Hur Frufällan fick sitt namn

Relevanta dokument
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Ohs starten på resan

Om Kestad. Torpet Anemossen heter numera Anemossen 1:1.

Byn Lia. (utdrag ur Vessige och Alfshög, två socknar i Ätrans dalgång, Sven Larsson 1996)

Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren

Fristad på kartorna. Karta ägomätning 1650

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Fornleden genom Fryksdalen

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Restaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden

Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810

DEN PLATS I SKELLEFTEÅ/ HEDENSBYN DÄR TORA BERGSTRÖM GIFT ANDERSSON, KVARNÅSEN OCH HELGA BJÖRK GIFT LINDGREN, RAGGSJÖ, ARBETADE SOM PIGOR UNDER

Rödöns Socken Folket och livet i Byarna Vike

KRÅKETORP. Torp nr Fast.bet. Torpets namn SB/SK Karta Karta Karta Karta ) Södergården 107 X BS X X 108 X BS X X

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

ARNHAMRA, ULLEBO OCH FOREST HILL

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?

Kartan i datorn berättar historien

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

Kullbäckstorp i Härryda

Natur och kulturstig Livered

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland

Strädelängan talet

Utredning av vattenområden i Aspen och Säveån, Lerum

Blåa Sjörundan runt Rönningesjön

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Övre Tjärna - Storsvängen.

U t r e d n i n g

Väghållningsstenar i Upplands-Bro

Dalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.

Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund

När man slår och forskar i de gamla husförhörslängderna och kyrkoböckerna träffar man på namn och platser som är mer eller mindre försvunna.

Hansta gård, gravfält och runstenar

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Gummarpsnäs, Edshult

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Årike Fyris naturreservat

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

Svege Bengtsa. Torp nr 305. Foto från Foto från tidigt 1900 tal.

Den estnisk-lettiska tvillingstaden Valga/Valka

Natur- och kulturvandring vid vägmuseet

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Stallbackavägen, en av Sven Stertmans bilder år 1954.

Om vi kunde gå några årtionden tillbaka i TULLEN I FRUFÄLLAN. en kort historia. av Lennart Wasling

Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson

Råvattenledning Hällungen-Stenungsund

A. 6 a Lilla Hålltorps Torp

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Hagstad - Gubbalyckan/Kilen/Granelund

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

Gullringen. Gullringens stationshus. Gullringens Bibliotek o Bygdekontor En sammanställning av Renée Levin 2010

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2


Stormbäcken genom tiderna

I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland

Tollesbyn 1:10. Johannes

Milstolpar i Upplands-Bro

Nedan gamle Ramens stuga

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF

Älby i Irsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

SKUREBO Förslag Klass 3

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Vinstas historia av Klas-Anders Öhlin

Ekalyckan och Klockarebolet

Brista i Norrsunda socken

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Vinningsbo platsens historia

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Spår Första samlingen Lärjungar

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län

KLASATORPET Förslag Klass 1

Kulturreservatet Bråfors bergsmansby

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013,

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

En villatomt i Badelunda

Vilken är din bild av Kiruna?

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro

Transkript:

Publicerat i Fristadsbygden 2010. Frufällans centrala delar. I mitten stationsbyggnaden i funkisstil från 1938. Den tillbyggdes 1949 med godsmagasin norrut (åt höger) och 1954 med postexpedition söderut. Allt revs 1992. Den första väntpaviljongen låg 100 m till höger, nära järnvägskorsningen. Vykort c:a 1940. Hur Frufällan fick sitt namn av Lennart Wasling Lustigt namn Namnet Frufällan har ofta väckt en viss munterhet och gett upphov till kommentarer och tolkningar. Bland dem som växt upp och bott i Frufällan är det nog en och annan, som inte gärna trumpetat ut om varifrån de kommit, utan hellre gjort en omskrivning och sagt att Jag kommer från en plats norr om Borås eller dragit till med storkommunens namn. Redan när samhället började expandera på 1930-talet var man tveksam till namnet. En av den då nybildade fastighetsägarföreningens allra första uppgifter var att försöka få till stånd en ändring av namnet på järnvägens hållplats. I stället för Frufällan föreslog man namnet Gyltenäs, med hänvisning till Gyltas grotta, som låg i närheten. Författaren Herman Bjursten hade redan 1853 publicerat en roman med detta namn, och den var vid denna tid allmänt känd. Radioprogram Men uppmärksamheten kring namnet har också haft sina fördelar. Med glädje minns vi när Lennart Hyland i radioprogrammet Karusellen i början av 1950-talet ställde sina frågor och lät lyssnarna ringa in svaren. Men alla fick inte svara bara lyssnare från en utvald ort varje gång. Vid ett tillfälle var det Frufällans tur. Jag minns ännu frågorna och den spänning jag kände! Skulle någon i Frufällan klara provet? Jodå, det gick fint. Det på 1970-talet så populära radioprogrammet Skivor till kaffet under ledning av Bertil Perrolf sändes också vid ett tillfälle från Frufällan, från Filip Larssons fabrik Bergsbo Trikå AB. Vi får väl anta att det var namnet Frufällan som gjorde intryck på programmakarna, när de valde ut varifrån sändningen skulle ske. Då var Frufälleborna stolta. Tänk att bli uppmärksammade på det sättet.

Ja, nog är Frufällan ett namn som många höjt på ögonbrynen åt. Många förklaringar till namnet har vi fått höra den ena mer fantastisk än den andra. Här är min version, som jag tror håller ganska långt. Förhoppningsvis är det den slutliga. Om inte välkomna med synpunkter. Socken- och häradsallmänningar Vår del av landet var förr indelat i härader, som i sin tur bestod av socknar. I en socken ägdes marken av ett antal gårdar (hemman, i mantal satt jord ), med sina respektive torp och eventuella backstugor. Dessutom fanns allmänningar, både för hela häradet och för varje socken. Med storskiftesreformen i mitten av 1700- talet bestämdes att allmänningarna skulle delas upp på gårdarna. Noggranna uppmätningar gjordes av lantmätare och den allmänna, tidigare gemensamma marken fördelades mellan gårdarna efter vars och ens storlek. De nya ägorna låg ofta långt ifrån själva gården och kallades utmarker, till skillnad från de inhägnade inägorna som låg nära husen. Åren 1799 och 1801 avmättes och storskiftades skog och utmarker i Fristad socken. En karta ritades Renoverad och rörlagd 1806 af Jonas Lindskog (Lantmäterimyndigheternas arkiv 15-FRI-2, 1807) och på denna kan man se hur marken fördelades mellan olika gårdar. Dessa gränser har markerats på vidstående moderna karta över Frufällan. Fru- från Frugården I området inom nuvarande Frufällan fanns vid denna tid endast en gård (hemman) Varpeliden. Senare bytte den namn till Skogen och platsen där den låg kallas så än i dag. Tyvärr pekar moderna vägskyltar ut infarten dit med namnet Klinten, vilket är fel. Namnet på busskuren i närheten är däremot korrekt och visar ungefär var den låg, utefter stora vägen Borås Fristad (mangårdsbyggnadens läge: se 4 på kartan; Gnejsvägen 2 med modern adressangivelse). Marken kring Varpeliden/Skogen hörde naturligtvis till denna gård och rördes inte vid storskiftet. Några små skiften i närheten och belägna där Frufällan numera gränsar till Sparsör tillföll andra gårdar i socknen och berörs inte här nedan. Övrig mark i det område som vi idag kallar Frufällan delades ut till de gårdar som en gång låg i den gamla Längjums socken. Det var de sex gårdarna i själva Längjums by Stommen, Skinnargården, Frälsegården, Frugården, Storegården och Ledsgården och ytterligare tre så kallade enstaka hemman två med namnet Råstorp (Väster- resp. Östergården) och ett Håstorp. Längjums socken är sedan lång tid tillbaka en del av Fristads socken, men enligt jordeboken från 1540-talet var det då en egen socken. Längjum ligger strax norr om Fristad hed. Gårdarna i Längjum fick alltså merparten av marken i området. I huvudsak var det långsmala remsor som lades ut på kartan. Dessa delades i vissa fall på mitten. Det senare gällde utmarken för Ledsgården Frälsegården Frugården och de båda Råstorpsgårdarna. Gränsen följde i dessa fall den gamla landsvägens sträckning, ungefärligen de nuvarande gatorna Trossvägen och Kvartsvägen. För att förstå namnet Frufällan bör vi därför se var Frugården fick sin utmark. -fällan från en skogsfälla En fälla är ett skogsparti där skogen fällts. Men det är inte vilket hygge som helst. Vad skulle man då använda de nedtagna träden till? Flotta hem till Längjum och såga brädor, kanske? Nej, en fälla är detsamma som en svedja. Svedjeodling var i dessa trakter lika vanligt som i finnmarkerna uppåt landet. Man fällde och brände skogen för att sedan kunna odla i den näringsrika askan. Näringen räckte emellertid bara till några få säsongers odling, sedan måste man fälla ett nytt område. Efter cirka 30 år var man tillbaka på det ursprungliga stället och fällde träden på nytt. På utmarken fanns därför svedjor i olika åldrar. En fälla skapades på följande sätt: Träden inom ett område fälldes inåt, för att ge en brandgata i ytterkant. Detta skedde strax innan midsommar och sedan fick fällan ligga och torka under sommaren. Den brändes i september och därefter var det dags att så höstråg eller potatis/rovor. Effekten av trädfällning och eldning blev densamma som modern NPK-gödsling ger. När träden fälldes återbildades kvävet (N) från rötterna till jorden fosfor (P) och kalium (K) kom från askan.

Karta visande hur området i nuvarande Frufällan vid storskiftet uppdelades mellan gårdarna i Längjum. Skiftesgränserna mellan Frugården och Frälsegården Ledsgården, mellan Råstorp Ög och Råstorp Vg (Öster- resp. Västergården) samt väster om Håstorp följer den gamla landsvägens sträckning. Det är ungefärligen där nuvarande Trossvägen och Kvartsvägen går fram. Siffermarkeringarna visar läget för följande äldre bebyggelse: 1. Skinnargårdens torp Skinnfällan. 2. Frugårdens torp Frufällan, som senare gav namn åt hela samhället. 3. Ledsgårdens torp Ledstorpet. 4. Hemmanet Varpeliden eller Skogen före storskiftet den enda gården inom kartans område. I området i kartans övre högra del fanns även mark tillhörande andra fastigheter i Fristad (Rölle, Sölebo och Lundagården). Torpet Frufällan På Frugårdens utmarker anlades på 1830-talet torpet Frufällan (se markering 2 på kartan). Analogt med detta kallades det ungefär samtidigt anlagda torpet på Skinnargårdens marker för Skinnfällan, medan torpet på Ledsgårdens fick namnet Ledstorpet ( 1 resp. 3 ). Torpen kunde så småningom avstyckas och köpas loss från stamfastigheterna. De blev därmed klassade som jordbruksfastigheter (1/32 mantal). Fastighetsbeteckningen för det före detta torpet Frufällan blev då Längjum Frugården 4:6. Den tillhörande marken var belägen inom Frugårdens gamla skifte. Torpet/hemmanet Frufällans byggnader låg cirka 100 m nordväst om järnvägsövergången (nuvarande adress Trossvägen 6 8). De sista boende i torpet var syskonen Johan, Sôffi och Alma Augustsson. Alma lämnade stället 1945, som den sista i syskonskaran. Torpet var sedan öde, men användes en tid för scouternas samlingar. Det revs på 1960-talet, när nybyggnationen trängde fram.

Torpet Frufällan. Senare ett litet hemman, 1/32 mtl, med fastighetsbeteckningen Längjum Frugården 4:6. Foto: G. Thulin, 1958. Järnvägsstation och postanstalt När järnvägen drogs fram på 1860-talet bodde det få människor här och någon hållplats anlades inte. Men 1912 fick banan en anhalt med väntpaviljong och den måste naturligtvis ha ett namn. Hade det funnits en by i närheten, så hade anhalten fått dess namn. Nu tog man istället namnet på det ställe som låg närmast. Det var Längjum Frugårdens gamla torp Frufällan. Den första hållplatsen låg nämligen alldeles intill järnvägsövergången. Och hästekipagen passerade järnvägen på samma plats då som nu före järnvägens tid hade landsvägen en annan sträckning. Anhalten ersattes 1938 med en byggnad i funkisstil 100 m söder om den gamla. Den behöll naturligtvis namnet Frufällan, annars var det ju nu så att gamla Skinnfällan låg närmast den nya stationen. Torpet/hemmanet fick alltså först ge namn åt hållplatsen, och efterhand som stationssamhället växte föll det sig naturligt att också detta fick namnet Frufällan. Senare blev Frufällan också ett ortnamn för postadresser och dess utbredningsområde sätter idag gränserna för samhället. Någon strikt avgränsning finns inte. Skulle postadressen Frufällan klassades som tättbebyggt samhälle 1947, vilket vägskylten bekräftar. Foto: L. Trulsson, 1953.

Frufällans första väntpaviljong från 1912. Den flyttades 1938 till Skalle och därifrån till Anten- Gräfsnäs järnvägsmuseum 1987. De resande är Torsten & Birgit Hennix. Foto: G. Siesing, 1935. Idag står hållplatsbyggnaden 2 km norr om Antens station. Den är i ganska dåligt skick. Foto: L. Wasling, 2009. ändras i framtiden är Frufällan ändå räddat som namn på bebyggelsen, även om det redan mist sin status som stationssamhälle. Nutida gränser för samhället På senare tid (efterkrigstid) är följande gränser naturliga: i söder: öster om landsvägen två hus bortom Espingstorp (»Tullen»); väster om landsvägen 100 m längre bort (vid vattnet); här gick gränsen mellan Fristads och Torpa socknar, och (1920 1974) mellan Fristads kommun och Borås kommun, i väster: Öresjö, i norr: vid vägkrönet hitom Klinten Klinten är namnet på fastigheten med röda huset på vänster sida strax bortom högsta punkten på vägen mot Sparsör (vid busshållplatsen med samma namn); Klinten ligger i Sparsör, i öster: alla som bor i Himlabacken och dess gamla förlängning, nu Peder Gyltas väg, har alla postadress Frufällan. De som bor allra högst upp i backen bor ändå i Gingri socken i Ås härad. Så enkelt är det! Och nu, när vi vet bakgrunden, bär vi namnet med stolthet!