Socialnämnden kallas till sammanträde

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2016-08-17 Socialnämnden kallas till sammanträde Tid Torsdag 25 augusti 2016, klockan 08.30 Plats Rum 225, Kommunhuset, Vänersborg Peter Trollgärde Ordförande Anne Elfving Sekreterare Förhinder för ordinarie ledamot att delta vid sammanträdet anmäls till Elisabeth Andersson, 72 14 85 Anne Elfving, 72 13 14 elisabeth.andersson@vanersborg.se anne.elfving@vanersborg.se Ledamöter Peter Trollgärde (S) Marie-Louise Bäckman (KD), 1:e v ordf Ann-Britth Fröjd (C), 2:e v ordf Reidar Eriksson (S) Kenneth Persson (S) Johanna Olsson (S) Abdullahi Hassan Moalin (MP) Jeanette Dahlbom (M) Irma Fredriksson (M) Tove af Geijerstam (L) Lutz Rininsland (V) Marianne Ramm (V) Ola Wesley (SD) Ersättare Kenneth Borgmalm (S) Lisbeth Brodin (M) Stefan Larsson (S) Elisabeth Bohlin (S) Emilia Nordlund (C) Anna-Karin Sandberg (MP) Laila Haglund (MP) Tommy Christensson (M) Henrik Harlitz (M) Sofia Jacobsson (M) Morgan Larsson (VFP) Monica Andersson (V) Carina Jällbrink (SD) Personalföreträdare Veronica Fredriksson, vårdförbundet Gunilla Nilsson, kommunal Anna-Maria Gustafsson, kommunal Vision Övriga Karin Hallberg, socialchef Christer Sundsmyr, administrativ chef Maria Tapper Andersson, avd.chef individ- och familjeomsorg Kristina Wallstedt, avd.chef vård, stöd och utredning Jan-Olof Andrén, avd.chef vård och omsorg Peter Martinsson, avd.chef omsorg om funktionshindrade Ewa Ferm Björklund, avd.chef arbetsmarknadsavdelningen Elisabeth Moberg, alkoholhandläggare, ärende Anne Elfving, förvaltningssekreterare

Sammanträdesdag 2016-08-25 Föredragningslista Nr Ärende Dnr Sida 1 Mötets öppnande val av justerare (i tur att justera Jeanette Dahlbom) - - 2 Månadsuppföljning per juni och juli 2016 för socialnämnden SN 2016/21 3 Sammanträdestider för socialnämnden och socialutskottet 2017 SN 2016/165 4 Ändrade sammanträdestider för socialutskottet hösten 2016 SN 2016/46 5 Vägledande nivåer för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen SN 2016/164 om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 Flytt av funktioner från socialnämnden till kommunstyrelsen SN 2016/128 7 Förhyrning av lokaler för ny biståndsenhet SN2016/166 8 Ansökan om serveringstillstånd för H2 i Vänersborg AB på Holmgrens SN 2016/135 Hörna i Vänersborg samt ansökan om servering av alkohol vid catering till slutna sällskap delvis sekretess (Företräde har begärts) 4 26 28 30 63 66 69 9 Ansökan om nytt serveringstillstånd för Mitt i Trestad AB på Trestads Värdshus Hotell och Pensionat delvis sekretess (Företräde har begärts) SN 2016/91 75 10 Information om tillsyn enligt alkolhollagen avseende Vänersborgs kommun 11 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal 2 år 2016 12 Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för del av Kv Haren i Vänersborgs kommun 13 Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Misteln 22 i Vänersborgs kommun 14 Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Norra Nabbensberg i Vänersborgs kommun 15 Information: - Ordföranden, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande - Socialchefen (bl a rapport från Vargöns hemtjänst, se bifogad fil) - Kommunala pensionärsrådet, KPR - Kommunala rådet för funktionshinderfrågor, KRF - Beredningen för integrationsfrågor - Beredningen för drogpolitiska frågor SN 2015/178 SN 2016/107 SN 2016/167 SN 2016/168 SN 2016/169 80 86 91 114 137 173

16 Anmälan av delegationsbeslut SN 2016/6 17 Meddelanden 174 177 Sekretessärenden 18 Utredning av rapporter enligt lex Sarah SN 2016/99-102 19 Utredning av rapport enligt lex Sarah SN 2016/103 20 Utredning av rapport enligt lex Sarah SN 2016/111 21 Utredning av rapport enligt lex Sarah SN 2016/114 22 Utredning av rapport enligt lex Sarah SN 2016/118 23 Nedläggning av faderskapsutredning enligt 2 kap 7 4 p föräldrabalken 24 Yttrande i adoptionsärende enligt 4 kap 10 föräldrabalken 25 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 26 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 27 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 28 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 29 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 30 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 31 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 32 Anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a föräldrabalken 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 5 (xx) Dnr SN 2016/21 Månadsuppföljning per juni och juli 2016 för socialnämnden Sammanfattning Månadsuppföljning för socialnämnden för juni och juli (delvis) 2016 redovisas i enlighet med socialnämndens tidigare beslut. Redovisningen omfattar statistik och olika nyckeltal för respektive avdelning. Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-08 - Statistik och nyckeltal Protokollsutdrag till - Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Vård och Omsorg Nyckeltal 2016 Snitt Snitt Snitt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2015 2014 Totalt antal platser 492 492 492 492 492 492 492 492 492 515 Beläggning genomsnitt per hel månad i % (fys) 100 100 98 98 100 96 96 98 100 100 Beläggning genomsnitt per hel månad i % (demens) 100 100 100 100 100 100 100 100 saknas 100 Beläggning genomsnitt per hel månad i % (servicehus) 98 98 98 97 98 92 92 96 saknas 97 Beläggning genomsnitt per hel månad i % (korttidsboende) 99 83 78 76 80 83 saknas saknas Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (fys) 1,5 3,1 2,3 0 2 0 0 1 saknas saknas Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (demens) 2,5 5 1 17 1,5 9,5 21,6 8 saknas saknas Antal dagar från beslut till möjlig inflytt per plats. (servicehus) 0 0 2,5 0 0 0 0 0 saknas saknas Antal dagar från ansökan till möjlig inflytt per plats. (fys) Nyckeltal i denna grupp kommer att uppdateras när den tekniska ########## saknas saknas Antal dagar från ansökan till möjlig inflytt per plats. (demens) lösningen är installerad ########## saknas saknas Antal dagar från ansökan till möjlig inflytt per plats. (servicehus) ########## saknas saknas Antal personer med hemvårdsbeslut hela kommunen 561 565 556 545 545 528 525 546 588 562 Antal beviljade timmar hemvården. 19 454 18 451 19 637 19 540 20 810 20 074 20 307 19 753 saknas saknas Antal verkställda timmar hemvård (möjliga timmar) 19 096 18 649 19 902 19 251 20 378 19 595 19 545 19 488 23 470 21 719 Antal utförda timmar hemvården. 13 897 12 888 13 838 13 329 13 667 13048 13 445 16 375 14 762 Antal personer med dubbelbemanning. 27 25 26 27 22 24 25 saknas saknas Antal inskrivna HSL (ssk/at/ft), (eget boende/säbo)1) 1 034 1 023 1 020 1 025 1 014 1 003 985 1 015 421 431 Antal beviljade timmar delegerad tid (hemvård) ########## saknas saknas Nyckeltal i denna grupp kommer att uppdateras när den Antal beviljade timmar delegerad tid (personlig assistans) ########## saknas saknas tekniska lösningen är installerad Antal beviljade timmar delegerad tid (boendestöd) ########## saknas saknas Antal utförda timmar delegerad tid (personlig assistans) ########## saknas saknas Antal utförda timmar delegerad tid (boendestöd) ########## saknas saknas, Antal genomförda läkemedelsgenomgångar/årsvis ########## Utskrivningsklara brukare 107 135 98 102 115 100 92 107 111 119 Betaldagar 25 20 5 2 13 8 2 11 47 24 1) 2014 o 2015 rapporterades endast inskrivna i eget boende

6 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utskrivningsklara brukare 143 133 131 135 134 130 120 123 122 125 125 129 117 113 115 117 107 110 109 104 104 104 98 102 100 99 98 99 92 92 79 0 0 0 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2015 2016 120 100 Betaldagar 102 80 60 40 20 0 Budget/mån 29 dagar 8 7 25 26 52 20 9 70 5 61 60 3 2 5 13 2 44 8 12 3 55 73 73 34 24 14 8 2 0 0 0 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 52 56 2014 2015 2016

Anledning till betalningsdagar under 2016 7 Juni 2 dagar Kvinna inom Nu-sjukvården.Ansöker om korttidsplats. Kom till Solängen korttid. 2 dagar Man inom Nu-sjukvården.Ansöker om korttidsplats. Kom till Nyhaga. 4 dagar Kvinna inom NU-sjukvården. Ansöker om hemtjänst. Miss i kommunikationen,hemvården har inte fått till sig att patienten var utskrivningsklar, därför fördröjdes hemtagningen.

8 100,0% Procentuellt utförd tid i hemvården av möjliga timmar 90,0% 80,0% 70,0% 72,8% 69,1% 69,5% 69,2% 67,1% 66,6% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2015 2016

9 Omsorg om funktionshindrade Nyckeltal 2016 Snitt Snitt Snitt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2015 2014 Antal beslut, personer med personlig assistans 73 74 75 74 74 74 75 74 75 75 - därav pers ass SFB (FK) /LSS (Kommunen) 58/15 57/17 57/18 56/18 56/18 56/18 57/18 57/17 59/16 58/17 Antal beslut, personer med personlig assistans, Privat utförare 45 45 45 45 45 46 46 45 47 43 - varav SFB/LSS 40/5 39/6 39/6 39/6 39/6 40/6 40/6 39/6 41/6 38/5 Antal beslut, personer med personlig assistans, Kommunen som utförare 28 29 30 29 29 28 29 29 28 32 - varav SFB/LSS 18/10 18/11 18/12 17/12 17/12 16/12 17/12 17/11 18/10 20/12 Antal utförda timmar personlig assistans i kommunal regi 9 723 9 273 10 068 9 601 9 990 8 693 9 372 9 531 8 843 9 324 - varav SFB 8 650 7 989 8 404 8 094 8 341 7 082 7 653 8 030 7 499 8 073 - varav LSS 1 343 1 284 1 664 1 594 1 649 1 611 1 719 1 552 1 344 1 251 Antal boendebeslut SoL/LSS 33/158 34/158 34/158 34/158 34/158 35/160 37/161 34/158 31/149 26/144 Antal verkställda boendebeslut (inflyttade) SoL/LSS 32/149 32/149 32/148 32/147 31/147 33/149 35/149 32/148 30/144 26/135 Varav antal köpta platser SoL/LSS (exkl. Nytida) 4/5 4/5 3/4 4/3 4/3 5/3 5/3 4/4 4/5 3/6 Antal lediga lägenheter SoL/LSS 0/5 0/5 sakn sakn sakn sakn sakn 0/5 saknas saknas Antal beslut daglig verksamhet 148 147 145 146 145 145 146 146 145 132 Antal verkställda beslut daglig verksamhet (i sysselsättning) 148 147 145 146 145 145 146 146 145 132 Antal personer med boendestödsbeslut 89 88 89 93 88 88 84 88 86 76 Antal timmar boendestödsbeslut 1 229 1 187 1 238 1 221 1 221 1 040 1 040 1 168 1 253 1 315 Antal timmar verkställda boendestödsbeslut 953 867 sakn sakn sakn 591 442 713 saknas saknas Antal planerade besök 2 308 2 283 2 399 2 271 2 455 sakn sakn 2 343 saknas saknas Antal utförda besök 2 146 2 150 2 245 2 158 2 332 2 414 2 220 2 238 2 190 1 639 Kortidsvistelse, antal dygn 244 236 234 240 247 250 214 238 saknas saknas Antal beslut om bostad med särsk. service, barn och unga där inflyttning skett 3 4 4 4 4 4 4 4 3 2 Färdtjänst Total kostnad, TKR (tusen kronor) 479 522 530 521 538 557 513 523 546 542 Totalt antal resor 2 438 2 697 2 809 2 741 2 711 2 715 2 303 2 631 2 693 2 720 Kostnad per resa 196 194 189 190 198 205 223 199 203 199

10 3 500 Färdtjänst, antal resor 3 000 2697 2809 2741 2711 2715 2 500 2438 2303 2 000 1 500 1 000 500 0 0 0 0 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2015 2016

11 700 600 500 400 500 484479 Budget/mån 510 TKR 559 536 539 522 530 538 521 506 507 484 463456 Färdtjänst, kostnad TKR 575577 557 512 512513 501 581 651 596 554 565 571 543 660 623 300 200 100 0 0 0 0 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2015 2016

12 250 Färdtjänst, kostnad per resa 200 193 196 194 188 187185 211 199 200 189 190 179 223 204 211 203 207 211 213 211 205 209 198 189 185 189 215 218 210 211 193 150 100 50 0 0 0 0 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2015 2016

Individ- och familjeomsorgen Nyckeltal 2016 Snitt Snitt Snitt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2015 2014 Barn och unga - Vård utom hemmet - barn under 13 år Antal familjehem 22 21 23 23 22 22 22 saknas saknas Antal barn i familjehem 28 28 29 28 27 27 28 saknas saknas Antal barn i HVB 0 3 3 3 0 0 2 saknas saknas Barn och unga - Vård utom hemmet - ungdomar 13-20 år Antal familjehem 21 22 21 21 20 20 21 saknas saknas Antal barn i familjehem 20 22 21 21 19 20 21 saknas saknas Antal barn i HVB 8 11 12 15 15 14 13 saknas saknas Barn och unga - Insatser på hemmaplan Antal familjer i familjebehandling 58 50 45 41 38 30 44 41,2 42,3 Antal ungdomar med individuellt stöd från Plantaget 5 4 3 1 3 2 3 11,8 19,4 Antalet grupper med stöd från Plantaget 2 3 5 5 4 1 3 2,5 3,1 Barn och unga - Anmälningar och utredningar 0-20 år Antal inkomna anmälningar 83 82 89 116 75 83 88 109,4 87,3 Antal inkomna ansökningar 4 9 4 6 3 8 6 saknas saknas Antal inledda utredningar enl 11 kap 1 SoL 32 37 36 54 40 32 39 54,5 32,1 Våldsutsatta flickor/pojkar 0-20 år Antal våldsutsatta flickor/pojkar som erhållit stöd och/eller bistånd 0 0 2 0 0 1 1 0,17 0,08 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll 364 377 391 406 406 410 392 392 424 Antal hushåll aktuella längre än 10 månader 323 319 318 309 301 294 311 saknas saknas Totalt utbetalt försörjningsstöd (i tusental kronor) 2 374 2 587 2 730 2 694 2 582 2 607 2 596 2 597 2 824 Vuxna Våldsutsatta kvinnor/män Antal våldsutsatta kvinnor/män som erhållit stöd och/eller bistånd 1 2 2 3 1 5 2 2,42 2,17 Vuxna - missbruk Antal vuxna i vård på HVB 7 7 5 6 8 8 7 saknas saknas Vuxna - Boende Antal nätter på akutboende 1 21 14 4 28 24 15 15.3 28,1 Antal boende i träningsboende (Marierovägen) 5 4 4 4 5 4 4 4,75 6,57 13

Vuxna - Insatser på hemmaplan Antal vuxna i behandling på Språngbrädan 41 41 36 37 33 36 37 43,7 48,8 Nyanlända Antal personer kommunmottagna 5 5 16 12 5 25 11 saknas saknas Antal hushåll som erhållit tillfälligt försörjningsstöd (glappet) 30 28 28 41 33 32 32 saknas saknas Antal personer som har mindre än 25% prestationsförmåga 1 1 1 1 1 1 1 saknas saknas Ensamkommande barn och unga Antal inkomna anmälningar 8 9 7 9 4 2 7 saknas saknas Antal inkomna ansökningar 1 0 4 3 1 2 2 saknas saknas Antal ensamkommande barn och unga 2 2 0 1 1 2 1 saknas saknas Antal barn i familjehem 52 55 63 66 67 71 62 saknas saknas Antal barn i HVB-hem 110 112 105 105 103 105 107 saknas saknas Antal barn i Stödboende 0 0 0 0 0 0 0 saknas saknas 14

15 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 440 450 455 447 441 421 424 433 418 416 407 416 395 405 406 402406 416410 391 394 377 377 380 356 367 375 370 381 364 0 0 0 0 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2015 2016 å ( )

16 3500 Budget/mån 3060 TKR Utbetalt ekonomiskt bistånd (TKR) 3000 2500 2869 2534 2374 2815 2604 2587 3161 3016 2982 3021 2730 2765 2779 2694 2712 2674 2582 2607 3110 2557 2286 2208 2849 2862 2472 2463 2399 2325 2934 2 557 2000 1500 1000 500 0 0 0 0 0 0 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2014 2015 2016

17 Arbetsmarknadsavdelningen Nyckeltal 2016 Snitt Snitt Snitt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016 2015 2014 Antal personer med OSA, Trygghetsanställningar, Utvecklingsanställningar 61 59 57 49 49 49 48 53 59 54 Antal personer med lönebidrag, Särskilt anställningsstöd, Nystart 22 23 23 22 22 20 25 22 14 7 Antal personer med arbetsprövning 9 13 10 9 7 4 4 8 11 10 Antal personer i yrkesklivet 7 2 3 3 2 1 1 3 7 saknas Jobbtorg Antal personer anvisade från AF 71 74 82 83 75 64 51 71 82 86 Antal personer anvisade enligt SoL 4:4 35 34 38 39 34 38 38 37 55 73 Antal personer med kommunalt aktivitetsansvar. 278 296 262 272 275 296 282 280 saknas saknas Antal Ungdomsanställningar 9 5 5 4 4 4 5 5 19 18 Antal Utbildningskontrakt 7 8 8 14 12 12 10 10 saknas saknas Antal traineeplatser 9 9 9 8 8 8 8 8 saknas saknas Antal extratjänster 0 0 5 11 16 16 15 9 saknas saknas Antal personeretablering/samhällsorientering (Kommuninnevånare) 85 57 55 56 78 52 80 66 saknas saknas Antal personer Etablering/Samhällsorientering (Totalt) 140 144 155 150 147 110 138 141 236 85 Praktikplatser Praktikplatser Kommunen 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 - tillgängliga enligt verksamheterna 49 49 49 49 49 49 49 49 49 49 -tillsatta 23 29 35 34 27 21 15 26 22 35 - internt AMA (förstärkt stöd) 42 41 42 45 48 42 38 43 49 58,

18 Socialförvaltningen Sjukfrånvaro i procent 2016 Förvaltningsledning Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 301 Ledningsgrupp 0,0 1,7 0,0 0,0 4,8 302 Adm avdelningen 3,9 4,2 6,0 7,2 5,5 Vård och Omsorg 310 Chef avd Vård och Omsorg 12,0 13,9 9,8 10,5 9,3 314 Bistånd, vård och omsorg 2,3 0,8 2,1 18,3 24,4 320 Ringhem 14,4 16,6 24,2 15,4 17,5 321 Demensteam och hemv Mariedal 13,6 24,0 13,6 13,1 4,1 322 Hemvård centrum grp 2 och F fors 24,3 20,4 21,1 15,7 21,2 323 Hemsjukvård Vargön,Frändefors, Centrum 2 5,4 10,0 8,0 7,2 3,4 324 Runnarebo och pool Vargön, Södra o Centrum 5,1 8,4 7,4 8,5 7,2 325 Vargöns hemvård 9,7 10,2 11,7 10,8 10,7 326 Ekeliden och Lindbackens gruppboende 16,2 23,5 17,1 13,7 15,9 327 Solängens demensboende 4,6 5,3 4,0 4,6 6,7 328 Nyhaga och Regnbågen 12,7 15,2 11,6 10,6 9,0 329 Hemvård centrum grp 4 och 5 17,1 19,2 19,4 14,8 12,1 330 Hemvård centr grp 1 och 8 12,6 18,5 16,6 17,2 18,8 331 Solängens allvårdboende 9,2 10,4 12,5 12,0 8,9 332 Larmmott, Dagv, Anhörigsstöd, nattpatr usk 7,7 9,2 6,2 3,4 8,3 333 Solbacken 14,0 19,8 26,0 18,3 15,9 335 Björken 13,4 14,1 17,5 18,5 14,6 336 Linden 11,8 13,3 8,6 12,0 11,1 337 Kommunrehab 7,9 14,4 12,5 11,8 9,5 Hemsjukvård centrum, Solängen, Niklasberg, 338 nattpatrull ssk 9,2 13,7 9,8 11,2 7,3 339 Hemvård södra 11,3 26,2 15,6 18,7 13,2 340 Kastanjens och Pionens servicehus 17,4 19,1 19,6 16,2 17,4 341 Tärnans och Lunddalas gruppb 14,8 13,7 24,1 18,9 15,9 342 Eken, Pool Niklasberg 8,7 10,9 13,0 7,6 5,6

19 Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning 9,7 4,8 6,3 6,2 9,1 351 Knutpunkten 10,2 9,3 6,8 8,1 9,2 352 Jobbtorg 4,2 6,4 2,3 1,1 3,1 Omsorg om funktionshindrade 360 Chef avd Omsorg om funktionshindrade 0 0,9 4,1 0,7 1,4 362 Chef utvecklingsenheten 10,7 11,0 0,0 0,0 9,5 363 LSS b. Tagelgatan, Tegelbruksv, Edsg 10,4 12,4 8,8 8,5 11,8 364 Bistånd 16,6 13,9 13,5 9,9 11,7 365 LSS b. Karlslsg, Bang. Niklasberg 6,8 10,6 6,4 10,2 9,3 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg 1,2, Kastanjevägen 1,8 4,8 5,7 4,4 3,0 367 LSS b. Snödroppsv, Bladv, Nordkroksv 13,4 17,1 12,8 14,2 10,5 368 LSS b. Forbondeg, Flottng, Enebacksg 8,0 13,3 7,8 7,2 9,8 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarserv 6,0 7,5 6,6 10,9 12,0 374 Stöd LSS Vuxna 15,5 10,3 8,2 6,6 4,8 375 Stöd LSS Vuxna 17,7 15,4 23,9 23,3 13,0 376 Stöd LSS Vuxna 7,7 10,2 8,9 6,7 6,7 380 Daglig verksamhet 10,0 12,6 12,4 19,1 11,3 381 Daglig verksamhet 7,8 17,6 11,2 8,0 8,9 382 Psykiatri (boende) 11,0 12,9 2,5 4,3 6,0 383 Psykiatri (stödteam, aktivitetshus) 12,8 16,4 12,7 11,3 10,6 384 Psykiatri kontaktpers) 0,0 4,9 1,7 0,0 0,0 385 Bemanningspool och adm 4,0 3,4 2,6 2,3 1,8 IFO 390 Chef avd IFO 0,0 3,0 0,0 0,0 0,6 392 Sektionen för familjestöd 5,5 7,0 3,6 12,2 8,0 393 Sektionen för råd och stöd 4,7 11,1 4,1 1,5 2,3 394 Sektionen för missbruksstöd 5,3 6,2 10,2 4,6 6,9 395 Sektionen för försörjningsstöd 2,5 2,2 5,3 3,7 1,9 396 Sektionen för nyanlända 1 0,3 4,3 6,7 3,7 2,2 397 Sektionen för nyanlända 2 0,9 3,3 3,9 0,0 3,0 398 Sektionen för nyanlända 3 1,7 2,7 3,4 6,9 5,5

20 Övertid 2016 Socialförvaltningen Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Förvaltningsledning 302 Adm avdelningen 0 0 0 3 3 6 19 0,3 Vård och Omsorg 310 Chef avd Vård och O 0 0 0 0 0 0 27 0,0 314 Bistånd, vård och o 0 0 0 0 0 0 12 0,0 320 Ringhem 21 0 32 1 1 55 43 1,3 321 Demensteam och h 19 61 10 3 13 106 23 4,6 322 Hemvård centrum g 72 34 25 31 51 213 32 6,7 323 Hemsjukvård Vargö 39 71 80 69 52 311 43 7,2 324 Runnarebo och poo 8 6 19 20 0 53 54 1,0 325 Vargöns hemvård 0 13 31 15 7 66 31 2,1 326 Ekeliden och Lindba 10 71 15 36 14 146 41 3,6 327 Solängens demensb 0 5 0 0 2 7 47 0,1 328 Nyhaga och Regnbå 12 4 6 0 7 29 44 0,7 329 Hemvård centrum g 49 33 37 21 8 148 42 3,5 330 Hemvård centr grp 136 79 44 16 68 343 42 8,2 331 Solängens allvårdbo 3 0 0 0 0 3 44 0,1 332 Larmmott, Dagv, An 1 5 20 10 20 56 44 1,3 333 Solbacken 12 4 8 9 32 65 33 2,0 335 Björken 50 25 38 15 22 150 55 2,7 336 Linden 12 42 30 23 24 131 38 3,4 337 Kommunrehab 0 0 0 0 0 0 34 0,0 338 HSL centrum, Solän 63 81 118 58 63 383 42 9,1 339 Hemvård södra 36 49 2 8 3 98 23 4,3 340 Kastanjens och Pion 0 25 26 7 8 66 46 1,4 341 Tärnans och Lundda 38 24 43 16 14 135 45 3,0 342 Eken, Pool Niklasbe 27 68 0 4 9 108 46 2,3

21 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmar 0 0 0 0 0 0 2 0,0 351 Knutpunkten 0 0 0 0 0 0 31 0,0 352 Jobbtorg 0 0 0 0 0 0 21 0,0 Omsorg om funktionshindrade 360 Chef avd Omsorg om 0 0 0 0 0 0 16 0,0 362 Chef utvecklingsenh 0 1 0 0 0 1 1 1,0 363 LSS b. Tagelgatan, T 57 41 45 82 55 280 43 6,5 364 Bistånd 0 0 0 0 0 0 7 0,0 365 LSS b. Karlslsg, Bang 22 135 96 186 129 568 38 14,9 366 LSS b. Brinkebo. An 51 98 92 35 94 370 38 9,7 367 LSS b. Snödroppsv, 43 143 76 29 68 359 42 8,5 368 LSS b. Forbondeg, F 68 109 100 58 48 383 42 9,1 371 Stöd LSS Barn och u 5 6 34 2 47 94 38 2,5 374 Stöd LSS Vuxna 1 0 0 28 16 45 17 2,6 375 Stöd LSS Vuxna 96 102 101 34 67 400 16 25,0 376 Stöd LSS Vuxna 26 5 15 10 12 68 23 3,0 380 Daglig verksamhet 0 0 0 1 3 4 31 0,1 381 Daglig verksamhet 3 5 0 0 1 9 26 0,3 382 Psykiatri (boende) 41 19 11 20 17 108 24 4,5 383 Psykiatri (stödteam 0 2 30 16 2 50 30 1,7 384 Psykiatri kontaktpe 0 0 0 0 0 0 3 0,0 385 Bemanningspool oc 26 8 52 55 28 169 27 6,3

22 IFO Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst 390 Chef avd IFO 0 0 3 0 0 3 10 0,3 392 Sektionen för familj 17 7 18 15 12 69 24 2,9 393 Sektionen för råd o 0 15 3 0 0 18 22 0,8 394 Sektionen för missb 0 0 0 0 0 0 21 0,0 395 Sektionen för försö 0 0 0 0 0 0 30 0,0 396 Sektionen för nyanl 34 2 9 79 50 174 38 4,6 397 Sektionen för nyanl 0 2 0 1 1 4 10 0,4 398 Sektionen för nyanl 88 95 60 146 109 498 54 9,2 Snitt/mån Totalt 2016 1 186 1 495 1 329 1 162 1 180 0 0 0 0 0 0 0 6 352 1 270 Totalt 2015 826 777 878 749 981 1 116 1 289 1 131 839 759 1 126 1 160 11 631 969 Totalt 2014 513 600 700 620 551 686 1 000 708 766 606 735 911 8 396 700 Totalt 2013 566 792 817 780 717 688 896 598 576 673 603 603 8 309 692

23 Mertid 2016 Socialförvaltningen Ansvar Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Förvaltningsledning 302 Adm avdelningen 0 0 0 0 0 0 19 0 Vård och Omsorg 310 Chef avd Vård och Omsorg 0 0 0 0 0 0 27 0,0 314 Bistånd, vård och omsorg 0 0 0 0 0 0 12 0,0 320 Ringhem 69 117 161 100 197 644 43 15,0 321 Demensteam och hemv Mariedal 50 64 27 36 30 207 23 9,0 322 Hemvård centrum grp 2 och F fors 108 77 47 68 54 354 32 11,1 323 Hemsjukvård Vargön,Frändefors, Centr 2 26 34 30 31 30 151 43 3,5 324 Runnarebo och pool Vargön, Södra o Ce 115 85 80 100 83 463 54 8,6 325 Vargöns hemvård 51 16 34 26 33 160 31 5,2 326 Ekeliden och Lindbackens gruppboende 49 65 117 120 33 384 41 9,4 327 Solängens demensboende 29 28 51 64 60 232 47 4,9 328 Nyhaga och Regnbågen 38 48 59 34 23 202 44 4,6 329 Hemvård centrum grp 4 och 5 81 30 69 78 72 330 42 7,9 330 Hemvård centr grp 1 och 8 26 15 25 85 61 212 42 5,0 331 Solängens allvårdboende 44 31 62 96 106 339 44 7,7 332 Larmmott, Dagv, Anhörigsstöd, nattpatr 46 48 21 40 33 188 44 4,3 333 Solbacken 44 33 18 54 48 197 33 6,0 335 Björken 201 161 226 192 216 996 55 18,1 336 Linden 19 46 41 31 336 473 38 12,4 337 Kommunrehab 0 0 0 0 0 0 34 0,0 Hemsjukvård centrum, Solängen, 338 Niklasberg, nattpatrull ssk, 66 71 45 67 72 321 42 7,6 339 Hemvård södra 42 49 12 31 21 155 23 6,7 340 Kastanjens och Pionens servicehus 74 147 44 79 60 404 46 8,8 341 Tärnans och Lunddalas gruppb 59 140 79 38 29 345 45 7,7 342 Eken, Pool Niklasberg 77 89 32 1 41 240 46 5,2

24 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst Arbetsmarknadsavdelning 350 Chef avd Arbetsmarknadsavdelning 0 10 28 13 0 51 2 25,5 351 Knutpunkten 0 0 0 0 0 0 31 0,0 352 Jobbtorg 25 0 0 0 0 25 21 1,2 Omsorg om funktionshindrade Ansvar 360 Chef avd Omsorg om funktionshindrade 0 0 0 0 0 0 16 0,0 362 Chef utvecklingsenheten 6 0 0 0 0 6 1 6,0 363 LSS b. Tagelgatan, Tegelbruksv, Edsg 164 163 170 206 187 890 43 20,7 364 Bistånd 0 0 0 0 0 0 7 0,0 365 LSS b. Karlslsg, Bang. Niklasberg 8 3 28 39 30 108 38 2,8 366 LSS b. Brinkebo. Ankarg 1,2, Kastanjeväg 113 183 88 196 132 712 38 18,7 367 LSS b. Snödroppsv, Bladv, Nordkroksv 61 68 77 147 81 434 42 10,3 368 LSS b. Forbondeg, Flottng, Enebacksg 91 100 55 59 49 354 42 8,4 371 Stöd LSS Barn och ungd, ledsagarserv 83 60 64 36 23 266 38 7,0 374 Stöd LSS Vuxna 16 4 63 34 20 137 17 8,1 375 Stöd LSS Vuxna 141 80 156 29 81 487 16 30,4 376 Stöd LSS Vuxna 60 81 234 142 70 587 23 25,5 380 Daglig verksamhet 0 0 5 28 54 87 31 2,8 381 Daglig verksamhet 0 0 0 0 0 0 26 0,0 382 Psykiatri (boende) 69 46 9 4 59 187 24 7,8 383 Psykiatri (stödteam, aktivitetshus) 4 0 0 14 0 18 30 0,6 384 Psykiatri kontaktpers) 0 0 0 0 0 0 3 0,0 385 Bemanningspool och adm 0 0 12 0 4 16 27 0,6

25 IFO Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Ant anst Tim/anst 390 Chef avd IFO 0 0 0 0 0 0 10 0,0 392 Sektionen för familjestöd 0 6 0 0 0 6 24 0,3 393 Sektionen för råd och stöd 0 0 0 0 0 0 22 0,0 394 Sektionen för missbruksstöd 8 2 0 18 10 38 21 1,8 395 Sektionen för försörjningsstöd 0 0 0 0 0 0 30 0,0 396 Sektionen för nyanlända 1 25 32 41 133 88 319 38 8,4 397 Sektionen för nyanlända 2 0 0 0 0 0 0 10 0,0 398 Sektionen för nyanlända 3 0 26 24 202 54 306 54 5,7 Snitt/mån Totalt 2016 2 188 2 258 2 334 2 671 2 580 0 0 0 0 0 0 0 12 031 2 406 Totalt 2015 1 773 2 031 2 461 2 931 2 351 1 750 1 229 1 365 2 220 2 489 2 455 2 344 25 399 2 117 Totalt 2014 1 624 1 831 2 055 1 650 1 683 1 322 1 409 1 238 1 791 2 324 2 198 2 535 21 660 1 805 Totalt 2013 2 168 1 889 2 077 1 906 2 058 1 413 1 170 1 174 1 817 2 466 2 001 1 610 21 749 1 812

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 7 (xx) Dnr SN 2016/165 Sammanträdestider för socialnämnden och socialutskottet år 2017 Sammanfattning Förslag till sammanträdestider för socialnämnden och socialutskottet 2017 föreligger. Förslag till beslut Socialnämnden fastställer följande sammanträdestider för socialnämnden och socialutskottet. Månad Socialnämnden torsdagar kl 08:30 Socialutskottet tisdagar kl 08:30 Januari 26 3, 17, 31 Februari 23 14, 28 Mars 30 14, 28 April 20 11, 25 Maj 18 9, 23 Juni 15 8 (torsdag), 20 Juli - 4, 18 Augusti 31 1, 15, 29 September 21 12, 26 Oktober 26 10, 24 November - 7, 21 December 14 5, 19 Beslutsunderlag - Förslag till sammanträdestider för socialnämnden och socialutskottet 2017 Protokollsutdrag till Kommunkansliet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 2016-08-03 Dnr SN 2016/165 SAMMANTRÄDESDAGAR FÖR SOCIALNÄMNDEN OCH SOCIALUTSKOTTET ÅR 2017 MÅNAD SOCIALNÄMNDEN *) Torsdagar kl. 08.30 SOCIALUTSKOTTET *) Tisdagar kl. 08.30 Januari 26 3, 17 och 31 Februari 23 14 och 28 Mars 30 14 och 28 April 20 11 och 25 Maj 18 9 och 23 Juni 15 8 (torsd) och 20 Juli Sommaruppehåll 4 och 18 Augusti 31 1, 15 och 29 September 21 12 och 26 Oktober 26 10 och 24 November -- 7 och 21 December 14 5 och 19 *) Om inget annat anges i respektive kallelse Socialförvaltningen Anne Elfving Förvaltningssekreterare

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 8 (xx) Dnr SN 2016/46 Ändrade sammanträdestider för socialutskottet hösten 2016 Sammanfattning Antalet ärenden i socialutskottet har ökat sedan hösten 2015. Socialutskottet har under våren 2016 haft möten var 14:e dag. Trots att socialutskottet haft sammanträden var 14:e dag har ärendemängden fortsatt att öka, främst gällande ensamkommande barn. Det finns därför behov av att sammanträda varje vecka, med start från och med 6 september. Förslag till ändrade tider för hösten föreligger. Förslag till beslut Socialutskottet sammanträder under hösten 2016 enligt följande tider kl 08:30. 6 september 13 september 20 september 28 september 4 oktober 11 oktober 18 oktober 25 oktober 1 november 8 november 15 november 22 november 29 november 6 december 13 december 20 december Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse 2016-08-04 Protokollsutdrag till Kommunkansliet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 2016-08-04 Dnr SN 2016/46 1 (1) Anne Elfving Socialnämnden Ändrade sammanträdestider för socialutskottet hösten 2016 Socialnämnden beslutade 2016-03-31 om att ändra sammanträdestiderna för socialutskottet under hösten 2016 mot bakgrund av att antalet ärenden har ökat. Under sommaren har visat sig att ärendemängden fortsatt att öka inom sektionen för ensamkommande barn och ungdomar. Ärendemängden har ökat med 33 procent första halvåret 2016 jämfört med 2015. Förslag finns därför att socialutskottet ska sammanträda varje vecka under hösten med start från 6 september. Tillkommande sammanträden, avsatta för ensamkommande, är markerade med fetstil. 6 september 13 september 20 september 28 september 4 oktober 11 oktober 18 oktober 25 oktober 1 november 8 november 15 november 22 november 29 november 6 december 13 december 20 december Karin Hallberg Socialchef Anne Elfving Förvaltningssekreterare Socialnämnden Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 14 85 0521-72 14 60 social@vanersborg.se www.vanersborg.se

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 9 (xx) Dnr SN 2016/164 Vägledande nivåer för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sammanfattning I dokumentet Vägledande nivåer för insatser enligt SoL och LSS anges vilken nivå Vänersborgs kommun ska ha när det gäller stödinsatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) så att god och skälig levnadsnivå efterföljs. Vägledningsdokumentet har tidigare använts på olika sätt inom avdelningarna omsorg om funktionshindrade och vård och omsorg. Nuvarande dokument ska användas mer likvärdigt. I de fall behovsbedömningen går utöver de vägledande nivåerna ska en dialog med överordnad chef ske utifrån delegeringsordning. Vägledande nivåer har saknats i tidigare dokument gällande LSS och socialpsykiatri, vilket nu finns med. I dokumentet tas upp de vanligaste förekommande stödinsatserna. Förslag till beslut Socialnämnden antar Vägledande nivåer för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), för skälig respektive goda levnadsvillkor i Vänersborgs kommun att gälla från och med 2016-09-01. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-03 - Vägledande nivåer för insatser enligt SoL och LSS Protokollsutdrag till Socialchef Avdelningschefer VoO, OoF och VSU Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 Tjänsteutlåtande Dnr: SN 2016/164 1 (1) 2016-08-03 Socialnämnden Vägledande nivåer för insatser enligt SoL och LSS Förslag till beslut Socialnämnden antar Vägledande nivåer för insatser enligt socialtjänstlagen och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade för goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå i Vänersborgs kommun, att gälla från och med 2016-09-01. Sammanfattning Vägledningsdokumentet har tidigare använts på olika sätt inom avdelningarna omsorg om funktionshindrade och vård och omsorg. Nuvarande dokument ska användas mer likvärdigt. I de fall behovsbedömningen går utöver de vägledande nivåerna ska en dialog med överordnad chef ske utifrån delegeringsordning. Vägledande nivåer har saknats i tidigare dokument gällande LSS och socialpsykiatri, vilket nu finns med. Insatser och innehåll beskrivs utifrån Individens behov i centrum (IBIC) och ICF-begrepp. För vård och omsorg föreslås följande förändringar; - Fönsterputsning från 2 gånger/år till 1 gång/år - Möjlighet att få stöd i affären vid inköp - Anhörigplatsen är inte reglerad idag. Förslaget är 3 veckor/år - Närståendebidrag tas bort - Matdistribution ej biståndsbedömt för personer över 75 år - Trygghetslarm ej biståndsbedömt för personer över 75 år - Semestervistelse i annan kommun från ordinärt boende upp till 3 månader - Semestervistelse i annan kommun vid beslut om särskilt boende upp till en vecka - Kontaktperson enligt SoL från 2 gånger/vecka till 1 gång/vecka - Semestervistelse i annan kommun upp till 3 månader - Semestervistelse i annan kommun vid beslut om särskilt boende upp till en vecka - Förändring av begreppet hemvård till hemtjänst. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Bilaga; Praxis som styrker vägledande nivåer.

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 32 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Vägledande nivåer för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Vänersborgs kommun enligt utredningsmetoden Individens behov i centrum (IBIC) Syfte och inledning Syfte I dokumentet tar politiken ställning till vilken nivå Vänersborg ska ha när det gäller stödinsatser enligt SoL och LSS så att god och skälig levnadsnivå efterföljs. I detta dokument tas de vanligast förekommande stödinsatserna upp. Vägledningen är underordnad lagen Individuell bedömning ska alltid göras i lagstiftningens anda och med vägledningen som stöd. De vägledande nivåerna är utformade med utgångspunkt från lagstiftning (förarbeten, lagtext samt vägledande/prejudicerande domar) samt i vissa fall också Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS). För att kunna göra en rimlighetsprövning vad som anses vara god och skälig levnadsnivå i Vänersborg utgår handläggaren i normalfallet utifrån nedanstående nivåer. En bedömning görs utifrån andra personers behov i motsvarande ålder. Förslag till tydliggörande I de fall behovsbedömningen går över vägledande nivåer i Vänersborg, sker en dialog med överordnad chef för biståndsenheten utifrån delegationsordning. 1

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 33 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Förändringar Ändring från hemvård till hemtjänst som det heter i andra kommuner och enligt lagtext. Där personer har daglig hjälp kan daglig uppfräschning i hemmet ingå såsom plocka undan, sopa upp, torka golv i kök och toalett m.m. Vid tillfällig försämring har enhetschef möjlighet att sätta in stödinsatser. Skulle försämringen vara varaktig ansöker personen om bistånd. Ledsagning som begrepp utgår ur socialtjänstlagen och behov beskrivs i livsområden. Matdistribution - Ej biståndsbedömt för personer över 75 år. Trygghetslarm - Ej biståndsbedömt för personer över 75 år. Närståendebidrag upphör. Anhörigplats, idag finns ingen nivå - förslag 3 veckor per år. Kontaktperson, idag 2 gånger i veckan - förslag en gång per vecka. Semestervistelse i annan kommun - upp till 3 månader. Semestervistelse i annan kommun vid beslut om särskilt boende - upp till en vecka. Fönsterputs från 2 gånger per år till 1 gång per år. Vid behov kan den enskilde vara med i affären vid inköpstillfället och tar sig själv till och från affären. I nuvarande vägledning finns inte den möjligheten. Utöver vägledande nivåer hänvisas till privata utförare. 2

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 34 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Hemtjänst VoO Hemtjänst ska förebygga och minska följderna av funktionsnedsättning så att de stärker personens förmåga att leva ett självständigt liv. Personerna kan dels få hjälp med serviceinsatser ex städ, tvätt och inköp. Dels personlig omvårdnad ex hjälp vid måltider, hjälp med hygien och stöd vid promenader och utevistelse. Lärande och tillämpa kunskap - Att lösa problem i vardagen - Att fatta beslut Ex. Stöd att ta kontakta för att få något åtgärdat Stöd att skriva och planera inför inköp Stöd att välja eller att köpa något eller ta beslut i vardagen Schema för få struktur och planera sin vecka Efter behov 1 gång/vecka Efter behov 1 gång/vecka Boendestöd OoF Boendestöd riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Med psykisk funktionsnedsättning menas väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden samt att dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller neuropsykiatriska tillstånd. 3

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 35 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Målet med boendestöd är att öka personens förmåga att leva ett självständigt liv Allmänna uppgifter och krav - Att genomföra daglig rutin - Hantera stress och krav Ex Äta på regelbundna tider Följa en medicinsk ordination, egenvård Passa avtalade tider Upp till flera gånger dagligen efter behov Kommunikation - Att tala inklusive att göra sig förstådd - Att ta emot talat meddelande - Att ta emot skrivet meddelande - Att skriva meddelande - Att använda kommunikationsutrustning Ex Stöd att skriva korta meddelande, att slå telefonnummer Stöd att läsa, se och förstå text samt muntlig information Använda telefon, dator Upp till flera gånger dagligen Förflyttningar - Att ändra grundläggande kroppsställning - Att lyfta och bära föremål - Handens finmotoriska användning - Att gå Ex Resa sig i och ur stol eller säng Lyfta en kopp eller bära en låda Plocka upp en penna Upp till flera gånger dagligen 4

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 36 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 - Att gå i trappa - Att röra sig inom hemmet - Att röra sig utanför hemmet och i andra byggnader Promenad 1 gång/vecka Personlig vård - Att tvätta sig - Att sköta kroppsvård Ex Tvätta hela eller delar av kroppen, dusch och torka sig Klippa naglar, kamma hår, raka sig, munhygien, enklare makeup Upp till flera gånger dagligen Se regional överenskommelse och lokal rutin för egenvård, avseende när en HSL-uppgift kan bedömas vara egenvård - Att sköta toalettbehov Stöd vid toalettbesök, byte av inkontinensskydd, tömning av kateter och stomipåse - Att klä sig Att klä på och av sig, och byta använda kläder vid behov. - Att äta och dricka Praktisk hjälp att äta och dricka. Vid behov närvara vid måltiden. - Att sköta sin egen hälsa Äta varierat eller följa hälsoråd 5

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 37 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Hemliv - Att handla Ex Stöd i butiken, skriva inköpslista, handla dagligvaror och packa upp. Den enskilde kan få stöd i affären och tar sig själv till och från. Inköp en gång/vecka (närmaste fullsorterad affär) Apoteksvaror Kläder och skor 2 gånger/månad 2 gånger/år, Övriga inköp via postorder/näthandel - Att bereda måltider Huvudmålet avser matdistribution. Den som har fyllt 75 år kan själv beställa matdistribution utan biståndsbeslut. Värma/steka färdig mat till middag, skala potatis/ rotfrukter. Tillaga enklare måltider till frukost och kvällsmat, mellanmål, duka, servera och dela mat. Stöd upp till flera gånger dagligen Hänsyn tagits till SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring - Att städa upp efter matlagning och diska Diska och plocka av och torka av bänkar och bord. Upp till flera gånger dagligen 6

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 38 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 - Att avlägsna avfall Samla ihop och slänga sopor Källsortera Upp till flera gånger dagligen 1 gång/månad - Att tvätta och torka kläder Samla ihop tvätt, tvätta samt hänga upp, enklare lagning ex sy i en knapp, strykning av gångkläder ingår i rimlig omfattning (ej mangling) Varannan vecka eller efter behov - Att städa bostaden Putsa fönster och byta gardiner 1 gång/år - hjälp utöver denna nivå hänvisas till privata utförare Städning Var 3:e vecka (avser 2 rum o kök, hall och badrum) Bäddning (bädda och bädda upp) Upp till flera gånger dagligen Bädda rent Var 3:e vecka eller efter behov - Att ta hand om hemmets föremål Sköta djur (kattlåda, ej rasta hundar) Upp till dagligen Växter (inomhus) Rengöring av hjälpmedel 1 gång/vecka Upp till 1 gång/vecka eller efter behov. 7

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 39 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Att skapa/bibehålla formella sociala kontakter Ex Ha kontakt med vårdcentral, frisör och försäkringskassan Efter behov - Att skapa/bibehålla informella sociala relationer Ha kontakt med vänner/grannar 1 gång/månad - Att skapa/bibehålla familjerelationer Familj och andra släktingar Möta och förhålla sig mot människor 1 gång/månad Viktiga livsområden - Grundläggande ekonomiska transaktioner Ex Hantera pengar via autogiro/postgiro eller anmäla behov av god man Efter behov Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Ex - Att engagera sig i samhällsgemenskap Delta i föreningsliv och organisationer, bio, museum Upp till 3 timmar/månad - Rekreation och fritid Utöva intressen ex korsord spela, läsa tidning Upp till 2 timmar/vecka 8

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 40 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 - Utöva sin religion (gå till kyrka eller motsvarande) Besöka kyrka eller annan andlig plats Upp till 3 timmar/månad - Att kunna rösta vid allmänna val Vart 4:e år eller då allmänna val äger rum Känsla av trygghet - Planerade trygghetsbesök Ex Besök i trygghetsskapande syfte beviljas endast då personen ej kan använda trygghetslarm Upp till flera gånger dagligen - Trygghetslarm Den som har fyllt 75 år kan själv beställa ett trygghetslarm utan biståndsbeslut Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer enskilde - Avlasta en anhörig Ex Avlösning i hemmet Upp till 3 timmar/vecka 9

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 41 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Trygghetsplats Syfte: att snabbt stötta och hjälpa närstående i en svår situation då det inte kan tillgodoses på annat sätt Ej biståndsbedömd 1 plats Korttidsvistelse Anhörigplats Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Upp till 3 veckor/år Växelvård Syfte med insatsen är att ge närstående möjligheten till egen aktivitet och rekreation. Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde 1 vecka/månad Korttidsvistelse fysiologisk och kognitiv svikt Syfte med insatsen ges tillfälligt till den enskilde för att återfå funktioner efter en sjukhusvistelse med målet att återgå till den ordinära bostaden. Personlig vård Förflyttning Känsla av trygghet Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Upp till 4 veckor 10

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 42 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Korttidsvistelse Vård i livets slutskede Personlig vård Förflyttning Känsla av trygghet Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Upp till 8 veckor Kontaktperson Syftet med en kontaktperson är att denne ska vara en medmänniska som kan ge stöd i vardagssituationer och hjälpa till att bryta den enskildes isolering. Samhällsgemenskap Mellanmänskliga relationer och interaktioner Viktiga livsområden Riktade insatser samt att utveckla relationer till andra och hitta sociala sammanhang som den enskilde själv kan delta i på sikt Upp till 1 gång/vecka Dagverksamhet Syfte med insatsen är att möjliggöra social stimulans och aktivitet i gemenskap med andra och för att bibehålla och förbättra funktioner som den enskilde har. Ytterligare syfte är att avlasta närstående Mellanmänskliga relationer Samhällsgemenskap Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Upp till 3 gånger/vecka 11

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 43 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Särskilt boende VoO Socialtjänstlagen utgår från att varje individ först och främst ska ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinära boende. Behovet av insatser kan dock vara så omfattande och svåra att planera, att tillräcklig trygghet och säkerhet inte kan skapas i det egna hemmet. I regel handlar det om stora omvårdnads- och trygghetsbehov som inte låter sig planeras och schemaläggas från hemtjänsten och hemsjukvården. En skälig levnadsnivå kan då bättre tillgodoses i särskilt boende. Lärande och tillämpa kunskap Känsla av trygghet Att skapa och bibehålla informella kontakter Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Ingår 2 aktiviteter/vecka Parbogaranti Sedan 2012 (prop. 2011/12:147) har makar, sambos och registrerade partners, genom en bestämmelse i 2 kap 2 SoF, i de fall där båda har beslut om särskilt boende, om båda begär det, rätt till boende i samma lägenhet eller hus. Medboende I de fall då ena maken/makan får avslag på ansökan om särskilt boende, kan han/hon ändå flytta med sin omvårdnadsbehövande make/maka till det särskilda boendet (endast servicehus). Besittningsrätten upphävs via ett kontrakt som skrivs då makarna flyttar in på särskilt boende. Om den vårdbehövande avlider, görs en ny behovsprövning för den ej vårdbehövande maken/makan, om denne fortfarande inte har ett behov av särskilt boende träder upphävandet av besittningsrätten i kraft. 12

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt SoL 44 Insats Livsområden Aktivitet Exempel på aktivitet Vägledande nivå med kommentarer Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Bostad med särskild service OoF Socialtjänstlagen utgår från att varje individ först och främst ska ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinära boende. Behovet av insatser kan dock vara så omfattande och svåra att planera, att tillräcklig trygghet och säkerhet inte kan skapas i det egna hemmet. I regel handlar det om stora omvårdnads- och trygghetsbehov som inte låter sig planeras och schemaläggas från hemtjänsten/boendestöd och hemsjukvården. En skälig levnadsnivå kan då bättre tillgodoses i särskilt boende. Förslag: Dubbla beslut. Beskrivs innehållsmässigt motsvarande livsområden i boendestöd. När alla andra stödmöjligheter utrönts och inte är tillräckliga. Tidsbegränsning av biståndet ska ske när varaktigheten är osäker. 13

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt LSS 45 Insatser 9.2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken 9.3 LSS Ledsagarservice Insatsen ledsagarservice enligt 9 3 LSS avser att ge funktionshindrade personer ökade möjligheter att genomföra enklare aktiviteter och att bryta social isolering. Insatsen syftar till att genomföra enklare aktiviteter i närmiljön. 9.4 LSS Biträde av kontaktperson Syftet med en kontaktperson är att denne ska vara en medmänniska som kan ge stöd i vardagssituationer och hjälpa till att bryta den enskildes isolering Normalt beviljas inte biträde av kontaktperson för person som har ett fungerande nätverk (dvs. familj, anhöriga, vänner). Normalt beviljas inte heller kontaktperson i kombination med personlig assistans. Vägledande nivå Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Grundläggande behov under 20 timmar ansvarar kommunen för, över 20 timmar Försäkringskassan enligt Socialförsäkringsbalken. Bedöms med utgångspunkt från personer i jämförbar ålder. En generell nivå kan vara 6-8 timmar/vecka vid regelbunden ledsagning för ungdomar och unga vuxna. Bedöms med utgångspunkt från personer i jämförbar ålder, i normalfallet 1 tillfälle/vecka. Kommentarer Särskild rutin ska tas fram för likvärdig bedömning och tidmätning av grundläggande behov. Ledsagarservice bör ingå som en uppgift i personlig assistans för de som har den insatsen. Huvudregeln är att personer boende i bostad med särskild service enligt LSS ska få sina behov av ledsagning tillgodosedda genom personal i boendet. Se RÅ 2008 ref 36. Angående enklare aktiviteter i närmiljön se HFD 2011 ref 8 14

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt LSS 46 Insatser 9.5 LSS Avlösarservice i hemmet Med avlösarservice avses avlösning i det egna hemmet, dvs. att en person tillfälligt avlastar och tar över omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Syftet med insatsen är att ge föräldrar, syskon och närstående utrymme för varandra, tid för egna aktiviteter eller för att vila. 9.6 LSS Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse är en insats till föräldrar eller annan vårdare som har hemmavarande barn, ungdom eller vuxen som är funktionshindrad samt för den funktionshindrade själv. Vistelsen ska erbjuda såväl behov av avlösning som behov av enbart miljöombyte eller rekreation (mål nr. 29 och 3191-04 HFD 2013 ref 70). Korttidsvistelse ges utanför det egna hemmet och kan erbjudas i korttidshem, i stödfamilj eller som läger. 9.7 LSS Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Ungdomar över 12 år med funktionsnedsättningar kan behöva en trygg situation och en meningsfull sysselsättning före och efter själva skoldagen samt under skollov. Detta innebär att skolans ansvar för fritids gäller till och med sommaren det år barnet fyller 13 år. Därefter ska vårdnadshavaren informeras om rätten att söka korttidstillsyn enligt LSS. Vägledande nivå Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Avlösarservice beviljas med ett antal timmar per vecka efter en individuell prövning. Timmarna kan sparas/fördelas inom kalendermånaden. I normalfallet 10 timmar/vecka. Korttidsvistelse beviljas med ett antal dygn efter individuell prövning, vanligen 8-10 dygn/månad. Dygnen anges ofta per år, för att kunna anpassas vid t.ex. sommarlov. Riktningen är att korttidsvistelse utanför det egna hemmet inte bör ha större omfattning i tid än den tid som den enskilde vistas i det egna hemmet, om inte mycket särskilda omständigheter föreligger. Individuell bedömning om rätten till insatsen. Vid beviljande anges inte omfattning utan enbart rätten till fritids i anslutning till skoldagen samt under skollov. Kommentarer Avlösning kan ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Avlösning kan ges under såväl dagar, kvällar och nätter som helger. Insatsen gäller enbart den funktionshindrade. 15

Vägledande nivåer - nivå och bedömningskriterier enligt LSS 47 Insatser 9.8 LSS Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Bostad med särskild service kan bli aktuellt i form av elevhem för att möjliggöra skolgång på annan ort (skolan fattar först beslut om att bevilja själva skolgången), eller då den unge har så stora och omfattande funktionsnedsättningar att kvarboendet i föräldrahemmet inte är möjligt trots dagliga stödinsatser. Eftersom insatsen är stor och ingripande ska alla andra möjligheter först utrönas. 9.9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, Bostad med särskild service kan bli aktuellt då den funktionshindrade, trots omfattande stödinsatser, inte klarar ett ordinärt boende. I fall där det inte är klarlagt att en person har behov av ett permanent boende i bostad med särskild service kan man fatta tidsbegränsat beslut om 6 mån- 2 år. Det kan vara aktuellt i fall där det inte går att bedöma behovets varaktighet. 9.10 LSS Daglig verksamhet Den som tillhör LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Vägledande nivå Beslutad av socialnämnden 2016-08-25 Individuell prövning om rätten till insats. Vid bifall ingår i insatsen omvårdnad, kultur och fritid. Individuell prövning om rätten till insats. Vid bifall ingår i insatsen omvårdnad, kultur och fritid. Insatsen kan utformas som gruppbostad, servicebostad eller särskilt anpassad bostad men detta specificeras inte i biståndsbeslutet. Individuell prövning om rätten till insats. Kommentarer Insatsen ska inte kompensera för brister/behov av stöd i föräldraförmåga. Vid frågor kring detta bör samverkan ske med IFO. 16

48 Tjänsteutlåtande Dnr: 1 (15) 2016-08-03 Ledningsgrupp Användning av rättspraxis som stöd för vägledning vid biståndshandläggning enligt SoL och LSS Bakgrund Socialförvaltningen tog 2008 fram en Vägledning för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om särskilt stöd och service för funktionsnedsatta (LSS). Vägledningen antogs av socialnämnden 2008-03-27 och har reviderats 2011-08-26 samt 2012-06-28. Socialstyrelsen har tagit fram en ny utredningsmetod, äldres behov i centrum (ÄBIC), i Vänersborg kallad individens behov i centrum (IBIC). Med anledning av att IBIC numera ska användas vid biståndsbedömning inom vård-och omsorg samt att delegationsordningen setts över, ser socialförvaltningen ett behov av en översyn av vägledningen i form av vägledande nivåer för skälig levnadsnivå i Vänersborgs kommun. I samband med översyn av begreppet skälig levnadsnivå enligt Vänersborgs kommuns socialnämnd och anpassningen av vägledningen till IBIC har framkommit ett behov av stöd, i första hand, i form av domstolsavgöranden kring olika insatser enligt SoL. Följande tjänsteutlåtande är ett förtydligande kring detta stöd. Rättspraxis som stöd Allmänt När det gäller användning av rättspraxis som stöd vid biståndshandläggning av biståndsinsatsers enligt SoL är en viss försiktighet påkallad eftersom nya domar från överrätter kommer varje vecka. Domar från överrätt De KamR:s domar som inte överklagas eller som vid överklagan får prövningstillstånd och tas upp av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) blir prejudicerande och vägledande. Bedömning Det är utredarens bedömning att den bilaga som har tagits fram över praxis, i anslutning till arbetet med vägledande nivåer i Vänersborgs kommun, måste tolkas mycket försiktigt. Nya domar från KamR och HFD kommer kontinuerligt. Bilagan är gjord i nuläget och risken finns att undertecknad kan ha missat en eller fler viktiga domar. Per Ekman Utredare Bilaga: Praxis/Rättsfall/Vägledning rörande skälig levnadsnivå SoL och goda levnadsvillkor LSS

49 2 Sammanställning upprättad våren 2016 Stöd i hemmet hemtjänst/ boendestöd SoL Praxis/Rättsfall/Vägledning Städning RÅ 2000 ref 16 Beslut om bistånd enl. 6 SoL i form av hemtjänst har ansetts inte kunna av besparingsskäl omprövas och ändras till biståndstagarens nackdel. Se även RÅ 2000 ref 16 RÅ 2007 not 175 Städningens omfattning utifrån skälig levnadsnivå. Ändring av biståndsbeslut från 1 ggr/mån till var 3:e vecka. RÅ 2008 ref 38 Fönsterputsning och gardinupphängning omfattas av begreppet hemtjänst. Avgörande för biståndsbedömningen är behov och skälig levnadsnivå. Om insatsen räknas till hemtjänst eller ej saknar relevans för biståndsbedömningen enligt regeringsrätten. KamR Gbg 2010 mål 5723-09 Städning var 3:e vecka var skälig levnadsnivå Socialstyrelsens Meddelande blad 2007 och nr.4 2013 Tvätt och/eller byte av sängkläder Kamr Gbg 2009 mål 2851-09 Hemtjänst i form av städning och tvätt var 3:e vecka samt trygghetslarm ger skälig levnadsnivå Inköp KamR Stockholm mål 7749-03 KamR avslog funktionshindrads makas yrkande om vikning, inplockning av tvätt i skåp 1ggr/vecka samt smärre sysslor. Kamr bifaller däremot den sökandes begäran om bistånd i from av inköp varannan vecka. OBS! Den sammantagna bedömningen avgör. Apoteksärende (en form av inköp) Ingen Post- och bankärende (en form av Ingen inköp) Källsortering KamR Sundsvall 2015 mål 2305-14 Källsortering ingår ej i Hemtjänst Måltider Ingen Handräckning vid egenvård KamR Jönköping 2011 mål 1395-1396-11 KamR bifaller yrkan och gemensamma önskan från brukare och maka/anhörigvårdare om växelboende istället för hemtjänst och trygghetslarm. Brukaren behöver stöd 24-tim för bl.a. personlig hygien Personlig hygien KamR Gbg 2004 mål 3931-04. KamR bifaller yrkande om bistånd i form av hårrullnig efter dusch vid personlig omvårdnad. OBS! Resonemanget kring

50 3 Klädsel Förflyttning skälig levnadsnivå. Se också förarbeten prop. 2000/2001:80 s.90) SOSFS 2014:10 Socialstyrelsens föreskrifter om förebyggande o behandling av undernäring. SOSFS 2012:3 Socialstyrelsens allmänna råd värdegrunden inom äldreomsorg Ingen Ingen Dagligt städ/tvätt/bäddning Se även ovan under Städning m.m. KamR Gbg 2001 mål 7741-2000 Bistånd enlig 6 SoL KamR bifaller yrkande om hjälp med vittvätt och strykning men däremot ej städhjälp och mangling. Prop. 1979/80:1 s.186 skälig levnadsnivå bedöms bl.a. med utgångspunkt i den tid och de förhållanden den hjälpbehövande lever. Prop. 1996/97:124 s.88 och 174 En nämnd/kommun kan aldrig vägra bistånd med hänvisning till att den inte tillhandahåller insatser för en viss typ av behov som faller inom kommunens ansvarsområde. Trygghetslarm Kamr Gbg 2008 mål 4321-07 Bistånd enligt SoL i form av daglig telefonkontakt med hemvården alt trygghetslarm avslogs vad gäller den dagliga telefonkontakten och prövades inte vad gäller trygghetslarm som ändå skulle komma att beviljas av nämnden. Tillsyn eller telefonkontakt Kamr Gbg 2008 mål 4321-07 Som ovan Bistånd enligt SoL i form av daglig telefonkontakt med hemvården alt trygghetslarm avslogs vad gäller den dagliga telefonkontakten och prövades inte vad gäller trygghetslarm som ändå skulle komma att beviljas av nämnden. Promenader Samma som nedan - Ledsagning Ledsagning/följeslagare RÅ 2007 ref 43 Regeringsrätten bifaller en ansökan av brukare om bistånd i form av ledsagning med motivering att SN ansvarar för insatser enligt SoL. Ledsagning i form av promenader är en sådan insats som man inte kunde avhända sig. SN i Täby hade avslagit ansökan med motivering att ledsagningen kunde tillgodoses av frivilligorganisationer. Kontaktperson Rå 2009 ref 12 Särskild avgift enligt socialtjänstlagen har av RÅ eftergetts då kommunen trots stora ansträngningar inte lyckats finna

51 4 lämplig kontaktperson. Särskilda avgiften hade av RÅ eftergetts pga. av särskilda omständigheter i målet. Länsstyrelsen hade hos länsrätten yrkat att kommunen skulle åläggas särskild avgift för dröjsmål med att ordna kontaktperson. Rambeslut om korttidsplats KamR Jönköping 2008 mål 4014-07. KamR avslår länsstyrelsens ansökan om Särskild avgift enligt 16 kap. 6 a socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) dröjsmål på drygt sex månader med att verkställa beslut om särskilt boende anser Kamr skälig tid. Brukaren hade erhållit korttidsplats istället och fått vänta sex månader och 24 dagar. De överskjutande 24 dagarna är oskäligt och är grund för särskild avgift som dock efterger avgiften. SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård s. 162 Formkraven för biståndsbedömning inom socialtjänsten är i viss utsträckning juridiskt oklara. Det gäller framförallt modeller med förenklade biståndsbeslut och så kallade rambeslut som inte närmare preciserar exakt vad som ingår i insatsen. Utredningen menar att möjliggörande av flexibilitet i handläggnings- och beslutsprocesserna kan vara en åtgärd som i viss mån kan bidra till att förkorta väntetider. Rehabplats Ingen Bostad i särskilt boende HFD 2011-03-03 mål 802-11, När den 91-åriga kvinnan skrevs ut från sjukhuset efter en fallolycka flyttade hon hem till sin 87-åriga syster istället för till sitt eget hem. Hon oroade sig för framtiden och behövde tillsyn dygnet runt. Kvinnan nekades särskilt boende och när hon överklagade förvaltningsrättens dom i frågan till kammarrätten nekades hon prövningstillstånd där. Men Högsta förvaltningsdomstolen ifrågasatte, med hänvisning till sin praxis, om förvaltningsrättens bedömning att kvinnan hade en skälig levnadsnivå i hemmet var riktig. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade därför att målet skulle prövas i kammarrätten. Kammarrätten prövade målet och beviljade henne särskilt boende. Se även KamR Gbg 2011 mål 1785-11. HFD hänvisade också till sin praxis i domen nedan där HFD konstaterar att det inte finns något hinder mot att även beakta sociala och psykologiska faktorer. RÅ 2007 ref 86 RÅ bifaller ansökan om särskilt boende. En 90-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och social isolering har vid en helhetsbedömning inte ansetts tillförsäkrad en skälig levnadsnivå genom insatser av hemtjänsten i den egna bostaden. Hon var därför berättigad till bistånd enligt socialtjänstlagen i form av s.k. särskilt boende.

52 5 Boende med inriktning mot demens Önskemål om ett specifikt särskilt boende Aktiviteter i särskilt boende 4- ingen Kamr Gbg 2004 mål 5921-03 En kvinna i början av en demenssjukdom kunde inte mot sin vilja flyttas till ett demensboende, eftersom det inte skulle ge henne en skälig levnadsnivå. Därför hade hon rätt till ett vanligt äldreboende. HDF 2012 Ref 11 HFD avslår en brukares överklagan till förmån för kommunen och SN. Fråga är om förutsättningar för ändring av ett beslut om bistånd i form av s.k. demensboende Beslut om särskilt boende som köpt plats utanför kommun ändrades när kommunen fick möjlighet att verkställa på hemmaplan. Enligt SN skulle brukaren tillförsäkras skälig levnadsnivå på det särkskila boendet i hemkommunen. HDF 2012 ref 11 Fråga om ändring av ett beslut om bistånd i form av demensboende. HFD ansåg inte kommunens/sn:s beslut om hemtagning stå i strid med SoL. OBS! Se också HFD och regeringens resonemang kring begreppet skälig levnadsnivå. Parbogaranti Makars ansökan om särskilt boende Önskemål om att flytta till annat särskilt boende Sökanden tackar nej till erbjudande om särskilt boende Prop.2011/12:147 Rätten att få åldras tillsammans. Inga domar efter 1 november 2012. Prop.2011/12:147 Rätten att få åldras tillsammans. Se även JPinfonets referat och analys angående parbogaranti KamR Gbg 2011 mål 2926-10 Med ändring av förvaltningsrättens dom upphäver kammarrätten Socialnämnden i Simrishamns kommun beslut den 17 februari 2010, om ändrad verkställighet av beslut om bistånd, och bestämmer att Lennart Karlsson har rätt till bistånd i form av fortsatt boende på gruppboendet Fyrklövern/Fogdaröd. Se även HFD 2012 ref 11 nedan. HFD 2012 ref 11 HFD biföll kommunens/sn:s överklagan om att SN:s beslut att ändra beslut om bistånd i form av demensboende skulle stå fast. Särskilt boende i annan kommun: Frågor rörande äldre och funktionshindrades möjligheter att flytta till annan kommun behandlas ingående i prop.1996/97:124 s 120 ff. samt 123 ff. Hur skall man juridiskt korrekt dokumentationsmässigt möta den som har beviljats särskilt boende men tackat nej till det erbjudna boendet trots att socialnämnden gjort den bedömningen att boendet uppfyller det föreliggande behovet? Ur analys JP Socialnet

53 6 Den omständigheten att den enskilde tackar nej till det erbjudna boendet innebär regelmässigt inte att omvårdnadsbehovet har upphört och att förutsättningarna för det grundläggande biståndsbeslutet därmed har ändrats. Det är därför inte korrekt att under hänvisning till den enskildes inställning vid verkställigheten avslå ansökan om bistånd i särskilt boende. Den som har beviljats bistånd kan som framgår av det sagda i princip inte överklaga socialförvaltningens åtgärder för att verkställa beslutet och han eller hon kan inte få frågan om den anvisade platsen prövad. Verkställighetsbeslut går således inte att överklaga. Nu kan emellertid ett förordnande som rör verkställigheten av nämndens beslut om bistånd i form av särskilt boende inrymma moment som kan påverka den enskildes situation i flera hänseenden. Som JO uttalat kan så vara fallet om han eller hon erbjuds plats i ett boende som ligger långt från hemorten. Ett annat fall är om placeringen sker i ett boende som inte har särskild kompetens att ta hand om personer med vissa sjukdomar eller ett boende som rent allmänt sett har en begränsad servicenivå. Den enskilde bör i sådana situationer inte vara betagen rätten att av domstol få prövat om vad som erhållits eller erbjudits uppfyller lagens krav eller om lagen förutsätter en högre nivå på omsorgen (JO 2005/06 s. 182 o.f., beslut med diarienr. 1838-2002.) Anders Thunved/JP Socialnet Sökande från annan kommun 2 kap 3 SoL HFD 2014 ref.5 Ur JP Socialnets referat När en enskild ansöker om insatser i en annan kommun med stöd av 2 a kap. 8 SoL, ska socialnämnden pröva ansökan i två steg; först prövas om personen tillhör bestämmelsens personkrets och därefter, om så anses vara fallet, prövas behovet av insatser. I det här målet hade nämnden inte prövat behovet av insatser eftersom den ansett att den sökande inte tillhörde personkretsen. Underinstanserna ansåg däremot att hon tillhörde personkretsen och gav henne rätt till den sökta insatsen. För att ge socialnämnden möjlighet att så som första instans pröva behovet av insatser borde dock ärendet ha visats tillbaka till nämnden för ny prövning. Ta även del av analysen av Högsta förvaltningsdomstolens beslut, skriven av JP Infonets expert Lars Clevesköld. Frågor rörande äldre och funktionshindrades möjligheter att flytta till annan kommun behandlas ingående i prop.1996/97:124 s 120 ff. samt 123 ff. samt i JP:s Ämnesguide Socialtjänstens ansvar Ansvarsfördelning mellan kommuner.

54 7 Insatser enligt LSS: Insatser för särskilt stöd och service och särskild service - LSS 9:2 LSS: Biträde av personlig assistent Praxis/Rättsfall/Vägledning Axplock av skiftande omständigheter i Praxis från HFD: RÅ 1997 ref 23 Funktionshindrade barns behov av personlig assistans enligt lagen (1993:389) om assistansersättning under tid då barnet vistats i hemmet resp. deltar i barnomsorg. RÅ 1997 ref 28 Person med psykiskt funktionshinder, som bl.a. medför att han har behov av daglig motivation och aktiveringsinsatser för att äta, klä sig och sköta sin hygien, har inte ansetts har rätt till personlig assistans. RÅ 2003 ref 33 Funktionshindrad med en i vuxen ålder förvärvad hjärnskada avseende främst minnesfunktion och orienteringsförmåga har inte ansetts berättigad till assistansersättning. RÅ 2004 ref 31 Ett stöd som en arbetsgivare tillhandahåller sina anställda i form av en till arbetsplatsen knuten grupp av assistenter i en s.k. assistentpool kan inte anses utgöra personlig assistans enligt LSS. RÅ 2004 ref 90 Funktionshindrad, som beviljats boende i gruppbostad enligt LSS har inte ansetts kunna få assistansersättning enligt LASS när han deltar daglig verksamhet. RÅ 2008 ref 17 Omfattningen av assistansersättning till et svårt funktionshindrat barn har bestämts utan beaktande av föräldraansvaret enlig Föräldrabalken RÅ 2010 ref 17 Vid bedömningen av om ett nioårigt barn har rätt till personlig assistans för tillsyn och för att kunna kommunicera har något beaktansvärt föräldraansvar inte ansetts föreligga. RÅ 2010 ref 53 Vid prövning av rätten till assistansersättning har dubbel assistans beaktats vid beräkningen av tiden för behov av personlig assistans för de grundläggande behoven. HFD 2012 ref 41 Varma bad och massage har inte ansetts utgöra grundläggande behov enligt 9 a första stycket LSS. HFD 2015 ref 46

55 8 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9a LSS har ansetts förutsätta psykisk funktionsnedsättning. också: RÅ 2006 ref 76 Fråga om förutsättningar för resning på grund av uppenbart oriktig rättstillämpning. RÅ 2010 ref 69 En kommun har inte ansetts ha rätt att dra in beviljad ersättning för personlig assistans enligt LSS pga. att den enskilde har rest utomlands. HFD 2012 ref 75 En kommun har inte ansetts skyldig att på den enskildes begäran varaktigt anordna en del av insatsen personlig assistans medan den återstående delen tillhandhålls av annan. Vägledning 2003:6 Version 13, Försäkringskassan Grundläggande behov: RÅ 2009 ref 57 Fråga om funktionshindrad persons behov av hjälp med de grundläggande behoven är av den karaktär och omfattning som förutsätts för rätt till personlig assistans enligt LSS. För utförlig Analys av rätten till personlig assistans se JPinfonets lagkommentar och flertal KamR-domar Behov av personlig assistans, Ett instrument som stöd vid bedömning, Socialstyrelsen 2012 Prop. 1992/93:159 s.56, 172 175 177 och 178 angående personlig assistans 9:3 LSS Ledsagarservice RÅ 2003 ref 79, Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har beviljats i form av ledsagarservice vid en resa till Danmark (I) och i form av bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet för skolgång utanför hemkommunen (II) men inte i form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet för en resa till London (III). KamR Jönköping mål 1567-12 - Analys JP Socialnets expert Ledsagarservice är möjlig utanför den egna bostadsorten. Troligen kan man också få ledsagarservice för en kortare utlandsresa, åtminstone till närområdet. Dessa slutsatser drar JP Socialnets expert Lars Clevesköld, som här refererar och kommenterar en dom från kammarrätten där tidigare avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen berörs. I det här målet beviljade kammarrätten ledsagarservice för en endagsresa till ett okänt mål. KamR Gbg 2016 mål 2631

56 9 Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten dvs. att den enskilde har rätt till den sökta insatsen ledsagarservice. Med beaktande av insatsens karaktär och med hänsyn till att behovet av ledsagarservice kan komma att förändras över tid anser kammarrätten att insatsen inte bör beviljas utan tidsbegränsning (jfr RÅ 2007 ref. 62). Den av nämnden yrkade tidsbegränsningen om två år framstår i detta sammanhang som rimlig. KamR Gbg 2007 mål 5508-06, En synskadad man som tidigare haft tidsbegränsat beslut om ledsagarservice enligt LSS, bedömdes av en annan stadsdelsnämnd vid ny ansökan om ledsagarservice inte tillhöra personkretsen enligt LSS. Han beviljades istället ledsagarservice enligt SoL. Kammarrätten ansåg att mannen hade ett omfattande behov av stöd och service och tillhörde LSS personkrets. Han beviljades ledsagarservice enligt LSS. Mannens ansökan hade omfattat endast fem timmar per vecka, men nämnden hade beviljat insatsen enligt SoL med nio timmar per vecka. Därför fanns det skäl att låta nämnden bedöma omfattningen av insatsen, som dock skulle vara minst fem timmar. KamR Sundsvall 2010 mål 1927-09, En 25-årig man som på grund av synskada inte kunde resa utan ledsagare, hade de senaste fem åren beviljats ledsagarservice med stöd av LSS för att kunna åka på ett sommarläger. Men det sjätte året nekades han insatsen av nämnden. Kammarrätten ansåg dock att eftersom det är normalt för personer i den åldern att resa inom Sverige för att umgås med vänner varje sommar, så skulle han beviljas insatsen. KamR Gbg 2008 mål 6456-07 En funktionshindrad kvinna ansågs inte ha rätt till ledsagarservice då hennes behov av aktiviteter och deltagande i kulturlivet kunde tillgodoses genom hennes LSS-boende, trots att hon valt att inte delta i aktiviteterna. RÅ 1995 ref 47, Enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ingår i stödinsatsen bostad med särskild service för vuxna också omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. En person som fick stöd i denna form har ansetts berättigad också till s.k. ledsagarservice enligt lagen, när hon hade behov av sådan service för erforderliga aktiviteter utanför gruppboendets ram. Prop. 1992/93:159 s.56 172 175 177 och 178 angående personlig assistans) SKL Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS-2015-05-05 Avsnitt - Kombination med andra insatser

57 10 SKL anför angående RÅ 1995 ref 47 att Regeringsrätten i vissa särskilda fall menar att det kan vara nödvändigt att kombinera insatsen bostad med särskild service med insatsen ledsagarservice. Särskilt för aktiviteter utanför gruppboendet kan det enligt domstolen föreligga behov av ledsagarservice som svårligen kan tillgodoses av den personal som behövs för den dagliga verksamheten i anslutning till ett gruppboende. SKL anför vidare att Regeringsrätten/HFD efter ovannämnda dom, i åtskilliga mål konstaterat att det oftast måste vara kommunen som bestämmer närmare innehållet i insatser och utformar insatser på lämpligt sätt (se t.ex. RÅ 2007 ref 62 I och II se rapporten s.42, RÅ 2010 ref 91 och HFD 2011 ref 48) 9:4 LSS Biträde av kontaktperson Ledsagares omkostnader HFD 2011 ref 8 Omkostnader som kan uppstå för ledsagare i samband med fritids- och kulturella aktiviteter ingår inte i insatsen ledsagarservice enligt 9 3 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. HFD påpekar också att LSS saknar bestämmelse som gör det möjligt för kommunen att utge ekonomiskt stöd till kostnader för annat än personlig assistans. Ekonomisk ersättning kan bara prövas enligt SoL 4 kap 1 eller 4 kap 2 KamR Gbg 2005 mål 527-05, Kontakterna i gruppboendet var inte tillräckliga funktionshindrad 83-åring beviljades kontaktperson. En funktionshindrad kvinnas kontaktnät bestod av personalen och de tre andra som bodde vid gruppboendet, vilket enligt kammarrätten i praktiken gjorde henne så isolerad att hon hade rätt till kontaktperson enligt LSS. KamR Sundsvall 2006 mål 3020-05, Kontaktperson beviljades till boende i gruppbostad. En funktionshindrad fick avslag på sin ansökan om kontaktperson enligt LSS, eftersom nämnden ansåg att hans behov tillgodosågs inom ramen för hans gruppboende. Men kammarrätten gav honom rätt till kontaktperson, bl.a. med hänsyn till hans psykiska tillstånd och bristande sociala nätverk. Kammarrätten beaktade även att mannen tidigare hade beviljats kontaktperson och att det inte hade framkommit skäl för att inte bevilja insatsen i samma omfattning som tidigare. Vägledning Stöd till barn och unga med funktions-nedsättning LSS och SoL, Socialstyrelsen 2012. Se Prop.1992/93:159 s.75 ff, s.178 9:5 LSS Avlösarservice i hemmet Mellan avlösarservice och korttidsvistelse när korttidsvistelse tillgodoser ett behov av avlastning för de anhöriga är gränsen

58 11 hårfin. Skillnaden är att avlösarservice ges i den enskildes hem medan korttidsvistelse normalt äger rum på ett korttidshem (JP Socialnet/Lagkommentar.) Se Prop.1992/93:159 s. 173 fl. s.178 KamR Stockholm 2009 mål 7486-08, Avlösarservice i hemmet enligt LSS var inte rätt insats för familjen, där föräldrarna till en åttaårig svårt funktionshindrad flicka inte klarade av att själva ta hand om henne när hon stannat hemma från skolan på grund av sjukdom. Insatsen syftar inte till att täcka den sortens behov, påtalade kammarrätten, som därför inte heller gjorde någon bedömning av omfattningen av föräldraansvaret. KamR Stockholm 2009 mål 2777-09 (se nedan), Insatsen korttidsvistelse kan delvis ses som ett alternativ till avlösning enligt LSS. Kammarrätten nekade därför en funktionshindrad femåring som inte fullt ut hade utnyttjat den korttidsvistelse som hon beviljats insatsen avlösarservice. KamR Jönköping 2004 mål 957-04. Ett barn med Aspergers syndrom hade behov av mycket stöd och hjälp med morgonrutinerna och ansökte om avlösarservice. Kammarrätten kom fram till syftet med insatsen inte var att lösa denna typ av problem utan hänvisade till insats enligt SoL. Vägledande Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser, Socialstyrelsen 9:6 LSS Korttidsvistelse utanför det egna hemmet RÅ 2006 ref 66 Korttidsvistelse utanför hemmet för behov av avlösning av anhörig. Regeringsrätten avslog ansökan om kortidsvistelse utanför det egna hemmet. Personen var beviljad assistansersättning och därmed tillförsäkrad personligt stöd som kan utnyttjas för bl.a. deltagande i aktiviteter. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan beviljas för enbart rekreationsändamål (I) eller för enbart behov av avlösning av anhörig (II). Se Prop.1992/93:159 s. 173 fl. s.178 KamR Stockholm 2009 mål 2777-09(se ovan) Insatsen korttidsvistelse kan delvis ses som ett alternativ till avlösning enligt LSS. Kammarrätten nekade därför en funktionshindrad

59 12 femåring som inte fullt ut hade utnyttjat den korttidsvistelse som hon beviljats insatsen avlösarservice. 9:7 LSS Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år HFD 2012 ref 36 Kostnad för logi och aktiviteter vid lägervistelse har ansetts ingå i insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Även fråga om s.k. reformatio in melius. HFD ansåg att kommunen hade rätt att ta ut en avgift men att fråga om avgiften fastställts på det sätt som krävs enligt kommunallagen inte framgick av målet. Målet återförvisades till kommunen/sn för vidare utredning i den frågan.) HFD 2015 ref 35 En kommun har inte haft rätt att avslå en ansökan om korttidstillsyn enligt LSS med hänvisning till att sökandens behov kan tillgodoses genom utökad assistansersättning. Prop.1992/93:159 s. 79 9:8 LSS Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar KamR Stockholm 2012 mål 3984-12 Visserligen var den 17-åriga flickans mamma hemma på dagarna, men eftersom hon inte hade möjlighet att tillgodose dotterns behov av en meningsfull sysselsättning på fritiden beviljade kammarrätten LSS-insatsen korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år. De övriga insatser flickan hade beviljats ledsagarservice och avlösarservice tillgodosåg inte heller behovet fullt ut. KamR Gbg 2011 mål 2977-10 Den 19-årige pojken nekades insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år med hänvisning till att hans LSS-boende skulle tillgodose behovet. När kammarrätten tog ställning till frågan hade tidpunkten redan passerat. Det var då visat att behovet rent faktiskt hade tillgodosetts på annat sätt, nämligen genom boendet, och därför nekades pojken insatsen. KamR Gbg 2014 mål 5651-13 Den 13-årige pojken vill ha LSS-insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år för att bryta sitt beroende av pappan, som är hans personliga assistent under all vaken tid utanför skolan. Kammarrätten påpekar att den sökta insatsen inte har som syfte att tillgodose det behovet, vilket däremot insatsen korttidsvistelse har. Eftersom pojken fått personlig assistans under all vaken tid är behovet tillgodosett och kammarrätten nekar pojken den sökta insatsen. RÅ 2003 ref 79 Regeringsrätten har avgjort och bifallit ett mål som rörde rätten för en pojke, som tillhörde personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, att beviljas bostad med

60 13 särskild service för barn och ungdomar med stöd av 9 8 LSS (boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet). HFD 2013 ref 54 (boendets utformning) HFD biföll Hammenhögs AB:s överklagan och yrkande om en utökning av antalet platser från åtta till tolv. Domen handlade om fråga om de kvalitetskrav som uppställs i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade medger att en bostad med särskild service för ungdomar har tolv platser. Se Prop.1992/93:159 s. 179 KamR Jönköping 2007 mål 1809-07 Barn och ungdomar som behöver inackordering i samband med att de går i gymnasiesärskolan ska få detta enligt LSS, under förutsättning att de ingår i personkretsen. Socialnämnden hade avslagit en 16-årings ansökan om bostad med särskild service för barn och ungdomar i form av elevhem i en annan kommun, eftersom den ansåg att han inte hade behov av så omfattande stödåtgärder som krävs för att bevilja en sådan bostad. Men kammarrätten konstaterade att pojken inte skulle klara av ett självständigt boende och för att kunna fullfölja skolgången i en annan kommun behövde han den begärda insatsen. Pojken fick rätt i kammarrätten. (Läs Lars Cleveskölds referat och kommentar JP Socialnet). KamR Sundsvall 2009 mål 1948-09 En nämnd hade först beviljat en funktionshindrad kvinna insatsen boendestöd med stöd av LSS, men sedan dragit in insatsen. Den sökande ansåg att insatsen skulle ses som en form av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, fast i hennes egen bostad. Men enligt kammarrätten kan boendestöd inte ges med stöd av LSS, eftersom uppräkningen av LSS-insatser i 9 är uttömmande. Boendestöd kan bara ges med stöd av SoL. Därför kunde den funktionshindrade inte få rätt till den sökta insatsen. KamR Gbg 2008 mål 6480-07 En 14-årig funktionshindrad flicka hade tagits emot i en grundsärskola i en annan kommun, men nekats boende enligt LSS av den kommun där särskolan låg. Kommunen ansåg att flickan var för ung för att klara ett eget boende och hänvisade till föräldraansvaret. Men kammarrätten menar att föräldraansvaret inte aktualiseras i denna situation. Rådande praxis innebar att eftersom flickan utnyttjat sin rätt att välja grundsärskola i en annan kommun än hemkommunen, skulle prövningen av hennes rätt till boende med särskild service enligt LSS göras endast utifrån hennes behov av insatsen för att kunna fullfölja utbildningen. Att hemkommunen kunde erbjuda goda levnadsvillkor påverkade således

61 14 inte rätten till den sökta insatsen. (Läs Lars Cleveskölds referat med kommentarer i JP Socialnet). 9:9 LSS Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, RÅ 2010 ref 91 Regeringsrätten bifaller yrkande från en brukare om att denne ska vara berättigad till insatsen annan särskild bostad för vuxna enligt 9 9 LSS. Bostaden ska vara anpassad för att möta hans individuella behov, vilket innebär att den ska var avskilt belägen och utrustad med tåliga material. Fråga i målet var omfattningen av den prövning som domstolarna ska göra i mål om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2011 ref 66 HFD bifaller Göteborgs kommuns yrkande att ändra KamR:s dom och avslå brukares yrkande om rätt till särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS. Frågan i målet var om rätten till insatsen annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade i form av ett friliggande hus. RÅ 2007 ref 36 ( 7 ½ mån fr. beslut till verkställighet är OK) (Regeringsrätten har prövat ett fall om särskild avgift enligt LSS där en funktionshindrad kvinna fick vänta 7,5 månader på gruppboende. Regeringsrätten ansåg inte att kommunen dröjt oskäligt länge med att verkställa beslutet då det kan vara komplicerat och tidsödande att hitta ett passande gruppboende. Dessutom bodde kvinnan redan boende som visserligen inte ansågs fullvärdigt.) HFD 2011 ref 47 (ang. specifika önskemål) Förutsättningar för tillstånd att bedriva enskild verksamhet i form av bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Prop. 19912/93:159 Bilaga 1 s.86 samt s 179 ff Vägledning Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna, Socialstyrelsen, 2006 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, Stöd för rättstilllämpning och handläggning, Socialstyrelsen 2007 9:10 LSS Daglig verksamhet Den undre åldersgränsen för rätt till daglig verksamhet enligt 9 10 LSS är en fråga som ofta vållar huvudbry. Vägledande avgöranden saknas. JP Infonets expert Finn Kronsporre kommer i analysen fram till att åldern, när saken ställs på sin spets, bör vara 18 år. RÅ 1996 ref 45 Omsorgsnämnd har - i fråga om funktionshindrad som deltar i s.k. daglig verksamhet enligt 9 första stycket 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade - inte ansetts

62 15 kunna med stöd av nämnda lag åläggas att svara för kostnader för resor till och från verksamheten. HFD 2014 ref 41 HFD avslår A.R:s yrkande om att beviljas insatsen daglig verksamhet efter 67 års ålder och anför bl.a. att rätten till insatsen daglig verksamhet enligt LSS kan därför, under nuvarande förhållanden, inte anses kvarstå längre än till 67 års ålder. Frågan i målet är om Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommuns beslut att av åldersskäl avsluta A.R:s dagliga verksamhet var riktigt. Som nämnts ska insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 LSS avse personer i yrkesverksam ålder, och avgörande är hur detta begrepp ska tolkas RÅ 2004 ref 90 Funktionshindrad, som beviljats boende i gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har ansetts inte kunna få assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (LASS) när han deltar i daglig verksamhet utanför gruppboendet Kamr Stockholm mål 4003-13 Kammarrätten anser att begreppet yrkesverksam ålder i LSS innebär att den enskilde har rätt att ha kvar sin dagliga verksamhet till 67-års ålder, eftersom personer utan funktionsnedsättning har rätt att fortsätta arbeta så länge. Det stämmer enligt kammarrätten överens med LSS övergripande syfte att ge personer möjlighet att delta i samhällslivet på samma sätt som personer utan funktionsnedsättning. KamR Gbg mål 1046-09 En man med en svår cp-skada hade rätt till daglig verksamhet enligt LSS, men kommunen och mannens föräldrar var inte överens om var den dagliga verksamheten skulle förläggas. Enligt föräldrarna fungerade inte kommunens alternativ; det var för trång för mannens permobil, personalen saknade viktiga kunskaper och dessutom var det för stökigt för mannen, som behövde lugn och ro. Men kammarrätten beaktade kommunens uppgifter om att lokalerna hade anpassats till mannens behov, att personal hade anställts för att anpassa och utforma verksamheten och hjälpmedel införskaffats. Samråd hade skett med föräldrarna. Kammarrätten menade att den kommunala verksamheten levde upp till kraven i LSS.

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 10 (xx) Dnr SN 2016/128 Flytt av funktioner från socialnämnden till kommunstyrelsen Sammanfattning Samtal har under en längre tid förts mellan ledningen för socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen, om att det finns en fördel i att låta kommunstyrelseförvaltningen överta de funktioner som är organiserade inom socialförvaltningen, men som verkar i ett kommunövergripande perspektiv. Två sådana strategiskt övergripande områden som idag ligger nära olika funktioner på utvecklingskontoret är arbetet gällande tillgänglighetsfrågor och det drogförebyggande arbetet. Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att budgetmedel för handikappkonsulent överförs från socialförvaltningen till utvecklingskontoret inom kommunstyrelseförvaltningen från och med 2017-01-01. 2. Vidare förslås att budgetmedel motsvarande den summa som socialnämnden bidrar med till drogförebyggartjänst, 125 Tkr enligt beslutad fördelning i Samverkan Vänersborg, överförs till utvecklingskontoret inom kommunstyrelseförvaltningen från och med 2017-01-01. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-07-19 Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

64 2016-07-19 Dnr SN 2016/128 1 (2) Flytt av funktioner från socialnämnden till kommunstyrelsen Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen besluta - att budgetmedel för handikappkonsulent överförs från socialförvaltningen till utvecklingskontoret inom kommunstyrelseförvaltningen från och med 2017-01-01. - att budgetmedel motsvarande den summa som socialnämnden bidrar med till drogförebyggartjänst, 125 Tkr enligt beslutad fördelning i Samverkan Vänersborg, överförs till utvecklingskontoret inom kommunstyrelseförvaltningen från och med 2017-01-01. Bakgrund Samtal har under en längre tid förts mellan ledningen för socialförvaltningen och ledning för och inom kommunstyrelseförvaltningen, om att det finns en fördel i att kommunstyrelseförvaltningen övertar de funktioner som är organiserade inom socialförvaltningen men som verkar i ett kommunövergripande perspektiv. Utvecklingskontoret är en strategisk resurs inom kommunstyrelseförvaltningen som arbetar kommun- och verksamhetsövergripande med olika utvecklingsfrågor. Enheten arbetar med olika perspektiv för att belysa utvecklingsfrågor så att kommuninvånarna får ut bästa möjliga nytta av kommunala insatser. Två sådana strategiskt övergripande områden som idag ligger nära olika funktioner på utvecklingskontoret är det drogförebyggande arbetet och arbetet gällande tillgänglighetsfrågorna. Överföring av handikappkonsulent Funktion för tillgänglighetsfrågor är en lämplig funktion att flytta till utvecklingskontoret. Tillgänglighetsfrågorna hör samman med många av de strategiska frågor som kommunstyrelsens utvecklingskontor arbetar med, såsom samhällsplanering genom bl a översiktsplan, kollektivtrafikfrågor, planering av GC-vägar, centrumfrågor, folkhälsa. Dessa frågor är också intressanta att samarbeta kring i många av våra internationella projekt. Vänersborgs kommun har stora förutsättningar att strategiskt fortsätta profilera sig inom tillgänglighetsområdet. Därför ligger funktionen väl i linje med övrigt strategiskt arbete på utvecklingskontoret. Socialförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 14 85 0521-72 14 60 social@vanersborg.se www.vanersborg.se

65 2 Enligt beslut i socialförvaltningens samverkansgrupp (FSG) samt beslut i kommunens centrala samverkansgrupp (CSG) övergår funktionen till utvecklingskontoret från och med 1 januari 2017. Överföring av drogförebyggare Aktiviteter som samordnaren för det drogförebyggande arbetet planerar ska genomföras finansieras idag delvis av kommunstyrelsen genom Rådet för social hållbarhet och hälsa. Folkhälsosamordnaren och drogförebyggaren samarbetar i flera aktiviteter. Ett närmare samarbete, och en vidare utveckling av verksamheterna, premieras av en gemensam organisering för rollerna. Utvecklingskontoret är sammankallande till BRÅ (brottsförebyggande rådet) och det drogförebyggande arbetet är en självklar del kopplat till det brottsförebyggande arbetet i samarbete med polisen. Enligt beslut i socialförvaltningens samverkansgrupp (FSG) samt beslut i kommunens centrala samverkansgrupp (CSG) ska funktionen flyttas över från socialnämnden till kommunstyrelsen. Tjänsten finansieras, till största del, av socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt Kunskapsförbundet Väst där de olika parterna bidrar med en summa. Socialnämndens del av finansieringen är 125 Tkr. Dessa medel bör följa den förvaltning där tjänsten är organiserad varför dessa bör föras över från socialnämnden till kommunstyrelseförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst för sedan årligen över medel till kommunstyrelseförvaltningen på samma sätt de gjort till socialnämnden enligt beslut från Samverkan Vänersborgs ledningsgrupp som är styrgrupp för det drogförebyggande arbetet. Samtliga parter finns representerade i denna grupp. Rollen har organiserats inom socialnämnden sedan start och bedömning görs gemensamt av ledningen inom socialförvaltningen och ledningen för kommunstyrelseförvaltningen att rollen framöver bäst organiseras på kommunstyrelseförvaltningen. Samverkan mellan förvaltningarnas verksamhetsnära chefer kommer ske gällande tjänstens övergång. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef

66 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 11 (xx) Dnr SN 2016/166 Förhyrning av lokaler för ny biståndsenhet Sammanfattning Socialförvaltningen har sedan 2014 haft en process runt hur den framtida förvaltningsorganisationen ska utformas. En del i den förändring som nu beslutats är att myndighetsutövningen inom avdelningarna vård och omsorg (VoO) och omsorg om funktionshindrade (OoF) slås ihop till en enhet. Den nya enheten leds av en enhetschef och 16 medarbetare. Inom kv. Poppeln finns en fastighet där Skattekontoret tidigare haft sitt kontor. Där finns idag avdelning individ- och familjeomsorg. Även hemvård centrum kommer att flytta dit. Det finns stora samverkansfördelar med att socialförvaltningens enhet för myndighetsutövning finns i samma hus. Det förslag till hyreskontrakt som socialförvaltningen förhandlat fram avser en yta på 435 kvm och som innefattar 17-19 kontor, beroende på hur ytan disponeras. Hyran uppgår till 400 Tkr/år exkl. fastighetsskatt, värme/vatten och el/ventilation. Det beräknade hyrestillägget för dessa kostnader är 76,5 Tkr/år. Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förslag till hyresavtal avseende lokaler för ny biståndsenhet med Stenvalvet AB att gälla från och med 2017-01-01. 2. Socialchefen får i uppdrag att underteckna upprättat hyresavtalet. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-09 Protokollsutdrag till Socialchefen Avdelningschefer VoO och OoF Sektionschef biståndsenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

67 2016-08-09 Dnr: SN 2016/166 1 (2) Socialnämnden Förhyrning av lokaler för ny biståndsenhet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslag till hyresavtal med Stenvalvet AB att gälla från och med 2017-01-01 samt att uppdra åt socialchefen att underteckna upprättat hyresavtal Bakgrund Socialförvaltningen har sedan 2014 haft en process runt hur den framtida förvaltningsorganisationen ska utformas. Processen har genomförts tillsammans med förvaltningens chefer på olika nivåer och socialnämnden har informerats omkring planerade organisationsförändringar. En del i den förändring som nu beslutats är att myndighetsutövningen inom avdelningarna Vård och Omsorg (VoO) och Omsorg om Funktionshindrade (OoF) slås ihop till en enhet. Den nya enheten består av 16 handläggare och leds av en enhetschef. En hopslagning av myndighetsutövningen mellan VoO och OoF innebär att 7 medarbetare flyttar från OoF:s kontor på Folkets hus och 10 från VoO kontor på Gyllenheimsgatan 20A. I och med denna förändring så löser man de behov av ytterligare kontorsyta som finns både på Folkets hus och på Gyllenheimsgatan. Förslag till förhyrning av ny kontorsyta Inom kv. Poppeln finns en fastighet där Skattekontoret tidigare haft sitt kontor. Fastigheten är på sammanlagt 7746 kvm och sedan tidigare har avdelning Individ och Familjeomsorgen sitt kontor förlagt till fastigheten. Socialförvaltningen har också tecknat kontrakt för förhyrning av nya lokaler för hemvård centrum vilka kommer att flytta in under november 2016. Dessutom har Barn- och Utbildningsförvaltningen sedan 160601 sin administration i huset. Det finns stora samverkansfördelar med att socialförvaltningens enhet för myndighetsutövning finns i samma hus. Det förslag till hyreskontrakt som socialförvaltningen förhandlat fram avser en yta på 435 kvm och som innefattar 17-19 kontor beroende på hur ytan disponeras. Socialförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 14 85 0521-72 14 60 social@vanersborg.se www.vanersborg.se

68 2 Den slutgiltiga ritningen kommer att fastställas under september och de eventuella förändringar som kan bli påverkar inte ytan, hyresnivån eller hyrestid. Kontraktet gäller från 2017-01-01 och löper på fem år och med 9 månaders uppsägning. Hyran uppgår till 400,0 Tkr/år exkl. fastighetsskatt, värme/vatten och el/ventilation. Det beräknade hyrestillägget för dessa kostnader är 76,5 Tkr/år. Bruttohyran per kvm/år blir 1095 kr vilket är jämförbart med övriga hyreskontrakt som kommunen har i fastigheten. Karin Hallberg Socialchef Kristina Wallstedt Avdelningschef

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 13 (xx) Dnr SN 2016/135 Ansökan om serveringstillstånd för H2 i Vänersborg AB på Holmgrens Hörna i Vänersborg samt ansökan om servering av alkohol vid catering till slutna sällskap Sammanfattning Ansökan avser tillstånd enligt 8 kap. 2 alkohollagen gällande servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten året runt klockan 11.00-01.00 på Holmgrens Hörna i Vänersborg samt tillhörande uteservering. Ansökan avser även tillstånd enligt 8 kap. 2 och 4 alkohollagen avseende servering av spritdrycker, vin, starköl samt andra jästa alkoholdrycker vid catering till slutna sällskap året runt klockan 11.00-02.00 i Vänersborgs kommun. Bedömning görs att sökanden bedömning i dagsläget inte uppfyller alkohollagens krav gällande ekonomisk lämplighet och att ansökan därför bör avslås. Förslag till beslut Socialnämnden avslår med stöd av 8 kap. 12 alkohollagen (2010:1622) ansökan om serveringstillstånd för H2 i Vänersborg AB med organisationsnummer 556920-7912 då sökanden inte uppfyller alkohollagens krav gällande ekonomisk lämplighet. Beslutsunderlag - Utredning 2016-08-05 Protokollsutdrag till Alkoholhandläggaren H2 i Vänersborg AB, Box 335, 462 24 Vänersborg Justerandes sign Utdragsbestyrkande

70

71

72

73

74

75 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 12 (xx) Dnr SN 2016/91 Ansökan om nytt serveringstillstånd för Mitt i Trestad AB på Trestads Värdshus Hotell och Pensionat Sammanfattning Ansökan avser tillstånd enligt 8 kap. 2 alkohollagen gällande servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten året runt klockan 11.00-01.00 på Trestads Värdshus Hotell och Pensionat samt tillhörande uteservering, Stampgatan 14 i Vänersborg. Bedömning görs att bolaget, med hänsyn till vad som framkommit om företrädarnas ekonomiska förhållanden, inte uppfyller alkohollagens krav på lämplighet och att bolagets ansökan om serveringstillstånd därmed bör avslås. Förslag till beslut Socialnämnden avslår med stöd av 8 kap. 12 alkohollagen (2010:1622) ansökan om serveringstillstånd för Mitt i Trestad AB med organisationsnummer 559017-6607 då bolaget, med hänsyn till vad som framkommit om företrädarnas ekonomiska förhållanden, inte uppfyller alkohollagens krav på lämplighet. Beslutsunderlag - Utredning 2016-07-15 Protokollsutdrag till Alkoholhandläggaren Mitt i Trestad AB, Stampgatan 14, 462 73 Vänersborg Justerandes sign Utdragsbestyrkande

76

77

78

79

80 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 14 (xx) Dnr SN 2015/178 Information om tillsyn enligt alkohollagen i Vänersborgs kommun Sammanfattning Länsstyrelsen genomförde under hösten 2015 en verksamhetstillsyn av kommunens handläggning av ärenden och tillsyn enligt alkohollagen. Länsstyrelsen meddelar i beslut 2016-05-02 att ärendet avslutas. Länsstyrelsen bedömer att socialnämnden, med vissa påpekanden, följer lagstiftningen i de delar som har granskats. Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-01 - Beslut Länsstyrelsen 2016-05-02 Protokollsutdrag till Alkoholhandläggaren Justerandes sign Utdragsbestyrkande

81 2016-08-01 Dnr SN 2015/178 Socialnämnden Tillsyn enligt alkohollagen avseende Vänersborgs kommun Länsstyrelsen genomförde på eget initiativ och med stöd av 9 kap. 1 alkohollagen verksamhetstillsyn av kommunens handläggning av ärenden och tillsyn enligt alkohollagen den 8 oktober 2015. I meddelande från länsstyrelsen den 11 december 2015 redogjorde länsstyrelsen för sakuppgifterna i ärendet och kommunen gavs tillfälle att yttra sig senast den 13 januari 2016. Kommunens yttrande mailades till länsstyrelsen den 7 januari 2016. Den 4 maj 2016 inkom länsstyrelsens beslut till kommunen. Länsstyrelsen har uppmärksammat följande brister: Mottagningsbevis i enlighet med 5 Alkoholförordningen 2010:1636 skickas inte ut. Dispositionsrätt är inte fullt ut styrkt i en ansökan. Sökandens lämplighet är inte fullt utredd i enlighet med bestämmelserna i alkohollagen. Länsstyrelsen bedömer att socialnämnden i övrigt följer lagstiftningen i de delar som har granskats. Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. SOCIALFÖRVALTNINGEN Karin Hallberg Socialchef Elisabeth Moberg Alkoholhandläggare

82

83

84

85

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 15 (xx) Dnr SN 2016/107 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal 2 år 2016 Sammanfattning Enligt 16 kap 6 f-h socialtjänstlagen, SoL och 28 f-g lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska socialnämnden rapportera alla gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Nämnden ska rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunfullmäktige och till revisorerna fyra gånger om året, d.v.s. varje kvartal. Rapportering för andra kvartalet 2016 föreligger. Förslag till beslut 1. Socialnämnden noterar informationen om rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kvartal 2 år 2016. 2. Nämndens rapportering överlämnas till IVO, kommunfullmäktige och revisorerna, i enlighet med 16 kap 6 f-h SoL och 28 f-g LSS. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-01 - Förteckning rapportering över ej verkställda gynnande beslut Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Revisorerna Justerandes sign Utdragsbestyrkande

87 Tjänsteutlåtande Dnr SN 2016/107 1 (1) 2016-08-01 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS, kvartal 2 år 2016 Sammanfattning Enligt 16 kap 6 f-h socialtjänstlagen, SoL och 28 f-g lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska socialnämnden rapportera alla gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Nämnden ska rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunfullmäktige och till revisorerna fyra gånger om året, d v s varje kvartal. Av sammanställningen framgår att det i föreliggande rapportering finns 32 ärenden. En del av dessa avser beslut som har verkställts. Majoriteten är beslut om kontaktperson, både enligt SoL och LSS, där det är svårt att hitta lämpliga uppdragstagare. Förslag till beslut 1. Socialnämnden noterar informationen om rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kvartal 2 år 2016. 2. Nämndens rapportering överlämnas till IVO, kommunfullmäktige och revisorerna, i enlighet med 16 kap 6 f-h SoL och 28 f-g LSS. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Anne Elfving Förvaltningssekreterare Bilaga Förteckning rapportering av ej verkställda gynnande beslut

88 2016-08-01 Dnr: SN 2016/107 Socialnämnden Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Rapporten avser kvartal: 2, år 2016 Insats och lagrum som beslutet gäller Datum för det gynnande beslutet Tid som förflutit från beslutsdag Identitet Övriga kommentarer Ledsagarservice enligt 9.3 LSS (OF) 2015-08-07 Knappt 11 månader Nr 1 Den enskilde har tackar nej till erbjudandet 2015-11-09, 2015-11-16, 2016-05-09, 2015-05-22. Önskar avvakta, f n bostadslös. Har kontakt med personligt ombud. Avlösarservice i hemmet enligt 9.5 LSS (OF) Bostad för vuxna 9.9 LSS (OF) Bostad för vuxna 9.9 LSS (OF) Bostad för vuxna enligt 9.9 LSS (OF) Bostad för vuxna 9.9 LSS (OF) Kontaktperson enligt 9.4 LSS (OF) Avbrott i verkställighet 2015-05-25 Cirka 8 månader Nr 2 Beslutet verkställdes 2016-02-01. 2015-06-16 6,5 månader Nr 3 Tackat ja till fullvärdigt erbjudande, men önskar stå kvar i kön. 2016-03-22 3,5 månader Nr 4 Resursbrist. Kartläggningssamtal med boendesamordnare genomfört 2016-05-19. Har börjat på daglig verksamhet. 2015-10-27 8 månader Nr 5 Resursbrist, saknas ledig bostad. Har f n personlig assistans i egen 2015-12-22 Drygt 6 månader Avbrott i verkställighet, 2015-12-09 Nr 6 bostad. Resursbrist, saknas ledig bostad. Finns med i planeringen för bostad som är under byggnad. 5,5 månader Nr 7 Beslutet verkställdes 2016-05-27. Bostad för vuxna 9.9 LSS (OF) 2015-04-07 Drygt 14 månader Nr 8 Erbjudits och tackat nej till bostad 2016-02-11. Önskar stå kvar i kön. Kontaktperson enligt 9.4 LSS (OF) Kontaktperson enligt 9.4 LSS (OF) Avbrott i verkställighet, 2015-09-24 Drygt 6 månader Nr 9 Beslutet verkställdes 2016-04-04. 2015-11-06 6 månader Nr 10 Beslutet verkställdes 2016-05-10. Kontaktperson enligt 9.4 LSS (OF) Avbrott i verkställighet, 2015-08-07 Knappt 11 månader Nr 11 Önskar avvakta med att träffa ny kontaktperson.

89 Insats och lagrum som beslutet gäller Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) Datum för det gynnande beslutet Tid som förflutit från beslutsdag Identitet Övriga kommentarer 2015-06-01 13 månader Nr 12 Resursbrist, svårigheter att finna lämplig uppdragstagare. Rekryteringsarbetet fortskrider. 2015-03-01 16 månader Nr 13 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Kontaktperson enligt SoL (OF) 2015-10-05 Knappt 9 månader Nr 14 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) 2016-01-01 6 månader Nr 15 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Har pågående boendestöd. 2015-11-01 8 månader Nr 16 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Tilltänkt person finns fr o m augusti. 2015-12-01 7 månader Nr 17 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Ska träffa tilltänkt kontaktperson i augusti. Kontaktperson enligt SoL (OF) 2015-06-15 12,5 månader Nr 18 Resursbrist, svårigheter att finna lämplig uppdragstagare. Samverkan sker med IFO. Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) Kontaktperson enligt SoL (OF) 2016-03-01 4 månader Nr 19 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Har beviljats särskilt boende. 2016-02-01 5 månader Nr 20 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. 2016-01-03 4 månader Nr 21 Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Har boendestöd. 2015-04-01 15 månader Nr 22 Den enskilde har tackat nej till erbjudandet 2015-09-14 utifrån ändrat önskemål. Svårigheter att finna lämplig kontaktperson. Tilltänkt person finns och träff sker i augusti. 2015-11-01 8 månader Nr 23 Resursbrist, saknas lämplig personal/uppdragstagare. 2015-10-01 9 månader Nr 24 Resursbrist, saknas lämplig personal/uppdragstagare. 2

90 Insats och lagrum som beslutet gäller Datum för det gynnande beslutet Tid som förflutit från beslutsdag Identitet Övriga kommentarer Kontaktperson enligt SoL (OF) 2015-04-15 14,5 månader Nr 25 Resursbrist, svårigheter att finna lämplig uppdragstagare. Särskilt kompetens krävs. Rekryteringsarbete fortsätter. Kontaktperson enligt SoL (OF) 2015-04-15 13 månader Nr 26 Ärendet avslutas på egen begäran 2016-05-18. Kontaktperson enligt SoL (OF) 2015-05-15 13,5 månader Nr 27 Resursbrist, svårigheter att finna lämplig uppdragstagare. Rekryteringsarbetet fortskrider. Kontaktperson enligt SoL (IFO) 2016-03-07 Knappt 4 månader Nr 28 Resursbrist, saknas lämplig personal/uppdragstagare. Familjehem enligt SoL (IFO) 2015-04-07 Knappt 13 månader Nr 29 Ärendet avslutades 2016-04-28 med annan insats. Kontaktfamilj enligt SoL (IFO) 2016-01-29 4,5 månader Nr 30 Beslutet verkställdes 2016-06-14. Kontaktperson enligt SoL (IFO) 2016-01-26 Drygt 5 månader Nr 31 Resursbrist, saknas lämplig personal/uppdragstagare. Kontaktperson enligt SoL (IFO) 2015-11-27 Drygt 4 månader Nr 32 Beslutet verkställdes 2016-04-04. 3

91 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 16 (xx) Dnr SN 2016/167 Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för del av Kv. Haren i Vänersborgs kommun Sammanfattning Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över samrådshandling från byggnadsnämnden angående detaljplan för del av Kv. Haren i Vänersborgs kommun. Förslag till yttrande daterat 2016-08-08 föreligger. Av yttrandet framgår bland annat att socialnämnden ställer sig positiv till förslaget av detaljplan, med några kommentarer. I förslaget till detaljplan nämns inget om barnperspektivet och socialnämnden saknar en beskrivning av ex. vilka möjligheter som finns för iordningställande av lekplatser etc. Vidare saknar nämnden en skrivning om åtgärder för fysisk tillgänglighet i området. Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande i enlighet med tjänsteutlåtande daterat 2016-08-08. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-08 - Samråd - Planbeskrivning och plankarta Protokollsutdrag till Byggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

92 Dnr: SN 2016/167 1 (1) 2016-08-08 Socialnämnden Yttrande över samrådshandling angående detaljplan del av Kv. Haren i Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som yttrande avge detta svar på samråd. Bakgrund Socialnämnden har tillsänts en samrådshandling från byggnadsnämnden angående detaljplan för del av Kv. Haren i Vänersborgs kommun. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av bostäder inom området, tillåta bostäder i befintlig byggnad på fastigheten Haren 8 samtidigt som byggnaden fortsatt skyddas mot förvanskning, samt säkerställa allmänna parkeringsplatser. Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför bedöms att planförslaget kan handläggas med standard planförfarande. Synpunkter Socialnämnden ställer sig positiv till förslaget av detaljplan men gör följande kommentarer. Barnperspektivet I förslaget till detaljplan nämns inget om barnperspektivet och socialnämnden saknar en beskrivning av ex. vilka möjligheter som finns för iordningställande av lekplatser etc. Planområdet gränsar till starkt trafikerade gator vilket kan utgöra en risk för barn. Tillgänglighetsperspektivet Socialnämnden saknar en skrivning om åtgärder för fysisk tillgänglighet i området. Socialnämnden ser positivt på det utdrag från ÖP 2006 som finns under rubriken Tidigare ställningstagande som beskriver vikten av olika upplåtelseformer. Nämnden saknar dock meningen och prisnivåer för att undvika segregation av ekonomiska skäl. Denna mening finns med i förslaget till detaljplan för Norra Nabbensberg. Miljöperspektivet Socialnämnden ser positivt på att planen säkerställer vissa grönområden som särskilt värdefulla. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare

93 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Posten Västtrafik Skanova AB Räddningstjänsten Kommunstyrelsens förvaltning Kommunala lantmäterimyndigheten Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Trollhättans Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Västarvet SAMRÅD, standard planförfarande Detaljplan för Del av Kv Haren, Vänersborgs kommun Byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheterna Haren 2, 5 och 8. Planområdet ligger intill Edsvägen, söder om järnvägen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av bostäder inom området, tillåta bostäder i befintlig byggnad på fastigheten Haren 8 samtidigt som byggnaden fortsatt skyddas mot förvanskning, samt säkerställa allmänna parkeringsplatser. Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför bedöms att planförslaget kan handläggas med standard planförfarande. Byggnadsförvaltningen har nu upprättat ett förslag till detaljplan samt gjort en behovsbedömning av miljöbedömning, som är en del av planbeskrivningen. För kännedom/samråd enligt 5 kap 11 plan- och bygglagen (2010:900) översänds härmed planhandlingarna. Synpunkter ska vara inlämnade till byggnadsnämnden senast den 5 september 2016. Vid frågor angående planförslaget är ni välkomna att kontakta handläggaren per mail isa.pettersson@vanersborg.se eller på telefon 0521-72 13 16. Vid begäran kan handlingar skickas digitalt. BYGGNADSNÄMNDEN Isa Pettersson Planarkitekt Byggnadsförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 10 00 byggnad@vanersborg.se www.vanersborg.se

94 Dnr BN 2015/16 Detaljplan för Del av Kv Haren Vänersborgs kommun SAMRÅDS- HANDLING PLANBESKRIVNING Byggnadsförvaltningen Upprättad i juni 2016 Samrådstid: 5 aug 5 sept

95 Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser och är rättsligt bindande. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Figuren nedan illustrerar planprocessen och visar hur långt detaljplanen har kommit. Planeringsarbetet sker med öppenhet och insyn. Det ger ett bra beslutsunderlag, besluten får en god förankring och det ger möjlighet till att påverka den egna närmiljön. Planen handläggs enligt standardförfarande. Följande tjänstemän har medverkat i arbetet med planen: Handläggande planarkitekt Isa Pettersson, Byggnadsförvaltningen/Planenheten Expertgrupp NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Trafik- och teknikenheten NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/VA NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Fastighetsenheten NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Gatuenheten NN, Miljö- och hälsoskyddskontoret NN, Byggnadsförvaltningen/Lantmäterienheten Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida: http://www.vanersborg.se/aktuellaplaner Under samrådstiden kan synpunkter på planförslaget lämnas till: Planenheten, Byggnadsförvaltningen, Sundsgatan 29, 462 85 Vänersborg byggnad@vanersborg.se SAMRÅDSHANDLING 2

96 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 8 Natur, mark- och vattenförhållanden... 8 Bebyggelse... 9 Service... 13 Rekreation... 13 Trafik och kommunikationer... 13 Störningar... 14 Teknisk försörjning... 15 KONSEKVENSER... 16 MILJÖBEDÖMNING... 17 GENOMFÖRANDE... 18 Organisatoriska frågor... 18 Fastighetsrättsliga frågor... 18 Ekonomiska frågor... 19 SAMRÅDSHANDLING 3

97 PLANBESKRIVNING Handlingar Följande handlingar ingår: Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 Planbeskrivning (detta dokument) Geoteknisk undersökning (finns på Byggnadsförvaltningen) Trafikbullerutredning (finns på Byggnadsförvaltningen) Fastighetsförteckning (finns på Byggnadsförvaltningen) Planens syfte och huvuddrag Kommunstyrelsen beslutade den 1 juni 2015 122 att meddela positivt planbesked för att upprätta ny detaljplan för Del av Kv Haren i Vänersborgs kommun. Syftet med detaljplanen är enligt Kommunstyrelsens uppdrag att möjliggöra byggnation av bostäder inom området samt säkerställa allmänna parkeringsplatser. Planarbetet ska utreda var och i vilken omfattning bostäder kan tillåtas, samt hur behov av parkeringsplatser inom området skall tillgodoses. Kommunstyrelsen beslutade den 8 juni 2016 123 att ge byggnadsförvaltningen i uppdrag att utöka planområdet för Del av Kv Haren med hela fastigheten Haren 8. Syftet med utökningen är att tillåta bostäder i Externatet på fastigheten Haren 8, samtidigt som byggnaden fortsatt skyddas mot förvanskning. Plandata Planområdets läge Planområdet ligger i centrala Vänersborg, strax söder om järnvägen och Resecentrum. I planområdet ingår fastigheter Haren 2, 5 och 8. Inom planområdet finns det s.k. Externatet och portvaktsbostaden som har tillhört Vänerskolan. I övrigt är området till största delen obebyggt och består av parkering och grönområde. Från planområdet är avståndet till Resecentrum cirka 250 meter, till Vänerparken och vattnet cirka 300 meter, och till gågatan cirka 400 meter. SAMRÅDSHANDLING 4

98 Areal Planområdets areal är ca 16 000 m². Markägoförhållanden Haren 2 och 5 ägs av Vänersborgs kommun, och Haren 8 ägs av AB Vänersborgsbostäder. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Översiktsplan 2006, antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2006, anger att boendet ska upplevas stimulerande och tryggt med närhet till service och rekreation. Det ska finnas olika boendealternativ: hyresrätter, bostadsrätter och ägande, i flerbostadshus, i småhus och i radhus. Utökning av antalet bostäder sker i första hand i form av förtätning av den befintliga bebyggelsen. Förtätning är en aspekt av det hållbara samhället där nya bostäder så långt det är möjligt utnyttjar den struktur som redan finns utbyggd och även minskar bilberoendet. Förtätning ska ske med respekt för stadsbilden och för stadens grönska och kultur. Grönplan Kommunfullmäktige har den 15 april 2009 godkänt Grönplan Vänersborg 2008. Grönplanen redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden. I dokumentet beskrivs de nuvarande förutsättningarna för grönstrukturen i kommunen, en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan utvecklas, samt strategier för bevarande av befintliga värden. Strategier för grönområden söder om järnvägen med centrala staden, som är relevanta för planen: Tillgången på grönområden är dålig mellan järnvägen och Gropbrovägen. Därför är det viktigt att bevara och utveckla de gröna områden som finns och att gröna småytor sparas vid förtätningar. SAMRÅDSHANDLING 5

99 De historiska spåren av stadens institutionsparker bör finnas kvar genom att delar av parkerna sparas vid exploatering. Entrén till stadens centrum med den trädkantade Edsvägen bevaras och kompletteras med nya alléträd. Gällande detaljplan Detaljplan för Kv HAREN (nr 422) vann laga kraft 2002-01-11. Syftet med planen var att ändra bestämmelserna för markanvändning i området och möjliggöra avstyckning av fastigheter, samt att med skyddsbestämmelser bevara kultur- och naturvärden som är viktiga för stadsbilden. Detaljplanen föreskriver parkering i den nordligaste delen av området (fastigheterna Haren 2 och 5), med plats för återvinningsstation. Markanvändningen ändrades från bostäder till parkering, då parkeringsbehovet ansågs stort i denna del av staden. Fastigheten Haren 8 omfattas av bestämmelsen Kontor, Kultur och Skola. De gamla skolbyggnaderna inklusive det s.k. Externatet samt portvaktsbostaden har åsatts skyddsbestämmelsen q1 vilket betyder att byggnaderna inte får rivas. För att bevara karaktärsdragen exteriört vid ombyggnad/reparationer på byggnaderna har de betecknats med varsamhetsbestämmelsen k1, och bygglovsplikten har utökats beträffande underhållsåtgärder. Grönområdet vid skolbyggnaderna skyddas av bestämmelserna ej parkering och n1, som innebär att befintliga träd ska bevaras och vid behov ersättas genom nyplantering. SAMRÅDSHANDLING 6

100 Planuppdrag Kommunstyrelsen beslutade att ge byggnadsförvaltningen uppdrag att ta fram förslag på detaljplan för det aktuella området den 1 juni 2015 122. Kommunstyrelsen beslutade att utöka detaljplanen för att inkludera hela fastigheten Haren 8 den 8 juni 2016 123. RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Riksintressen Området ligger inom riksintresset för tätortsområdet T1, men utanför den gamla rutnätsstaden och riksintresset för kultur. En kontinuerlig förnyelse, upprustning och utbyggnad ingår som ett naturligt led i att utveckla och skapa ett attraktivt centrum i centralorten. En fortsatt bebyggelseutveckling inom ramen för bevarandeintresset bedöms inte motverka riksintresset. Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets register Fornsök finns inga fornlämningar inom planområdet. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer I anslutning till planområdet ligger Vänerskolan, vars äldre delar uppfördes 1895. Skolan renoverades och byggdes till 1996, och uppvisar en kontinuitet där gammalt och nytt samverkar för att uppfylla dagens krav. Externatet ligger inom planområdet och är en av skolans ursprungliga delar. Byggnaden är uppförd i 1890-talsstil, med assymetriska proportioner, narurstenssockel och rött mönstermurat fasadtegel. Taket är ett valmat sadeltak klätt i grön bandplåt. Vissa ombyggnader har skett på 1930-1960- och 1970-talet. Byggnaden har en välbevarad exteriör där gymnastiksalens portik är uppförd i en slags nordisk modifierad klassicism. Även interiört har byggnaden genomgått få förändringar och i gymnastiksalen finns inredning kvar i originalutförande. Byggnaden har ett pedagogiskt värde som representant för en äldre skolmiljö med tydliga spår av 1960-talets renovering. Portvaktsbostaden är byggd 1956 och är ett enplans bostadshus med källare. Det är uppfört i grå slätputsad lättbetong och är en välbevarad byggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde består dels i den ursprungliga funktionen som vittnar om en tid när skolan var omgärdad av staket och att en gränskontroll ansågs nödvändig, dels är den en del av 1950-talets utbyggningsfas. Externatet Portvaktsbostaden SAMRÅDSHANDLING 7

101 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur, mark- och vattenförhållanden Mark och vegetation Som underlag har använts ett utdrag ur examensarbetet Grönstrukturen i Vargön- Vänersborg, av Anne-Marie Jantén, 1997. Skoltomten med de ståtliga byggnaderna och den vackra omgivande parken utgör ett viktigt inslag i Vänersborgs stadsbild. Träden längs Edsgatan uppfattas som en allé, fastän alla träd inte står på rad, inte utgörs av samma art eller har samma ålder och kronutveckling. Träden i kv. Haren tillsammans med träden i Vänerparken och Strandkyrkogården ramar in infarten till Vänersborgs centrum. Parken i kv. Haren anlades troligen samtidigt som husen byggdes d.v.s i slutet på 1800- talet. Träden på platsen är gamla och en stor del av vegetationen har en lång kontinuitet på växtplatsen vilket skapar stora möjligheter för områdets artrikedom som t.ex. insekter och lavar. Biotoperna i området består till största delen av välskött park med gräsmatta, uppstammade ädellövträd, fruktträd, prydnadsbuskar samt några barrträd. I kvarteret mellan parkeringsplatsen och skolområdet finns ett område med naturlig vegetation, tallar med brännässlor och kirskål som fältvegetation samt med hallon och ekplantor i buskskiktet. I kvarteret finns Vänerskolan och en förskola och den gröna miljön i kvarteret är betydelsefull eftersom det inte finns så mycket annat grönt i närområdet på denna sida an Edsvägen. Den norra delen av kvarteret är anlagd som parkeringsplats och största delen av ytan är asfalterad. Här finns också en återvinningsstation. Runt parkeringsplatsen består vegetationen av träd och prydnadsbuskar i gräsmatta. Planförslag Planförslaget innebär att parken mellan Edsvägen och det så kallade Externatet inte får förses med byggnad. Parken skyddas med en n1- bestämmelse som innebär att befintliga träd ska bevaras och vid behov ersättas med nyplantering. Bestämmelsen ej parkering innebär att det inte får ordnas någon parkering i området närmast Edsvägen. I området närmast Externatet har inte vegetationen något annat skydd än att marken inte får förses med byggnad. Olika markanordningar som exempelvis parkering får anläggas här. Geotekniska markförhållanden och radon Structor Mark Göteborg AB har under 2016 utfört en geoteknisk undersökning i området. Stabilitetsförhållandena är tillfredställande för både befintliga och blivande förhållanden. SAMRÅDSHANDLING 8

102 Föreslagna höga byggnader ska grundläggas med spetsbärande pålar slagna ner i friktionsjord eller till berg. Små lätta komplementbyggnader kan grundläggas på kantförstyvad platta på en packad bädd av fyllning. Vid pålnings- och spontningsarbeten finns risk för vibrationsskador på närbelägna byggnader. En riskanalys med tillhörande föreskrifter angående tillåtna markvibrationer vid markarbeten bör därför upprättas. Om befintliga byggnader i områdets närhet har skador (t ex sprickbildningar) bör noggranna besiktningar och, i vissa fall, vibrationsmätningar utföras inför och under vibrerande arbeten. Radonrisken inom detaljplaneområdet bedöms vara normal. Byggnader, där människor stadigvarande vistas, inom normalriskområde ska normalt utföras med radonskyddande konstruktion eller motsvarande åtgärder så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Markföroreningar Sweco Environment AB gjorde 2014 en översiktlig miljöteknisk utredning av fastigheterna Haren 2 och 5, i syfte att få en översiktlig bild av eventuell förekomst av föroreningar i marken inom det område som eventuellt är aktuellt för nybyggnation. Planerad framtida markanvändning inom området är bostäder, och fyllnadsmassor med halter över såväl känslig markanvändning (KM) som mindre känslig markanvändning (MKM) har påträffats. Detta innebär att ytterligare utredningar och eventuellt också åtgärder kan bli aktuella. Omfattningen av sådana kompletteringar bör avgöras i samråd med miljömyndigheten, som skall informeras om resultatet från denna undersökning. Vid framtida markarbeten inom området kan eventuella överskottsmassor (fyllnadsmassor) inte hanteras fritt eftersom föroreningar förekommer. Vid schaktarbeten bör särskild uppmärksamhet riktas på eventuell förekomst av underjordsförlagda cisterner för eldningsolja i närheten av de tidigare byggnaderna. Det finns dock inga ritningar som tyder på att sådana har funnits. Denna undersökning är att betrakta som översiktlig och av stickprovskaraktär, vilket innebär att andra föroreningar i andra halter än vad som nu påträffats kan förekomma inom området. Översvämningsrisker Området är inte utpekat som översvämningshotat i kommunens Översvämningsprogram, 2014-02-21. Bebyggelse Bostäder Idag finns inga bostäder inom planområdet. Fastigheterna Haren 2 och 5 används idag som parkeringsplats med ca 150 platser. I det östra hörnet av Haren 5 finns en återvinningsstation. På fastigheten Haren 8 utgörs befintlig bebyggelse av en skol- och kulturbyggnad. SAMRÅDSHANDLING 9

103 Planförslag Förslaget utgörs av två punkthus på en garagevåning (plan 0), delvis ovan mark. Garageplanet planeras för boendeparkering och lägenhetsförråd samt teknikutrymmen. Ovanpå garageplanet skapas ett terrassbjälklag som utformas med en för bostäderna gemensam gårdsyta med planteringar, pergolor, busk- och trädgrupper. Gården utrustas även med ytor och funktioner för det sociala livet med sittmöbler, grillplats, boulebana, lekplats m m. På första plan inom punkthusen (plan 1), utförs i anslutning till terrassbjälklaget gemensamma lokaler för tvättstuga, hobbyrum, vissa tekniska utrymmen m.m. samt viss andel lägenhetsförråd. Punkthusen, som är placerade i varsin ände på garagevåningen/ gårdsterrassen, utformas med 8 respektive 14 våningar. Lägenheterna planeras med en fördelning på 2 4 rum och kök och 4 lägenheter per plan och hus. Totalt innehåller husen cirka 80 lägenheter. Båda husen kröns med varsin takterrass med växthus, utemöbler och lämplig vegetation. I anslutning till trapphuset kan lokaler med rum för samvaro, fester och dylikt finnas. Genom den gemensamma takterrassen får samtliga hyresgäster möjlighet att njuta av en imponerande utsikt åt samtliga väderstreck. Bostadsentréer och nedfart till parkeringsgaraget är vända mot öster där den större kommunala parkeringen inordnas som markparkering mellan de befintliga träden och en del nyplanterade träd. Befintlig byggnad föreslås byggas om invändigt till bostäder. Det kan innebära en utvändig ändring i form av balkonger. Dessa ska anpassas till byggnadens karaktär så att den inte förvanskas. Vy från Edsgatan Bild: Contekton Arkitekter SAMRÅDSHANDLING 10

104 Situationsplan Bild: Contekton Arkitekter Verksamheter I Externatet finns Ungdomshuset, en fritidsgård i kommunal regi för ungdomar från årskurs 5 till årskurs 3 på gymnasiet, men även Studiefrämjandets replokaler, fritidsverksamhet för unga med funktionshinder och skolverksamhet. Planförslag Detaljplanen tillåter cenrumverksamhet, kontor, kultur, och skola inom planområdet. På fastigheten Haren 8, där Ungdomshuset idag finns, behålls nuvarande tillåten användning, med bostadsändamål som tillägg. Byggnadskultur och gestaltning I boken Vänerskolans historia 1877 1996 finns befintliga byggnader redovisade med ritningar, foto och text. Den norra skolbyggnaden, som ingår i planområdet, benämns Externatet och är en av skolans ursprungliga delar. Byggnaden är uppförd i 1890-talsstil, med assymetriska proportioner, narurstenssockel och rött mönstermurat fasadtegel. Taket är ett valmat sadeltak klätt i grön bandplåt. Vissa ombyggnader har skett på 1930-1960- och 1970-talet. Byggnaden har en välbevarad exteriör där SAMRÅDSHANDLING 11

105 gymnastiksalens portik är uppförd i en slags nordisk modifierad klassicism. Även interiört har byggnaden genomgått få förändringar och i gymnastiksalen finns inredning kvar i originalutförande. Byggnaden har ett pedagogiskt värde som representant för en äldre skolmiljö med tydliga spår av 1960-talets renovering. Externatet Planförslag De nya bostadshusens planform och höjd medger en gestaltning som två slanka torn stående på en solid bas som den förhöjda parkeringsvåningen med den ovanliggande gårdsterrassen utgör. Fasaderna utformas med en blandning av tegel, puts och inslag av trä eller skrivmaterial samt en betydande del uppglasade ytor i form av större fönsterpartier, inglasade uterum och delvis inglasade balkonger. Ny bebyggelse får bestämmelsen f1 Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till omgivningens karaktär. Skyddet för portvaktsbostaden tas bort för att kunna göra plats åt de nya bostäderna. Externatet får fortsatt skydd med nedanstående planbestämmelser avseende varsamhet. k1 Byggnadens exteriör skall underhållas så att dess karaktärsdrag bevaras. Vid ombyggnad/reparation av fasader, tak, fönster, dörrar och andra byggnadsdetaljer skall användas sådant material, färg och utseende som överensstämmer med byggnadens karaktär. a1 Bygglov krävs för underhållsåtgärder på fasader, yttertak och de byggnadsdetaljer som finns uppräknade för varsamhetsbestämmelsen k1. q1 Byggnad eller del av byggnad får ej rivas. SAMRÅDSHANDLING 12

106 Service Området ligger i anslutning till centrala Vänersborg med gång- och cykelavstånd till ett stort utbud av kommersiell och offentlig service. Närmaste förskola är Korsgatans förskola som ligger inom kvarteret Haren. Ett antal grundskolor finns inom 1 km radie. Inom kvarteret ligger även Vänerskolan för elever som har en hörselnedsättning eller som är döva. Vårdcentral finns vid Vänerparken, på andra sidan Edsvägen. Rekreation Friytor och grönområden Inom kvarteret Haren finns grönytor i parkmiljö. På andra sidan Edsvägen finns Vänerparken, med marina, bad och rekreation, och stora grönområden i direkt anslutning till vattnet. Strandpromenaden läng Vassbotten ligger cirka 300 meter från planområdet. Planförslag En del av de befintliga grönytorna försvinner då parkeringsytan flyttas för att göra plats åt de nya bostäderna. Gårdsytan som skapas på terrassbjälklaget utgör friyta för de nya bostäderna med utrymmen för både lek, rekreation och umgänge. Trafik och kommunikationer Kollektivtrafik Planområdet ligger i anslutning till kollektivtrafik längs Edsgatan. Närmaste hållplats är Vänerskolan. Resecentrum med tågstation ligger cirka 250 meter från planområdet. Gång- och cykelvägar Huvudstråk för gång- och cykeltrafik finns längs Edsgatan. Bilvägar Planområdet ligger mellan Edsvägen och Belfragegatan. Utfarter, parkering och varumottagning Vänersborgs kommun har en parkeringsnorm som antogs av byggnadsnämnden 1 mars 2016 ( 20). Parkeringsnormen reglerar hur många parkeringsplatser för bil respektive cykel som bör krävas vid planläggning och bygglovsprövning inom kommunen. När det gäller bostäder utgår normen från antal bostadslägenheter och storlek på dessa (se tabell nedan). Om lägenhetsfördelningen inte är känd i tidiga skeden av planeringsprocessen, får man utgå från en skattad, rimlig och realistisk lägenhetsfördelning. Vid bygglovsgranskningen kommer kravet på parkeringsplatser att utgå från verkligt antal lägenheter som redovisas i ansökan. SAMRÅDSHANDLING 13

107 För flerbostadshus finns parkeringsnorm för cyklar och minst 2/3 av platserna bör vara väderskyddade. Man bör beakta behovet av att skapa utrymmen även för cykelkärror och lådcyklar etc. inomhus då intresset för dessa ökar och de är vanliga i länder med mer cykling. För bilparkering i flerbostadshus görs åtskillnad mellan bostadsrättslägenheter och hyreslägenheter, med hänvisning till att bilinnehavet generellt sett är lägre hos hyresrättsinnehavare. Ur Parkeringnorm 2016 Det finns möjlighet att sänka parkeringsnormen i enskilda projekt med hänvisning till särskilda åtgärder som till exempel samnyttjande, bilpooler eller så kallat bilfritt boende. Störningar Buller Planförslag Boendeparkering planeras under bostadshusen, med ett fåtal besöksparkeringar ovan mark. Den kommunala parkeringen blir kvar, med 150 parkeringsplatser ovan mark. In- och utfart sker mot Belfragegatan. Akustikforum har på uppdrag utfört en utredning av förväntade ljudnivåer vid de två planerade flerbostadshusen från vägtrafik på Edsvägen, Belfragegatan samt tågtrafik på Älvsborgsbanan. Resultatet från denna utredning redovisas i rapporterna Rapport 6265- A, reviderad 2015-10-20. Akustikverkstan har därefter utvärderat resultaten från ovanstående utredning för att ge förslag på åtgärder för att uppfylla riktvärden för trafikbuller enligt gällande norm i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggander vid de planerade SAMRÅDSHANDLING 14

108 bostadshusen i kv Haren. Detta redovisas i Rapport 15-194-R1, 2015-10-27. Samtliga rapporter biläggs planhandlingarna. Planförslag För komplett bild av utredningsresultatet hänvisas till rapporterna, nedan ges endast sammanfattning ur Akustikverkstans utredningsrapport. Med de tilltänkta planlösningarna har de lägenheter som har en sida som vetter mot öster hälften av bostadsrummen vända mot en sida som inte överskrider 55 db(a). Samma bostadsrum vetter också mot en sida där maximalnivån 70 db(a) inte överskrids. Resterande lägenheter som vetter mot väster har en fasadsida där riktvärdet gällande ekvivalentnivå från trafik uppfylls vid en stor del av lägenheterna. För att uppfylla riktvärdet vid alla lägenheter utrustas huset med balkonger med 1.20 m höga och täta räcken samt en ljudabsorbent i taket på balkongutrymmet. Med väl genomtänkt placering och utformning av balkongerna kommer man uppfylla riktvärdena för både ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasaden till minst hälften av bostadsrummen. En takterrass där riktvärdena gällande ekvivalent samt maximal ljudnivå uppfylls kommer anordnas på båda husen. Takterrassen blir då primär uteplats eftersom riktvärdena uppfylls medan balkongerna som hör till varje enskild lägenhet får betraktas som kompletterande uteplats. Teknisk försörjning Vatten- och avlopp Området ligger i anslutning till kommunalt VA. Dagvatten Kommunfullmäktige har den 2 februari 2011 6 antagit Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun. Dagvatten betecknar regnvatten som samlas eller rinner på markytan och i stora mängder kan ställa till problem med översvämningar och bidra med förgiftning av vattendrag. På grund av klimatförändringar förväntas fler perioder med långvarig och kraftig nederbörd, vilket ökar dagvattnet. När andelen mark ökar som är bebyggd eller hårdgjord (t.ex. vägar) innebär det dessutom att mindre vatten kan tränga ner i marken, vilket ytterligare ökar riskerna. Därför är det viktigt att inför planläggning söka hållbara lösningar på dagvattenhantering och i första hand förespråkas lokalt omhändertagande (LOD). Planförslag Större delen av planområdet kommer att hårdgöras. Åtgärder ska vidtas för att förhindra översvämning och för att förorenat dagvatten inte ska belasta recipient. SAMRÅDSHANDLING 15

109 Avfallshantering Befintlig återvinningsstation tas bort. Planförslag Separat miljöhus för hushållsavfall återfinns tillsammans med cykelförråd i markplan i anslutning till bostadsentréerna. En vändslinga för sopbilar ordnas i anslutning till parkeringsytan. KONSEKVENSER Konsekvenser rörande riksintressen och andra allmänna intressen Planförslaget bedöms inte påverka riksintresse. Avstämning mot miljökvalitetsnormer Ändringen av detaljplanen medför inte att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken för halterna av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen och kolmonoxid i utomhusluft överskrids i planområdet. Vattnet i Vänern har god ekologisk status. Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt så att föroreningar inte når Vänern. Den nya detaljplanen medför inte att Vänerns ekologiska status försämras. Avstämning mot lokala miljömål Kommunfullmäktige har den 24 februari 2016 antagit Miljöprogram 2030 som utgör Lokala miljömål för Vänersborgs kommun. Dokumentet är uppdelat i fyra fokusområden som var och ett rymmer ett antal delmål. Texterna för respektive område beskriver det önskade resultatet av kommunens miljöarbete år 2030. De bör därför läsas som framtidsbilder och inte som beskrivningar av nuläget. I tabellen nedan kommenteras detaljplanens konsekvenser för fokusområdena och delmål. Fokusområde Delmål Bedömning av detaljplanens konsekvenser Levande skogar 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Grönskande stad och land Närodlat och artrikt - Hälsofrämjande miljöer 0 Naturen runt knuten + Hushållning med naturresurser + Exploatering i området minskar utrymmet för arter. Exploateringen minskar vissa värden och tillför andra. Fler invånare kan bo vattennära, utan att tillgängligheten för andra minskar. Exploateringen är samlad kring befintlig infrastruktur. Vatten i världsklass Vatten och näringsämnen i balans Vatten att lita på 0 0 Åtgärder vidtas för att inte skapa ökad belastning. Åtgärder vidtas för att inte skapa ökad belastning. Tryggad vattenförsörjning 0 Området kan försörjas med kommunalt vatten. Strandmiljöer för fåglar, kreatur och turister 0 Frågan är inte relevant för denna plan. SAMRÅDSHANDLING 16

110 Dagvatten renas lokalt 0 Kommunens dagvattenpolicy ska följas. Trygg miljö för stora och små Leka och lära - Gårdsmiljön är mindre tillgänglig för allmänheten än grönområdet den ersätter. Kunskapskommun 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Användningen av farliga ämnen minskar 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Hållbara inköp 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Minskat avfall 0 Inga särskilda åtgärder för detta i planen. Renare, tystare och säkrare 0 Läget är bullerutsatt, men å andra sidan gång- och cykelvänligt och nära till kollektivtrafik. Ozon och strålning 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Renare och smartare energi 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Klimatsmart i alla led Lokalproducerad el 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Hållbar konsumtion och livsstil 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Omställning av transporter och resvanor + Bostäderna ligger nära kollektivtrafik och på gång- och cykelavstånd från centrum. Hänsyn till ett förändrat klimat + Bostäder byggs i läge utan översvämningsrisk. Sociala och ekonomiska konsekvenser Befintlig verksamhet för ungdomar i Externatet kan komma att flyttas, om byggnaden ska bli bostäder. Det är viktigt att i så fall hitta andra lämpliga lokaler för verksamheten. MILJÖBEDÖMNING Krav på miljöbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen (2010:900) planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenser ha det innehåll som följer av 6 kap 12 och 13 miljöbalken. Enligt 4 kap 34 andra stycket plan- och bygglagen ska oavsett vad som följer av andra stycket en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för tio uppräknade verksamheter. Behovsbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 och 13 Miljöbalken göras. Här görs bedömningen att planen inte kommer att leda till en betydande miljöpåverkan. Planen medger inte någon av de verksamheter som räknas upp i 4 kap 34 andra stycket Plan- och bygglagen. För dessa verksamheter ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. SAMRÅDSHANDLING 17

111 Natura 2000 Planområdet ligger inte i ett Natura 2000-område. Ställningstagande Byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas. Planens konsekvenser framgår av planhandlingarna. Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen sker i samband med samråd för planen. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Planförslaget handläggs med standardförfarande och enligt följande tidplan: Samråd i augusti 2016. Samrådet gäller detta första förslag, och är ett tillfälle för olika sakägare att komma med synpunkter och ändringsförslag. Därefter finns möjlighet att omarbeta förslaget. Granskning oktober 2016. Under granskningstiden kan ytterligare synpunkter lämnas av sakägare på det omarbetade förslaget innan det går till beslut. Byggnadsnämnden antar planen i december 2016. Planen vinner laga kraft i januari 2016 om antagandebeslutet inte blir överklagat eller någonting oförutsett inträffar. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Detta innebär att inga planförändringar får göras under denna tid. Efter genomförandetidens slut gäller fortfarande planbestämmelserna till dess att de upphävs eller ändras. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Kommunen har huvudmannaskapet för de delar av planen som berör kommunägd mark. För förändringar på privatägd mark ansvarar enskilda fastighetsägare. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Föreslagen exploatering kräver ändringar av fastigheterna Haren 2 och 5, som idag ägs av Vänersborgs kommun. Gemensamhetsanläggningar och ledningsrätt När flera fastigheter använder samma ledning för sin försörjning av vatten, avlopp, etc., bör en gemensamhetsanläggning bildas som delar upp ansvaret för skötsel och SAMRÅDSHANDLING 18

112 kostnader mellan de ingående fastigheterna. Detsamma gäller när samma infartsväg används. Fastighetsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggningar sker på initiativ och bekostnad av berörda fastighetsägare. Bildandet av gemensamhetsanläggning prövas genom en ansökan till Lantmäterimyndigheten. Gemensamhetsanläggning kan bildas även på områden som inte har g angivet i planen. Upplåtelse av ledningsrätt sker på initiativ och bekostnad av ledningsägarna. Namn på gator och kvarter Byggnadsnämnden beslutar om namn på gator och kvarter, utifrån förslag som Lantmäteriets namnberedning tar fram. Gatuadresser sätts av Byggnadsförvaltningen. Ekonomiska frågor Planekonomi Kostnader för att ta fram detaljplanen beräknas översiktligt bli 237 000 kr. Dessutom har 100 483 kr lagts på geoteknisk undersökning. BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Isa Pettersson Planarkitekt SAMRÅDSHANDLING 19

113

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 17 (xx) Dnr SN 2016/168 Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Misteln 22 i Vänersborgs kommun Sammanfattning Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över samrådshandling från byggnadsnämnden angående detaljplan för Misteln i Vänersborgs kommun. Planområdet ligger inom rutnätsstaden, norr om Torget. Syftet med detaljplanen är att utreda möjligheten att tillåta byggnation av bostadshus i fler än tre våningar mot gatan, samt ett mindre bostadshus på gården. Förslag till yttrande daterat 2016-08-08 föreligger. Av yttrandet framgår bland annat att socialnämnden ställer sig positiv till förslaget av detaljplan. Bland annat ser nämnden positivt på att parkeringsplatser för funktionsnedsatta skapas i området. Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande i enlighet med tjänsteutlåtande daterat 2016-08-08. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-08 - Samråd - Planbeskrivning och plankarta Protokollsutdrag till Byggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

115 Dnr: SN 2016/168 1 (1) 2016-08-08 Socialnämnden Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Misteln 22 i Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som yttrande avge detta svar på samråd. Bakgrund Socialnämnden har tillsänts en samrådshandling från byggnadsnämnden angående detaljplan för Misteln i Vänersborgs kommun. Planområdet ligger inom rutnätsstaden, norr om Torget. Syftet med detaljplanen är att utreda möjligheten att tillåta byggnation av bostadshus i fler än tre våningar mot gatan, samt ett mindre bostadshus på gården. Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Synpunkter Socialnämnden ställer sig positiv till förslaget av detaljplan men gör följande kommentarer. Barnperspektivet I förslaget till detaljplan nämns krav på bl.a. iordningställande av lekplats vilket socialnämnden ser positivt på. Tillgänglighetsperspektivet Socialnämnden ser positivt på att parkeringsplatser för funktionsnedsatta skapas i området. Socialnämnden ser också positivt på det utdrag från ÖP 2006 som finns under rubriken Tidigare ställningstagande som beskriver vikten av olika upplåtelseformer. Nämnden saknar dock meningen och prisnivåer för att undvika segregation av ekonomiska skäl. Denna mening finns med i förslaget till detaljplan för Norra Nabbensberg. Miljöperspektivet Socialnämnden ser positivt på att planen säkerställer vissa grönområden som särskilt värdefulla. Övrigt Socialförvaltningen bedriver verksamheter i form av servicehus i Kv. Kastanjen som gränsar till planområdet på motsatt sida Edsgatan. Störningar som kan uppstå vid ett ev. byggande ska i möjligaste mån minimeras. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare

116 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Posten Västtrafik Skanova AB Räddningstjänsten Kommunstyrelsens förvaltning Kommunala lantmäterimyndigheten Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Trollhättans Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Västarvet SAMRÅD, standard planförfarande Detaljplan för Misteln 22, Vänersborgs kommun Byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheten Misteln 22. Planområdet ligger inom rutnätsstaden, norr om Torget. Syftet med detaljplanen är att utreda möjligheten att tillåta byggnation av bostadshus i fler än tre våningar mot gatan, samt ett mindre bostadshus på gården. Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför bedöms att planförslaget kan handläggas med standard planförfarande. Byggnadsförvaltningen har nu upprättat ett förslag till detaljplan samt gjort en behovsbedömning av miljöbedömning, som är en del av planbeskrivningen. För kännedom/samråd enligt 5 kap 11 plan- och bygglagen (2010:900) översänds härmed planhandlingarna. Synpunkter ska vara inlämnade till byggnadsnämnden senast den 5 september 2016. Vid frågor angående planförslaget är ni välkomna att kontakta handläggaren per mail isa.pettersson@vanersborg.se eller på telefon 0521-72 13 16. Vid begäran kan handlingar skickas digitalt. BYGGNADSNÄMNDEN Isa Pettersson Planarkitekt Byggnadsförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 10 00 byggnad@vanersborg.se www.vanersborg.se

117 Dnr BN 2015/42 Detaljplan för Misteln 22 Vänersborgs kommun SAMRÅDS- HANDLING PLANBESKRIVNING Byggnadsförvaltningen Upprättad i juli 2016 Samrådstid: 5 aug 5 sept

118 Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser och är rättsligt bindande. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Figuren nedan illustrerar planprocessen och visar hur långt detaljplanen har kommit. Planeringsarbetet sker med öppenhet och insyn. Det ger ett bra beslutsunderlag, besluten får en god förankring och det ger möjlighet till att påverka den egna närmiljön. Planen handläggs enligt standardförfarande. Följande tjänstemän har medverkat i arbetet med planen: Handläggande planarkitekt Isa Pettersson, Byggnadsförvaltningen/Planenheten Expertgrupp NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Trafik- och teknikenheten NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/VA NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Fastighetsenheten NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Gatuenheten NN, Miljö- och hälsoskyddskontoret NN, Byggnadsförvaltningen/Lantmäterienheten Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida: http://www.vanersborg.se/aktuellaplaner Under samrådstiden kan synpunkter på planförslaget lämnas till: Planenheten, Byggnadsförvaltningen, Sundsgatan 29, 462 85 Vänersborg byggnad@vanersborg.se SAMRÅDSHANDLING 2

119 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 8 Natur, mark- och vattenförhållanden... 8 Bebyggelse... 9 Service... 11 Rekreation... 11 Trafik och kommunikationer... 12 Störningar... 14 Teknisk försörjning... 14 KONSEKVENSER... 15 MILJÖBEDÖMNING... 17 GENOMFÖRANDE... 18 Organisatoriska frågor... 18 Fastighetsrättsliga frågor... 18 Ekonomiska frågor... 18 SAMRÅDSHANDLING 3

120 PLANBESKRIVNING Handlingar Följande handlingar ingår: Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 Planbeskrivning (detta dokument) Fastighetsförteckning (finns på Byggnadsförvaltningen) Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är enligt byggnadsnämndens uppdrag att utreda möjligheten att tillåta byggnation av bostadshus i fler än tre våningar mot gatan, samt ett mindre bostadshus på gården. Plandata Planområdets läge Planområdet innefattar fastigheten Misteln 22 och är centralt placerat, inom rutnätsstaden. Handel, kultur, rekreation och kollektivtrafik finns inom gångavstånd. Areal Karta som visar placeringen av Misteln 22. Planområdets areal är ca 3 000 m². SAMRÅDSHANDLING 4

121 Markägoförhållanden Fastigheten ägs av Swirish Property 3 AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Här redovisas vad tidigare kommunala planer och styrdokument har att säga om det aktuella planområdet. Översiktsplan Översiktsplan 2006, antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2006, anger att boendet ska upplevas stimulerande och tryggt med närhet till service och rekreation. Det ska finnas olika boendealternativ: hyresrätter, bostadsrätter och ägande, i flerbostadshus, i småhus och i radhus. Utökning av antalet bostäder sker i första hand i form av förtätning av den befintliga bebyggelsen. Förtätning är en aspekt av det hållbara samhället där nya bostäder så långt det är möjligt utnyttjar den struktur som redan finns utbyggd och även minskar bilberoendet. Förtätning ska ske med respekt för stadsbilden och för stadens grönska och kultur. Gällande detaljplan Stadsplan för del av Kv Misteln (nr 65) upprättades 1956. Syftet med planen var att tillåta byggnad för handelsändamål inom kvarteret. Planen tillåter maximalt tre våningar och endast handelsändamål på gården. Stadsplan 65 SAMRÅDSHANDLING 5

122 Planuppdrag Byggnadsnämnden beslutade den 22 september 2015 120 att meddela positivt planbesked för att upprätta ny detaljplan för Misteln 22 i Vänersborgs kommun. RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Riksintressen Centrala Vänersborg har klassats som riksintresse ur kulturminnesvårdssynpunkt. Det är särskilt den rätvinkliga stadsplanen och den småskaliga trähusbebyggelsen, som ansetts värdefull. Centrala Vänersborg beskrivs i Områden av riksintresse för kulturmiljövården, regionalt planeringsunderlag, framtaget av Länsstyrelsen i Älvsborgs län september 1990. Rätvinklig stadsplan enligt 1600-talets stilideal vilken omarbetades på 1830-talet för att göra den småskaliga trähusstaden mer brandsäker. Residensstadens monumentala byggnader är belägna i den öppna lövträdsbevuxna brandgatan plantaget. De angränsande kringbyggda kvarteren avspeglar stadens bebyggelsehistoriska utveckling med byggnader från olika tidsperioder och representativa för olika stilideal. En kontinuerlig förnyelse, upprustning och utbyggnad ingår som ett naturligt led i att utveckla och skapa ett attraktivt centrum i centralorten. En fortsatt bebyggelseutveckling inom ramen för bevarandeintresset bedöms inte motverka riksintresset. Fornlämningar Planområdet ingår i det område i Vänersborgs stad där riksantikvarieämbetet bedömt att fasta fornminnen i form av kulturlager sannolikt finns. För att göra ingrepp i marken krävs länsstyrelsens tillstånd enligt lagen om kulturminnen. Arkeologisk undersökning ska ske i samband med bygglov/rivning på fastigheten. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Fastigheten Misteln 22 har inte pekats ut som kulturhistoriskt värdefull, men delar av kvarteret ingår i en sammanhängande värdefull miljö och innehåller värdefulla byggnader. Värdefulla miljöer och byggnader pekas ut i Bebyggelsemiljöprogram för centrala Vänersborg, som antogs av Kommunfullmäktige 1992-06-16 94. Stora delar av kvarteret innehåller byggnader som enligt Bebyggelsemiljöprogrammet är intressanta eller skyddsvärds. Berörda fastigheter är Misteln 1, 5, 9, 12, 14 och 25. SAMRÅDSHANDLING 6

123 Misteln 9 (Drottninggatan/Edsgatan) Misteln 5 (Edsgatan/Kronogatan) Misteln 5 & 25 (Kronogatan) Misteln 1 (Kronogatan) Misteln 1 (Kronogatan/Residensgatan) Misteln 1 & 14 (Residensgatan) Misteln 12 (Drottninggatan) Misteln 25 (Drottninggatan) Planområdet ligger inkilat mellan flera värdefulla byggnader, som behöver tas hänsyn till. Dessutom gör kvarterets centrala placering att byggnader som uppförs på fastigheten kan komma att påverka andra kulturvärden i området, genom att stadsbilden förändras. SAMRÅDSHANDLING 7

124 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur, mark- och vattenförhållanden Mark och vegetation Inom kvarteret Misteln är marken till största delen hårdgjord. På fastigheten Misteln 22 finns enstaka träd och buskar, men inga gröna ytor. Gården består av asfalterad inlastning- och parkeringsyta. Planförslag I samband med uppförande av nytt bostadshus kommer gården att göras om till friyta för de boende. Inlastning flyttas till Drottninggatan och parkering till källargarage. Situationsplan Bild: Contekton Arkitekter SAMRÅDSHANDLING 8

125 Geotekniska markförhållanden och radon Statens geotekniska instituts inventering av lutningsförhållanden inom kommunens tätorter redovisar att marken utgörs av övriga lerområden. En geoteknisk utredning kan komma att krävas i samband med bygglovet. Området utgör normalriskområde för radon enligt kommunens översiktliga radonutredning. Vid prövning av bygglov beaktas att byggnader får ett radonskyddande utförande. Markföroreningar En kemtvätt fanns under 1950 1980-talet på fastigheten Misteln 12. Undersökning ska utföras om gifter spridit sig till planområdet. Översvämningsrisker Området är inte utpekat som översvämningshotat i kommunens Översvämningsprogram, 2014-02-21. Bebyggelse Befintlig bebyggelse består av en byggnad i tre våningar innehållande verksamheter för handel och kontor mot Drottninggatan. Mot Edsgatan finns en byggnad för verksamheter i ett plan, samt en lucktomt tillika infart till fastighetens gård. På gården finns sammanhängande gårdsbebyggelse. Hörnhuset Drottninggatan/Edsgatan ingår inte i planområdet. Misteln 22 (Drottninggatan) Misteln 22 (Edsgatan) Bostäder Gällande plan tillåter bostäder längs gatorna, men inga bostäder finns idag inom planområdet. Planförslag Mot Edsgatan föreslås att efter rivning av gatubyggnaden och delar av gårdsbebyggelsen uppföra en bostadsbyggnad i 6 våningar, med två trapphus, vardera med 3 lägenheter per plan. Huset planeras innehålla totalt 36 lägenheter på 2 3 rok. Från gatan nås fastighetens gård via en körbar genomgångsport. I husets källare planeras parkeringsgarage och förråd för husets boenden samt tekniska utrymmen. Garaget nås från Edsgatan via nedfart. Första bostadsplanet beräknas ligga ca ett ½ våningsplan över gatan/gården. På gården blir det möjligt att uppföra ett mindre bostadshus i två våningar. SAMRÅDSHANDLING 9

126 Verksamheter Precis som i gällande detaljplan kommer bostäder att tillåtas mot Drottninggatan, dock ej i gatuplan. I befintlig byggnad mot Drottninggatan finns verksamheter för handel i gatuplanet (plan 1) samt kontorsverksamhet i plan 2 och 3. Verksamheten innehåller i plan 1 även lokaler med förbindelse till gårdsbyggnader. Motsvarande utbredning finns också i en källarvåning. Planförslag För att värna stadslivet längs kulturaxeln tillåter inte planförslaget bostäder i gatuplan mot Drottninggatan. Istället föreslås fortsatt användning för handel där viss ombyggnad/renovering kan förekomma. Befintliga verksamhetslokaler i gårdsbyggnader och i källare kommer delvis att rivas för parkeringsgaraget och den nya gårdsmiljön för bostadshuset utmed Edsgatan. Byggnadskultur och gestaltning Kvarterets byggnader är i ålder, utförande och innehåll av relativt varierande slag. Tre av hörnhusen är från 1800-talet eller tidigare. Det fjärde hörnhuset (Misteln 5) är från tidigt 1900-tal och övriga byggnader är från 1935 och framåt. De närliggande fastigheterna inom kvarteret har övervägande putsfasader i varierande utförande och en ljus kulörskala. Byggnaderna inom kvarteret har 1-3 våningar. På andra sidan Edsgatan har byggnaderna 2-4 våningar. Enligt Bebyggelsemiljöprogrammet består hela centrala Vänersborg av byggnader mellan 1-4 våningar, undantaget kyrkan och vattentornet. Byggnadshöjden redovisas dock inte. Resedan 4, på andra sidan Torget har 4 våningar, men är ca 23 meter till nock, vilket motsvarar ett modernt 6-våningshus. Planförslag Bostadshuset mot Edsgatan föreslås mot gatan ha en fasad i slätputs som ges en uppdelning med vertikala fält i olika ljusa fasadkulörer samt med varierande byggnadshöjd. Även balkongers placering i ett icke uniformt SAMRÅDSHANDLING 10

127 mönster samt med ett lätt utförande med glasade fronter hjälper till att ge en nödvändig variation i gatuperspektivet. Första våningen kan ges ett tyngre uttryck med hjälp av en något mörkare kulör och en rusticering i fasadmaterialet. På taket till de lägre husdelarna föreslås generösa, gröna takterrasser, åtkomliga för husets samtliga hyresgäster. Byggrätter som vetter mot Drottninggatan och Edsgatan får bestämmelsen f1 - Ny bebyggelse skall utformas med hög arkitektonisk kvalitet och särskild hänsyn till omgivningens karaktärsdrag. Fasad mot gata ska utföras i trä eller puts. Vy från Edsgatan Bild: Contekton Arkitekter Service Området ligger i centrala Vänersborg med gångavstånd till ett stort utbud av kommersiell och offentlig service. Närmaste förskola är Gasverksgatans förskola som ligger på cirka 800 meters avstånd från planområdet. Närmaste grundskola är Norra skolan på cirka 400 meters avstånd. Vårdcentral finns vid Vänerparken. Rekreation Friytor och grönområden I anslutning till planområdet ligger parken Plantaget och kvarteret med kyrkan och omgivande park. Endast 400 meter bort ligger Skräckleparken som erbjuder långa promenadstråk längs med stadens norra strand. Om en tomt ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och SAMRÅDSHANDLING 11

128 utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering, ska man i första hand ordna friyta, enligt 8 kap 9 PBL. Planförslag Eftersom bullervärden vid Drottninggatan överstiger rekommenderade nivåer är det särskilt viktigt att de boende har tillgång till en tyst gårdssida som upplevs attraktiv att vistas på. Enligt planförslaget ska en yta på cirka 600 kvm bevaras som friyta. Endast mindre komplementbyggnader får uppföras. Parkeringsplats för rörelsehindrade tillåts på gården, i övrigt ska parkeringsbehovet tillgodoses under mark. Vy över innergården Bild: Contekton Arkitekter Trafik och kommunikationer Kollektivtrafik Planområdet ligger på cirka 800 meters avstånd från resecentrum och centralstation där mycket goda kollektiva förbindelser finns. Från resecentrum avgår både stadslinjer och regionaltrafik. I direkt anslutning till planområdet, vid Drottninggatan, finns ytterligare en busshållplats för stadstrafik. Gång- och cykelvägar Planområdet ligger nära huvudcykelstråket längs Kungsgatan. Inom centrum finns goda möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. Bilvägar Planområdet ligger i anslutning till Drottninggatan och Edsgatan. Utfarter, parkering och varumottagning Vänersborgs kommun har en parkeringsnorm som antogs av byggnadsnämnden 1 mars 2016 ( 20). Parkeringsnormen reglerar hur många parkeringsplatser för bil respektive cykel som bör krävas vid planläggning och bygglovsprövning inom kommunen. När det gäller bostäder utgår normen från antal bostadslägenheter och storlek på dessa (se tabell nedan). Om lägenhetsfördelningen inte är känd i tidiga skeden av planeringsprocessen, får man utgå från en skattad, rimlig och realistisk lägenhets- SAMRÅDSHANDLING 12

129 fördelning. Vid bygglovsgranskningen kommer kravet på parkeringsplatser att utgå från verkligt antal lägenheter som redovisas i ansökan. För flerbostadshus finns parkeringsnorm för cyklar och minst 2/3 av platserna bör vara väderskyddade. Man bör beakta behovet av att skapa utrymmen även för cykelkärror och lådcyklar etc. inomhus då intresset för dessa ökar och de är vanliga i länder med mer cykling. För bilparkering i flerbostadshus görs åtskillnad mellan bostadsrättslägenheter och hyreslägenheter, med hänvisning till att bilinnehavet generellt sett är lägre hos hyresrättsinnehavare. Ur Parkeringnorm 2016 Det finns möjlighet att sänka parkeringsnormen i enskilda projekt med hänvisning till särskilda åtgärder som till exempel samnyttjande, bilpooler eller så kallat bilfritt boende. Grundprincipen är att behov av bil- och cykelparkering i första hand ska lösas inom kvartersmark. Centrum utgör ett undantag där allmän platsmark till viss del kan behövas för att tillgodose parkeringsbehoven. Idag sker inlastning till befintlig verksamhet från gården, med in- och utfart mot Edsgatan. På gården finns även cirka 15 parkeringsplatser. På andra sidan Drottninggatan finns en stor kommunal parkeringsyta. Planförslag Parkering för de boende anordnas i parkeringsgarage som har anslutning till byggnadernas trapphus. Parkeringsnormen för de boende bedöms man klara med källarparkeringen, medan gästparkering hänvisas till gatuparkering. Utfart sker från parkeringsgaraget till Edsgatan i den norra delen av fastigheten. Enstaka platser för fordon för funktionshindrande kan bli aktuellt att förlägga på gården. Varumottagning för handelsverksamheter ordnas från Drottninggatan. SAMRÅDSHANDLING 13

130 Störningar Buller Regeringen har tagit fram en förordning till miljöbalken med bestämmelser om riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader. Enligt förordningen bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Samma värden gäller för bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter men ekvivalentnivån vid fasad är istället 60 dba. Förordningen anger att om bullret vid en exponerad fasad överskrids bör en skyddad sida uppnås där bullret uppgår till högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå vid fasad mellan kl. 22.00 06.00. Som minst ska hälften av bostadsrummen vändas mot den skyddade sidan. Även här gäller högst 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Maximalnivån vid uteplats bör inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 22.00. BBR:s krav på ljudnivåer inomhus ska alltid kunna uppfyllas. Planförslag Någon bullerundersökning är inte genomförd, dock har beräkningar gjorts för bullernivåer vid fasad. Enligt beräkningarna är bullernivåerna vid fasad mot Edsgatan cirka 55-60 dba ekvivalent och cirka 80 dba max. Mot Drottninggatan beräknas bullernivåerna vara cirka 60-65 dba ekvivalent och cirka 80 dba max. Bullerdämpande åtgärder kan komma att behövas för att klara inomhusmiljön. Det är av stort intresse att bevara kvartersstrukturen i de centrala delarna av staden. Trots bullernivåerna inom planområdet bedöms nt bostadsbebyggelse kunna utformas på ett sådant sätt att den ändå utgör en god bostadsmiljö. Planområdet ligger mycket centralt, med närhet till kvalitativa grönområden och med god tillgång till kollektivtrafik. Teknisk försörjning Vatten- och avlopp Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten- och avlopp. Dagvatten Kommunfullmäktige har den 2 februari 2011 6 antagit Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun. Dagvatten betecknar regnvatten som samlas eller rinner på markytan och i stora mängder kan ställa till problem med översvämningar och bidra med förgiftning av vattendrag. På grund av klimatförändringar förväntas fler perioder med långvarig och kraftig nederbörd, vilket ökar dagvattnet. När andelen mark ökar som är bebyggd eller hårdgjord (t.ex. vägar) innebär det dessutom att mindre vatten kan SAMRÅDSHANDLING 14

131 tränga ner i marken, vilket ytterligare ökar riskerna. Därför är det viktigt att inför planläggning söka hållbara lösningar på dagvattenhantering och i första hand förespråkas lokalt omhändertagande (LOD). Planförslag Ökning sker av andelen ytor med infiltrationsmöjlighet, framförallt genom ny gårdsyta på terrassbjälklag och takterrasser på bostadshuset mot Edsgatan. Energiförsörjning, tele- datakommunikationer Inom planområdet finns ledningar för fjärrvärme och kabel för tele och IT. Avfallshantering Planförslag Miljöhus för hushållsavfall, papper samt glas- och plastförpackningar föreslås på den nyanlagda gården med förbindelse till Edsgatan via genomgångsporten. KONSEKVENSER Konsekvenser rörande riksintressen och andra allmänna intressen Planförslaget berörs av riksintresse för kulturmiljövården vilken ska värna om residensstadens planmönster och kulturaxeln. Planförslaget medger ny bebyggelse inom ett befintligt kvarter och bryter inte med det rätvinkliga rutmönstret. Högre bebyggelse tillåts mot Edsgatan, men inte mot kulturaxeln. Riksintresset för kulturmiljövården bedöms inte påverkas negativt. Avstämning mot miljökvalitetsnormer Ändringen av detaljplanen medför inte att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken för halterna av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen och kolmonoxid i utomhusluft överskrids i planområdet. Vattnet i Vänern har god ekologisk status. Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt så att föroreningar inte når Vänern. Den nya detaljplanen medför inte att Vänerns ekologiska status försämras. Avstämning mot lokala miljömål Kommunfullmäktige har den 24 februari 2016 antagit Miljöprogram 2030 som utgör Lokala miljömål för Vänersborgs kommun. Dokumentet är uppdelat i fyra fokusområden som var och ett rymmer ett antal delmål. Texterna för respektive område beskriver det önskade resultatet av kommunens miljöarbete år 2030. De bör därför läsas som framtidsbilder och inte som beskrivningar av nuläget. I tabellen nedan kommenteras detaljplanens konsekvenser för fokusområdena och delmål. SAMRÅDSHANDLING 15

132 Fokusområde Delmål Bedömning av detaljplanens konsekvenser Grönskande stad och land Vatten i världsklass Levande skogar 0 Frågan är inte relevant för denna plan Närodlat och artrikt 0 Hälsofrämjande miljöer 0 Naturen runt knuten + Hushållning med naturresurser + Vatten och näringsämnen i balans Vatten att lita på 0 0 Exploatering i området bedöms inte påverka artrikedomen. Läget är bullerutsatt, men å andra sidan gång- och cykelvänligt och nära till kollektivtrafik. Fler invånare kan bo vattennära, utan att tillgängligheten för andra minskar. Exploateringen är samlad kring befintlig infrastruktur. Åtgärder vidtas för att inte skapa ökad belastning. Planen bör inte medföra ökade utsläpp och inga vattentäkter berörs. Tryggad vattenförsörjning 0 Området kan försörjas med kommunalt vatten. Strandmiljöer för fåglar, kreatur och turister Dagvatten renas lokalt + 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Exploateringen möjliggör ökad infiltrering jämfört med idag. Leka och lära + Ny lekplats på gården. Trygg miljö för stora och små Kunskapskommun 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Användningen av farliga ämnen minskar 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Hållbara inköp 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Minskat avfall 0 Inga särskilda åtgärder för detta i planen. Renare, tystare och säkrare 0 Läget är bullerutsatt, men å andra sidan gång- och cykelvänligt och nära till kollektivtrafik. Ozon och strålning 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Renare och smartare energi 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Klimatsmart i alla led Lokalproducerad el 0 Frågan är inte relevant för denna plan. Hållbar konsumtion och livsstil 0 Frågan hanteras inte i detaljplan. Omställning av transporter och resvanor + Bostäderna ligger centralt och nära kollektivtrafik. Hänsyn till ett förändrat klimat + Bostäder byggs i läge utan översvämningsrisk. Ekonomiska konsekvenser Förtätning inom befintlig kvartersstruktur innebär bra utnyttjande av redan byggd infrastruktur och medför låga utbyggnadskostnader för kommunen. Sociala konsekvenser Inom planområdet finns verksamheter gatuplan och källare, bland annat i byggnaden mot Edsgatan, som planeras att rivas för att göra plats åt nya bostäder. Om byggnaden SAMRÅDSHANDLING 16

133 rivs kommer dessa verksamheter att behöva flytta. Även verksamheterna i gårdsbyggnaden kan komma att påverkas, om delar av deras lokaler rivs. Dessa förändringar är möjliga även med gällande detaljplan. För att värna stadsmiljön tillåts inte bostäder i gatuplan mot Drottninggatan. Centrumverksamhet tillåts i hela planområdet. Barnperspektivet Planförslaget ställer krav på att det ska finnas en bostadsgård med plats för utevistelse och planteringar. På bostadsgården finns goda möjligheter för att ordna lekplats. Utemiljön nära bostaden är särskilt viktig för de mindre barnen. Planområdet ligger nära Plantaget och Skräckleparken. MILJÖBEDÖMNING Krav på miljöbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen (2010:900) planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenser ha det innehåll som följer av 6 kap 12 och 13 miljöbalken. Enligt 4 kap 34 andra stycket plan- och bygglagen ska oavsett vad som följer av andra stycket en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för tio uppräknade verksamheter. Behovsbedömning Om genomförandet av detaljplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 och 13 Miljöbalken göras. Här görs bedömningen att planen inte kommer att leda till en betydande miljöpåverkan. Planen medger inte någon av de verksamheter som räknas upp i 4 kap 34 andra stycket Plan- och bygglagen. För dessa verksamheter ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Natura 2000 Planområdet ligger inte i ett Natura 2000-område. Ställningstagande Byggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av planen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen behöver därför inte miljöbedömas. Planens konsekvenser framgår av planhandlingarna. Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen om behovsbedömningen sker i samband med samrådet för detaljplanen. SAMRÅDSHANDLING 17

134 GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Planförslaget handläggs med normalt planförfarande och enligt följande tidplan: Samråd i augusti 2016. Samrådet gäller detta första förslag, och är ett tillfälle för olika sakägare att komma med synpunkter och ändringsförslag. Därefter finns möjlighet att omarbeta förslaget. Granskning oktober 2016. Under granskningstiden kan ytterligare synpunkter lämnas av sakägare på det omarbetade förslaget innan det går till beslut. Byggnadsnämnden antar planen i december 2016. Planen vinner laga kraft i januari 2017 om antagandebeslutet inte blir överklagat eller någonting oförutsett inträffar. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Detta innebär att inga planförändringar får göras under denna tid. Efter genomförandetidens slut gäller fortfarande planbestämmelserna till dess att de upphävs eller ändras. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Planområdet innehåller ingen kommunägd mark. För förändringar på privatägd mark ansvarar enskilda fastighetsägare. Fastighetsrättsliga frågor Gemensamhetsanläggningar och ledningsrätt När flera fastigheter använder samma ledning för sin försörjning av vatten, avlopp, etc., bör en gemensamhetsanläggning bildas som delar upp ansvaret för skötsel och kostnader mellan de ingående fastigheterna. Detsamma gäller när samma infartsväg används. Fastighetsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggningar sker på initiativ och bekostnad av berörda fastighetsägare. Bildandet av gemensamhetsanläggning prövas genom en ansökan till Lantmäterimyndigheten. Gemensamhetsanläggning kan bildas även på områden som inte har g angivet i planen. Upplåtelse av ledningsrätt sker på initiativ och bekostnad av ledningsägarna. Ekonomiska frågor Planekonomi Kostnader för att ta fram detaljplanen beräknas översiktligt bli 197 000 kronor. SAMRÅDSHANDLING 18

135 BYGGNADSFÖRVALTNINGEN Isa Pettersson Planarkitekt SAMRÅDSHANDLING 19

136

137 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2016-08-25 18 (xx) Dnr SN 2016/169 Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Norra Nabbensberg i Vänersborgs kommun Sammanfattning Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över samrådshandling från byggnadsnämnden angående detaljplan för Norra Nabbensberg i Vänersborgs kommun. Förslag till yttrande daterat 2016-08-08 föreligger. Av yttrandet framgår bland annat att socialnämnden ställer sig positiv till förslaget av detaljplan, med några kommentarer. I förslaget till detaljplan nämns inget om barnperspektivet och socialnämnden saknar en beskrivning av ex. vilka möjligheter som finns för iordningställande av lekplatser etc. Vidare saknar nämnden en skrivning om åtgärder för fysisk tillgänglighet i området. Förslag till beslut Socialnämnden avger yttrande i enlighet med tjänsteutlåtande daterat 2016-08-08. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-08-08 - Samråd - Planbeskrivning och plankarta Protokollsutdrag till Byggnadsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

138 Dnr: SN 2016/169 1 (1) 2016-08-08 Socialnämnden Yttrande över samrådshandling angående detaljplan för Norra Nabbensberg i Vänersborgs kommun Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som yttrande avge detta svar på samråd. Bakgrund Socialnämnden har tillsänts en samrådshandling från byggnadsnämnden angående detaljplan för Norra Nabbensberg. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av bostäder inom planområdet, samt att se över möjligheten att skydda den befintliga herrgården. Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför bedöms att planförslaget kan handläggas med standard planförfarande. Synpunkter Socialnämnden ställer sig positiv till förslaget av detaljplan men gör följande kommentarer. Barnperspektivet I förslaget till detaljplan nämns inget om barnperspektivet och socialnämnden saknar en beskrivning av ex. vilka möjligheter som finns för iordningställande av lekplatser etc. Området har också en närhet till Karls Grav, vilket skulle kunna utgöra en risk. Tillgänglighetsperspektivet Socialnämnden saknar en skrivning om åtgärder för fysisk tillgänglighet i området. Socialnämnden ser positivt på det utdrag från ÖP 2006 som finns under rubriken Tidigare ställningstagande som beskriver vikten av olika upplåtelseformer och prisnivåer för att undvika segregation av ekonomiska skäl. Miljöperspektivet Socialnämnden ser positivt på att planen säkerställer vissa naturområden som särskilt värdefulla. Socialförvaltningen Karin Hallberg Socialchef Curt-Göran Krantz Utredare

139 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Posten Västtrafik Skanova AB Räddningstjänsten Kommunstyrelsens förvaltning Kommunala lantmäterimyndigheten Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Trollhättans Energi AB Vattenfall Eldistribution AB Västarvet SAMRÅD, standard planförfarande Detaljplan för Norra Nabbensberg, Vänersborgs kommun Byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan för fastigheten Nabbensberg 1 och del av Onsjö 2:1. Planområdet ligger i anslutning till Karls grav i norra Onsjö. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av bostäder inom planområdet, samt att se över möjligheten att skydda den befintliga herrgården. Ändringarna i den nya detaljplanen är förenliga med översiktsplanen, har ringa betydelse för allmänheten och kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därför bedöms att planförslaget kan handläggas med standard planförfarande. Byggnadsförvaltningen har nu upprättat ett förslag till detaljplan samt gjort en behovsbedömning av miljöbedömning, som är en del av planbeskrivningen. För kännedom/samråd enligt 5 kap 11 plan- och bygglagen (2010:900) översänds härmed planhandlingarna. Synpunkter ska vara inlämnade till byggnadsnämnden senast den 5 september 2016. Vid frågor angående planförslaget är ni välkomna att kontakta handläggaren per mail isa.pettersson@vanersborg.se eller på telefon 0521-72 13 16. Vid begäran kan handlingar skickas digitalt. BYGGNADSNÄMNDEN Isa Pettersson Planarkitekt Byggnadsförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29 0521-72 10 00 byggnad@vanersborg.se www.vanersborg.se

140 Dnr BN 2015/22 Detaljplan för Norra Nabbensberg Vänersborgs kommun SAMRÅDS- HANDLING PLANBESKRIVNING Byggnadsförvaltningen Upprättad i juli 2016 Samrådstid: 5 aug 5 sept

141 Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser och är rättsligt bindande. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa planens syfte, förutsättningar, genomförande och konsekvenser. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Figuren nedan illustrerar planprocessen och visar hur långt detaljplanen har kommit. Planeringsarbetet sker med öppenhet och insyn. Det ger ett bra beslutsunderlag, besluten får en god förankring och det ger möjlighet till att påverka den egna närmiljön. Planen handläggs enligt standardförfarande. Följande tjänstemän har medverkat i arbetet med planen: Handläggande planarkitekter Isa Pettersson, Byggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovenheten Matti Örjefelt, Byggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovenheten Raquel Dias Sandblad, Byggnadsförvaltningen/Plan- och bygglovenheten Expertgrupp NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Trafik- och teknikenheten NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/VA Maria Wagerland, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Fastighetsenheten NN, Samhällsbyggnadsförvaltningen/Gatuenheten NN, Miljö- och hälsoskyddskontoret Eddie Sandin, Byggnadsförvaltningen/Lantmäterienheten Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida: http://www.vanersborg.se/aktuellaplaner Under samrådstiden kan synpunkter på planförslaget lämnas till: Byggnadsförvaltningen, Sundsgatan 29, 462 85 Vänersborg byggnad@vanersborg.se SAMRÅDSHANDLING 2

142 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANBESKRIVNING... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 11 Natur, mark- och vattenförhållanden... 11 Bebyggelse... 19 Service... 22 Rekreation... 23 Trafik och kommunikationer... 23 Störningar... 26 Teknisk försörjning... 27 KONSEKVENSER... 28 MILJÖBEDÖMNING... 30 GENOMFÖRANDE... 31 Organisatoriska frågor... 31 Fastighetsrättsliga frågor... 31 Ekonomiska frågor... 32 SAMRÅDSHANDLING 3

143 PLANBESKRIVNING Handlingar Följande handlingar ingår: Plankarta med bestämmelser, skala 1:1 000 Planbeskrivning (detta dokument) Geoteknisk undersökning: (finns på Byggnadsförvaltningen) Historisk inventering (finns på Byggnadsförvaltningen) Fastighetsförteckning (finns på Byggnadsförvaltningen) Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är enligt Kommunstyrelseförvaltningen uppdrag att möjliggöra byggnation av bostäder inom planområdet, samt att se över möjligheten att skydda den befintliga herrgården. Eventuella markföroreningar ska beaktas i detaljplanen. Det ligger i kommunens intresse att tillhandahålla mark i attraktiva lägen och det aktuella planförslaget erbjuder både en centrumnära och vattennära placering av bostäder. Detaljplanen innebär också att vissa markåtgärder, och möjligen även byggnadstekniska åtgärder, krävs för att reducera risk för översvämning och skred. Plandata Här beskrivs områdets läge, storlek och ägandeförhållanden. Del av Onsjö 2:1: Kommunstyrelsen beslutade 2015-06-01 123 att ge byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för Del av Onsjö 2:1. Syftet med detaljplanen är att utreda möjligheterna för att bygga bostäder. Nabbensberg 1: Kommunstyrelsen beslutade 2016-06-08 122 att utöka planområdet för del av Onsjö med fastigheten Nabbensberg 1. Syftet med utökningen är att utreda lämpligheten för ytterligare bostäder inom fastigheten Nabbensberg 1 samt möjligheten att skydda den befintliga herrgården. Kommunstyrelsen beslutade även att detaljplanen i samband med utökningen skulle ändra namn från Del av Onsjö 2:1 till Norra Nabbensberg. SAMRÅDSHANDLING 4

144 Planområdets läge Fastigheten Del av Onsjö 2:1 ligger i norra Onsjö strax sydost om kvarteret Krögaren och Quality hotell. Planområdet avgränsas här längst Korsebergsvägen i norr, en GCväg i öster som längre söder ut, utanför planområdet blir Hovslagaregatan. Öster ut avskiljs planområdet av Nabbensbergsvägen. Söder ut avskiljs området mot Kaplanen 22-27. Krögaren 1-4 Kaplanen 22-27 Karta som visar placeringen av planområdet i Vänersborg (ringen), samt utvidgningen med Nabbensberg 1. Planområdet ligger nära Edsvägen och på så sett har det stor potential att nyttja det väl utbyggda trafikinfrastrukturnät som förbinder det med både Vänersborgs centrum (2km) och vägnätet vidare söder ut med E45 an och Trollhättan och Göteborg. Areal Planområdets areal är cirka 36600 m² (3,6 hektar). Markägoförhållanden Marken inom planområdets norra del ligger på den större fastigheten Onsjö 2:1 som ägs av Vänersborgs kommun (bilden till höger). Planområdets södra del, fastigheten Nabbensberg 1 är privat ägd. Karta som visar hela fastigheten Onsjö 2:1 och delen som utgör planområdet (rödmarkering). SAMRÅDSHANDLING 5

145 Kort historik Redan under medeltiden nyttjades det som i dag är Edsvägen för godstransporter mellan den äldre staden Brätte och Vänerns kust. Vid mitten av 1700-talet passerade på denna sträcka cirka 600 hästlaster och än idag är det en viktig trafikled för staden med cirka 18000 fordon/vardagsdygn (Trafikprognos 2008 Vänersborgs kommun). En annan historisk transportled inom planområdets närhet är Karls Grav som började byggas under Karl IX:s tid. Det tog 200 år innan kanalen var färdig och den byggdes för att förenkla transporter mellan Vänern och Västerhavet. Inom området, på fastigheten Nabbensberg 1, låg redan på 1700-talet ett landeri (herrgårdsliknande jordbruk) och herrgårdsbyggnaden står kvar än idag. Onsjö införlivades i mitten av 1970-talet till Vänersborgs kommun då kommunen köpte området. Norr om planområdet låg fram till 1967 Nabbensbergs tegelbruk, som efter ett par år av ekonomisk nedgång tvingades stänga och byggnaderna revs slutligen under 1970-talet. Byggnaderna hade uppförts till största del i början av 1900-talet, men bruket hade anor från så tidigt som 1700-talet. SAMRÅDSHANDLING 6

146 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Här redovisas vad tidigare kommunala planer och styrdokument har att säga om det aktuella planområdet. Översiktsplan Enligt översiktsplan ÖP 2006, antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2006, ligger området inom tätortsområde T1 som omfattar Vänersborg/Vargön. Översiktsplanen ger inte någon närmare vägledning för hur det aktuella området ska användas. Dock anges att strand- och grönområdena skall hållas tillgängliga för alla. Översiktsplanens övergripande vision är att kommunen ska växa och för att det ska bli möjligt krävs bland annat att medvetna satsningar på bostäder i attraktiva lägen. Målet för ny bebyggelse är enligt översiktsplanen: Ny bebyggelse byggs som en del av det långsiktigt hållbara samhället. Den byggs centrumnära, men också sjönära och grönnära för att ta vara på Vänersborgs naturvärden. Förändringar bidrar till upplevelsen av det vackra Vänersborg. Det finns ett utbud av former för boende i delar av kommunen. Boendet upplevs som tryggt. Målsättningen är att i samband med byggnation eftersträva blandade upplåtelseformer i nya exploateringsområden. Strävan skall också vara att hålla hyresnivåer på en sådan nivå att segregation av ekonomiska skäl undviks. Därmed kan integrationen av inflyttade vänersborgare med utländsk bakgrund underlättas. Planområdet i Norra Nabbensberg stämmer väl med kommunens intentioner att bygga sjönära och grönnära. Möjligheten till lokal dagvattenhantering skall beaktas vid all bebyggelselokalisering enligt ÖP. Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan samt en fördjupad översiktsplan för Vänersborg/Vargön pågår. Grönplan Kommunfullmäktige har den 15 april 2009 godkänt Grönplan Vänersborg 2008. Grönplanen redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden. I dokumentet beskrivs de nuvarande förutsättningarna för grönstrukturen i kommunen, en övergripande analys av hur grönstrukturerna kan utvecklas, samt strategier för bevarande av befintliga värden. Karta som visar Grönplansområdet för Karls Grav och planområdets läge (ringen). SAMRÅDSHANDLING 7

147 I kommunens grönplan nämns följande strategier för utveckling av bland annat Del av Onsjö 2:1: Karls Grav med omgivningar framhålls och utvecklas som närnatur för friluftslivet, båtlivet och turismen. Marken i anslutning till kanalen sköts så att pollare och andra historiska spår görs synliga. De gång- och cykelvägar som finns bevaras och utvecklas så att de kan utgöra vackra rekreationsstråk längs hela Karls Grav. De kulturhistoriska byggnaderna och murarna bevaras och skyddas från igenväxning. Gällande detaljplan Fastigheten Nabbensberg 1 är icke detaljplanelagd. För en liten del av Onsjö 2:1 gäller Stadsplan 20 från 1943. Den del av stadsplanen som flikar in i området är en rest från då en bro låg placerad där. Den är idag inte längre aktuell och bör därför upphävas. Istället borde den del av den äldre stadsplanen som flikar in i det nya planområdet ingå som en del av kvartersmarken. Stadsplan 20 Karta som visar planområdet med den inflikande Stadsplanen 20. Infälld bild, utsnitt ur stadsplan 20. RIKSINTRESSEN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Här redovisas olika allmänna intressen, aktuella för området, som pekats ut av länsstyrelsen och andra organisationer. Riksintressen Planområdet gränsar till riksintresse för kulturmiljövården och friluftslivet Göta Älv och Karls grav MB 3 kap 6. Planförslaget ligger ca 50 meter från Karls grav och påverkar inte riksintresset för kulturminnesvården eller friluftslivet. Planområdet gränsar också till riksintresset för sjöfarten enligt MB 3 kap 8. I ÖP 2006 finns rekommendationer för Göta Älv med Karls grav och farleden under rubriken SAMRÅDSHANDLING 8

148 Vattenområden. Rekommendationen är att åtgärder som hotar områdets värden för kulturvård eller sjöfart eller som negativt påverkar vattenkvaliteten inte medges. De föreslagna flerfamiljshusen kommer att ligga som närmast ca 100 meter från kanalen. Planförslaget kan inte anses hindra tillgängligheten till kanalen och riksintressenas intentioner. Strandskydd För Karls grav gäller strandskyddet 100 meter från strandlinjen ut i vattnet samt 100 meter upp på land. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt säkra allmänhetens tillträde till stränderna och att bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten. För att kunna upphäva gällande strandskydd krävs det särskilda skäl. Delar av Del av Onsjö 2:1 ligger närmare Karls Grav än 100 meter. För en mindre del av planområdet, det som ligger under Stadsplan 20, är strandskyddet upphävt. Strandskyddet återinträder dock när en ny detaljplan upprättas. Bilden visar strandskyddet omfattning vid planområdet. Fornlämningar Enligt Riksantikvarieämbetets register Fornsök finns inga fornlämningar inom planområdet. SAMRÅDSHANDLING 9

149 Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Herrgården på Nabbensberg 1. I Kulturhistorisk byggnadsinventering nr 38 för Väne-Ryrs socken och del av Vänersborgs stad, genomförd av Älvsborgs länsmuseum 1995, nämns fastigheten Nabbensberg 1 som en kulturhistoriskt värdefull fastighet. Detta är en äldre jordbruksfastighet av herrgårdskaraktär. Huvudbyggnaden uppfördes 1764 och omges av en parkliknande trädgård med en grusplan framför de två entréerna på södra långsidan. Husets timmerstomme är reveterad (putsklädd träfasad) och täcks av en beigeliknande slätputs. Gavelspetsarna är klädda med grön locklistpanel. Ovan huvudentréns öppna veranda finns ett förhöjt fasadparti med pulpettak. Detta liksom sadeltaket är skifferbelagt. Strax öster om manbyggnaden finns en matkällare av tegel, enligt uppgift från 1600-talet. I övrigt finns en grupp med ekonomibyggnader nedanför och söder om huvudbyggnaden. Där finns bl.a. gamla brygghuset (också bagarstuga) och en f.d. statarbostad, enligt uppgift ifrån 1700-talet. Timmerstommen är klädd med faluröd locklistpanel och sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Nabbensberg har ett stort kulturhistoriskt värde som ett av stadens få bevarade landerier (herrgårdsliknande jordbruk). Betydande delar av gårdens karaktär är bevarade och några av byggnadernas höga ålder är anmärkningsvärd. SAMRÅDSHANDLING 10

150 Matkällaren på Nabbensberg 1. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur, mark- och vattenförhållanden Mark och vegetation Större delen av planområdet upptas av vildvuxet högt gräs med enstaka buskar och lövträd sporadiskt utspridda över den öppna ytan. Nivåskillnaderna inom planområdet är små, mellan 45,46 51,15 m.ö.h med en svag sluttning ner mot Karls Grav i nordöst. Åt väster byggs nu (2015) det nya bostadskvarteret Krögaren upp med vita punkthus i fem våningar. Ner mot kanalen på andra sidan GC-vägen ligger ett litet koloniområde. Planområdet sett från Korsebergsvägen med den täta skogen i sydväst. SAMRÅDSHANDLING 11

151 Planområdet sett från Nabbensbergsvägen med Vänersborgs arena i bakgrunden. Söderut ligger en tät skogsmiljö som höjer sig på en kulle som når en högsta höjd av 57 m.ö.h. Här växer främst lövträd, men även gran och tall. Planområdet sett inifrån den tätare skogsmiljön på fastigheten Nabbensberg 1. Längst söderut går området över i en mer öppen trädgårdsmiljö med gräsmatta och enstaka träd och buskar. SAMRÅDSHANDLING 12

152 Planområdet sett inifrån den luftigare trädgårdsmiljön längst i söder. Planförslag Området inom strandskydd sparas som grönområde. Naturkullen och skogspartiet i den norra delen av fastigheten Nabbensberg 1 sparas också. Grönområde sparas Kulle sparas Skog sparas SAMRÅDSHANDLING 13

153 Geoteknik Under 2016 har separata geotekniska undersökningar utförts för Del av Onsjö 2:1 och Nabbensberg 1, av Structor Mark Göteborg AB respektive Bohusgeo AB. Del av Onsjö 2:1 (Structor) Högsensitiv lera har konstaterats söder om området, dock inte i aktuellt område. Risken för bakåtgripande skred bedöms vara låg med hänsyn till strandbrinkens erosionsskydd. Stabilitetsförhållandena inom planområdet bedöms vara tillfredställande för både befintliga och blivande förhållanden under förutsättning att området mellan strandbrinken och gångvägen inte belastas med permanenta laster utöver de i beräkningarna förutsatta, om inte vidare utredning kan visa annat. En geoteknisk undersökning ska utföras för att i detalj klargöra de geotekniska förutsättningarna för anläggande av garage och grundläggning av höga byggnader. Nedan beskrivna rekommendationer kan dock förutsättas gälla. Förekommande organisk jord ska grävas ur och ersättas med tjänliga massor för grundläggning. Föreslagna höga byggnader kan grundläggas med plintar eller spetsbärande pålar slagna ner i friktionsjord eller till berg. Små lätta komplementbyggnader kan grundläggas på kantförstyvad platta på en packad bädd av fyllning. Källare ska utföras vattentät upp till nivån +47,2 med hänsyn till översvämningsrisk. Risk för upplyft ska beaktas vid dimensionering. Vid pålnings- och spontningsarbeten finns risk för vibrationsskador på närbelägna byggnader. En riskanalys med tillhörande föreskrifter angående tillåtna markvibrationer vid markarbeten bör därför upprättas. Om befintliga byggnader i områdets närhet har skador (t ex sprickbildningar) bör noggranna besiktningar och, i vissa fall, vibrationsmätningar utföras inför och under vibrerande arbeten. Nabbensberg 1 (Bohusgeo) Grundläggningsförhållandena bedöms som goda i området. Preliminärt skall grundläggning kunna antas ske direkt i mark under förutsättning att uppfyllnader undviks. Eventuellt otillfredsställande släntstabilitet i anslutning till Karls grav bedöms ej påverka det undersökta området och befintlig herrgård, då fastmark finns mellan området för byggnation och Karls grav. Risk för bergras eller blocknedfall som kan påverka det undersökta området bedöms inte föreligga. Enstaka partier med berg i dagen finns i anslutning till området. Höjdskillnaderna inom bergspartierna är små och branta bergssidor saknas. I samband med exploateringen bör lerans sättningsegenskaper undersökas inom delar av Nabbensberg 1. Beroende på placering av byggnader, nivåsättning mm kan ytterligare undersökningar behövas för att kontrollera så att likvärdiga jordlagerförhållanden finns inom byggnadslägena. SAMRÅDSHANDLING 14

154 Radon En översiktlig utredning om markradonrisker i Vänersborgs kommun anger att planområdet inte ligger inom riskzon för radon. Den geotekniska utredningen för Del av Onsjö 2:1 visar på en normal risk. Inom Nabbensberg 1 bedöms risken som låg. Byggnader, där människor stadigvarande vistas, inom normalriskområde ska normalt utföras med radonskyddande konstruktion eller motsvarande åtgärder så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Risk för översvämning Den nordöstra delen av planområdet har en viss risk för översvämningar då detta område är beläget på en lägre höjd än 46,96 m.ö.h (information taget ur höjdsystemet RH2000). Planförslag Planförslaget medger bebyggelse inom det område som påvisats risk för översvämning ifall förbindelsen till byggnad inte ligger på en lägre höjd än 46,96 m.ö.h och på så sätt förblir torrskodd vid högvatten. De nedsänkta garagen kan tillåtas att översvämmas. SAMRÅDSHANDLING 15

155 Markföroreningar Flygfoto från tidigt 1900-tal över Karlsgravs inlopp ifrån Vassbotten som visar tegelfabriken som en gång flikade in på det nu aktuella planområdets plats. Marken bär en viss förorening i den norra delen av planområdet. Föroreningen har förts dit med fyllnadsmassor som fyllt upp den norra delen av planområdet. Sweco Environment har i en historisk inventering från 2014 gjort en uppskattning på föroreningens omfattning och i detta område har prover tagits som visat på förhöjda kromvärden. I rapporten från Sweco står skrivet att ifall det på fastigheten planeras skola eller bostäder så bör det samrådas med Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Det kommer bli restriktioner vid eventuell schaktning av överskottsmassor inom fastigheten och för en eventuell sanering har kommunen tillsammans med fastighetsköparen träffat ett avtal om fördelning av kostnaderna. För den södra delen, fastigheten Nabbensberg 1, förde byggnadsnämnden in i planens syfte, att eventuella markföroreningar ska beaktas i detaljplanen (2016-04-12 BN 43). Planförslag I och med den historiska inventeringens ställningstagande vad gäller avgränsningen av provtagningsområdet för förorenad mark så kan man anta att inga fyllnadsmassor finns längre söderut. I rapporten från inventeringen går också att läsa att, även om fyllnadsmassorna förvisso kan ligga djupare än det man provgrävt, ligger de troligen inte längre söder ut än det sydligaste provhålet (Pg1404). Området med fyllnadsmassor ligger inom strandskyddat område och beläggs med byggnadsförbud genom prickad mark. SAMRÅDSHANDLING 16

156 På inventeringskartan från den historiska inventeringen ser man tydligt att de fyra provhålen som grävdes (röda prickar) med råge faller innanför strandskyddslinjen (blå linje), där byggnader inte får uppföras. För den södra delen anses risken för föroreningar minimal då det inom det som idag är fastigheten Nabbensberg 1 sedan 1700-talet legat ett landeri. I gränsen närmast Karls grav, där den förmodade största risken för föroreningar anses vara, ligger en rad av äldre bostads- och komplementbyggnader från 1600- och 1700-tal bevarade än idag. Därför bedöms det osannolikt att något industriellt bruk av marken skulle kunna ha förekommit här. SAMRÅDSHANDLING 17

157 1600tal 1700tal 1700tal Flygfoto från 1955-1967. Flygfoto från 2011-2014. SAMRÅDSHANDLING 18

158 Bebyggelse Bostäder På fastigheten Nabbensberg 1 finns ett äldre bostadshus (herrgården) samt komplementbyggnader av varierande ålder. De äldre byggnaderna längst åt sydost avses att rivas. Utanför planområdet, inom kvarteret Krögaren i nordväst, finns tre relativt nybyggda flerbostadshus. Sydost om planområdet uppförs för närvarande ett antal fristående villor. I ett område mellan planområdet och Karls Grav ligger ett mindre koloniområde med småstugor. Planförslag I den norra delen föreslås tre flerbostadshus utformade som punkthus runt en gård med komplementbyggnader, besöksparkering, lekplatser och andra ytor för gemensamma aktiviteter. Bostadshusen föreslås uppföras i 3 etapper med 9, 7 respektive 5 bostadsplan, där de första bostadsplanen ligger ½- våning ovan gårdsnivån. Källarvåningen innehåller boendeparkering samt lägenhetsförråd. Källarvåningens tak avses att nyttjas som gemensamma eller privata uteplatser på terrassbjälklag. Förslaget innehåller totalt drygt 80 lägenheter med storlekar på 2 rok till 5 rok. Lägsta höjd för bostadsplanens golv i de tre husen beräknas ligga på +48,8 m, +49,8 m respektive +50.4 m (RH 2000). Största sammanlagda byggnadsarea för parkeringsgarage med ovanliggande punkthus föreslås vara 3500 m 2, vilket införs som bestämmelse på plankartan. Gemensamma komplement-byggnader medges med 200 m 2 som största sammanlagda byggnadsarea. För skydd mot översvämning anläggs den gemensamma gården med en lägsta höjd på +47,2 m. Mot byggnaden närmast vattnet anläggs på nedsidan en slänt från befintliga markhöjder till ett släntkrön på minst +47,2 m. I den södra delen föreslås bostäder utformade som radhus. Bostäderna planeras med storlekar på 3 till 6 rok, totalt 16 radhus sammanbyggda i fyra huslängor. Största sammanlagda byggnadsarea för radhusbebyggelse föreslås vara 3000 m 2, vilket införs som bestämmelse på plankartan. Befintligt bostadshus kallat Herrgården avstyckas från Nabbensberg 1 till en egen fastighet som nås via bostadsgatan från radhusområdet. På den nya fastigheten medges att uppföra komplementbyggnader med största sammanlagda byggnadsarea på 200 m 2, utöver de 300 m2 som herrgården och matkällaren upptar. Strandskyddet upphävs för matkällaren. SAMRÅDSHANDLING 19

159 Situationsplan med de tre nya punkthusen (blå) på de upphöjda p-garagen (grön). Söder därom, radhusbebyggelsen i de fyra huslängorna hus A-D och den avstyckade fastigheten med befintligt bostadshus (rosa). Illustrationsskiss: Contekton Arkitekter. Verksamheter Inga verksamheter finns idag inom planområdet. Planförslag Planförslaget tillåter centrumverksamhet, kontor, föreningslokaler, samlingslokaler, hotell och vård inom olika delar av planområdet. Även inom bostadsändamål får viss verksamhet förekomma förutsatt att huvudsyftet är bostad. SAMRÅDSHANDLING 20

160 Tillgänglighet Tillgängligheten till området är idag generellt god, men inom den norra delen av området är den begränsad (sommartid) på grund av en tät vegetation. Tillgängligheten till området med bil, cykel, buss och för gående kan anses god. Vid bygglovsprövningen beaktas att byggnader tillgodoser kravet på tillgänglighet för rörelsehindrade. Planförslag Planförslaget innebär att tillgängligheten inom området bör bli bättre då vägar dras inom området och till de planerade byggnaderna. Byggnadskultur och gestaltning Planområdet ligger i en brytpunkt mellan de högre flerbostadspunkthusen i nordväst och en lägre villabebyggelse i söder. Ner mot Karls grav i nordost ligger ett kolonistugeområde. På Nabbensberg 1 är herrgårdens huvudbyggnad utförd med en beigeliknande slätputs. Gavelspetsarna är klädda med grön locklistpanel och taket är skifferbelagt. Strax öster om manbyggnaden finns en matkällare av tegel med tak av enkupigt lertegel. Byggnader på kvarteret Krögaren under uppbyggnad och kolonistugeområdet nordöst om området. Planförslag Punkthusbebyggelsen inom den norra delen av planområdet ska inte ges en högre totalhöjd ovan mark än 30 m för hus 1 i nordost, respektive 25 m för mellanliggande hus 2, och 18 m för hus 3 mot sydväst. Fasaderna ges en ljus och lätt utformning med relativt stora glasytor och med möjlighet till delvis inglasade balkonger. Radhusen i söder föreslås med relativt flacka pulpettak i en våning närmast befintlig bebyggelse, och två våningar mot mitten av området. Herrgården med matkällare får skyddsbestämmelser för att förhindra rivning och förvanskning. Renovering och andra ändringar ska ske med hänsyn till byggnadernas utformning och karaktärsdrag, och underhåll ska ske med ursprungliga material. SAMRÅDSHANDLING 21

161 Service Handel och service Det finns ingen tillgång till handel eller någon kommunal service inom planområdet eller i dess omedelbara närhet. Cirka 1,3 km bort över Gropebron i Torpa finns en matvarubutik. Ca 2 km norr om planområdet ligger centrala Vänersborg med ett större utbud av handel och service. Närmaste förskola på ca 1 km avstånd är Tenggrenstorps förskola med 2 avdelningar. Anvisad skola för år 1-6 är Onsjöskolan som ligger på ca 1,5 km avstånd. Högstadiet och gymnasiet finns vid Idrotttsgatan/Torpavägen som även den ligger på ett avstånd på ca 1,5 km. Skolorna ligger i direkt anslutning till kommunens stora idrottsområde. Vid Torpavägen finns också en vårdcentral. Vänersborgs centrum Torpaskolan Gymnasieskola Förskola Tenggrenstorp Livsmedel Planområde Onsjöskolan F-6 skola SAMRÅDSHANDLING 22

162 Rekreation Planförslag Planförslaget medger en möjlighet för utveckling av handel och kontorsverksamhet inom planområdet. Friytor och grönområden Hela det norra området (del av Onsjö 2:1) är idag en grönyta med tät vegetation vilket för många människor nog kan få området att kännas otillgängligt under stora delar av året. Området i söder (Nabbensberg 1) har hittills varit en privatägd fastighet med enbart ett bostadshus och på grund av det har den omgärdade och till stor del inhägnade parkmiljön runt om nog känts otillgänglig med anledning av dess privata karaktär. Naturområden för lek och rekreation finns också i planområdets närhet. Längs med Karls grav finns en gång- och cykelväg. Planförslag I linje med Grönprogrammet föreslås den norra delen av planområdet närmast Karls grav intill GC-vägen bli ett grönområde. Grönområdet föreslås kunna fungera som en uppsamlingsplats för dagvatten och buffertzon vid eventuella högvatten. Det bör då här ges tillåtelse för rening av dagvatten i öppna system. Detta skulle även bidra till en estetiskt tilltalande miljö och dessutom vara positivt för den biologiska mångfalden. Trafik och kommunikationer Kollektivtrafik Nabbensbergsvägen Korsebergsvägen Korseberg De närmaste busshållplatserna är Nabbensbergsvägen och Korsebergsvägen, båda belägna ca 250 meter från planområdet. Ifrån dessa hållplatser går buss 38, 64 och 91. Bussarna härifrån går runt en gång i halvtimmen under vardagarna och en gång i timmen under helgen. Cirka 650 meter söderut ligger hållplatsen Korseberg varifrån busslinjer avgår mot bland annat Trollhättan, Uddevalla, Trestad Center, Frändefors och Brålanda. SAMRÅDSHANDLING 23

163 Planförslag Förslaget innebär inga förändringar i kollektivtrafiken. Gång- och cykelvägar Planområdet har goda cykelförbindelser redan idag och cykelvägen längs Karls grav har ett kommunalt huvudmannaskap. Planförslag Alla körvägar inom området ska vara tillgängliga för allmän gång- och cykeltrafik. Rekommendation I linje med Grönprogrammet så föreslås cykelleden längs Karls Grav rustas upp med gatubelysning för att på så sätt öka tillgängligheten och tryggheten. Bilvägar Trafikprognos 2008: Som stöd för arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Vänersborgs stad och Vargön har trafiksystemets uppbyggnad och trafiktålighet analyserats av Sweco på uppdrag av Vänersborg kommun. Trafikprognosen utgår från följande beräkningsgrund: 2006 (utgångsläget) Edsgatan strax väster om Gropebron var då uppmätt till 17900 fordon/vardagsdygn. Prognosen var att vid 2015 skulle det ha ökat till 18700 fordon/vardagsdygn för det omnämnda området. I denna prognos så tänkte man sig att då kända och beslutade utbyggnader skulle tas med. En prognos för 2015 gjordes även med tänkta utbyggnader enligt den fördjupade översiktsplanen. I denna prognos så tänkte man sig att SAMRÅDSHANDLING 24

164 Vänersborgs befolkning stigit till 40000 invånare och att exempelvis en utbyggnad redan kommit till skott i södra Onsjö. Prognosen för 2030 var att fordon/vardagsdygn skulle ha ökat till 24300 för det omnämnda området. Nu tänkte man sig att kommunen skulle ha vuxit till 50000 invånare. För Korsebergsvägen ligger ett enskilt huvudmannaskap. Planförslag Planförslaget skulle kunna tillföra området cirka 211 nya invånare för flerbostadshusområdet i norr med en beräknad utbyggnad på 96 lägenheter och ett antagande om 2,2 invånare/lägenhet. I radhusområdet i söder kan man räkna med cirka 43 nya invånare med en utbyggnad på 16 radhuslägenheter och ett antagande om 2,7 invånare/radhuslägenhet. Sammanlagt för hela området skulle det innebära cirka 254 nya invånare. Utifrån Vänersborgs parkeringsnorm (Flerbostadshus 1-2rok = 0,5 bil/hushåll och >3rok = 1 bil/hushåll) skulle det inom planområdet resultera i ca 232 bilresor per vardagsdygn. Utfarter, parkering och varumottagning Vänersborgs kommun har en parkeringsnorm som antogs av byggnadsnämnden 1 mars 2016 ( 20). Parkeringsnormen reglerar hur många parkeringsplatser för bil respektive cykel som bör krävas vid planläggning och bygglovsprövning inom kommunen. När det gäller bostäder utgår normen från antal bostadslägenheter och storlek på dessa (se tabell nedan). Om lägenhetsfördelningen inte är känd i tidiga skeden av planeringsprocessen, får man utgå från en skattad, rimlig och realistisk lägenhetsfördelning. Vid bygglovsgranskningen kommer kravet på parkeringsplatser att utgå från verkligt antal lägenheter som redovisas i ansökan. För flerbostadshus finns parkeringsnorm för cyklar och minst 2/3 av platserna bör vara väderskyddade. Man bör beakta behovet av att skapa utrymmen även för cykelkärror och lådcyklar etc. inomhus då intresset för dessa ökar och de är vanliga i länder med mer cykling. För bilparkering i flerbostadshus görs åtskillnad mellan bostadsrättslägenheter och hyreslägenheter, med hänvisning till att bilinnehavet generellt sett är lägre hos hyresrättsinnehavare. SAMRÅDSHANDLING 25

165 Ur Parkeringnorm 2016 Det finns möjlighet att sänka parkeringsnormen i enskilda projekt med hänvisning till särskilda åtgärder som till exempel samnyttjande, bilpooler eller så kallat bilfritt boende. För småhus, inklusive radhus, gäller 2,0 platser per bostad vid egen parkering, som innebär att parkering ordnas på den enskilde husägarens tomt, till exempel med en bilplats i och en framför garage/carport. Vis gemensam parkering, när flera husägare delar på en parkeringsyta, gäller 1,5 platser per bostad. För småhus gäller inga normvärden för cykelparkering. De boende i småhus parkerar sina cyklar på den egna fastigheten i den omfattning de finner lämpligt. Idag finns varken in- eller utfarter inom området då det är obebyggt. In- och utfart till herrgården sker idag via gång- och cykelbanan genom ett servitut. Detta servitut ska upphöra när en ny tillfartsväg anlagts. Störningar Buller Planförslag Utfarter från området sker via Korsebergsvägen och Nabbensbergsvägen och parkering sker inom området. Punkthusen får parkeringsgarage och småhuset får egna bilplatser på respektive tomt. I Boverkets allmänna råd kring buller i planeringen (2008:1) anges flera riktvärden för hur högt buller (genererat av väg- och spårtrafik) som är acceptabelt för bostäder. Huvudregeln för dygnsekvivalent (medelljudnivå under en given tidsperiod) bör inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Den ekvivalentljudnivån inomhus dagtid ska inte överstiga 30 dba och max ljudnivå nattetid (22.00 06.00) är 45 dba. SAMRÅDSHANDLING 26