Vinnare i långa loppet

Vinnare i långa loppet Tränings- och tävlingslära i Specialidrott a loppet a i Specialidrott jat läsa ämnet Specialidrott i stationsutveckling inom din jag äta? Hur lär jag mig att skilda kapitel som alla tillbild av olika aspekter inom Vinnare i långa loppet Vinnare i långa loppet ngslära 1 på 100 poäng som de kunskaper du behöver v forskare och andra experrespektive ämnesområde.! ISBN 978-91-86323-14-1 9 789186 323141 Tränings- och tävlingslära i Specialidrott Lärgruppsplan

Inledning Är ni en grupp unga talanger som tillsammans med er tränare funderar över hur ni kan utvecklas och förbättras? Är ni intresserade av att ta reda på mer om vilka prestationsutvecklingsområden just er grupp generellt behöver jobba med? Denna lärgruppsplan är gjord som ett stöd för att ni ska samtala och reflektera just kring detta. Lärgruppen utgår från materialet Vinnare i långa loppet tränings och tävlingslära i specialidrott tillsammans med den tillhörande webbplatsen www.specialidrott.se. Materialet består med andra ord både av en bok och en webbplats. Dessa ska ses som komplement till varandra och det är bra om man i gruppen använder sig av båda delar. Därför är det bra om samtliga deltagare har en egen bok och därigenom också ett personligt användarnamn till webbplatsen (en registreringskod till webbplatsen ingår när man köper boken). Har man inte det kan man till exempel inte skapa sin personliga träningsplanering och spara andra personliga beräkningar på mina sidor. Man kan också bara vara inloggad en person per användarnamn åt gången. Men finns inte möjligheten för alla deltagare att få en egen bok/inlogg kan ni till exempel gå igenom webbplatsens fördjupningar tillsammans på en större skärm. Boken, som består av tio kapitel, ger en grundläggande helhetsbild av olika aspekter inom området prestationsutveckling. På webbplatsen kan ni fördjupa era kunskaper kring bokens kapitel (som till exempel kost, mental träning och träningsplanering) och därigenom få hjälp att praktiskt omvandla era nya erfarenheter. Boken och webbplatsen är en huvudbok för kursen Tränings- och tävlingslära 1 som ges inom ramen för skolämnet specialidrott (på Riksidrottsgymnasium och Nationellt godkända idrottsutbildningar). Ämnet specialidrott ska bland annat ge eleverna kunskap om metoder och teorier för träning, kost, mentala aspekter och andra faktorer av betydelse för prestationsförmågan och därmed är boken och webbplatsen intressanta även för dig som är allmänt intresserad av prestationsutveckling, både för att utveckla och utmana dig själv men också för att inspirera andra. Den här lärgruppsplanen fungerar som en guide till, och en brygga mellan, materialet och webbplatsen och är ett redskap för att underlätta ert arbete. Vi har valt att inte dela upp lärgruppsplanen i sammankomster utan istället koppla diskussionsfrågor direkt till de olika kapitlen. Några diskussionsfrågor är detsamma som i boken, andra finns bara i lärgruppsplanen. 2

Inledning Arbetsplan för lärgruppen Det är viktigt att varje grupp gör sin egen planering tillsammans. Gå igenom boken och fundera på vilka kapitel som ni vill/behöver fördjupa er i (till exempel träningsplanering, antidoping eller kost). Kapitlen är olika omfattande och ni bör fundera på hur lång tid ni vill lägga ner på er lärgrupp och vad som känns mest angeläget. Glöm inte bort webbplatsen som ger ytterligare infallsvinklar och interaktivt arbetsmaterial! Behöver ni hjälp hur ni ska göra en arbetsplan så finns en mall att utgå ifrån som ni hämtar på www.sisuidrottsutbildarna.se. SISU Idrottsutbildarna en resurs Se studieförbundet SISU Idrottsutbildarna som en viktig samspelspartner för ert arbete, det kommer ni att ha mycket glädje och nytta av. För genomförande av en lärgrupp kan SISU Idrottsutbildarna från folkbildningsanslaget ge visst stöd och på så sätt ta vissa kostnader för studiernas genomförande. Det kan röra sig om material, lokalhyra för hyrd lokal, studiebesök, expertmedverkan eller andra kostnader i samband med studiernas genomförande. Det finns en tydlig gräns mellan studier och utövande av idrott och andra traditionella föreningsverksamheter. Ordinarie verksamhet som exempelvis innebär idrottsträning och tävling kan inte bedrivas inom ramen för en lärgrupp. En lärgrupp bygger på att gruppen söker ny teoretisk kunskap som sedan bearbetas tillsammans i diskussion. Att prova på praktiska moment kan av metodiska och praktiska skäl förekomma i lärgruppen. SISU Idrottsutbildarnas olika distrikt kan ha olika rutiner och kan ibland även skilja sig administrativt åt. Kontakta ert lokala distrikt innan ni börjar planera för er lärgrupp så att ni vet vad som gäller. Kontaktuppgifter till dessa finner ni på www.sisuidrottsutbildarna.se. 3

Om lärgruppen Kännetecknet för lärgruppen är självlärande grupper där initiativ och planering görs gemensamt i varje grupp. Samtal och diskussioner utgör kärnan. Lärandet sker sedan i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett lärandematerial som alla deltagare har tillgång till. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i studiematerialet, även om de inte är ett krav. Ni avgör själva vilka frågeställningar som är viktiga för er. En utbildningstimme är 45 minuter. En lämplig gruppstorlek är mellan 5-8 deltagare. Då finns goda möjligheter till diskussioner, samtal och tankeutbyte. I varje lärgrupp ska det finnas en lärgruppsledare. Rollen innebär ett lite större ansvar än övriga i gruppen vilket innebär lite extra förberedelser och administration. Det är lärgruppsledarens uppgift att arbeta för att alla i lärgruppen ges möjlighet att bidra med kunskaper, upplevelser, funderingar och tankar. Att vara lärgruppsledare är alltså inte detsamma som att vara lärare rollen ses mer som en samordnare, inspiratör och pådrivare. Tips till dig som är lärgruppsledare Du som är lärgruppsledare behöver skaa dig en god insikt i materialet (både bok och webbplats) för att bli bästa möjliga guide. Du och din grupp planerar arbetet tillsammans men det är bra om du förbereder dig lite extra genom att skaa så mycket kunskap som möjligt om de olika områdena. På så sätt kan ni lättare göra en bedömning om exakt vilka delar/kapitel ni vill arbeta med i lärgruppen. På vilket sätt ska ni använda boken och webbplatsen? Till varje bok medföljer en registreringskod till webbplatsen (denna hittar du på insidan av bokens omslag). Därigenom har ni tillgång till det material som finns där. Gå sen igenom webbplatsens fördjupningar och övningar, tillsammans med bokens kapitel, och bestäm er för hur just ni vill arbeta och vilka hjälpmedel som är lämpligast att ha tillgång till. Vi rekommenderar som sagt att alla deltagare har en egen bok, eftersom det då till exempel blir enklare att göra en personlig träningsplanering. Men finns inte denna möjlighet kan ni till exempel gå igenom webbplatsens fördjupningar tillsammans på en större skärm. 4

Om lärgruppen Arbetsformer Det kanske viktigaste i din lärgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata utan att ni också lyssnar aktivt på varandra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Här följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan finnas i er lärgrupp: Grupparbeten under kortare tid. Detta är ett sätt att belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är 3-4 personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa dig om att alla har förstått uppgiften innan ni sätter igång. Bestäm gemensamt hur ni ska redovisa uppgiften. Bikupa. En arbetsform som innebär att ni diskuterar en fråga i smågrupper om 2-3 personer. Bikupor bör aldrig ta mer än 5 minuter. Studiebesök. Att göra olika studiebesök är bra för att skaa ny kunskap eller få inspiration. Att till exempel besöka en annan förening kan vara värdefullt för att få idéer och uppslag till er egen verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök kräver både förberedelser och uppföljningsarbete. Fackmannamedverkan. Ett annat sätt att tillföra lärgruppen kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Till exempel skulle det kunna vara någon annan duktig tränare i er förening (eller i någon närliggande förening) som skulle kunna berätta lite om hur han/hon arbetar. Fråga er kontaktperson på SISU Idrottsutbildarna om tips på lämplig medverkan. Tänk på att ta upp era förväntningar innan, förbered till exempel besöket genom att skriva ned frågor. Arbete mellan sammankomsterna. En arbetsform som är lika viktig som själva lärgruppen. Fundera på hur just ni ska arbeta mellan träarna. Första träen Vid den första sammankomsten kan det kännas lite ovant för alla. Några har kanske inte deltagit i en lärgrupp tidigare och dessutom är det troligtvis ett nytt ämne eller område ni ska ge er i kast med. Situationen är lite annorlunda än den när man exempelvis umgås i omklädningsrummet eller åker på läger. Ha därför inte bråttom att komma igång med studiearbetet. Ett förslag på upplägg: Lär känna varandra. Även om vissa känner varandra så kanske inte alla gör det och oavsett så kan som sagt lärgruppssituationen vara ny. Gör ett litet upprop och låt alla komma till tals. Var och en kan till exempel berätta något om sig själv eller om något speciellt minne från sin idrottskarriär. Det kan vara något som man precis har upplevt eller kanske från när man just börjat idrotta. Bekanta er med materialet. Bläddra i boken och upptäck hur den är upplagd. Klargör vilka de grundläggande avsnitten och kapitlen är. Vad vill ni särskilt fokusera på? Glöm inte bort webbplatsen. Hur ska ni kombinera arbetet med bok och webbplats på bästa sätt? f f Gör en gemensam arbetsplan. Vilka dagar och vilken plats gäller? Är det något speciellt som måste ordnas och förberedas? Kom helt enkelt överens om spelreglerna för era träar. 5

Om lärgruppen Start. Efter inledningen kan lärgruppen börja. Låt var och en läsa igenom det avsnitt eller kapitel som ni har valt att inleda med. Bearbeta sedan era intryck: fånga upp olika frågeställningar, diskutera och försök klargöra eventuella tveksamheter. Kanske finns det någon som har synpunkter eller erfarenheter som går att koppla till det ni har läst? Avslut. I slutet av sammankomsten bör en kort tillbakablick göras. Vad var speciellt viktigt och betydelsefullt av det vi gick igenom idag? Kom också överens om vilka förberedelser som ska göras till nästa trä. Efterföljande träar När den första träen är avklarad blir det genast lite enklare. Så här kan ni förslagsvis inleda de följande sammankomsterna: Laget runt. Gör en laget-runt-vända där deltagarna får berätta om vad de funderat över sedan förra träen. Vad ska göras? Gör en kort genomgång där ni går igenom vad ni ska diskutera i dagens sammankomst. Vilka moment och avsnitt/kapitel ska behandlas? Är alla med? Gör då och då korta gemensamma uppehåll för att gå igenom eventuella tveksamheter samt för att fånga upp frågeställningar, tankar och funderingar. Plats för rast. Ta en fikapaus när det börjar gå på tomgång och det behövs ett avbrott. Till sist. I slutet av varje sammankomst bör en tillbakablick göras. Vad var speciellt viktigt och betydelsefullt? Följ upp och kolla av eventuella oklarheter. Kom också överens om vilka förberedelser som ska göras till nästa trä. Sista träen Efter att ha arbetat igenom de sista momenten eller avsnitten/kapitlen bör en tillbakablick och summering av studiearbetet göras. Här får ni tips på några användbara frågeställningar: Har vi lärt oss det vi ville? Vilka svar har vi fått på de frågor och funderingar vi har haft? Vad vill vi göra med våra nya kunskaper? Vilken praktisk nytta kan vi ha av det vi lärt oss? Vad har varit bra i vårt sätt att arbeta? Vad skulle vi kunna göra annorlunda nästa gång? Vad är bra att tänka på när man arbetar i en lärgrupp? f f Hur vill vi fortsätta att fördjupa oss i ämnet? Kanske genom att prova något helt annat? 6

1 Elitidrotten i Sverige Kapitel 1 Elitidrotten i Sverige (s. 12-23) Ett av målen med elitidrotten i Sverige är att varje idrottare och samhällsmedborgare ska kunna känna nationell stolthet och att vi får respekt utifrån våra personliga egenskaper och utvecklade idrottsliga färdigheter. det handlar också om värderingar och attityder där du är en företrädare för dig själv, ditt lag, din förening och att du i landslagssammanhang är en företrädare för vårt land, våra traditioner och våra gemensamma värderingar. Läs igenom bokens kapitel som generellt handlar om idrottens organisation i Sverige, och mer specifikt om hur elitidrotten är organiserad. Fundera sedan kring frågorna: f Hur blir du en vinnare i långa loppet? Hur kan ditt liv se ut när elitsatsningen är över? f Har du goda möjligheter att kombinera skolgång med idrottandet? Kika även på webbplatsen. Under elitidrotten i Sverige (under Fördjupningar och övningar ) står det lite mer om idrottens organisation i Sverige. Här hittar du även bra länkar samt fler fördjupande diskussionsfrågor. 7

Vad krävs av mig för att nå toppen? hur mycket tid behöver För att du ska få möjlighet att nå din fulla potential som idrottare är det mycket som spelar in, och det har forskats en hel del inom området talangutveckling. I det här kapitlet får du 2 Talang utveckling jag lägga på träning? Vad spelar livsstil och stödjande nätverk för roll? Kapitel 2 Talangutveckling (s. 24-37) ta del av några faktorer som är viktiga att känna till. Läs igenom bokens kapitel om talangutveckling. gå sedan runt en runda i lärgruppen och reflektera kring vad var och en finner extra intressant i kapitlet. Jobba efter det vidare med begreppet systematisk träning som finns beskrivet i boken (med start på s. 25 och framåt). Vad menas egentligen med systematisk träning? Låt var och en beskriva begreppet med egna ord. f Ser ni någon skillnad mellan systematisk träning och systematisk lek för att utveckla talang? f Hur tränar just du/ni systematiskt? Läs mer om utvecklingstrappan LTAD (Long Term Athlete Development) som presenteras på sid 34 i boken. Diskutera sedan frågorna: f Var är du själv i LTAD-trappan? f Känner ni igen den från er förening? På webbplatsen finns fördjupad information om LTAD, samt en förläsning av professor Istvan Balyi, som är världskänd expert på LTAD-trappan. På webbplatsen hittar ni även två andra föreläsningar om talangutveckling. Dessa är Tomas Peterson som pratar om föreningsfostran och tävlingsfostran (ca 40 min) samt Pg Fahlström som samtalar om rubriken att finna och utveckla talang (ca 40 min). Har ni inte möjligheten att se hela föreläsningarna kan ni välja ut delar som känns mest angelägna. Du finner även Pg Fahlströms studie med samma namn på webbplatsen. Ta även hjälp av frågorna på webbplatsen som handlar om dig, ditt idrottsutövande och din talang, och hur du balanserar mellan vardagen och idrottsutövandet. Diskutera gärna frågorna med varandra! 8

3Mental träning För att du ska lyckas inom din idrott är det givetvis viktigt att träna rätt. Fysiska förberedelser är grundläggande och framgång förklaras ofta med förfinade träningsmetoder, förbättrad teknik, bättre utrustning samt med insikten att hård träning måste balanseras med optimal återhämtning. Men för att lyckas måste du också kunna prestera bäst när det verkligen gäller och då behöver du vara mentalt förberedd inför Kapitel 3 Mental träning (s. 38-69) prestationsögonblicket. I det här kapitlet blandas teori med tips och råd om hur du kan utveckla dina idrottspsykologiska färdigheter och på så sätt öka din prestationsförmåga. det handlar om mental träning. Börja med att läsa kapitlet om mental träning i boken. I den första delen, s. 38-59, beskrivs fem grundläggande psykologiska färdigheter. Dessa är: mål och motivation, självförtroende, spänningsreglering, koncentration och mentala föreställningar. I kapitlets andra del, s. 59-69, beskrivs betydelsen av balans och välbefinnande (att hitta balansen) samt förberedelserna inför en prestation (mentalt redo). Fundera på om det finns något eller några av dessa områden som ni är mer intresserade av och vill fördjupa er i. Fundera gärna också generellt kring följande frågeställning: f På vilket sätt skulle mental träning kunna hjälpa dig? När ni har bestämt er för ett eller flera områden inom mental träning som ni vill gå vidare med, hittar ni olika självskattningstester på webbplatsen (har inte alla tillgång till webbplatsen kan ni skriva ut dem innan). Dessa finns under mental träning och du fyller i dem direkt på webbplatsen (om ni väljer den arbetsformen). Då får du omedelbart svar på om det finns delar du behöver jobba mer med. Reflektera sedan gärna tillsammans över era svar i gruppen. Under respektive område finner ni även fler övningar på webbplatsen. Beroende på vilket eller vilka områden ni har beslutat er att fördjupa kunskapen om, kan ni gå igenom även dessa (antingen var och en eller gemensamt i gruppen). I anslutning till färdigheten mentalt redo och flow-begreppet kan ni även gärna fundera över följande frågor: f På vilket sätt skulle ni kunna använda mentala förberedelser inför träning och tävling? f Hur skulle ni beskriva flow i er idrott? Har ni några egna erfarenheter kring flow-upplevelser? Vad kan ni i så fall lära er av dessa? Tips! Vill ni fördjupa era kunskaper ytterligare kring området mental träning kan ni läsa boken Praktisk Idrottspsykologi (SISU Idrottsböcker, 2009) och En vinnande väg Idrottspsykologi för gymnasiet (SISU Idrottsböcker, 2013).. 9

Träningslära är helt enkelt läran om hur du ska träna. kunskapen om hur du bäst tränar kommer både från aktiva och deras tränares erfarenheter och mer vetenskapliga studier. I Sverige har vi 70 specialidrottsförbund (SF) med cirka 250 olika idrotter som alla har sitt eget specifika utförande. därför talar vi om både grundläggande eller allmän träningslära, 4Grund läggande träningslära och specifik träningslära. Kapitel 4 Grundläggande träningslära (s. 70 109) Läs igenom kapitlet om grundläggande träningslära i boken. Fundera sedan tillsammans på följande: f Vad tyckte ni kändes nytt och spännande? Fanns det något särskilt område som ni blev intresserade av? f Vilka fysiska krav ställer din idrott på dig? f Vad behöver du träna mera på (styrka, kondition etc.)? Motivera gärna för varandra varför det känns viktigt. f Finns det i din idrott en vedertagen träningslära kopplad till idrottens kravprofil och utvecklingstrappa? I slutet av kapitlet hittar ni tio olika arbetsuppgifter som ni tillsammans kan jobba igenom, dels för att öka förståelsen kring träning generellt men också för att förbättra er i er specifika träning. På webbplatsen hittar ni olika typer av tester där ni kan testa er förmåga i bland annat uthållighet och styrka. 10

Systematisk och sammanhängande träning är nyckelbegrepp när det handlar om att utveckla en elitidrottskarriär. Vilken träning är mest gynnsam just för dig? planerar du din träning specifikt utifrån dina förutsättningar, livssituation och mål kan du hitta balans och få större kvalitet i din träning, vilket i sin tur kan hjälpa dig fram till den nivå som krävs för 5 Träningsplanering 5 Tränings planering att prestera på topp. Kapitel 5 Träningsplanering (s. 110 121) 110 Läs kapitlet om träningsplanering i boken och fundera därefter på följande frågor: f Rätt träning vid rätt ålder och tidpunkt vad betyder det för er? f Vad siktar ni mot? Har ni några gemensamma mål? Om ni har det, fundera på hur de målen skulle kunna se ut. f Skulle en träningsdagbok kunna utveckla dig/er ytterligare? I så fall hur? Utifrån den kunskap ni har fått i kapitlet kan ni sedan på webbplatsen utforma en egen träningsplanering där varje person själv skriver in sin krav- och kapacitetsanalys. Verktyget finns under Mina sidor och hjälper er att sätta mål och planera träningen på lång eller kort sikt. Tränings- och tävlingsverktyget består av tre steg: f Du börjar med att skapa en kravprofil. Vilka krav ställer din idrott på dig, ifall du ska kunna tävla och prestera på den nivå du siktar till? Vad krävs för att nå internationell eller nationell elitnivå? f Skapa en kapacitetsprofil. Hur ligger du till i förhållande till de krav som ställs inom din idrott? Här kan du analysera dina testresultat, tävlingsresultat och färdigheter. f Skapa en tränings- och tävlingsplan. Planera din träning och tävling med utgångspunkt i krav- och kapacitetsanalysen. Med hjälp av detta får du en översikt över hur du ska träna, vila och tävla under en period för att nå dina uppsatta mål. Fundera också tillsammans på följande frågeställning: f Hur skulle du eller ni tillsammans kunna bli ännu bättre genom att arbeta mer frekvent med träningsplanering? 11

Vad du äter är en av flera faktorer som påverkar din prestationsförmåga. Fler och fler idrottare och tränare inser kostens betydelse och inkluderar den i träningsplaneringen. när du har blivit medveten om dina matvanor och när du äter rätt i förhållande till träning och tävlingar, kan du i hög grad påverka hur bra du presterar. det gäller alla idrottare, oavsett nivå. 6 Kost Kapitel 6 Kost (s. 122-136) Kosten är en viktig del för prestationsförmågan. I det här kapitlet finner ni mer kunskap kring medvetna matvanor, både för träning och tävling. Läs igenom kapitlet och avsluta med att diskutera arbetsuppgifterna på s. 137. Diskutera även följande: f Följer ni idag något särskilt kostupplägg? gå laget runt och berätta för varandra hur ni får det att fungera i vardagen. På webbplatsen hittar ni ännu mer information om kost. Här finns bland annat en kostkalkylator (som ni hittar under näringsberäkna din kost ). I den kan ni enkelt näringsberäkna era måltider. Skriv till exempel in vad du åt till frukost i morse så räknar kalkylatorn ut både näringsvärde per portion, energiprocent och näringsvärde per ingrediens. Du får även förslag på ett bra matupplägg för tävlingsdagar (för olika typer av idrotter) samt förslag på bra, nyttiga och energirika basvaror att ha hemma. Tips! Ordna en eller flera matlagningskvällar tillsammans. På webbplatsen hittar ni energirika recept som ni då förslagsvis kan testa att laga. Dela också gärna med er av era egna energifulla recept. Kanske kan ni sätta ihop en egen, energirik och nyttig receptsamling? 12

att träna hårt innebär att man pressar kroppens förmåga, och en skadefri karriär är tyvärr något som många elitidrottare bara drömmer om. Men ju mer kunskap du har om idrottsskador, desto mer kan du undvika dem så långt det är möjligt. 7 Idrottsskador Kapitel 7 Idrottsskador (s. 138-153) Läs bokens kapitel om idrottsskador. Här får ni kunskap om olika typer av vanliga idrottsskador, hur de ser ut och varför de uppstår. I slutet av kapitlet kan ni tillsammans diskutera de arbetsuppgifter som finns (s. 153). På webbplatsen lär ni er mer om akut omhändertagande och hur man tejpar en fotled. Ägna gärna en sammankomst åt att praktiskt öva på varandra! ett annat tips är att ladda ned appen Knäkontroll som har producerats av Svenska Fotbollförbundet, Folksam och SISU Idrottsböcker. I den får ni massa bra tips på förebyggande träning för bättre knästabilitet. Tips! Vill ni fördjupa era kunskaper ytterligare kring förebyggande träning kan ni läsa böckerna Starka fötter, Träna ryggen och Knäkontroll en väg till skadefri idrott (SISU Idrottsböcker, 2013). 13

du respekterar inte dig själv och det är ditt problem, men du respekterar inte spelet och det är mitt problem. ur filmen Bull durham Från allra första början handlade inte idrott bara om att träna kroppen, utan i lika hög grad att stärka karaktären. ur det perspektivet är det viktigt att kunna lära sig både av sina 8 Idrottens värdegrund Kapitel 8 Idrottens värdegrund (s. 154 159) misstag och av segrarna, och att ta eget ansvar och samtidigt vara en del av ett lag. Etik och moral är viktiga begrepp inom idrott och alla idrottare på alla nivåer behöver känna till, och respektera, idrottens värdegrund. etik och moral är viktiga begrepp inom idrott och alla idrottare på alla nivåer behöver känna till och respektera idrottens värdegrund, som ni läser om i boken på s. 154-159. Diskutera därefter frågorna tillsammans som finns i boken på s. 159. På webbplatsen jobbar ni sedan vidare med ytterligare ingångar kring idrottens värdegrund. Här kan ni testa hur ni själva reagerar i olika situationer, det finns också fler diskussionsuppgifter. Tips! SISU Idrottsutbildarna bedriver en satsning som benämns Värdefullt, www.sisuidrottsutbildarna.se. Där hittar du flera kända svenska idrottsprofiler som pratar om sitt idrottande där vissa delar handlar om rent spel och värderingar. Titta och lyssna på intervjuerna och diskutera sedan vad ni tycker låter rätt och klokt och om det finns något i intervjuerna ni vill ifrågasätta. Tips! Av RF finns ett instiftat Fair Play-pris. Du kan läsa mer om priset och tidigare pristagare på RF:s hemsida: www.rf.se. 14

I det här kapitlet får du baskunskap om idrottens dopingregler och vägledning om var man kan söka mer kunskap om antidoping. det sker ständiga uppdateringar av dopingregler och tillämpning. på riksidrottsförbundets hemsida finns alltid gällande dopingregler och aktuell information, därför följer efter varje stycke uppgifter och förslag på hur du bäst arbetar vidare, och söker den information du behöver. 9 Antidoping Kapitel 9 Antidoping (s. 160 167) I det här kapitlet får du baskunskaper om idrottens dopingregler och vägledning om var man kan söka mer kunskap om antidoping. Läs igenom bokens kapitel och fundera sen tillsammans kring följande: f Hur gör ni för att hålla er uppdaterade inom området? f Hur arbetar er förening idag? Vad skulle ni kunna göra ännu bättre? I boken hittar ni ett antal arbetsuppgifter (efter varje stycke) som gör att ni tillsammans kan lära er mer om vad som gäller kring dopingreglerna och arbetet med antidoping. På webbplatsen kan ni arbeta vidare med frågorna och få ytterligare fördjupad kunskap i ämnet. Ni väljer själva om ni vill arbeta enskilt eller tillsammans. Tips! Kolla in hur du kan vaccinera din förening mot doping. Du hittar information på http://www.rf.se/vi-arbetar-med/antidoping2/vaccinera-klubben/ 15

att vara en ung och talangfull idrottare innebär att du tidigt måste förhålla dig till media. Samarbete och att hitta ett bra förhållningssätt är viktigt och du bör känna till mediernas och journalisternas uppdrag och arbetsvillkor. I det här kapitlet får du en bild av hur det svenska medielandskapet ser ut, hur journalisterna arbetar och hur du som aktiv bäst möter dem. 10 Idrottaren och media Kapitel 10 Idrottaren och Media (s. 168 181) I kapitlet om idrottaren och media får du en bild av hur det svenska medielandskapet ser ut, hur journalister arbetar och hur du som aktiv bäst möter dem. Läs igenom kapitlet och fundera sedan på följande fråga: f Finns det i er förening en plan för hur ni bäst möter och jobbar med media? Om inte, skulle ni behöva det? I boken hittar ni flera arbetsuppgifter (s. 181) där ni kan träna på olika tänkbara situationer. Till det här kapitlet finns det också en hel del att läsa och se på webbplatsen. Det finns till exempel länkar till intervjuer med unga talangfulla idrottare, samt frågor till dessa. Ni hittar även rollspelsövningar och ytterligare bra tips som alla förbättrar mötet med media. 16