Olycksutredning. Trafikolyckor med älg. Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum)

Relevanta dokument
Olycksundersökning Kartläggning av trafikolyckor på E6 mellan Onsala - Fjärås Kungsbacka till Göteborg

Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar

ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ

Hösten - De gula lövens och mörkrets tid

Sverige ett viltrikt land

Tänk VILT, kör därefter och rädda LIV.

Förenklad olycksutredning. Dödsbrand, Göteborg

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgstammen i ÄFO Västerbotten Nordöstra Vintern 2012/2013

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

OLYCKSUTREDNING - 2. Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström

Olycksundersökning Brand i byggnad, Lindome Mölndals kommun den 26 April Årssekvensnummer Göteborg

Statistiksammanställning av räddningsuppdrag 2013

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision mellan två personbilar

älgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter

Olycksutredning. Dödsbrand Kalendervägen, Kortedala Göteborg 26 september

Älgstammens ålderssammansättning och reproduktion i Skultuna. Maj Rapport Rapporten är beställd av: Sveaskog AB

Älgstammen i Västerbo en Nordöstra ÄFO Vintern 2014/2015

Svenska Jägareförbundets handlingsplan för älg

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Olycksutredning Dödsbrand Gathes väg, Onsala Kungsbacka 17 november 2016

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO

Trafikskadestöd Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl

Drömmen om Stortjuren

Älgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Viltoloyckor. Viltolyckor ökade dramatiskt. En miljard kronor per år. Andreas Seiler

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

låt kalvjakten styra!

låt kalvjakten styra!

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Rapportering av särskilt viltolycksdrabbade vägsträckor i Värmland

Älgmöte 23 januari. 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix. Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam vill vi ha?

Älgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)

Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun

Olycksundersökning Dödsbrand

Olycksutredning

Rapportering av särskilt viltolycksdrabbade vägsträckor i Värmland

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

ÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 6 Vintern 2014/2015

Bestämmelser Älgjakt 2014

ÄLGSKÖTSELPLAN INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet. Arbrå Östra. Älgskötselplan för perioden Reviderad datum

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Olycksundersökning. Brand i byggnad. Galileis gata, Kortedala Göteborg 27 augusti

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO 2015/2016

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

1 Mötets öppnande Ordförande Bo Karlsson hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat.

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Minskade statsbidrag skapar konflikter

Bilsäkerhet viltolyckor

Frågor och svar angående vildsvin

Oskyddade Trafikanter

B-TEORI. Lektion 3 Människan i trafiken. bengt hedlund

Älgförvaltning ger hög kvalité på. Älgstammen. Älgkvalité? Inventering utförs hösten 2012 av frivilliga Jägare inom 8 Älgskötselområden

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2014

Älgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde

Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj Göteborg

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Älgstammen i Norrbo en ÄFO 5 Vintern 2014/2015

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

ÄLGPOLICY. foto: Mostphotos

BOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Välkommen till informationsmöte med Vedby-Oderljunga Älgskötselområde. copyright Vedby Oderljunga Älgskötselområde

Halasjöbygdens älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

ALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Snapphanebygdens Jägare. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

ÄFO-TRÄFF Johan Stedt Jaktvårdskonsulent

Älgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län.

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Bäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Osby Norra Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Göingeåsens älgskötselområde Ä

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Norra Hagunda Övre ÄSO. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Pass på! Kapitel 1 LÄSFÖRSTÅELSE SIDAN 1. Elevmaterial. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.)

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér

Per Jarring Olycksutredning & Analys

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011

Olycks och. Trafikolycka med dödlig utgång. Nybro Räddningstjänst Bengt Sigmer Insatsledare

Transkript:

Olycksutredning Trafikolyckor med älg Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum) 2009-2013 Författare Datum www.rsgbg.se

Olycksutredning Trafikolyckor med älg Storgöteborg 2009-2013 Uppdragsgivare: Per Jarring Chef Olycksutredning & Analys Utredningen utförd av: Ronnie Liljeqvist Olycksutredare Mikael Hagberg Olycksutredare Sammanfattning Personal inom Räddningstjänsten Storgöteborg upplevde en ökning av trafikolyckor med älg under hösten 2013. Olycksutredning & Analys fick ett uppdrag att utreda om så var fallet. När alla insatsrapporter hade analyserats stod det klart att det hade skett en ökning. De åren som har analyserats är 2009-2013. Utredningen har tittat på vart ökningen har skett och eventuella förbättringsåtgärder för att minska antalet olyckor i framtiden. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Avgränsningar... 3 1.4 Redovisningsplan... 3 2 Metod och material... 3 2.1 Datainsamlingen... 3 4 Resultat av undersökningen... 5 5 Analys... 8 6 Erfarenheter och rekommendationer... 10 2

1 Inledning 1.1 Bakgrund Personal inom Räddningstjänsten Storgöteborg upplevde en ökning av trafikolyckor med älg. Olycksutredning & Analys fick i uppdrag att göra en utredning för att undersöka om det stämde och vad det kunde bero på. 1.2 Syfte Ta fram statistik för att se om trafikolyckor med älg har ökat och lämna det vidare till Trafikverket. 1.3 Avgränsningar Endast trafikolyckor där Räddningstjänsten Storgöteborg utfört ett räddningsuppdrag tas upp i utredningen. 1.4 Redovisningsplan Redovisas till förbundet samt Trafikverket senast 28 februari 2014. 2 Metod och material 2.1 Datainsamlingen Räddningstjänsten Storgöteborgs insatsrapporter (Daedalos). Tidsperioden för datainsamling är 2009 2013. Alla bilder från olycksplatser är tagna av räddningstjänsten under 2013. 3

3 Älgen (Källa Wikipedia) Med en kroppslängd på 2,50 till 3 meter, en mankhöjd på max 2,30 meter och en vikt på upp till 850 kg är älgen det största hjortdjuret (Bild 1). Storlek och vikt varierar kraftigt, men i Sverige är medelvikten på hösten för en tjur ca 450 kg och för en ko omkring 350 kg. Tjuren är alltså avsevärt större än kon, men skillnaden blir tydlig först när djuret är 5-6 år. Bild 1. Bild på en älgtjur (Källa Wikipedia). Älgarna parar sig vanligen på hösten och dräktigheten varar i cirka åtta månader. Därefter tar älgkon hand om ungarna i ett år tills det närmar sig nästa parning. Då lämnar hon ungarna för en stund då hon parar sig med en ny tjur för att sedan komma tillbaka till ungarna. När hon därefter föder igen så stöter hon bort de gamla ungarna som då kallas ettårskalvar. I början är kalvarna mycket vilsna och strövar ofta runt oplanerat. Tyvärr kan ettårskalvarna ibland förvilla sig ut på vägar där de blir påkörda i trafiken. Risken för en viltolycka är som störst mellan skymning och gryning eftersom det är då djuren förflyttar sig för att söka föda. Generellt är risken för viltolyckor större i månaderna maj-juni då älgkorna stöter bort sin fjolårskalvar och september-oktober då djuren är brunstiga. Älgjakten på hösten stressar djuren till rörelse och ökar risken för älgkollisioner. Risken för viltolyckor är även större under snöiga vintrar på saltade vägar. Djur tar sig då ofta fram på vägarna och tycker om saltet. Riskområden är skogsområden med vattendrag på ena sidan av vägen, skogskanter, kalhyggen och områden där viltstängsel börjar och slutar. 4

4 Resultat av undersökningen Mellan 1 januari 2009 och 31 december 2013 larmades Räddningstjänsten Storgöteborg till 96 stycken trafikolyckor med älg inblandat. I dessa olyckor skadades 59 personer varav 3 skadades svårt (enligt Räddningstjänsten Storgöteborgs insatsrapporter). Det har även omkommit en person. Årsfördelningen visar på en ökande trend av olyckor(bild 2). Bild 2. Diagram över årsfördelningen av trafikolyckor med älg. Den röda pilen visar på den ökande trenden. Sprids resultatet ut över årets månader visar de på en ökning under september och oktober samt att det inte förekommit några trafikolyckor under januari de senaste fem åren (Bild 3). Bild 3. Trafikolyckor med älg fördelade över årets månader 2009-2013. 5

Fördelas sedan olyckorna som inträffat i september och oktober ut över de fem åren syns en rejäl ökning av älgolyckorna för oktober 2013 (Bild 4). Bild 4. Älgolyckorna som inträffat mellan 2009 2013 i september och oktober. Olyckorna kan även delas in i vilken tid på dygnet de inträffat och det ger följande utslag (Bild 5). Flest olyckor sker mellan klockan 05 och klockan 07 samt mellan klockan 20 och klockan 21. Detta motsvarar gryning och skymning. Bild 5. Alla trafikolyckor med älg fördelade på dygnets klockslag 2009-2013. 6

År 2013 larmades Räddningstjänsten Storgöteborg ut på 28 trafikolyckor med älg inblandat. De flesta av dem är inritade i kartan nedanför (Bild 6). Bild 6. Karta över de flesta av trafikolyckorna med älg inblandat på Räddningstjänsten Storgöteborgs utryckningsområde. 7

5 Analys Trenden Från år 2010 är trenden att trafikolyckorna med älg ökar. Det är svårt att se vad detta beror på. Fler olyckor i september och oktober Att det är fler olyckor i september och oktober är inte så konstigt då det är brunstperiod vilket innebär att älgkorna stöter bort sina kalvar för en tid. De irrar då omkring i skog och mark och försöker hitta sin plats i livet. Samtidigt är det jägare och svampplockare ute i skogarna som stressar upp djuren. I maj och juni föder älgkorna ungar vilket medför att de stöter bort fjolårskalvarna för gott. Detta borde medföra en ökning i statistiken av trafikolyckor med älg, men det är inget som syns i räddningstjänstens statistik. Vad kan utläsas ur statistiken för 2013 Som utredningen skrivit innan så har det skett en ökning av olyckorna 2013. Vid en närmare undersökning framträder ett område där det varit ovanligt många olyckor. Det är Riksväg 40 och sträckan mellan Göteborg och Bollebygd som undersökts. Sträckan är cirka 19 kilometer lång och det har under 2013 inträffat 9 stycken älgolyckor (Bild 7). Bild 7. Riksväg 40 mellan Göteborg och Bollebygd 2013. Det finns ingen närmare förklaring till varför det skett en ökning. Vid en kontakt med Länsstyrelsen ställdes frågan om älgstammen ökat i området och så var inte fallet. Stammen har varit konstant de senaste åren. Däremot ska den minskas betydligt runt vägen för att få ner antalet olyckor. Varför är trafikolyckor med älg farliga för trafikanter Då älgen ser ut som den gör innebär det att den har långa smala ben och mycket massa ovanpå dessa. Då en bil frontalkrockar med en älg träffar den benen med fronten och hela den tunga kroppen ramlar över bilen och träffar vindrutan. Detta medför en stor risk för personerna som färdas i dessa bilar. Dels för att det blir en stor massa som krockas med och dels för att det finns en risk att få in ett skadat vilt djur i kupén. Nedan visas ett axplock av bilder från olyckor med älg under 2013 där älgen rammats med fronten och lagt sig över motorhuv och vindruta (Bild 8, 9, 10, 11, 12, 13). 8

Bild 8, 9, 10, 11, 12 och 13. Bilder där älgen blivit rammad framifrån och ramlat över motorhuv och vindruta. 9

6 Erfarenheter och rekommendationer Hur kan älgolyckor förebyggas? Ett alternativ för att förebygga olyckor är att hålla älgbeståndet nere genom jakt. Det går också att förebygga så att älgarna har liten möjlighet att komma ut på vägarna. Detta görs med viltstängsel. Viltstängslet bör dock undersökas med jämna mellanrum så det fyller sin funktion. Vid påfarter och dylikt kan det inte finnas stängsel utan här får andra lösningar finnas. Hur hindras olyckor om älgen trots allt kommer nära vägen? Här gäller det i första hand att få bilisterna medvetna om faran. Enligt statistiken är det i gryning och skymning mellan september och oktober faran är störst. Åtgärder som med den vetskapen kan göras är att gå ut med radiovarningar dessa tidpunkter. En annan åtgärd som skulle påkalla bilisters uppmärksamhet är viltvarningsskyltar med varningslampor upptill som blinkar vid de kritiska tidpunkterna (Bild 14). Bild 14. Viltvarningsskylt med varningslampor upptill. 10