. 36-38: Tab. E 5. Åkerjordens användning: areal använd för spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 6. S. 38-40: Tab. E 6. Åkerjordens användning: areal använd för andra växtslag än spannmål i 1 000 ha 1865-1955. Se Diagram Fig. 13. S. 41: Tab. E 7. Åkerjordena användning 1866-1955: relativ fördelning, %. S. 44: Tab. E 12. Allmän skördesiffra 1786-1955. S. 45: Tab. E 13. Utsäde i ton 1802-1820. S. 45: Tab. E 14. Utsäde i ton 1818-1860. S. 46: Tab. E 15. Utsäde i ton 1865-1955. S. 46: Tab. E 16. Skörd i 1 000-tal ton 1802-1820. Se Diagram Fig. 15. S. 47: Tab. E 17. Skörd i 1 000-tal ton 1818-1860. Se Diagram Fig. 16 och 17. S. 47-49: Tab. E 18. Skörd av spannmål i 1 000-tal ton 1860-1955. Se Diagram Fig. 16. S. 50-52: Tab. E 19. Skörd av potatis, rotfrukter, hö och halm i 1 000-tal ton 1866-1955. Se Diagram Fig. 17. S. 59: Tab. E 27. Skörd i miljoner skördeenheter 1866-1955. S. 59: Tab. E 28. Skörd i skördeenheter per ha 1866-1955. S. 60: Tab. E 29. Skörd per ha av vissa växtslag i deciton 1866-1955. S. 61: Tab. E 31. Husdjur 1805-1820: översikt. Se Diagram Fig. 18 och 19. S. 61: Tab. E 32. Husdjur 1818-1860. Se Diagram Fig. 18. S. 62: Tab. E 33. Husdjur 1861-1911. Se Diagram Fig. 18. S. 63: Tab. E 34. Husdjur 1913-1955. Se Diagram Fig. 18. S. 67: Tab. E 38. Hästar och kor länsvis 1850-1955: index (1870 = 100). S. 70: Tab. E 41. Nötkreatursenheter 1871-1955. S. 70: Tab. E 42. Den vegetabiliska och animaliska produktionen 1871-1955. S. 71: Tab. E 43. Den animaliska produktionen i 1 000 ton 1871-1913. Se Diagram Fig. 21 och 22. S. 73: Tab. E 47. Renar 1865-1955. S. 77: Tab. E 55. Hushållningssällskapen 1882-1955: översikt. BISOS N digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-n1-8101_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL. XVII. HUSHÅLLNINGS-SÄLLSKAPENS BERÄTTELSER FÖR ÅR 1881. JEMTE SAMMANDRAG, UTARBETADT I STATISTISKA CENTRALBYRÅN. POUR LE RÉSUMÉ EN FRANÇAIS VOIR PAGE 20 DU RAPPORT AU ROI. STOCKHOLM 1883. KUNGL. BOKTRYCKERIET, P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Tableau comparatif des poids, mesures et monnaies. 1) La longueur du pendule à secondes, mesuré à la latitude de l'observatoire de Stockholm et à la temp. de 15 centigr., cst = 3'35o64 pieds (fot) suédois. 2 ) Le poids d'un pied cube suédois d'eau pure à son maximum de densité, mesuré dans l'air à moitié saturé d'humidité et d'une temp. de 15 centigr., ainsi qu'à la pression barométrique de 2"56 pieds (la temp. du mercure réduite à o ), est = 6i'ç22 livres (skålpund) suédoises. Les relations avec le système métrique sont données d'après les dernières comparaisons faites par l'académie des sciences de Suède. 3 ) Le jaugeage des navires par tons (tonnes) a été introduit en Suède par la loi du 15 mai 1874. L'unité de l'ancien système était le "liyläst", qu'on estimait équivaloir à environ yzy tonnes anglaises, mais une loi du 16 oct. 1874 a fixé le nyläst d'un navire à voiles a 3'14 tons, et celui d'un bateau à vapeur à 4^5 tons. 1 nyläst était aussi en général considéré équivaloir à i'54 Commerce-lsest norvégien, et à i'63 Com.-leest danois. 4 ) Le poids d'une pièce de 10 kronor (monnaie à %c d'or et '/io àe cuivre) est, d'après la loi du 30 mai 1873. fixé à 4 4803 grammes.
i INNEHÅLL. Sid. Hushållnings-Sällskapens berättelser för år 1881, jemte sammandrag, utarbetadt i Statistiska Centralbyrån 1-20. Berättelsen 1. Tab. Litt. A. Jordförbättringar år 1881. 4. Tab. Litt. B. Arealen af åker och äng i förhållande till hvarje läns hela egovidd år 1881... 4. Tab. Litt. C. Åkerjordens användning i % af områdets hela åkervidd år 1881.. 6. Tab. Litt. D. Utsädesbeloppet 1881 i % af områdets utsäde med afdrag af potatis... 6. Tab. Litt. E. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1881, enligt Hushållningssällskapens uppgifter 7. Tab. Litt. F. Skörden af säd och rotfrukter reducerad till rågvärde (i tunnor) och jemförd med åkervidden år 1881.. 8. Tab. Litt. G. Resultaten af 1881 års skörd, med fäst avseende å inoch utförsel, åtgång för bränvinsbränning samt utsädesbehof... 9. Tab. Litt. H. Skördens beskaffenhet, sädens vigt samt foderskörden år 1881... 10. Tab. Litt. I. Väderleken under sånings- och skördetiden år 1881... 11. Tab. Litt. K. Öfverskott (+) eller brist (-) af spanmål och ladugårdsalster år 1881 11. Tab. Litt. L. Kreatursstocken reducerad till nötkreatur och i förhållande till folkmängd och egovidd år 1881. 12. Tab. Litt. M. In- och utförsel af ladugårdsalster och dylikt åren 1878-1881 12. Tab. Litt. N.. Arbetsprisen (i kronor) år 1881... 13. Tabellbilaga Tab. N:o 1 Öfversigt af 1881 års jordbruks-statistiska uppgifter.. 16-19. Anmärkningar till Tab. N:o 1 20. Résumé de la Statistique Agricole de 1881 20. Tableau comparatif des poids, mesures et monnaies. 1881. Stockholms län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4.
ii Sid. 1881. Uppsala län... 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4. 1881. Södermanlands län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 6. 1881. Östergötlands län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4. 1881. Jönköpings län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 (Gälla endast för Norra Vedbo härad.).. 4. 1881. Kronobergs län. 1-8. Berättelsen. 1. Tabell. 2-7. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 8. 1881. Kalmar läns Norra Hushållningssällskaps område.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 6. 1881. Kalmar läns Södra Hushållningssällskaps område.. 1-11. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881. (I Statistiska Centralbyrån utarbetadt sammandrag af de häradsvis insända uppgifterna.).. 10-11. 1881. Gotlands län.. 1-3. Berättelsen. 1. Tabell. 2. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 3. 1881. Blekinge län.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 6.
Sid. 1881. Kristianstads län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4. 1881. Malmöhus län... 1-18. Berättelsen. 1. Tabell. 2-17. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 18. 1881. Hallands län.. 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 10. 1881. Göteborgs och Bohus län. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4. 1881. Elfsborgs läns Södra Hushållningssällskaps område.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4. 1881. Elfsborgs läns Norra Hushållningssällskaps område.. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 6. 1881. Skaraborgs län.. 1-20. Berättelsen. 1. Tabell. 2-19. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 20. 1881. Vermlands län.. 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881. (Gälla endast för Nordmarks härad.). 10. iii
iv Sid. 1881. Örebro län. 1-12. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruks-statistiken för år 1881... 1. Omfattande Örebro läns landslag och derinom belägna 2 städer, tillsammans 49 kommuner... 10. 2. Omfattande de till länet hörande, inom bergslagen belägna delarna af Vestmanland och Vermland jämte 2 städer eller tillsammans 13 kommuner, då Vikers kapell-lag räknas särskildt... 11-12. 1881. Vestmanlands län. 1-10. Berättelsen. 1. Tabell. 2-9. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 10... 1881. Kopparbergs län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4. 1881. Gefleborgs län... 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 6. 1881. Vesternorrlands län. 1-6. Berättelsen. 1. Tabell. 2-5. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 6. 1881. Jemtlands län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 Jemtland... 4. Herjeådalen.. 4. 1881. Vesterbottens län.. 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-3. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 4. 1881. Norrbottens län 1-4. Berättelsen. 1. Tabell. 2-4. Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881 2-4.
B I D R A G TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. Sammandrag af Hushållningssällskapens berättelser för året 1881, Utarbetadt af Statistiska Centralbyrån. Till KONUNGEN. Då Statistiska Centralbyrån härmedelst i underdånighet aflemnar det sammandrag öfver Hushållningssällskapens berättelser angående jordbruks- och boskapsskötsel år 1881, hvars utarbetande hörer till Centralbyråns åligganden, måste liksom oftast förut framställningen inledas med ett beklagande af de hinder, som i form af sagda berättelsers försenade afgifvande äfven denna gång rest sig mot Centralbyråns sträfvan att så tidigt som önskligt vore lemna ifrågavarande redogörelse åt offentligheten. Ännu vid ingången af innevarande år saknades från fem områden årsberättelsen för 1881, och de senast in- Sammandrag af Jonlbrnlcsslnlislik för år 1881. komna från Malmöhus och Gefleborgs län kommo först under förra hälften af Mars månad Statistiska Centralbyrån till hända. Att dock med ökadt nit och ansträngning från vederbörandes sida förhållandet kan gestalta sig annorlunda, synes framgå deraf att Centralbyrån redan i medlet af Januari månad detta år fått från Uppsala läns Hushållningssällskap mottaga dess årsuppgifter för 1882. En lika allvarsam anledning till beklagande är ock det ofullständiga och delvis felaktiga skick, hvari från åtskilliga håll hithörande uppgifter insändas och som ofta äfven efter en tidsödande skriftvexling med 1
2 Lokalundersökningar. vederbörande qvarstår samt väsentligen minskar värdet af det material, Statistiska Centralbyrån har att i sin årliga öfversigt af rikets jordbruksförhållanden tillgodogöra. I senast afgifna berättelse har Centralbyrån redan för Eders Kungl. Maj:t omnämnt de inom Byrån utarbetade förslag, hvilka afsågo att i detta hänseende åstadkomma en ändring till ett bättre, samt huruledes efter frågans förberedande behandling i Statistiska Beredningen sagda förslag blifvit understälda de särskilda Hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Då de sålunda infordrade utlåtandena ännu ej fullständigt inkommit, torde i en följande årgång af denna redogörelse få meddelas, i hvad mån utsigter förefinnas att på denna väg komma till målet. För Statistiska Centralbyrån har, i afvaktan på den väckta frågans lösning, ej återstått annat än att fortfarande, såsom hittills, genom sträng kritik och sofring söka åt det insända materialet bereda största möjliga grad af användbarhet. Men så länge t. ex. uppgifterna om égare och brukare, om den odlade jordens användning, ja, undantagsvis äfven de om utsädesbelopp och antalet vinterfödda kreatur för ett eller flere Hushållningssällskaps verksamhetsområden afse långt tillbaka i tiden liggande förhållanden, måste naturligtvis äfven totalbilden af rikets jordbruksförhållanden varda mer eller mindre otillfredsställande. Statistiska Centralbyrån har fortfarande låtit sig angeläget vara att genom särskildt beteckningssätt samt jemväl genom vidfogade anmärkningar beteckna de siffror, mot hvilkas tillförlitlighet ur denna synpunkt de största tvifvelsmålen kunna hysas. Tillfredsställande är emellertid att de noggranna lokala undersökningar, som redan år 1869 af ett Hushållningssällskap påbörjades, fortfarande och i allt större utsträckning ega rum, så att numera flertalet af rikets län varit eller äro föremål för dylika undersökningar. Att man i allmänhet ansett denna metod leda till godt resultat och således löna den dera nedlagda möda och kostnad, framgår otvetydigt deraf att på flere håll den sålunda anordnade undersökningen återupptagits, sedan den redan en gång öfvergått distriktets alla delar. En sammanställning af de arbeten, som hittills i detta syfte utförts, torde väl försvara sin plats. Följande tre läns jordbruksförhållanden hafva redan två gånger blifvit på detta sätt undersökta: Blekinge län, 1870 73 samt ånyo 1877 80, Kristianstads» 1874 78»» 1879 81, Vestmanlands» 1872 76»» 1877 81. En första serie är fullständigt afslutad och ny åter påbörjad i Södermanlands län, 1876 79; ny serie börjad 1881, Jönköpings» 1871 75;»»» 1877, Södra delen af Norra delen af Kalmar» 1873 75;»»» 1877, Elfsborgs» 1874 79;»»» 1880. Och slutligen hafva i ytterligare tre områden en fullständig undersökningsserie verkstälts, utan att likväl arbetet, såvidt Centralbyrån har sig bekant, åter upptagits. Dessa områden äro: Kronobergs län 1873 80; Norra delen af Kalmar län 1869 72; Södra delen af Elfsborgs län... 1870 74. Sålunda förefinnes redan nu åtminstone för 8 af rikets län en på lokala undersökningar grundad jordbruksstatistik. Ytterligare 5 andra län hafva slagit in på samma bana, nemligen: Stockholms län, från 1878; Uppsala»» 1876; Gotlands»» 1879; Vermlands»» 1875; Örebro»» 1878; men saknas ännu i antalet de ur jordbrukets synpunkt så synnerligen vigtiga Östergötlands, Malmöhus och Skaraborgs län. En i detalj genomförd sammanställning af de grundligast undersökta länens jordbruksstatistik före metodens tillämpning och nu är väl egnad att ingifva goda förhoppningar att äfven på detta sätt ett efter våra förhållanden tillfredsställande material för statistisk bearbetning skall kunna så småningom vinnas, och Statistiska Centralbyrån kan fördenskull ej underlåta att uttala en förhoppning att det sålunda inledda arbetet måtte vinna efterföljd.
Mantal (tab. N:o 1, kol. 2), brukningsdelar (kol. 3 4), egovidd och dess fördelning (kol. 5 9). 3 Efter dessa inledande anmärkningar torde det tillåtas Statistiska Centralbyrån att i korthet redogöra för det med ledning af de insända primäruppgifterna utarbetade rikssammandraget öfver 1881 års jordbruksstatistik (Tab. JSf:o 1). Såväl i denna tabell som i de här nedan i texten inskjutna smärre tabellariska öfversigter äro, såsom ofvan antydt blifvit, med särskilda s. k. engelska typer utmärkta såväl de uppgifter, som till luckors fyllande måst hemtas ur äldre berättelser, som ock hvad af årets uppgifter ansetts vara mindre tillförlitligt. Sedan numera serien af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes Femårsberättelser för perioden 1876 1880 fullständigt offentliggjorts, har Centralbyrån varit i tillfälle att, hvad beträffar landsbygden, i kol. 2, nuvarande mantal, införa nyare och säkrare siffror än de senast meddelade, fem år gamla. Dessa nya siffror utvisa en ökning af 119"05i mantal. För anledningarna till denna ökning torde lämpligast redogöras i det under utarbetning varande rikssammandraget öfver Femårsberättelserna. För uppgifterna om städernas mantal ligga fortfarande till grund i Kammarkollegium hemtade uppgifter. I fråga om kol. 3 och 4, antal brukningsdelar samt jordtorp och andra jordlägenheter, har Statistiska Centralbyrån ansett sig böra fortfarande meddela Hushållningssällskapens uppgifter, ehuru siffror i detta hänseende äfven föreligga i senast afgifna Femårsberättelser. Dessa siffror afse visserligen året 1880, men torde dock i detta sammanhang böra anföras. De äro: 297,820 brukningsdelar och 175,861 torp, således af de förra 5,543 mindre, af de senare 709 mer än de i Tab. N:o 1 meddelade för år 1881. Af torpen voro 107,430 vanliga s. k. jordtorp samt 21,704 ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, hvarjemte uppgåfvos 46,727»andra lägenheter». Femårsberättelserna angifva dessutom ett antal af 963 nybyggen och 70,069 backstugor. Nybyggena, som allenast förekomina inom 7 län, äro talrikast i Norrbottens (295), Vesterbottens (289) och Vermlands län (243). För de uppgifter, som i kol. 5 meddelas om de särskilda områdenas hela egovidd (fastland), ligga fortfarande till grund de af Generalstabens topografiska afdelning utförda beräkningar. I följande fyra kolumner (6 9) redovisas för ytvidd af trädgård, åker, äng och skog. En jemförelse mellan årets uppgifter och siffrorna från närmast föregående år utvisar ett tydligt framåtskridande vare sig i kultur eller i uppgifternas omfattning, ehuruväl å andra sidan från 11 af de 27 områdena kunnat meddelas allenast ofullständiga eller föråldrade uppgifter. De ytvidder, som här angifvas, utgjorde år 1877 allenast 52\ï % af hela fastlandsegovidden, men år 1881: 55'{ %. Fördelningen var följande: T:d. %. Trädgård 66,384. 0 08. Åker 5,943,896. 7 21. Äng 3,940,379. 4'78. Skog 35,706,067. 43'3i. Oredovisadt (hagmark, impediment m. m.) 36,732,582. 44'5p. Summa 82,389,308. loooo. Hvad särskildt beträffar den till träd-, humleoch kålgård (kol. 6) använda odlade jorden, utvisa de fortfarande mycket ofullständiga och otillförlitliga uppgifterna en ökning från förra året af i allt 833 t:d. Hufvudsakliga höjningen faller på Vesttnanlands län (467 t:d) och torde bero på den under året afslutade lokala undersökningen. Åker och annan odlad jord (kol. 7) utvisar en ökning för året af 33,187 t:d, hvaraf i närlagde Tab. Litt. A under rubriken nyodling redovisas 24,317 t:d. Höjningen måste i öfrigt tillskrifvas noggrannare uppgifter; de hufvudsakligaste förändringarna gälla Malmöhus och Hallands län. Hvad angår den under Tab. Litt. A meddelade öfversigten af jordförbättringar, lära dess siffror fortfarande få betraktas såsom delvis ganska låga minima, och den är dessutom trots årliga anmärkningar alltjemt behäftad dels med stora luckor, dels ock med ett stort antal»allmänna omdömen», hvilka i sjelfva verket säga föga eller intet. Ytvidden af naturlig äng (kol. 8, tab. n:o 1), åtminstone delvis föga noggrannt redovisad, företer för året en ringa minskning (347 t:d). Också har intet enskildt område att uppvisa någon synnerligen betydande förändring. Efterföjande Tab. Litt. B. visar den andel, arealen af åker och äng intager af de särskilda länens hela
4 Egoviddens fördelning (kol. 6 9). Tab. Litt. A. Jordförbättringar år 1881. egovidd. öfverhufvud visar sig en år för år fortskridande, ehuru ringa tillväxt, uppgående för båda dessa grupper till sammanlagdt vid pass i % under senaste fem år, eller från 11'56% år 1877 till 12 07% år 1881. De obetydliga skiftningar, 1881 års siffror förete, hafva ej vållat någonsomhelst omkastning i lånens inbördes ordningsföljd ur denna synpunkt. Tab. Litt. B. Arealen af åker och äng i förhållande till hvarje läns hela egovidd år 1881. Anm. ') I Jemtland temligen betydlig; i Herjeådalen ringa. 2 ) 2,400 famnar. 3 ) Eu jemförelse mellan de år efter år lemnade uppgifterna synes otvetydigt utvisa, att här hittills upptagits hela den stlltfrån äldre tider underdikade ytan, livadan till rättelses vinnande samt ernående af likhet med uppgifterna fr Pin andra områden i stället för nu senast angifna 13,230 tunnl. här endast upptagits de 430 tunnl., som utgöra skilnaden mellan årets uppgifter och 1880 ära. 4) Dessutom 2,445 famnar. s ) Dessutom 22,200 famnar. «) Dessutom 9,355 plantor. 7 ) 70,000 plantor. 8 ) Dessutom 28,000 plantor. 9) Dessutom 225,000 plantor. 10 ) Uppgifterna i koll. 2 4 afse endast Bergslags fögderi, men omfatta senaste 5 år. Anm. ') Enligt uppgifter lemnade i K. M. Bef:des Fernårsberättelser 1871 75. 2 ) Enligt 1809 års siffror. 3 ) Enligt 1880 års siffror med den korrektion, som möjliggjorts genom Ekonomiska Kartverkets afslutandc. ') Enligt 1879 års siffror. ' ") Enligt 1880 års siffror. ) För länets södra del enligt 1874 års siffror. ') Uppgift om den naturliga ängens vidd saknas från åtskilliga socknar. 8 ) Enligt 1865 års uppgifter. ') Delvis efter äldre och i allmänhet osäkra siffror. Åkerjordens vidd är antagen lika med summan af årets uppgifter för koll. 18 27, med det undantag att i kol. 25 upptagits 1879 års siffra. Uppgiften om 300,000 t:d Ung förskrifver sig från Femårsberättelsen 185G 1860.,0 ) Enligt 1871 års siffror.
Egare och brukare (kol. 10 17) 5 Hvad skogbärande slutligen angår kol. 9 (tab. n:o 1), den marken, angifves densamma nu för hela riket till 35,706,067 t:d, således nära 1 million t:d högre än föregående år. Denna betydande skilnad beror väsentligen derpå att Statistiska Centralbyrån ansett sig böra i rikssammandraget upptaga de i senaste Femårsberättelse för Kopparbergs län (s. 17) meddelade, på noggranna uppmätningar beroende uppgifterna om den skogbärande marken i 13 af de de öfre Dalasocknarna. De i kol. 10 17 meddelade uppgifterna om den odlade jordens fördelning mellan olika grupper af égare och brukare måste tyvärr fortfarande betraktas såsom i allmänhet ytterst otillförlitliga. att uppgifter härom fullständigt saknas från 3 områden Ej nog med och att desamma för 10 andra områden äro mer eller mindre föråldrade, kommer' härtill att endast undantagsvis (i Uppsala, Kronobergs och Vestmanlands län, samt Elfsborgs läns södra del, hvartill ock torde kunna läggas Kalmar läns norra del, der differensen är af ytterst ringa betydenhet) den bland annat med dessa siffror afsedda kontrollen öfver uppgifterna i Hushållningssällskapens berättelser om brukningsdelarnes antal visat sig vara ernådd, Centralbyråns upprepade erinringar om det origtiga i ett dylikt förfarande, égare, hvilka sjelfva bruka sin jord, flerstädes tydligen upptagas både i égare- och i brukarekolumn. Att under sådant förhållande på de särskilda gruppernas siffror vilja bygga någon framställning af egendomsfördelningen öfver hela riket, vill synas vara alltför vanskligt. Men för de områden, hvilka i detta hänseende lemnat exakta uppgifter, kunna derur upplysningar hemtas af så intressant art, att man allenast måste beklaga, det undersökningen för närvarande ej kan sträcka sig öfver rikssiffrorna. Förhållandet på följande sätt: ställer sig inom nyssnämnda områden hvarjemte fortfarande såsom hittills, och trots Statistiska Brukningsdelarnes stor- Uppsala Kronobergs Kalmar läns Elfsb:slänä Vcstmanlck i t:d odlad jord. län. län. norra del. södra del. lands län. Egare, som bruka egen jord: 4 t:d och derunder % 7-12 14-72 5-58 18-18 10-05 4 40 t:d» 70-08 82-95 80-si 79-4G GG-oi 40-200 t:d»18i4 2-n G'24 2-24 21-87 öfver 200 t:d» 340 O22 1-07 0-12 2'04 Brukningsdelarnes slor- Uppsala Kronobergs Kalmar liins Elfsb:s läns Vestmanlek i t:d odlad jord. län. län. norra del. södra del. lands län. Brukare af annans jord: 4 t:d och derunder % 7 - i7 5-33 6-io 30'08 827 4 40 t:d» GG-17 87'co 7G-28 GG-67 GO-CG 40 200 t:d «23-91 G'79 IG'92 3-25 28'fii öfver 200 t:d» 2-75 0'28 0'G4 2'5o O Åtskilliga ganska betecknande förhållanden framgå af dessa länssiffror. Den större jordegendomen, med odlad jord af mer än 40 t:d, är ojemförligt starkare representerad i de län, der uråldrig odling och vidsträcktare slättbygd gynnat uppkomsten af dylika possessioner (Uppsala 21 co% för égare, 2691 % för brukare, Vestmanlands län resp. 23 91 och 31 07 %); hvaremot antalet af dylika större egendomar i de magrare trakterna utgöra ett ringa fåtal af samtlige egendomarne (Kalmar läns norra del 7'91 % för égare, 17'50% för brukare, Elfsborgs läns södra del resp. 2 36 och 3 25 %, Kronobergs län resp. 2 33 och 7 07 %) Vidare finner man att antalet brukare af annans jord regelbundet är relativt starkare representeradt än de sjelfbrukande egarne i fråga om dessa större egendomar. Hvad slutligen proportionen mellan sjelfegare och arrendatorer beträffar, finner man följande vexlingar : Sjclfegarc. Arrendatorer. Uppsala län 59-77 % 40-23 % Vestmanlands d:o 7G'73» 23-27» Kalmar läns norra del 8088» 19i2» Elfsborgs läns södra d:o 82-G2» 17-38» Kronobergs län 91-18» 8'S2» För samtliga dessa fem områdens 38,982 brukningsdelar utgörande vid pass 13 % af det för hela riket beräknade antalet, ställer sig förhållandet sålunda, att arrendatorer bruka i det närmaste 1 af samtliga brukningsdelarne, så att mot 1 arrendator svara 4 brukare af egen jord. Inom Uppsala län synes arrendesystemet hafva vunnit betydlig utbredning. Öfverhufvud taget omfattar hvarje brukningsdel följande egovidd af odlad jord, inbegripet trädgård o. dyl.: Uppsala län 41-72 t:d Vestmanlands d:o 38-80» Kalmar läns norra del 2527» Kronobergs län 11-37» Elfsborgs läns södra del 9'78» Medeltal 22-32 t-.d För hela riket 19 81» Ordningsföljden i detta hänseende, de uppräknade områdena emellan, öfverensstämmer fullständigt
6 Odlade egoviddens användning (kol. 18 27). med den, de till hvarandra intaga med hänsyn till den odlade jordens andel af hela egovidden (jmfr Tab. Litt. B.) Af den redovisning, som i kol. 18 27 lemnats för den odlade jordens användning till olika ändamål framgår att Tab. Litt. C. Åkerjordens användning i % af områdets hela åkervidd år 1881. hvilken summa med 40,430 t:d (=0'68%) understiger den odlade jordens ytvidd, sådan den i kol. 7 angifvits; och torde med hänsyn till förklaringen af denna, inom ett och annat enskildt län än skarpare framträdande brist på öfverensstämmelse, de omständigheter fortfarande vara bestämmande, hvilka af Centralbyrån i förut afgifna berättelser framhållits. Tab. Litt. D. Utsädesbeloppet år 1881 i % af områdets utsäde med afdrag af potatis. Anm. ) Den bristande överensstämmelsen förklaras bland annat deraf, att uppgifter i koll. 18 27 (tab. n:o 1) saknats för vissa socknar; hvarjemte bör märkas att kol. 7 (tab. n:o 1) är hemtad ur det numera för länet fullständigt afslutade Ekonomiska Kartverkets arealuträkningar. 2 ) Enär uppgift om kela åkervidden saknas, har den i kol. 7 af tab. n:o 1 införda snmman af koll. 18 27 användts vid utförandet af ofvanstående procentberäkning. Samtliga uppgifter, såväl äldre som nyare, om den odlade jordens utsträckning i Jemtlands län äro att anse såsom i hög grad ofullständiga, särskildt livad angår den till odling af fodcrväiter använda jorden. Kol. 5 grundar sig på 1879 års uppgifter. ') Fördelningen är gjord endast med afseende på det område, från o hvilket uppgifter i detta hänseende föreligga. Kör Bjurholms, Nysätra och Asele socknar samt länets båda städer, med en uppgifven samfäld åkervidd af 7,724 t:d, är denna fördelning okänd. 4) Rikssumman i kol. 7 är härvid minskad med 7,724 t:d; jfr föreg. anm.
Odlade egoviddens användning. 7 I förestående Tab. Litt. C finnas till underlättande af jemförelserna årets siffror förvandlade till relativa tal. Först vid en sammanställning af de sålunda beräknade talen med uppgifter från en något aflägsen tidpunkt lärer man vara berättigad att af de skilnader med hänsyn till odlingssätten, som årets siffror utvisa, draga en och annan slutsats. Går man då tillbaka till jordbruksstatistiken för år 1874, i hvilken för första gången dylika relativa tal fullt detaljerade framlades, visar sig bland annat, att höstsädet såsom odlingsföremål i någon mån aftagit i betydenhet och at^ detta skett genom dess tillbakaträngande just i de kustlandskap af mellersta och södra Sverige, der dess användning egt största utbredning, medan det å andra sidan i någon mån vunnit större insteg i Skåne och de vestra provinserna. Denna minskning i höstsädets betydenhet motsvaras för kuststräckan från Östergötland till Blekinge af en höjning i fråga om vårsädets betydenhet. I öfrigt synes den mest karakteristiska förändringen utgöras Tab. Litt. E. Utsäde och skörd på tunnland och i korntal år 1881, enligt Hushållningssällskapens uppgifter. Anm, ') Efter afriikning af 803 t:d., för hvilka ingen skörd nngifvits. 2 ) Efter afräkning af 22,358 t:d., för hvilka ingen skörd angifvits. ') Pä grund af felande arealuppgifter har vid denna beräkning den angifna höskörden först minskats med 1,488,450 eentncr.
8 Utsäde (kol. 28 41). Skördens rågvärde. af trädets temligen allmänt, och delvis ganska betydligt minskade andel af det hela. För utsädets belopp redogöres i kol. 28 41 af rikstabellen. Arets siffror voro: rotfrukter, reducerade till rågvärde enligt angifna grunder (Tab. Litt. F). 1881 års siffror lyda i detta hänseende sålunda: Rågvärde i t,:r. Ilvete 757,234 Råg 3,498,474 Korn 2,732,015 Hafre G,089,615 Blandsäd 823,805 Trindsäd 523,290 Rotfrukter 2,982,557 Summa 17,400,990 Jemfördt med medeltalet för de närmast föregående tio åren utvisar årets siffra ett ringa öfver- Tab. Litt. F. Skörden af säd och rotfrukter reducerad till rågvärde (i tunnor) och jemförd med åkervidden år 1881. Först vid en granskning af de specialberäkningar, som finnas sammanstälda i Tab. Litt. D, framträder med full tydlighet ett och annat drag, som torde kunna antagas^ beteckna en utvecklingsgång. Åtminstone torde detta kunna sägas gälla den stadigt fortgående stegringen af hafreodling på öfriga stråsädesarters bekostnad. Hafren, som i medeltal för åren 1865 69 ej upptog mer än 48 % af hela utsädet (efter afdrag för potatis), uppgår nu efter samma beräkningsgrund till i det närmaste 54 % af det hela. De beräkningar, som till fullföljande af äldre serier i Tab. Litt. E lemnats om utsäde och skörd på tunnlandet samt i korntal för hvarje särskildt odlingsföremål, gifva icke anledning till annan erinran än den som upprepade gånger gjorts, att nemligen, särskildt i fråga om»andra rotfrukter», spånadsväxter samt foderväxter, primäruppgifternas delvis mycket otillfredsställande beskaffenhet måste göra hvarje opererande med dessa siffror högeligen vanskligt och ställa de ernådda resultaten under starka tvifvelsmål. Alltsedan år 1877 hafva i dessa rikssammandi'ags textafdelning till lättande af öfverskådligheten meddelats beräkningar öfver skördeutfallet af säd och
Korntal. Skördebeloppet (kol. 44 63). Skördens tillräcklighet. 9 skott, uppgående till 189,334 tunnor; 1880 års siffra öfverstiger den med mer än 2 millioner tunnor. 1881 års skörd (tab. n:o 1, kol. 44 63) skulle således endast ur denna synpunkt få betraktas såsom åtminstone medelmåttig, men ined fäst afseende vid sädesgrödans låga vigt och den klena foderskörden fann sig Statistiska Centralbyrån i det omedelbart efter skördens afslutande offentliggjorda sammandraget af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes skörderapporter föranlåten att beteckna årets hela skörd såsom under medelmåttan. En jemförelse mellan de i dessa skörderapporter angifna korntalen och de i tab. litt. E beräknade utfaller på följande sätt: Skörd i korntal Ur båda dessa synpunkter visa sig således fortfarande samma öfvervigt till förmån för skörderapporternas siffror, som redan förut år efter år blifvit anmärkt. Med ledning af Hushållningssällskapens uppgifter samt de upplysningar, hvilka på begäran letnnats af Finansdepartementets kontrollbyrâ och Generaltullstyrelsen, hafva i Tab. Litt. G sammanförts beräkningar öfver det för olika ändamål använda samt det derefter återstående disponibla qvantum af spanmål och rotfrukter. Arets skörd, ökad med införseln, lemnar, sedan afdrag skett för hvad som utförts, åtgått till utsäde, eller blifvit till bränvinsbränning användt, ett disponibelt öfverskott af 14,679,503 tunnor stråsäd, 341,674» trindsäd och 8,979,487» rotfrukter. De på dessa båda vägar beräknade skördebeloppen visa följande olikheter: Efter afdrag från förstnämnda siffra af de 3 millioner tunnor, som beräknas åtgå för kreatursutfodringen, skulle för den personliga förbrukningen återstå ett belopp, som jenit deladt på folkmängden vid årets slut, gifver 2'sr> tunnor på person, således äfven oafsedt trindsäden mer än tillräckligt för fyllande af behofvet, för såvidt nemligen detta fortfarande håller sig inom de förr beräknade gränserna af 2J tunna Tab. Litt. G. Resultaten af 1881 års skörd, med fäst afseende å in- och utförsel, åtgång för bränvinsbränning samt utsädesbehof. ') Häri inberkknad målen spanmâl, reducerad enligt de i N. 1865, sid. 22 angifna grunder. J ) För briinvinsbränning hafva dessutom anviindts" 19,765 centner hvitbetsmelass. Hela briinvinstillverkningen uppgick till 14,204,769 kannor af f)0 % alkoholhalt vid 15 Cels. Sammandrag af Jordbruksstatistik för år 1881. 2
10 Skördens tillräcklighet. på person. Deremot skulle förrådet af potatis och andra rotfrukter, enligt denna tabell, ingalunda hafva räckt till. Hittills har nemligen beräknats att, inbegripet hvad som till kreaturs utfodring användes, öfverhufvud 21 tunna rotfrukter på person skulle motsvara normalbehofvet. Beräkningen angifver dock tillgången till allenast 1'97 tunna och en brist af ungefär 2,450,000 tunnor skulle således hafva uppstått, hvilken dock, under antagande af den på skörderapporterna grundade högre beräkningen, skulle kunna sänkas med vid pass 1 million tunnor. Då likvisst ingen brist i detta hänseende försports, torde Tab. Litt. H. Skördens beskaffenhet, sädens vigt samt foderskörden år 1881. ') Uppgifterna giilla endast Norra Vedbo härad. ') Uppgifterna gälla endast Nordmarks härad.
Skördens beskaffenhet m. m. 11 inan vara berättigad att antaga, att antingen normalbehofvet blifvit för högt uppskattadt, eller ock hvad antagligare är att skördebeloppet angifvits allt för lågt. Tab. Litt. I. Väderleken under sånings- och skördetiden år 1881. De omdömen, som af Hushållningssällskapen afgifvits i fråga om skördens beskaffenhet och spanmålens vigt, väderleken under sånings- och skördetiderna, samt öfverskott eller brist af spanmål och ladugårdsalster, finnas sammanförda i Tab. Litt. H, 1 och K. Tab. Litt. K. Öfverskott (+) eller brist ( ) af spanmål och ladugårdsalster år 1881. ') Uppgifterna gälla endast Norra Vedbo härad. 2 ) Uppgifterna gälla endast Nordinarks härad. ') Uppgifterna gälla endast Norra Vedbo härad. 2 ) Uppgifterna gälla endast Nordmarks härad.
12 Kreatursantalet (kol. 66 74). Antalet vid årets slut underhållna kreatur (tab. n:o 1, kol. 66 74) visar, jemfördt med närmast föregående år, följande minskningar: Tab. Litt. L. Kreatursstocken reducerad till nötkreatur och i förhållande till folkmängd och egovidd år 1881. Allenast för svinkreaturen visar sig en ringa tillökning (61 st. = O'oi %). Kreatursstocken i dess helhet har minskats med ett antal af 127,082 stycken eller 2'7 % och står nu med undantag allenast för unghästar, tjurar och kor lägre än fyra år förut. Det är naturligtvis den ytterst otillräckliga foderskörden, som vållat denna delvis ganska betydande minskning. Jemföres antalet af de särskilda kreatursslagen med folkmängden, visar sig, att mot 1,000 personer underhöllos: Äfven dessa relativa tal, som hittills hållit sig temligen jemna år från år, sålunda utvisande att Tab. Litt. M. In- och utförsel af ladugårdsalster dylikt åren 1878 1881. och ') Med den proportion mellan åker och äng, som inom länet förekommer. 2 ) Reduktionen består dcri, att i hvarje län äro Sker och»ng sammanslagna, dock så att 2 t:d naturlig äng äro satta lika med 1 t:d åker. För några län, t. ex. de nordliga, är likväl ängen antagligen icke värd så mycket.
Kreatursantalet. 13 kreatursstocken i allmänhet tillväxt ungefär i. samma mått som folkmängden, gifva ett ganska märkbart uttryck åt årets ogynsainma förhållanden. Alltifrån år 1877 har Statistiska Centralbyrån, till vinnande af en lättare öfverblick samt beredande af möjlighet till länsvis anstälda jemförelser, ansett sig böra, enligt då angifna grunder, beräkna en tabell, angifvande kreatursstocken reducerad till nötkreatur och i förhållande till folkmängd och egovidd. En liknande bearbetning af 1881 års siffror finnes meddelad i Tab. Litt. L, liksom ock i Tab. Litt. M lemnats den sedvanliga sammanställningen af Kommerskollegii uppgifter om in- och utförsel af lej'vande kreatur samt ladugårdsalster o. dyl. Anmärkningsvärd är i fråga om införseln minskningen för lefvande kreatur, fläsk, smör och ben eller benmjöl, hvaxemot särskildt importen af ost, ull, vax och ägg tillväxt. Hästar och svin visa en i någon mån höjd utförselsiffra, hvaremot i detta hänseende minskning inträdt i fråga om nötkreatur och får. I öfrigt företer utförsellistan endast obetydligt af vigt; anmärkningsvärd är dock ökningen i fläskexporten samt minskningen i utförseln af kött, ost och ägg. Tab. Litt. N. Arbetsprisen (i kronor) år 1881. ') Uppgifterna gälla endast Norra Vedbo härad. 2 ) Uppgifterna gälla endast Nordmarks härad.
14 Arbetspris. Den i Tab. Litt. N leranade öfversigt af de inom rikets särskilda delar gällande arbetspris företer jemfördt med föregående år inga vexlingar af den betydenhet att de bort utgöra föremål för särskild anmärkning. Det vill dock synas som om dagsverksprisen i allmänhet åter vore stadda i stigande. Stockholm den 24 Maj 1883. Underdänigst ELIS SIDENBLADH. J. Hellstenius.
BILAGA.
16 Tab. N:o 1. Öfversigt af 1881 års jordbruks-
statistiska uppgifter. 17
18 Tab. N:o 1. (Forts.) Öfversigt af 1881 års jordbruks-
statistiska uppgifter. 19
20 Anmärkningar till Tab. N:o 1. Allmän anmärkning. Kol. 2 är hvad landsbygden beträffar hemtad ar Kung]. Maj-.ts.. Befallningshafvandes femårsberättelser 1876 1880, och i fråga om städerna frän uppgifterna i 1880 års berättelse. Kol. 5 är i enlighet med de af Generalstabens topografiska afdelning gjorda arealberäkningarna. Stockholms stad. Uppgifterna äro hemtade ur Ofverståthållare-Embetets femårsberättelse för 1871 1875, med undantag af kol. 61, som tagits från närmast föregående femårsberättelse. Stockholms län. Kol. 3, 4 och 6 27 äro lånade ur 1869 års berättelse. Uppsala län. Kol. 3, 4 och 10 17 äro lånade ur 1880 års berattehe. Södermanlands län. Kol. 60 och 61 hafva i länstabellen rubriken: "Lass à 8 centner", hvilket tryckfel härmed rättas till "Centner". Östergötlands län. Kol. 3, 4 och 6 27 äro hemtade ur 1880 års berättelse; de senare med iakttagande af den korrektion, som knnnat ega rum på grund af Ekonomiska Kartverkets afslutning. Kol. 60 och 61: engelska siffertyper använda till följd af ofullständiga uppgifter. För Norrköping och Skeninge hafva uppgifter aldrig lemnats. Gotlands län. Samtliga uppgifter med undantag af kol. 44 55 äro hemtade ur 1879 års berättelse. Se vidare länstabellen. Blekinge län. Kol. 41 och 62: rapsen är beräknad väga 2"60 centn. per tunna. Malmöhus län. Talen, med undantag af kol. 2 och 5, gälla endast landsbygden. I kol. 56 ingår äfven 67,952 tunnor sockerbetor, beräknade efter IV2 centn. per tunna. Kol. 62 har i länstabellen (p. 17) af förbiseende fått till öfverskrift "centner" i st. f. "tunnor". Hallands län. Kol. 8, 10 17, 56, 59 61: engelska siffertyper använda, emedan flerc sockenuppgifter saknas. "Uppgiften i kol. 61 afser sålunda endast 25 kommuner af länets 91 här redovisade. Göteborgs och Bohus län. Kol. 53: engelska siffertyper använda, emedan flere häradsuppgifter saknas. Elfsborgs läns södra del. Kol. 3, 4 och 6 27 äro lånade ur 1875 års berättelse. Elfsborgs läns norra del. Kol. 60: engelska siffertyper använda, emedan uppgifter från några socknar saknas. Skaraborgs län. Kol. 6, 8 17, 40, 56 61: engelska siffertyper använda, emedan flere sockenuppgifter saknas. Vermlands län. Kol. 53 och 56: engelska siffertyper använda, emedan flere sockenuppgifter saknas. Sålunda afse uppgifterna i kol. 56 endast 10 af länets 91 här redovisade kommuner. Vestmanlands län. Uppgifter saknas för kol. 40 och 56 59. Kopparbergs län. Kol. 3, 4, 6, 8, 10 17 äro lånade ur 1880 års berättelse. Kol. 7 upptager summan af koll. 18 27. Kol. 9 är hemtad ur Kung]. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelse 1876 1880. Vesternorrlands län. Kol. 3, 4, 6 27 äro hemtade ur 1865 års berättelse med undantag af kol. 9, hvars uppgift hemtats ur Skogskomiténs betänkande. Jemtlands län. För kol. 6, 10 17, 23, 25, 26, 40 och 61 finnas inga uppgifter att tillgå. Kol. 7 är beräknad ur summan af kol. 18 27; kol. 8 är hemtad ur Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelse 1856 1860; kol. 9 ur Skogskomiténs betänkande. Vesterbottens län. Kol. 6 9 och 18 27 äro hemtade ur 1871 års berättelse: kol. 3, 4, 10 17 ur 1873 års berättelse. Norrbottens län. För kol. 10 17 finnas inga uppgifter att tillgå. Résumé de la Statistique Agricole de 1881. Le nombre des unités cadastrales était à la campagne 66,758 et dans les Tilles 900. (Tabl. N 1, col. 2). De l'étendue de la terre ferme (406,721 kilom. c, d'après col. 5) les jardins occupaient env. 32,800 hectares, les champs cultivés 2,934,300, les prairies naturelles 1,945,200 et les forêts 17,626,700 hectares (col. 6-9). Les propriétaires fonciers à la campagne étaient au nombre de 263,000 au moins (col. 10 13) et les fermiers d'env. 147,200 (col. 14 17). Les céréales occupaient 1,435,300 hectares des champs cultivés, les légumi-. neuses 56,700, les pommes de terre 155,000, les autres racines 12,000, le lin (et le chanvre) 12,400, les autres cultures 2,600, les plantes de fourrage 812,300 s 428,000 hectares étaient en jachère (col. 18 27). Les quantités de la semence ont été (d'après les col. 28 41): 172,900 hectolitres de froment. 1,015,500 de seigle, 784,900 d'orbe, 2,903,400 à'avoine, 298,100 de méteil, 176,800 de légumineuses, 2,708,900 de pommes de terre, 26,000 de lin (et de chanvre). Quant à la récolte il y a deux séries de données, l'une fournie depuis 1865 par les Sociétés Agricoles et l'autre (première publication datée le 19 décembre 1874), dont les chiffres ont été calculés par le Bureau central de statistique d'après les rapports des Gouverneurs. Des deux séries des données sur la récolte, on peut s'attendre qu'en général les chiffres les pins élevés sont les plus vraisemblables. La récolte de 1881 a été jugée d'après les rapports des Gouverneurs au-dessous de la moyenne. Les col. 66 74 du tabl. N 1 donnent le nombre des chevaux (col. 66 67), des boeufs (col. 68), des taureaux (col. 69), des vaches (col. 70), des bouvillons (col. 71), des moutons (col. 72), des chèvres (col. 73) et des porcs (col. 74). Le sujet des tableaux Litt. A N est: A = Améliorations du terrain. B = Relation des champs cultivés (col. 2) et des prairies naturelles (col. 3) à l'étendue totale de chaque province. C = Emploi relatif des champs cultivés (céréales d'automne col. 2, cér. du prin- temps col. 3, pommes de terre, lin etc. col. 4, herbes col. 5, jachères col. 6). D = Relation des semences au total des blés ensemencés (froment col. 2, seigle col. 3, orge col. 4, avoine col. 5, méteil col. 6, pois, fèves et vescescol. 7, lin et chanvre col. 8, sarrasin et colza col. 9). E = Relation de la récolte à la-semence. F = Récolte des blés et des tuberculeux évaluée en seigle et référée à l'étendue des champs cultivés. G Résultats tis la récolte, déduction faite de l'importation (ligne 2) et de l'exportation (ligne 4), de la consommation pour la fabrication de Veau de vie (ligne 5) et des ensemencements (ligne 6). H = Qualité de la récolte (col. 2, 3), pesanteur moyenne de la graine (col. 4 8), récolte de la paille (col. 9, 10) et des herbes des prairies naturelles (col. 11). I = Temps qu'il a fait pendant les semailles et les moissons. K = Excédant ( + ) ou déficit ( ) des céréales (col. 2) et des produits de la basse-cour (col. 3). L = Bétail réduit aux unités bovines (col. 2) et comparé à la population (col. 3) et à l'étendue du territoire (col. 4 6). M = Importation (col. 2 4) et exportation (col. 5 7) des produits de la basse-cour. N = Salaires des ouvriers, par an (col. 2 5) et par jour (col. 6 13).
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. 1881. STOCKHOLMS LÄN Arets uppgifter inkommo till Statistiska Centralbyrån den 4 januari 1883-, åtföljda af följande skrifvelse:»då de landtbruksstatistiska uppgifterna för Stockholms län för sistlidna året härmed öfverlemnas, får Hushållningssällskapets Förvaltningsutskott härigenom meddela, att uppgifterna beträffande Sollentuna, Vallentuna och Erlinghundra härad genom af Hushållningssällskapet för ändamålet anställd särskild insamlare upphemtats, samt att för öfriga delar af länet användts uppgifter, meddelade af vederbörande kommunalnämndsordförande. Afven för ifrågavarande år har likväl ett icke obetydligt antal uppgifter uteblifvit, hvadan äldre sådana, medelst beräkning lämpade efter årets skördeförhållanden, i dessas ställe måst användas. Stockholm (len 28 december 1882. På Stockholms läns Hushållningssällskaps Förvaltningsutskotts vägnar: W. STRÅLE. Charles Jacobson.» Jordbruksstatistik 1881. Stockholms län.
2 Stockholms
län. 3
4 Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881. A. Brukningssätt: 2 3-skiftes- och vexelbruk. I. Väderlek, sånings- och skördetider: Väderleken öfvervägande kylig med undantag af maj samt november och december. Våren och försommaren fattiga på nederbörd. På sensommaren rikliga och långvariga regnfall. Vårsådden påbörjades allmänt omkring 10 maj, höstsådden i medlet af augusti. Slåttern företogs i slutet af juli, höstsädesskörden påbörjades i slutet af augusti och vårsädesskörden omkring medlet af september. K. Skördens beskaffenhet, vigt, m. m.: I allmänhet underhaltig. L. Skörden af hö från naturlig äng: Under medelmåttan. M.» af halm: Medelmåttig. Stockholm, 1883. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. N) Jordbruk och Boskapsskötsel. 1881. UPPSALA LÄN. Arets uppgifter, som inkommo till Statistiska Centralbyrån den 30 maj 1882, beledsagades af en så lydande skrifvehe: "Då Uppsala läns Hushållningssällskap härmed senare än vanligt öfverlemnar sammandraget af jordbruksstatistiken öfver länet för år 1881, anser Sällskapet sig böra bifoga den upplysning, att detta dröjsmål förorsakats deraf, att Sällskapet, som med icke obetydliga kostnader anordnat en allmän och möjligast noggrann kreatursräkning inom länet vid sistlidna års slut, velat i jordbruksstatistiken för samma år meddela de uppgifter rörande kreatursantalet, hvilka deraf erhållits såsom resultat och först under innevarande år efterhand till Sällskapet inkommit. Likaså vill Hushållningssällskapet nämna, att det genom häradsskrifvarnes benägna biträde, mot skälig ersättning för det derpå nedlagda arbetet, sökt anskaffa fullt tillförlitliga uppgifter rörande»brukningsdelarnes» antal och relativa storlek inom länet år 1881; men då ovisst synes vara, huru snart dessa uppgifter kunna fullständiga för hela länet inkomma, har Sällskapet ansett sig icke böra i afvaktan derpå längre uppskjuta aflemnandet af 1881 års jordbruksstatistik öfver länet, helst som de ännu felande uppgifterna i detta afseende utan olägenhet kunna sedermera meddelas i jordbruksstatistiken öfver länet för innevarande år. Slutligen må ock anmärkas, att de här meddelade uppgifterna rörande Enköpings stads jord, hvilka utvisa betydande förändringar i de derom förut lemnadc uppgifter, äro grundade på en särskildt företagen lokalundersökning i afseende på densamma. Uppsala den 22 maj 1882. På Uppsala läns Hushållningssällskaps vägnar: A. HAMILTON. Fr. G. Afzelms." Jordbruksstatistik 18R1. Uppsala län.
2 Uppsala
län. 3
4 Upplysningar till jordbruksstatistiken för år 1881. A. Brukningssätt: Tvåskiftosbruket utgör fortfarande det inom länet vida öfvervägande brukningssättet, isynnerhet bland allmogen, hvaremot vexelbruk gemenligen förekommer endast a större egendomar eller s. k. "herrgårdar," ehuru dock äfven vid tvåskiftesbruket någon del (ända till '/ 8 ) af årsträdan vanligen användes till odling af rotfrukter och baljväxter samt klöfver endast inom Bro härad och å stadsjorden utgör vexelbruk det öfvervägande brukningssättet. För beräknande af den areal, hvarå de olika brukningssätten användas, saknas ännu någorlunda nöjaktiga primäruppgifter för länet i dess helhet, och endast exempelvis må anföras att inom Trögds härad äro af åkerjorden 42,577 qv.-ref under vexelbruk mot 147,403 qy.-ref under tvåskiftesbvuk, inom Vaksala härad 19,976 qv.-ref under vexelbruk mot 53,956 qv.-ref under tvåskiftesbruk, inom Örbyhus härad 30,479 qv.-ref under vexelbruk mot 124,451 qv.-ref under tvåskiftesbruk samt inom Olands härad 30,523 qv.-ref under vexelbruk mot 158,843 qv.-ref under tvåskiftesbruk, eller tillsammans inom dessa fyra härad 123,555 qv.-ref under vexelbruk mot 484,653 qv.-ref under tvåskiftesbruk (endast 11,430 qv.-ref under treskiftesbruk) omkring 25 proc. B. Vidd af nyodling: 5,672-8 qv.-ref inom 11 härad; från 2 härad saknas uppgift. C.»» vattenaftappning: 2,800 qv.-ref inom 3 härad; från öfriga härad saknas uppgift. D.»» underdikning: 3,290 qv.-ref inom 8 härad; från öfriga härad saknas uppgift. E.»» ängsvattning: 201-6 qv.-ref inom Lagunda härad. F.»» mergling: i,204 qv.-ref inom 3 härad; från öfriga härad saknas uppgift. G.»» skogssådd: 775'6 qv.-ref, förutom 18 skalp, tallfrö och 4 kannor björkfrö inom 6 härad; från öfriga härad saknas uppgift. H.»» skogsplantering: 347-2 qv.-ref, förutom 9,355 stycken barr- och löfträdsplantor af olika slag inom 3 härad; från öfriga härad saknas uppgift. 1. Väderlek, sånings- och skördetider: höstsådden 1880 och vårsådden 1881 verkstäldes under i allmänhet»ogynsamjnå» väderleksförhållanden inom hela länet, den förra mot slutet af augusti och i början af september, den senare under maj månad (efter den 11 maj); bergningen, såväl af hö som af säd, försiggick inom hela länet under en i allmänhet»mycket otjenlig» väderlek, höbergningen mot slutet af juli och i början af augusti, sädesbergningen åter under september och oktober månader. K. Skördens beskaffenhet, vigt m. m.: den skördade säden är i allmänhet af»mindre god» beskaffenhet, såsom varande skadad genom den ymniga nederbörden under hela eftersommaren, samt»lätt» till vigten; sädesskörden har i sin helhet utfallit till mängden»medelmåttig», och potatisskörden, som är af»temligen god» beskaffenhet, har varit»nära god», under det att»öfriga rotfrukter» och»foderväxterna» lemnat en skörd»vida under medelmåttan». L. Skörden af hö från naturlig äng:»vida under medelmåttan». M.»» halm:»under medelmåttan» af höstsäds-, men»medelmåttig» af vårsädshalm. N. Ofverskott till afsalu af säd och andra jordbruksalster uppgifves hafva uppstått inom alla härad till rätt betydligt belopp. P. Ofverskott till afsalu af kreatur och andra ladugårdsalster uppgifves hafva uppstått inom alla härad, ehuru i allmänhet icke uppgående till något betydligare belopp. R. Vanlig årslön för dräng: 80 à 120 kr.; för piga: 40 à 80 kr., i husbondes kost. S. Värdet af stat och lön för dräng: 300 à 400 kr.; för piga: 150 à 200 kr. T. Dagsverkspris: sommar-, mans-: högsta 1-75 kr., lägsta 1-25 kr.; qvins-: högsta 75 öre, lägsta 50 öre. vinter-,»» 1-25 kr.,» 1 kr.;»» 63 öre,» 37 öre. U. Skogstillgången är i allmänhet»medelmåttig och nästan knapp» inom länet;»god» inom Elfkarleby, Ölands norra, Olands södra (halfva) samt Bro distrikt; o»medelmåttig» inom Tierps, Bälinge, Norunda, Ulleråkers samt Håbo distrikt;»knappoch nästan otillräcklig» inom Trögds, Asunda, Lagunda, Hagunda, Vaksala, Rasbo samt Olands södra (halfva), äfvensom på många enstaka hemman inom öfriga distrikt; rentaf»skoglösa» hemman finnas till ett icke obetydligt antal inom länet. V. Afyttring af skogsalster förekommer endast inom länets norra del till någon betydenhet, bestående af kol, kastved och timmer, men uppgifves vara af ringa betydenhet inom länets södra och mellersta delar. X. Bränntorfsmossar begagnade: inom Tibble, Rasbokils, Tensta, Vaksala och Näs socknar samt å Enköpings stads egoområde. Y. Antal planterade fruktträn: 2,525 stycken inom 9 härad; från öfriga härad saknas uppgift. Z. Binäringar äro i allmänhet af mindre betydenhet inom länet.»biskötsel» bedrifves hufvudsakligen inom södra och mellersta delarne af länet; och uppgifvas 1,162 stycken bistockar finnas inom 56 socknar.»fiske» bedrifves i någon större omfattning förnämligast inom norra delen af länet, ehuru insjöfiske af större eller mindre betydenhet förekommer inom alla härad; inom Hållnas socken idkas strömmingsfiske med omkring 200 skötbåtar, inom Elfkarleby socken strömmings-, lax- oeh nejonögonsfiske o. s. v. För öfrigt idkas såsom»binäring» bränvinsbränning, tegeltillverkning, grufdrift, jerntillverkning o. s. v.»husslöjden» är i allmänhet föga utvecklad och af ringa betydenhet inom länet, ehuru hushållningssällskapet och landstinget numera söka på allt sätt befordra densamma.»trädgårdsskötseln» bedrifves såsom binäring egentligen endast vid de större egendomarne eller»herrgårdarne», om än mindre trädgårdsanläggningar, efter laga skiftena, numera äro temligen allmänna äfven vid allmogens gårdar; och har hushållningssällskapet till trädgårdsskötselns befordrande, särskildt hos de mindre jordbrukarne, anstalt en länsträdgårdsmästare. I öfrigt hänvisas, såväl rörande detta som andra jordbruksförhållanden inom länet, till hushållningssällskapets årsberättelse för år 1881. Stockholm, 1882. Kung]. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & SBner.