HANDBOK för styrelsen. i en svensk utlandsskola

HANDBOK för styrelsen i en svensk utlandsskola

Handbok för utlandsskolorna, 4e upplagan (april 2009): Alla fakta och länkar har uppdaterats. Det är nu möjligt att hitta i boken både via bokmärken och via innehållsförteckningarna för handboken och bilagorna. Skolverket har gjort en föreskrift (SKOLFS 2008:9) om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Information om innehållet har inkluderats i olika textavsnitt och föreskriften finns även som bilaga. Den innehåller bland annat uppgifter om skolornas lokalbidrag och om Skolverkets representant i utlandsskolornas styrelser. Myndigheten för skolutveckling har upphört. Delar av uppgifter som rör utlandsskolorna har flyttats dels till Skolverket, som redan tidigare hanterar allt som rör godkännanden och statsbidrag, dels till Skolinspektionen som är en ny myndighet. Alla läroplaner och kursplaner för grundskola och gymnasieskola kommer att förändras. Handboken beskriver vad som gäller i dag och informerar kort om planerade förändringar. Reglerna för antagning till högskola är ständigt under förändring. Handboken går igenom nuvarande regler men ger även kort information om de nyheter som gäller tillträdesreglerna från hösten 2010." Handbok för utlandsskolorna, 5e upplagan (november 2009): Fakta och länkar har uppdaterats. För ansökan om elevbidrag finns nya anvisningar och blanketter från Skolverket. Informationen är tillgänglig via länk från handboken. 2011 förändras den svenska gymnasieskolan. Vad detta innebär beskrivs i kapitlet Studera i Sverige. I denna upplaga går vi igenom ytterligare förändringar i de regler som gäller tillträde till universitet och högskolor från hösten 2010. Informationen om SUF har uppdaterats och fakta-avsnittet har kompletterats med ändringar i stadgar och handlingsprogram, antagna av årsmötet 2009.

Innehåll Förord... 3 Svenska språket för barnets bästa... 4 Svensk undervisning utomlands... 5 SUF skolornas intresseorganisation... 6 Utlandsskolor... 7 Undervisning kan bedrivas i olika former... 8 Förskola... 8 Förskoleklass och grundskola... 8 Gymnasieskola... 8 Handledning för distanselever... 9 Kompletterande svenskundervisning... 9 Organisation... 9 Skolan drivs av en huvudman... 9 Styrelsen leder utlandsskolans verksamhet... 11 Rektor svarar för den pedagogiska ledningen... 12 Det juridiska ansvaret... 12 Sekretess... 13 Utvärdering och utveckling... 13 Styrelsearbetet... 14 Ekonomi... 14 Administration... 15 Undervisning... 16 Personal... 16 Styrelsen anställer... 16 Anställningsvillkor... 17 Arbetsuppgifter och ansvarsområden... 19 Fortbildning... 19 Skolarbetet... 20 Styrdokument... 20 Läroplaner... 21 Grundskoleförordningen och gymnasieförordningen... 21 Kursplaner och betyg... 21 Timplaner... 22 Arbetsplaner... 22 Elever... 22 Intagning... 22 Försäkringsfrågor... 23 Skolhälsovård... 23 Lokaler... 23 Tillsyn och uppföljning... 23 Statsbidrag... 24 Behörighet... 24 Bidrag per elev i reguljär undervisning... 25 Norska och finländska elever... 25 Handledning av distanselever... 25 Kompletterande svenskundervisning... 26 Lokalbidrag... 26 Elevavgifter... 26 Stipendier... 27 SUF-PÄRMEN 2009 U 1

Innehåll Föreningar för kompletterande svenskundervisning... 28 Svensk sektion internationell skola... 29 Andra former av undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar... 30 Nätverk - fortbildning... 31 Marknadsföring... 32 Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument... 34 Grundbestämmelser för utlandsskolorna... 34 Statsbidrag... 34 Skolarbetet... 35 Betyg m m (grundföreskrifter)... 35 Andra handlingar som specifikt rör utlandsskolorna är... 35 Kompletterande svenskundervisning... 35 Skolgång i Sverige... 35 Distansundervisning... 35 Litteratur och skolmateriel... 36 Föreningsteknik... 36 Stipendier... 36 Läromedel och skolmateriel... 37 Tvåspråkighet - svenska som andra språk... 37 Utlandssvenskar och utlandssvenska barn... 38 Studera i Sverige... 39 Du får en ny elev!... 39 Gymnasial utbildning... 39 En ny gymnasieskola... 40 Intagning i gymnasieskolan... 40 Slutföra utomlands påbörjade gymnasiestudier i Sverige... 42 Antagning till universitet och högskolor... 43 Behörighet... 43 Dokumenterade kunskaper i svenska... 44 Urval... 46 Meritvärdering... 47 Elever från den svenska gymnasieskolan... 47 Elever med utländska betyg... 47 Information... 48 Skolmyndigheter och andra organisationer... 49 Intresseorganisationer... 49 Departement och myndigheter... 49 Läromedel och skolmateriel... 50 Distansundervisning... 50 Stipendier... 50 Nyhetsprogram från Sverige... 50 Fakta om SUF... 51 Svenska Utlandsskolors Förening... 51 SUF-styrelsen 2009-10... 51 Valberedning... 51 Revisorer... 51 SUF-medlemmar mars 2009... 52 SUFs stadgar... 53 SUFs handlingsprogram... 55 2 SUF-PÄRMEN 2009 U

Förord Förord SUF-PÄRMEN ÄR EN HANDBOK för dig som är engagerad i styrelsen för en svensk utlandsskola. Som styrelseledamot kommer du att ställas inför olika frågor som rör utbildning för utlandssvenska barn och ungdomar. Det finns många regler och villkor som styr möjligheterna till svensk utbildning, både för dem som är elever utomlands och för dem som ska flytta hem och fortsätta sin skolgång eller påbörja högre studier i Sverige. I handboken har SUF-styrelsen samlat information och erfarenheter från många års arbete med svensk undervisning i utlandet. De lokala förutsättningar för verksamheten varierar. Gemensamt för alla som är engagerade i en utlandsskolas styrelse är dock det totala ansvaret för verksamheten. ATT VARA STYRELSELEDAMOT innebär att man tillsammans med övriga styrelseledamöter har det övergripande ansvaret för undervisning, ekonomi, personal och administration. Styrelsen ansvarar för att undervisningen bedrivs enligt de villkor och förordningar som ligger till grund för att skolan kan få statsbidrag. Den pedagogiska ledningen delegeras i allmänhet till rektor. GENOM SUF-PÄRMEN vill SUF-styrelsen dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter och på så sätt stödja dig i rollen som ledamot i styrelsen för en utlandsskola med undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar. SUF-pärmen utkom första gången i mitten av 1980-talet. Den har därefter successivt uppdaterats och kompletterats. Numera utkommer den som en Handbok i två olika utgåvor, en för utlandsskolor och en för föreningar med kompletterande svenskundervisning eller svensk sektion vid internationell skola. SUF-styrelsen har ansvaret för innehållet i SUF-pärmen. För redigering och layout svarar Gudrun Torstendahl. 5e upplagan, november 2009 SUF-PÄRMEN 2009 U 3

Svenska språket för barnets bästa Svenska språket för barnets bästa FÖR DEN FAMILJ SOM FLYTTAR utomlands beror valet av skola på många faktorer. Hur länge man ska bo utomlands, var i världen man bor, hur gamla barnen är och deras behov av stöd i olika former är några sådana faktorer. Skolans syn på barn och pedagogik, den sociala miljön, bostad nära skolan och elevavgifter är andra faktorer som brukar påverka valet av skola. Oavsett vilket utbildningsalternativ familjen väljer är det viktigt att peka på barnets behov av en identitet och ett modersmål och de möjligheter man ger barnen genom att de underhåller och utvecklar svenskan. De flesta moderna språkforskare menar att barns språkliga och kulturella identitet och trygghet utvecklas bäst om undervisningen sker på modersmålet under de år då barnen utvecklar och stabiliserar sin begreppsbildning. Som styrelseledamot är det bra att känna till den forskning och de erfarenheter som finns när det gäller tvåspråkighet för att kunna informera och resonera med föräldrar om varför den svenska skolan är viktig ur just denna aspekt. TEMA MODERSMÅL heter ett projekt som man kan läsa mer om på Skolverkets hemsida. Adressen är http://modersmal.skolverket.se/. Där finns också särskild information riktad till föräldrar och barn. Även om projektet vänder sig till invandrarfamiljer i Sverige och undervisning för utländska barn som kommer till Sverige, så är information och erfarenheter lika tillämpliga på svenska barn som befinner sig utomlands. Från hemsidan hämtar vi följande citat: Ett barn lär sig språk när det talas av någon som de tycker om. Ett barn lär sig de språk det behöver. Barnet får ett rikare språk om det möter språket i många olika sammanhang. Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla. Modersmålet är grunden för barnets förmåga till inlärning. Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare. Det är en stor fördel för samhället att många människor är flerspråkiga. Mer information: (se också litteraturförteckning längre fram i handboken): Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under förskoleåldern. Leonore Arnberg 1988. Reviderad och uppdaterad av Kamilla György-Ullman, Wahlström & Widstrand 2004. Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer. Språkforskningsinstitutet i Rinkeby i samarbete med Skolverket. 4 SUF-PÄRMEN 2009 U

Svensk undervisning utomlands Svensk undervisning utomlands SVENSK UNDERVISNING I UTLANDET bedrevs redan i slutet av 1800-talet. Statliga bidrag till undervisning i olika former har utgått sedan början av 1900-talet, framför allt till skolor i några av de europeiska storstäderna. Med de svenska exportföretagens expansion på 1960-talet och en allt mer omfattande biståndsverksamhet växte behovet av svensk undervisning runt om i världen för medföljande barn och ungdomar. Statens engagemang i undervisningen för utlandssvenska barn och ungdomar har utretts vid flera tillfällen och på olika nivåer. I dag utgår statsbidrag till utlandsskolor, distansundervisning, kompletterande svenskundervisning och svenska sektioner vid internationella skolor. SYFTET MED DET STATLIGA STÖDET är att barn och ungdomar ska kunna få undervisning på grundskole- och gymnasienivå. För elever som går i utländska skolor stöds undervisningen i svenska och om Sverige för att de ska kunna ha kontakt med och lätt ska kunna fortsätta sin utbildning i Sverige efter utlandsvistelsen. De bakomliggande motiven för statens engagemang är att underlätta rekryteringen av svenskar med barn i skolåldern till arbetsuppgifter i andra länder då utlandsuppdragen anses ligga i det svenska samhällets intresse. Sveriges medlemskap i EU har medfört att staten numera dessutom bidrar till svensk undervisning vid Europaskolor. För denna verksamhet gäller dock andra villkor än för utlandsskolorna. Statsbidrag utgår också för utbildning i Sverige av utlandssvenska ungdomar från och med årskurs 7. TOTALT DELTAR OMKRING 6 000 UTLANDSSVENSKA BARN och ungdomar i undervisning som stöds av svenska staten. Det stora flertalet deltar i kompletterande svenskundervisning eller är elever vid en svensk sektion på en internationell skola. Sådan undervisning bedrivs för närmare 4 000 elever på ca 120 platser runt om i världen. Omkring 1 400 elever går i någon av de trettio svenska utlandsskolorna. Av resterande elever läser några på distans medan andra går i en Europaskola eller fullgör sin utbildning i Sverige. I de följande avsnitten går vi igenom det ansvar som huvudmän och styrelser har för verksamheten i föreningar som driver kompletterande svenskundervisning eller sektioner vid internationella skolor. Mer information om bakgrunden till stödet för svensk utlandsundervisning: Svensk skola i världen. Betänkande av internationaliseringsutredningen. SOU 1992:93 Regeringens proposition 1992/93:158. Skolans internationalisering Utbildningsutskottets betänkande 1992:93:UbU12 Skolans internationalisering SUF-PÄRMEN 2009 U 5

SUF skolornas intresseorganisation SUF skolornas intresseorganisation Svenska Utlandsskolors Förening, SUF, bildades 1975. Syftet med föreningen är att företräda dem som anordnar undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar och att bistå medlemsorganisationerna med råd och information. Enligt föreningens handlingsprogram arbetar SUF inom tre områden: SUF DRIVER FRÅGOR AV INTRESSE SUFs uppgift är att gentemot myndigheter och politiker i Sverige driva frågor av intresse för dem som anordnar undervisning för utlandssvenska barn. Frågorna rör regler och villkor för att statsbidrag ska beviljas (t ex behörighetsregler, nordiska överenskommelser, bidrag till förskoleverksamhet, minsta antal elever för bidrag och indexberäkning), bidragens storlek samt regler och villkor som hänger ihop med elevernas möjligheter att fortsätta sina studier (tillgodoräknande av att ha deltagit i kompletterande svenskundervisning samt regler för antagning till gymnasium och högskola i Sverige). SUF samarbetar i möjligaste mån med skolmyndigheterna, framför allt Skolverket, såväl när det gäller att få bättre gehör för utlandsundervisningens problem och möjligheter som när det gäller planering och genomförande av konferenser och utbildning för dem som arbetar med utlandsundervisningen. SUF GER STÖD TILL SKOLFÖRENINGARNA SUF är en samtalspartner och ger därigenom skolföreningarna och för verksamheten ansvariga möjligheter att få diskutera problem och förslag. SUF verkar också för kompetensutveckling av styrelse, skolledning och personal med tonvikt på rollfördelningen mellan styrelse och skolledning. SUF INFORMERAR OM UTLANDSUNDERVISNING SUF fungerar som informationscentral. SUF informerar medlemmarna om nyheter, villkor och regler som rör undervisningen men SUF ger också information till allmänhet och lärare när det gäller den undervisning som bedrivs för utlandssvenska barn och ungdomar. Informationen förmedlas i första hand via SUFs hemsida och med länkar därifrån till andra källor. Mer information Föreningens stadgar och handlingsprogram finns i kapitlet Fakta om SUF. Där finns också uppgifter om styrelse, revisorer och valberedning. 6 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor Utlandsskolor DET FINNS FÖR NÄRVARANDE ETT 20-TAL UTLANDSSKOLOR av varierande storlek och med olika former av huvudmannaskap. Merparten av skolorna ligger i Europa. Övriga finns i Asien, Afrika och Latinamerika. Några skolor erbjuder allt från förskola till gymnasieutbildning, medan andra har undervisning från årskurs 1 till årskurs 6. Den största skolan har över 300 elever, medan de minsta har färre än tio elever. Några skolor har ett svenskt exportföretag som huvudman, men de flesta drivs i dag av lokala skolföreningar. För att starta och driva en skola i utlandet krävs inget tillstånd av svensk myndighet. Tillstånd krävs däremot med största sannolikhet av det lands myndigheter där skolverksamheten ska bedrivas. Ett godkännande från Sverige innebär emellertid att skolan anses jämförbar och likvärdig med skolan i Sverige och därmed bland annat kan ha rätt till bidrag för verksamheten. Gemensamt för utlandsskolorna är att de svenska statsbidragen i realiteten är ett fundament på vilket verksamheten vilar. Med möjligheten till statsbidrag följer också många skyldigheter för huvudmän, styrelser och skolledning. Rätten till statsbidrag är kopplade till svenska regler och förordningar som måste efterlevas. För att få driva undervisning i ett annat land krävs också att huvudmän, styrelser och skolledning har kännedom om lokal lagstiftning och de regler som måste efterlevas gentemot värdlandet i fråga om rätt att bedriva undervisning, arbetsrätt, socialrätt, byggnadslov, arbetsmiljö med mera. Bestämmelserna i statsbidragsförordningen 1 är avgörande för en utlandsskolas verksamhet. Vi återkommer därför ofta till förordningstexten, som återfinns i sin helhet i kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. De paragrafhänvisningar som förekommer i detta kapitel syftar på statsbidragsförordningen om inget annat anges. UPPGIFTER OM ORGANISATION, personal, resultat och kostnader för olika skolformer samlas varje år in för det svenska skolsystemet och publiceras som officiell statistik på riksnivå och jämförelsetal på kommunnivå. Från och med läsåret 1994/95 sammanställs och publiceras liknande uppgifter även för svenska utlandsskolor. Huvudmännen för utlandsskolorna är skyldiga ( 43) att lämna statistiska uppgifter för denna uppföljning 2. Styrelsen ansvarar för att de uppgifter som lämnas är korrekta. Statistiken från utlandsskolorna publiceras varje år i en separat rapport (Svenska utlandsskolor i siffror + årtal). Skolverket uttrycker i förordet till rapporten en förhoppning om att materialet ska användas av utlandsskolorna vid diskussioner kring 1 Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar 2 Skolverkets föreskrifter om uppgiftsinsamling från skolhuvudmännen, SKOLFS 2000:157, omtryck SKOLFS 2007:36. Se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument SUF-PÄRMEN 2009 U 7

Utlandsskolor planering av verksamheten och som underlag för jämförelse mellan skolorna. Målgruppen för rapporten är enligt Skolverket i första hand de som har ansvar för verksamheten vid de svenska utlandsskolorna. Rapporten finns också tillgänglig för allmänheten. Undervisning kan bedrivas i olika former En utlandsskola kan bedriva verksamhet i många olika former. Enligt statsbidragsförordningen ska utbildningen anordnas enligt gällande svenska läroplaner. Dessutom ska den svenska grundskoleförordningen och gymnasieförordningen tillämpas så långt det är möjligt ( 16-17). Vi återkommer till dessa förordningar och läroplanen längre fram. Förskola FÖRSKOLEVERKSAMHET för barn upp till fem år anordnas av de flesta utlandsskolor eftersom barnen oftast har någon form av skolplikt även i lägre åldrar. Förskolan blir då också rekryteringsgrund för skolan. För sådan verksamhet utgår dock inga statsbidrag. I Sverige gäller allmän förskola för 4-5-åringar. Den kommer att utökas till att omfatta även 3-åringar. Såväl SUF som Skolverket har tagit upp frågan om bidrag med utbildningsdepartementet och menar att förskoleverksamhet vid utlandsskolorna borde stödjas på samma sätt som andra skolformer. Förskoleklass och grundskola FÖRSKOLEKLASS erbjuds av två tredjedelar av utlandsskolorna. Särskild verksamhet anordnas då för 6-åringar. Ett alternativ för 6-åringarna är att börja årskurs 1. Ansökan om att få statsbidrag för verksamhet i förskoleklass ska godkännas av Skolverket ( 9). UNDERVISNING MOTSVARANDE ÅRSKURS 1-6 erbjuds av samtliga utlandsskolor. Även på denna nivå är det Skolverket som bedömer ansökan om godkännande för statsbidrag. Inför beslutet beaktar Skolverket huvudmannens förutsättningar att bedriva skola och om det finns ett behov av verksamheten. Elevantalet ska vara tillräckligt och någorlunda stabilt och kvalitetskrav i fråga om sociala och andra aspekter ska vägas in inför ett godkännande. Ett sådant är också avhängigt av det allmänna svenska intresset av skolan. Enligt Skolverket innebär detta att skolan normalt ska ha minst tjugo behöriga elever vid starten. Behörighetsreglerna återkommer vi till längre fram i detta avsnitt under rubriken statsbidrag. Om elevantalet minskar kraftigt ska Skolverket pröva om skolan ska ha fortsatt rätt till bidrag. ( 9-10). UNDERVISNING MOTSVARANDE ÅRSKURS 7-9 anordnas av sju utlandsskolor. Beslut om godkännande för rätt till statsbidrag fattas av regeringen ( 11). Skolor med sådant godkännande finns i Bryssel, London, Paris, Madrid, Fuengirola, Nairobi och Maputo. Gymnasieskola GYMNASIESKOLOR finns på sex platser, nämligen samma som har skolor med undervisning i årskurs 7-9, utom Maputo. Beslut om godkännande och rätt till 8 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor statsbidrag fattas av regeringen ( 11). Skolorna samarbetar med gymnasieskolor i Sverige och tar emot gäststudenter från dessa. Tonvikten ligger på NV- och SPprogrammen även om samarbetet med andra skolor innebär att andra studieinriktningar förekommer. Vid utlandsskolan i Bryssel kan eleverna dessutom välja att studera med inriktning mot IB (International Baccalaureate). Handledning för distanselever HANDLEDNING AV ELEVER SOM LÄSER PÅ DISTANS erbjuds av de flesta utlandsskolor som endast har godkännande för egen reguljär undervisning i årskurserna F-6 eller 1-6. Detta innebär att eleverna är inskrivna vid Sofia Distansundervisning (årskurs 7-9) eller Värmdö Distansundervisning (gymnasiet), men att skolan erbjuder eleverna plats i skolans lokaler och hjälp i form av handledning till studierna ( 16). För såväl elever som lärare är det viktigt att klargöra studiesituationen och rollen som handledare, vilka skiljer sig från den reguljära undervisningens elevoch lärarroller. Distansundervisningen beskrivs i kapitlet Andra former av statsstödd undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar. Kompletterande svenskundervisning KOMPLETTERANDE SVENSKUNDERVISNING för elever som inte går i den svenska skolan utan i en lokal eller internationell skola erbjuds av drygt hälften av utlandsskolorna ( 16). Dessa elever får undervisning i svenska och om Sverige ett par timmar per vecka. Några utlandsskolor har fler elever som deltar i kompletterande svenskundervisning än i reguljär undervisning. För kompletterande svenskundervisning finns en särskild kursplan. Till denna har Skolverket också tagit fram pedagogiska handledningar, en för undervisning i motsvarande årskurs 1-6 och en för årskurs 7-9. Se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. Undervisningsformen beskrivs utförligare i den handbok som vänder sig till styrelser i föreningar med ansvar för kompletterande svenskundervisning. Organisation Skolan drivs av en huvudman som utser en styrelse. Styrelsen har det yttersta ansvaret för skolans ekonomi, administration och undervisning. Styrelsen anställer en rektor med ansvar för den pedagogiska ledningen av skolan. Skolan drivs av en huvudman BEGREPPET HUVUDMAN preciseras inte i förordningen på annat sätt än att statsbidrag kan lämnas till huvudmannen för ( 2). Tidigare var det vanligt att en skolas huvudman fanns i Sverige och var en missionsorganisation eller ett exportföretag. I dag drivs de flesta utlandsskolor av en lokal skolförening bestående av föräldrar och andra intressenter på den ort där skolan är belägen. För att statsbidrag ska kunna betalas ut kräver Skolverket att huvudmannen ska kunna identifieras och ha rättskapacitet. För ideella föreningar krävs att huvudmannen visar SUF-PÄRMEN 2009 U 9

Utlandsskolor upp stadgar och en handling där styrelseledamöterna framgår. Om värdlandet kräver registrering, ska kopia av sådant registreringsbevis också presenteras för Skolverket. För svenskt aktiebolag krävs registreringsbevis från Bolagsverket (tidigare Patent- och registreringsverket). FÖRSLAG PÅ STADGAR MED KOMMENTARER finns som bilaga. Ofta finns stadgarna på såväl svenska som värdlandets språk, vilket har att göra med den juridiska registreringen. Det är viktigt att innehållet i olika språkversioner av stadgarna är identiskt. Innehållet i stadgarna ska också stämma överens med lokal lagstiftning. Om det uppstår problem är det alltid den lokala lagen som gäller. I en svensk förening finns oftast tre funktioner med olika roller och uppgifter: Föreningsstämman, ofta kallad årsmötet, är den beslutande funktionen. I den finns föreningens medlemmar representerade. Stämman fastställer stadgarna och är den instans som beslutar om eventuella senare ändringar i stadgarna. Stämman sätter de ekonomiska ramarna för verksamheten och utser en styrelse. Styrelsen har den verkställande funktionen, anställer personal och ansvarar för verksamheten. Dess beslut och hur styrelsen använt de ekonomiska resurserna redovisas i en årsredogörelse inför årsmötet, som vid kommande stämma ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det föregående verksamhetsåret. Revisorerna har en kontrollerande uppgift. Eftersom en stämma aldrig ska sitta och titta i detaljer kring ekonomi och styrelsebeslut har föreningen revisorer. Deras uppgift är att inför stämman granska styrelsens räkenskaper och kontrollera att beslut följts upp. Revisorerna rekommenderar sedan årsmötet att bevilja (eller vid mycket grava förseelser - inte bevilja) ansvarsfrihet. Styrelsens mandatperiod börjar vid den stämma då den väljs. Stämman ligger alltid en bit in i det nya verksamhetsåret. Mandatperiod och verksamhetsår stämmer alltså inte överens. När stämman beviljar ansvarsfrihet gäller beslutet verksamhetsåret och omfattar två styrelsers arbete. Detta gör också att en person inte bör väljas till revisor förrän två år efter att ha avgått som styrelseledamot. Annars granskar revisorerna sin egen verksamhet, vilket inte är helt bra. Omsatt i en skolförenings verksamhet kan de olika verksamhetsåren och ansvarsfördelningen till exempel se ut så här: 10 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor Styrelsen leder utlandsskolans verksamhet SKOLANS STYRELSE SKA HA SÄTE I DET LAND DÄR SKOLAN DRIVS ( 13). Styrelsen väljs av huvudmannen och består av det antal ledamöter som huvudmannen bestämmer ( 14). Om skolan drivs av en förening eller motsvarande i form av en utländsk organisation tillsätts styrelsen av föreningsstämman och ansvarar inför denna. Uppgifterna om styrelsens säte och antal ledamöter bör framgå av skolföreningens stadgar. EN AV STYRELSENS LEDAMÖTER SKA UTSES AV SKOLVERKET. Denna bestämmelse ( 14) kan strida mot värdlandets juridiska bestämmelser om hur tillsättningen av en styrelse får gå till. Huvudmannen får då lösa problemet pragmatiskt genom att ledamoten också väljs in i styrelsen i likhet med övriga ledamöter, även om detta val är dikterat. Problem kan också uppstå om en föreningsstämma önskar avsätta en styrelse, eftersom Skolverkets representant i styrelsen kvarstår till dess att han eller hon har befriats från sitt uppdrag av myndigheten. Skolverkets ledamot i styrelsen har samma skyldigheter och ansvar i styrelsearbetet som övriga ledamöter. Uppdraget preciseras i Skolverkets föreskrifter om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (SKOLFS 2008:9) och i en promemoria, se bilaga. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING bör i möjligaste mån göras så att ledamöter representerar vitala intressen och fackkunskap. Det kan vara värdefullt att i styrelsen ha representanter från svenska företag eller företag på orten med svenska intressen, från ambassad eller andra officiella svenska organisationer. Det kan många gånger vara bra att ha juridisk och ekonomisk sakkunskap representerad. Tid och engagemang är emellertid också en förutsättning för en väl fungerande styrelse. Det är naturligt att man söker finna styrelseledamöter inom föräldrakretsen. För kontinuitet och långsiktiga beslut kan det emellertid vara en fördel om styrelsen inte enbart består av föräldrar till skolelever. Huruvida rektor och personal ska vara representerade i styrelsen är inte fastlagt. Praxis varierar. Rektor är oftast adjungerad och föredragande i många frågor. Lärarrepresentation förekommer, både i form av adjungerade ledamöter och som ledamöter med rösträtt. Det finns också utlandsskolor där varken rektor eller lärare är representerade i styrelsen. FÖR KONTINUITET OCH KVALITET i styrelsearbetet kan det vara bra att styrelsen ägnar ett särskilt möte varje år åt att gå igenom de yttre förutsättningarna för verksamheten. Det är bra att gå igenom vad styrelseuppdraget innebär och hur ledamöter ska agera i sin styrelseroll. Se bilaga. Man kan behöva tala om de etiska frågorna som till exempel handlar om att vad som sägs i styrelsen bör stanna där och att man som styrelseledamot inte ska diskutera enskilda ärenden med föräldrar. Särskilt viktigt är det att gå igenom och få en enhetlig syn på styrelseuppdraget och de olika rollerna (föräldrar styrelse lärare) när nya styrelseledamöter tillkommer. Som styrelseledamot är det många saker som man måste känna till: de yttre förutsättningarna för verksamheten i form av lagar och förordningar i det land där undervisningen bedrivs, svenska bestämmelser för att statsbidrag ska utgå, syftet med undervisningen, regler för styrelsearbete och vilket ansvar som man har som SUF-PÄRMEN 2009 U 11

Utlandsskolor styrelseledamot. Därför är det också viktigt att styrelsen ser över behovet av sin egen utbildning och fortbildning i frågor som rör styrelsearbete. Detta är ett område som alltför lätt glöms bort. SUF-pärmen är tänkt att vara ett stöd i detta sammanhang, men också utbildningsdagar och nätverksträffar för skolföreningarnas styrelseledamöter är sådant som kan hjälpa till att stärka styrelsen så att verksamheten utvecklas. Rektor svarar för den pedagogiska ledningen FÖR LEDNINGEN AV UTBILDNINGEN SKA DET FINNAS EN REKTOR. Denna person anställs av styrelsen ( 15), i första hand bland lärarna vid skolan. Ett villkor för att få tillsätta någon i tjänsten som rektor är att han eller hon genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Läroplanerna innehåller en rad bestämmelser om rektors uppgifter. Dessa återkommer vi till under avsnittet om personal. Det juridiska ansvaret STYRELSEN HAR ANSVAR GENTEMOT SKOLVERKET för att regelverket för statsbidrag iakttas. Samtidigt regleras styrelsens ansvar också av värdlandets lagstiftning. Varje styrelse bör vara helt på det klara med vad detta innebär. Frågorna diskuteras lämpligen inom styrelsen, med SUF och sannolikt också med en jurist. Statsbidragsförordningen ger relativt stor frihet när det gäller hur verksamheten organiseras och finansieras. Den innebär också att hela ansvaret för verksamheten (personal, ekonomi, administration och undervisning) ytterst vilar på styrelsen. Det har förekommit att skolor av okunskap har brutit mot lagar och förordningar i värdlandet. Det har rört sig om anställningskontraktens utformning eller om hur beslut, som i och för sig kan ha varit nödvändiga, har genomförts. Skadestånd har utdömts som varit så stora att skolornas framtid satts på spel. I första hand har det rört sig om brott mot arbetsmarknadslagarna i värdlandet. Exempel 1: En utlandsskolas styrelse ställde ultimatum till lärarna att antingen acceptera en lönesänkning på 20% eller bli uppsagda. Ärendet hamnade inför domstol och utslaget blev att förfarandet var olagligt. Skolan ådömdes ett skadestånd på sammanlagt en halv miljon svenska kronor. Exempel 2: En personalkonflikt vid en annan utlandsskola ledde till skadestånd och extra löner på omkring 350 000 kronor. Till detta ska läggas dryga advokatarvoden. Ett annat minfält utgör affärsmiljö och affärsmetoder. De är ofta annorlunda än i Sverige. Kommer man från Sverige och är ovan vid affärsmetoderna kan man råka rejält illa ut. Det gäller såväl styrelseledamöter som rektorer. Det är viktigt att besluts- och attesträtt samt formella inköpsrutiner är lämpligt utformade men också att styrelsen följer upp och uppfostrar sig själv och rektor att hantera dessa frågor. 12 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor Sekretess För den obligatoriska skolan i Sverige finns sekretessfrågor för skolan lagligt reglerade. Dessa bestämmelser gäller inte utanför den obligatoriska skolan och inte vid svenska skolor utomlands. Utlandsskolorna kan möjligen beröras av sekretessfrågor i lokal lagstiftning. Rektor och lärare förutsätts med sin professionella roll hantera sekretessfrågorna på samma sätt som om den svenska lagen gällde även vid utlandsskolan. Möjligen kan det finnas skäl att dokumentera att dessa regler gäller, även om de inte blir juridiskt bindande. När det gäller styrelseledamöter och sekretessfrågor är följande citat hämtat från broschyren SUFs stöd till en ny styrelsemedlem (bilaga): Den enskilda styrelseledamotens etiska hållning och arbetsmoral lägger grunden för ett framgångsrikt styrelsearbete. Tillsammans skapar styrelseledamöterna ett fundament för barnens och föräldrarnas utlandsvistelse. Faktakunskaperna är viktiga, ansvarstagandet är övergripande, men det allra viktigaste är lojaliteten, etiken och den höga integriteten. Som styrelseledamot utsätts du dagligen för frågor, förslag, kritik och beröm. Dina kolleger bedöms, lärare och skolledning bedöms. Det är svårt att inte kunna berätta allt. Det är svårt att inte ta ställning. Det går om lojaliteten, etiken och den höga integriteten blir styrelsens främsta ledstjärna. Utvärdering och utveckling LIKSOM VARJE KOMMUN I SVERIGE ska huvudmannen fastställa en skolplan. För utlandsskolornas del kallas den utvecklingsplan, se SKOLFS 1994:43, kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. Möjligen kan förordningstexterna sägas ligga något efter i tiden, då man i dag talar mer om kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Många goda idéer för kvalitetsarbetet i skolan kan hämtas från Skolverkets hemsida under rubriken Utveckling & bidrag. Tanken med statsunderstödd utbildning utomlands är att utlandssvenska elever ska få en utbildning som är så lik den svenska som möjligt genom att den i huvudsak bedrivs enligt grunderna för skolan i Sverige. Det betyder att svenska läroplaner och kursplaner ska ligga till grund för undervisningen. En utlandsskola är samtidigt utsatt för stark konkurrens från andra skolformer. Skolan har viss frihet att anpassa undervisningen och skapa sin egen profil. Det kan vara fråga om att ge skolan en internationell inriktning, att ge särskilt utrymme åt värdlandets språk och kultur, eller att underlätta samarbetet med andra nordiska länder. I denna SUF-PÄRMEN 2009 U 13

Utlandsskolor profilering bör skolstyrelsen spela en aktiv roll och även följa vad som händer på det pedagogiska planet. UTVECKLINGSPLANEN är styrelsens dokument för utveckling och uppföljning av verksamheten. Styrelsen ska ange hur utbildningen ska utvecklas och utformas för att de nationella målen enligt läroplanen ska uppnås. Styrelsen är skyldig att kontinuerligt följa upp och utvärdera utvecklingsplanen ett kontinuerligt arbete för att säkra kvaliteten på skolarbetet. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94) Styrelsearbetet STYRELSEN LEDER SKOLVERKSAMHETEN och har det övergripande ansvaret för ekonomi, administration och undervisning. Det är viktigt att nya styrelseledamöter introduceras i styrelsearbetet och känner sig trygga i det förtroendeuppdrag som det innebär att vara styrelseledamot. Utlandsskolornas styrelser har ofta stor omsättning på ledamöter. Ledamöterna kanske inte alltid har så stor erfarenhet av vad skolarbete innebär i dag och inte heller av att vara styrelseledamot. Det är viktigt att försöka skapa rutiner för hur kontinuiteten och kunskaperna kan föras vidare inom styrelsen. En gemensam faktabank kan skapas via datorer. Skolans hemsida kan ha en särskild avdelning för styrelseledamöter med aktuell information, arkiv och referenser till styrdokument med mera. Via den skandinaviska skolan i Bryssel finns möjlighet att ansluta sig till ett redan utarbetat system för sådan information (uppgifterna blir enbart tillgängliga för den egna skolan och de personer där som tilldelas behörighet för att nå olika sidor). Från denna skola har vi också hämtat bifogade lathund som sammanfattar styrelsens arbete och ansvar. I anslutning till SUFs årsmöte, som hålls i augusti varje år, anordnas också seminarier med inriktning på styrelsearbetet. SUF har under senare år också deltagit i och inbjudit till några regionala nätverksträffar med styrelseledamöter. Denna handbok är också ett led i att ge kunskap och skapa gemensamma referensramar för styrelsens ledamöter. Möten och konferenser med representanter från andra utlandsskolor och med sakkunniga på olika områden kan ge värdefulla insikter för det egna styrelsearbetet. Utbildning och fortbildning för styrelsens ledamöter bör därför beaktas när det är dags att planera för vilka resurser som behövs i skolarbetet och hur de ska användas. Ekonomi STYRELSEN FRAMLÄGGER INFÖR VARJE VERKSAMHETSÅR EN BUDGET som fastställs av stämman. Styrelsen svarar också för att bokföringen sköts och att löpande budgetuppföljning och eventuella revideringar sker. Styrelsen är ekonomiskt ansvarig inför föreningen/huvudmannen, som vid stämma också ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna årets verksamhet. 14 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor Statsbidragen täcker endast en del av skolans kostnader. Resten måste finansieras genom elevavgifter, gåvor, subventioner eller liknande. En styrelse kan inte tänka enbart kortsiktigt på det närmast kommande läsåret utan måste också planera långsiktigt i fråga om lokaler, underhåll och personal. Stora variationer i elevantalet förekommer, men kan inte alltid förutses. Detta försvårar planeringen, men gör den samtidigt än mer angelägen. En utebliven order för ett företag kan innebära att skolan tappar halva elevunderlaget. Styrelsen har kontrakt som måste fullföljas i fråga om lokaler och personal. Skolan bör inte heller alltför snabbt gå in i en liten kostym, då det å andra sidan kan innebära att man om något år inte kan ta emot de elever som kommer när företagen får nya order och många familjer kommer inflyttande. Förutom att skolverksamheten finansieras genom statsbidrag och elevavgifter förekommer det att företag och stiftelser ger bidrag. Bidragen kan vara i form av pengar eller utrustning. Några generella råd kan inte ges. Hur framgångsrik en huvudman är att få bidrag beror oftast på relationerna mellan skolan eller styrelsen och svenska företag på orten och om anställda vid företaget har barn som deltar i undervisningen. Konkreta och välmotiverade projekt för stöd gör det lättare att få bidrag. Administration STYRELSENS LEDAMÖTER DELAR PÅ DE ARBETSUPPGIFTER som ligger på styrelsen. Erfarenheterna visar att det är viktigt att ansvarsuppgifter fördelas på flera personer. I kapitlet Litteratur och skolmaterial finns hänvisning till några böcker som på ett bra sätt behandlar föreningsteknik, styrelsearbete och styrelsens ansvar utifrån mer generella utgångspunkter. Undersök också om det finns särskilda bestämmelser att ta hänsyn till i värdlandets lagstiftning när det gäller den juridiska formen för skolan. Till rektor delegeras oftast ansvaret för den administration som hör till skolverksamheten, eventuellt anställs även administrativ personal. Detta beror på hur stor skolan är. För alla skolor gäller det att väga resurserna och fördela det administrativa arbetet mellan styrelse och personal kanske särskilt för de mindre skolorna med endast en eller ett par lärare av vilka en, enligt förordningen, tilldelas rollen som rektor. I en bilaga finns ett kalendarium som visar när olika uppgifter ska lämnas angående verksamheten och när bidrag betalas ut. ARKIVET UTGÖR SKOLFÖRENINGENS MINNESBANK och bör vårdas och hanteras på rätt sätt. Lokal lagstiftning kan ha bestämmelser som rör räkenskaper och bokslutshandlingar. Men annat som bör bevaras och därmed på ett enkelt sätt vara åtkomligt är till exempel protokoll från årsmöten, styrelsemöten och andra kommittéer, verksamhets- och revisionsberättelser, utgående skrivelser, rapporter, cirkulär, medlemsförteckningar, statistik, inkomna skrivelser och korrespondens. Här bör man tänka både på hantering av originalhandlingar och på möjligheten att hitta en bra struktur för hur handlingar kan göras åtkomliga för nya styrelseledamöter i ett digitalt arkiv. Exempel på råd i arkiveringsfrågor har vi hämtat från Riksarkivet, se bilaga. SUF-PÄRMEN 2009 U 15

Utlandsskolor För undervisningen gäller också att det utarbetas rutiner som gör det enkelt att hålla reda på allmänna och för utlandsskolorna specifika bestämmelser och för ny personal att hitta och snabbt sätta sig in i allt som rör eleverna och skolarbetet. Här kan det tyvärr vara så att nytillträdda rektorer alltför ofta får ägna sig åt att själva uppfinna hjulet. Och nya styrelseledamöter ställer samma frågor som tidigare generationers ledamöter. Med väl utarbetade rutiner och bra struktur på administration och information kan både styrelseledamöter och personal snabbt komma in i sina roller och fortsätta utvecklingsarbetet. Undervisning STYRELSEN ANSVARAR för att undervisningen bedrivs enligt förordningen om statsbidrag till svensk undervisning utomlands, de svenska läroplanerna för grundskolan (Lpo 94) och gymnasieskolan (Lpf 94), kursplaner och timplaner ( 16). Grundskoleförordningen och gymnasieförordningen ska tillämpas så långt det är möjligt ( 17). Alla dessa handlingar finns på Skolverkets hemsida över styrdokument. Se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. Även om den pedagogiska ledningen delegeras till rektor, ligger det totala ansvaret för skolverksamheten gentemot svenska skolmyndigheter alltså på styrelsen och detta ansvar kan inte delegeras. Det innebär att styrelsen måste vara förtrogen med skolans uppbyggnad enligt läroplanerna. Styrelsens verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten är en kontinuerligt uppdaterad utvecklingsplan. Styrelsens ansvar understryks i följande citat som är hämtat från en av de rapporter som Skolverket skrivit efter tillsyn av olika utlandsskolor: Skolverket vill dock påpeka att som huvudman för skolan har skolans styrelse det yttersta ansvaret, inte bara för skolans ekonomi, utan också för att de uppställda målen för utbildningen nås. För att detta ansvar skall kunna tas krävs att styrelsen tar del av resultaten från genomförda uppföljningar och utvärderingar. Personal Styrelsen anställer ALL PERSONAL ANSTÄLLS AV STYRELSEN. Friheten och möjligheten att behålla goda lärarkrafter och kravet på styrelsen att ansvara för att lärare följer utvecklingen i och är förtrogna med den svenska skolan innebär en svår avvägning. Styrelsen bör också göra klart för sig vilket handlingsutrymme värdlandets lagstiftning ger i fråga om tidsbegränsade anställningar. Kostnaderna för att bli av med lärare som styrelsen av någon anledning önskar byta ut kan bli mycket höga och knäcka skolans ekonomi. REKTOR anställs i första hand bland lärarna vid skolan. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt ( 15). ÄVEN LÄRARE anställs av styrelsen ( 21). Läraren ska ha nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger 16 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor målen för utbildningen. Hänsyn kan tas till meriter som är av särskild betydelse vid utlandsskolan. Vid anställning ska föreskrifterna om anställning av lärare i 2 kap 3 skollagen (1985:1110) tillämpas. Det betyder att lärare ska ha utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Styrelsen för en utlandsskola kan delegera till rektor att tillsätta korttidsvikariat, men det är viktigt att styrelsen tar sitt ansvar för övrig rekrytering. UTANNONSERING AV LÄRARTJÄNSTER KAN GÖRAS VIA SKOLVERKET. Enligt 21 ska Skolverket erbjuda sig att på lämpligt sätt informera om lediga heltidsanställningar. Normalt sker utannonsering i januari och underlag ska då vara Skolverket tillhanda 15 december. Praxis är en mindre annons i Dagens Nyheter, Skolvärlden och Lärarnas Tidning med hänvisning till utförliga beskrivningar av tjänsterna på Skolverkets hemsida. Beskrivning av de lediga tjänsterna lämnas också till Arbetsförmedlingen Utland. Tjänster kan också utannonseras under andra tider. EN ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR LÄRARTJÄNST vid utlandsskola (bilaga) har tagits fram av SUF på uppdrag av skolorna. I annonser över lediga tjänster hänvisas till blanketten som finns att hämta på SUFs hemsida. SUF KAN BISTÅ VID REKRYTERING AV REKTOR/SKOLLEDARE. SUF-styrelsen kan i mån av tid ge viss hjälp och service med intervjuer och referenstagning för utlandsskolor som söker rektor/skolledare. Anställningsvillkor STYRELSEN SKRIVER ANSTÄLLNINGSKONTRAKT med rektor och lärare. Det är värdlandets och inte svensk arbetsrättslig lagstiftning som gäller. Det är viktigt att styrelsen sätter sig in i vad detta innebär och även med de anställda går igenom villkoren för anställningen. Det är bra med tydliga kriterier för lönesättningen. För att undvika senare problem är det klokt att komma överens om när och hur en lönerevision kan göras. Huvudmännen ansvarar för lärarnas sociala förmåner. Frågor rörande sjuk- och olycksfallsförsäkring samt grupplivförsäkring och pension måste lösas. Det betyder i många länder dryga kostnader för lagstadgade socialförsäkringar. Arbetstillstånd, anställningsvillkor och kontrakt måste ägnas stor omsorg. Båda parter måste veta vad de ger sig in på och överenskommelser får inte stå i strid med värdlandets lagar. De anställdas skatter måste också ägnas uppmärksamhet så att skolan, eller de anställda inte drabbas av skatteskulder som man inte visste om. ANSTÄLLNINGSTRYGGHETEN följer normalt värdlandets lagar oavsett vad styrelse och lärare sinsemellan kommit överens om. Som framgått ovan, avsnittet om styrelsens ansvar, kan det vara mycket dyrbart att säga upp lärare vid en utlandsskola och normalt blir det dyrare ju längre anställningen varat. Ansökningsblanketten för lärartjänst innehåller en bilaga där frågor om försäkringar och pension lyfts fram, för att förbereda den diskussion som måste föregå en anställning. SUF-PÄRMEN 2009 U 17

Utlandsskolor Av kontraktet bör rättigheter och skyldigheter klart framgå, såsom arbetsuppgifter, arbetstider, lön och andra förmåner. Exempel med kommentarer finns i bilaga. Rektors roll går oftast utanför den som normalt innehas av en rektor i Sverige. Det är därför viktigt att det vid anställandet står klart vilka arbetsuppgifter som vilar på rektor. Exempel på arbetsbeskrivning finns i bilaga. MÖJLIGHETERNA ATT FÅ TJÄNSTLEDIGHET från lärartjänst i Sverige varierar från kommun till kommun. Före kommunaliseringen av lärartjänsterna i Sverige fanns en föreskrift om att kommunerna borde ge lärare ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola. I den proposition som föregick statsbidragsförordningen uttryckte regeringen som sin uppfattning att det är av nationellt intresse att lärare ges tjänstledighet för tjänstgöring vid en utlandsskola och att det borde vara av värde för en kommun att ha lärare med erfarenheter från andra länder. Regeringen konstaterade vidare att det borde vara en självklarhet att kommunerna beviljar lärarna tjänstledighet, samtidigt som en statlig reglering av frågan ansågs oförenlig med kommunernas arbetsgivaransvar. SUF har därefter drivit frågan om tjänstledighet i kontakt med de fackliga organisationerna och Kommunförbundet. Någon generell rekommendation om beviljande av tjänstledighet har dock inte gått att få. NÄR DET GÄLLER FRÅGAN OM PENSION OCH GRUPPLIVFÖRSÄKRING finns en särskild förordning 3 för styrelsen att ta hänsyn till. Denna kan sägas vara en kvarleva från den förordning om statsbidrag till utlandsskolor som gällde fram till 1994. Internationaliseringsutredningen föreslog att lönekostnadspålägg med sociala avgifter m m skulle inkluderas vid beräkningen av statsbidragen. Utlandsskolorna får därmed full frihet att, i samråd med arbetstagarna, disponera dessa medel på sätt som de finner lämpligast. Om det är möjligt bör det statliga systemet även fortsättningsvis kunna utnyttjas av de skolor och för de lärare, som så önskar. (SOU 1992:93, sid 98-99). Av den regeringsproposition som föregick beslutet om de villkor för statsbidragen som nu gäller framgick att med den allmänna avreglering som skett för lärartjänster i Sverige så borde det i fortsättningen vara utlandsskolornas uppgift att svara för lärarnas sociala förmåner. Regeringen menade att det elevbaserade undervisningsbidraget skulle inkludera bidrag före lönekostnadspålägg och tilläggspensionsavgifter och att det ankom på regeringen att besluta om övergångsbestämmelser (Prop 1992/93:158, sid 32). Enligt förordningarna om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning omfattar dessa fortfarande till viss del rektor och annan lärare än timlärare vid statsunderstödd svensk utlandsskola. En förutsättning är att arbetsgivaren betalar årliga premier för detta. Enligt särskilda bestämmelser får huvudmannen besluta att arbetstagare inte ska ha denna pensionsrätt. Ett sådant beslut ska sändas till Statens pensionsverk, SPV. 3 Förordning om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med ickestatlig anställning. SFS 1991:1427 (tillämpas på födda 1942 eller tidigare) och SFS 2003:56 (tillämpas på födda 1943 eller senare). Se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. 18 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor Av beslutet ska enligt SPV framgå vem/vilka som undantas, motiven för detta samt vad som ska ersätta det statliga tjänstepensions- och grupplivskyddet. Dessutom ska bekräftas att den anställde är införstådd med vad undantaget innebär. SPV bedömer sedan om fortsatt avvikelserapportering är nödvändig. Utredningens, och uppenbarligen även regeringens, ambition var att erbjuda en möjlighet för de skolor som så önskar att få utnyttja rätten till statliga tjänstepension och grupplivförsäkring. Gällande förordningar innebär dock en tvingande bestämmelse från vilken skolorna vid nyanställningar måste begära undantag. Information från SPV (bilaga) skickades senast ut via SUF den 30 juni 2004. Ett antal skolor har begärt undantag från pensionsavtalet, medan andra menar att den svenska tjänstepensionen och grupplivförsäkringen är ett bra komplement till de allmänna avgifter som måste betalas till lokala socialförsäkringssystemen och väljer denna lösning framför eventuella andra tilläggsförsäkringar. Arbetsuppgifter och ansvarsområden REKTOR SKA HÅLLA SIG FÖRTROGEN med det dagliga arbetet i skolan ( 15). I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan preciseras rektors ansvar i en rad punkter (LPO 94, avsnitt 2.8, LPF 94 avsnitt 2.6). Vid sin tillsyn av utlandsskolorna poängterar Skolverket bland annat att rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen. Rektor har ansvar för skolans resultat, för att eleverna får det stöd de behöver, för information till föräldrarna om skolans mål och arbetssätt, för kontakten mellan skolan och hemmet om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan och för skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda. LÄRARNA SKA GÖRA DET SOM HÖR IHOP MED DEN UTBILDNING som de är anställda för. Enligt 22 ska de fullgöra andra uppgifter som ligger inom ramen för deras yrkeskvalifikationer och som krävs enligt läroplan eller föreskrifter i andra författningar. Om det behövs ska de ha hand om kompletterande svensk undervisning och handleda elever som läser på distans. Lärarnas uppgifter preciseras också i läroplanerna, till exempel när det gäller att följa upp och utvärdera undervisningen, att uppmärksamma elever i behov stöd, att främja elevernas ansvar och inflytande, att samverka med hemmen, att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och att verka för att utveckla kontakter utanför skolan för att berika dess verksamhet. Fortbildning STYRELSEN ANSVARAR FÖR ATT PERSONALEN GENOM FORTBILDNING underhåller sina kunskaper om svensk läroplan, kursplaner och annat som rör undervisningen. För att inte riskera statsbidragen måste styrelsen se till att den pedagogiska ledningen fortlöpande hålls uppdaterad om utvecklingen inom den svenska skolan och omsätter SUF-PÄRMEN 2009 U 19

Utlandsskolor nya impulser och förslag i den egna verksamheten. Detta innebär att styrelsen måste räkna med betydande insatser för personalens fortbildning. Frågan om lärarnas förtrogenhet med den svenska skolan uppmärksammas särskilt i samband med tillsyn av skolverksamheten. Som exempel på kompetensutveckling kan nämnas deltagande i den årliga utlandsskolekonferensen, seminarier för blivande handledare i distansundervisning, regionala fortbildningsdagar och rektorsutbildning. I samband med nyrekrytering är det också viktigt att personal får adekvat förberedelseutbildning. SUF har under några år, tack vare stöd från olika stiftelser, kunnat bidra ekonomiskt till fortbildning av både lärare och rektorer. En faktor som påverkar behovet av fortbildning är givetvis hur länge personalen varit anställd vid skolan. Personal som nyrekryteras måste förutses vara väl uppdaterad i fråga om läroplaner, kursplaner och annat som rör undervisningen. Eftersom utlandsskolorna på många sätt skiljer sig från skolor i Sverige finns det dock ett värde i att till exempel rektorer vid utlandsskolorna får möjlighet att någon gång per år utbyta erfarenheter och diskutera utlandsskolorna och arbetet vid dessa. DEN SOM SKA ANSVARA FÖR ELLER SJÄLV VARA HANDLEDARE för distanselever går in i en helt ny roll, som kräver kunskap om hur distansundervisningen fungerar. Handledare och rektorer på skolor med handledd distansundervisning bör ges möjlighet till personlig kontakt med distansutbildarna och de bör även genomgå distansutbildarnas förberedande kurser om att vara handledare. Sedan mitten av 1970-talet anordnas i augusti varje år en konferens som vänder sig till dem som arbetar med svensk utlandsundervisning. Här får rektorer och lärare en möjlighet att utbyta erfarenheter med kollegor i liknande arbetssituation samtidigt som de egna kunskaperna kan fyllas på och uppdateras. Möjligheter och behov för personalen att delta i fortbildning och möten som rör utlandsundervisningen bör planeras in i skolans budget på samma sätt som behovet av utbildning och fortbildning för styrelsens ledamöter måste beaktas i budgetarbetet. Skolarbetet Utbildningen ska, som tidigare nämnts, anordnas enligt de läroplaner, kursplaner och timplaner som gäller för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Dessutom ska grundskoleförordningen och gymnasieförordningen tillämpas så långt det är möjligt ( 16-17). Förändringar förestår, eftersom regeringen har uppdragit åt Skolverket att ta fram nya kursplaner och läroplaner. Styrdokument Utförlig information om de viktigaste styrdokumenten för skolan, eller uppgift om hur de kan sökas, finns i kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. 20 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor Läroplaner Läroplanerna för grundskolan (Lpo 94) och gymnasieskolan (Lpf 94) består av två delar nämligen övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner. Läroplanerna håller dock på att förändras 4. Arbetet ska vara genomfört och i funktion på skolorna från 2011. Läroplanernas första del som beskriver normer och värden ska vara densamma som i dagens läroplan: Grundläggande värden Förståelse och medmänsklighet Saklighet och allsidighet En likvärdig utbildning Rättigheter och skyldigheter Skolans uppdrag (Skolans huvuduppgifter) God miljö för utveckling och lärande (Kunskaper och lärande) Den enskilda skolans utveckling. I första delen av läroplanen kommer även de generella kompetenser att beskrivas som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar skolan. Grundskoleförordningen och gymnasieförordningen Grundskoleförordningen reglerar bland annat frågor om undervisningstid och timplan, läsår och skoldagar, språkval, elevens val och skolans val, elevvård, åtgärdsprogram och särskilda stödinsatser, elevinflytande, utvecklingssamtal samt betyg och ämnesprov. I gymnasieförordningen handlar motsvarande frågor om gymnasiepoäng, individuell studieplan, nationella program, garanterad undervisningstid, läsår och skoldagar, elevvårdskonferens, åtgärdsprogram och särskilda stödinsatser, klassråd och skolkonferens samt utvecklingssamtal, betyg och nationella prov. Kursplaner och betyg För varje enskilt ämne finns en kursplan. I dag anger de syfte, innehåll och mål för undervisningen, dels mål som skolan ska sträva mot, dels mål som eleverna genom skolans försorg ska ges möjlighet att uppnå. Dessa begrepp försvinner med de nya kursplanerna som kommer att innehålla tre huvudrubriker för varje ämne: Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Kursplaner och betygskriterier finns publicerade i SKOLFS, se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. I GRUNDSKOLAN FÅR ELEVEN BETYG i årskurs 8 och 9. Som betyg används beteckningarna Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Med införandet av de nya läroplanerna följer bland annat en ny sexgradig betygsskala 5 med betygstegen A, B, C, D, E och F, där A är det högsta betyget. I gymnasieskolan får eleven ett slutbetyg som utgör en sammanställning av betygen i samtliga slutförda kurser och betyget på elevens projektarbete. Som betyg används beteckningarna icke godkänd (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller Mycket väl godkänd (MVG). Med ny läroplan förändras också betygssystemet. INOM GYMNASIESKOLAN FINNS 17 NATIONELLA PROGRAM. Samtliga omfattar tre år. De utlandsskolor som också har gymnasieskola erbjuder i första hand 4 Tydligare mål och kunskapskrav nya läroplaner för skolan (prop. 2008/2009:87) 5 En ny betygsskala (prop. 2008/2009:66) SUF-PÄRMEN 2009 U 21

Utlandsskolor Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Från 2011 införs en ny gymnasieskola. Mer information finns i kapitlet Studera i Sverige. Timplaner Enligt skollagen är eleven i grundskolan garanterad ett visst antal timmar med lärarledd undervisning i olika ämnen medan gymnasieeleven garanteras en minsta undervisningstid. Arbetsplaner FÖR GENOMFÖRANDET AV DE FASTSTÄLLDA MÅLEN ska skolan ha en arbetsplan (grundskoleförordningen 2 kap 23 ). Denna ska inte förväxlas med styrelsens utvecklingsplan. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Rektor beslutar om arbetsplanen som utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal och av företrädare för elever och föräldrar. Arbetsplanen ska, liksom utvecklingsplanen, kontinuerligt följas upp och utvärderas. Styrelsen har även har ansvar för att ta del av resultaten. Elever Många frågor som rör eleverna regleras dels i läroplanerna dels i grundskole- och gymnasieförordningarna. Vid tillsyn läggs stor vikt vid elevernas situation och att skolan till exempel följer vad som gäller undervisningstid, elevvårdsfrågor, elevinflytande och utvecklingssamtal. Intagning DET ÄR SKOLAN SOM AVGÖR vilka elever som kan börja i skolan. Skolan kan ta emot andra elever än de som enligt kriterierna i statsbidragsförordningen ger skolan rätt till bidrag. Skolan kan också säga nej till att ta emot elever. Däremot kan man enligt Skolverkets bedömning inte ta in elever på försök eller sparka ut den som påbörjat sin utbildning. Det torde dock i praktiken finnas fall som kan göra en avstängning nödvändig. Utlandsskolornas resurser är begränsade. Statsbidraget och de elevavgifter som en skola fastställer är tänkta att täcka en reguljär verksamhet. Antagning av elever som kräver extra resurser måste avgöras från fall till fall. Skolan kan med hänsyn till den totala skolsituationen bedöma att en elev inte ska tas emot. Flera skolor försöker dock ta emot alla elever, oavsett eventuella problem. Det kan då vara aktuellt att komma överens med föräldrar till barn som kräver stora extra resurser att sådana insatser måste betalas av föräldrarna. 22 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor SKOLAN BÖR HA EN POLICY för hur intagningsfrågorna ska hanteras, så att det finns ett ställningstagande innan ett individuellt fall ska bedömas. Det bör också finnas regler för hur intagningen ska ske i de fall då skolan inte kan ta emot alla elever. Detta verkar oftast förekomma på förskolenivå, där aspekter som ålder, syskon i skolan och kötid kan poängbedömas och vägas samman, se exempel (bilaga). Försäkringsfrågor FRÅGAN OM FÖRSÄKRING AV ELEVERNA under skoltid bör tas upp på samma sätt som försäkring för personalen. SUF har vid olika tillfällen undersökt möjligheterna till grupplivförsäkring för personal men också för elever under skoltid. Det har dock visat sig att skolorna har så olika behov och önskemål att någon för utlandsskolorna gemensam lösning inte har kunnat föreslås. I vissa fall är eleverna helt försäkrade genom de försäkringar som föräldrarna tecknat, i andra fall måste lokala försäkringar tecknas för att skolan ska få tillstånd till undervisning enligt lokal lagstiftning. Försäkringsstatusen bör klarläggas för att undvika eventuella krav om olyckan skulle vara framme. Skolhälsovård Eleverna ska erbjudas en rimlig skolhälsovård ( 20). Enligt Skolverkets uppfattning kan hälsokontroller, vaccinationer och viss tillgänglighet till medicinsk sakkunskap anses som rimligt. Kontrollera dock vad som gäller i lokal lagstiftning. I vissa länder måste skolan följa vad som gäller för skolhälsovården i landet. Lokaler SKOLAN SKA HA ÄNDAMÅLSENLIGA LOKALER. Detta framgår av grundskoleförordningen (1 kap 4 ). Skolan ska också ha den utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. För lokalerna finns också lokala bestämmelser från olika myndigheter i landet att ta hänsyn till (hur många personer som får vistas i olika utrymmen, vad lokalerna får användas till, sanitära anordningar med mera). Tillsyn och uppföljning SEDAN 2008 HAR STATENS SKOLINSPEKTION TILLSYN över den verksamhet som finansieras med hjälp av statsbidrag. Skolverket ansvarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten ( 5). Som nämnts i det inledande avsnittet om utlandsskolorna lämnar huvudmannen varje år vissa fastställda uppgifter om skolverksamheten, vilka ligger till grund för Skolverkets uppföljning och utvärdering av skolverksamheten ( 43). Se även 13 i Skolverkets föreskrifter SKOLFS 2008:9. TILLSYNEN innebär att Skolinspektionen vid personliga besök kontrollerar att de bestämmelser som reglerar verksamheten efterlevs och att elevens rätt iakttas. SUF-PÄRMEN 2009 U 23

Utlandsskolor Tillsynen är däremot inte någon utvärdering av skolans kvalitet, utöver bedömningen om kraven är uppfyllda eller inte. Kvalitetsutvärderingen är skolans eget ansvar. Inför ett tillsynsbesök begär myndigheten skriftlig dokumentation över verksamheten. Man vill bland annat se hur statsbidraget används, hur skolan tillämpar behörighetsreglerna, hur undervisningen organiseras och vilken kompetens personalen har. Skolan måste då lämna in en allmän information om verksamheten, utvecklingsplan, arbetsplan, andra måldokument, stadgar, protokoll från årsmöte, årsredovisning och budget, elevprognoser, ledningsorganisation, lärarförteckning, fortbildningsplan, ordningsregler med mera. Tillsynen varar normalt i två dagar. Den eller de som genomför tillsynsbesöket samtalar med ledamöter i skolans styrelse, den egna representanten i skolstyrelsen, rektor, och representanter för lärare, elever och föräldrar. Man tittar på lokaler, utrustning och läromedel och genomför lektionsbesök. Om det riktas kritik mot verksamheten åläggs skolan att vidta åtgärder. Delar av statsbidraget kan hållas inne i avvaktan på att rättelse görs ( 42). Skolan får se ett utkast av den beskrivande delen av tillsynsrapporten innan den publiceras och kan då korrigera sakfel i rapporten. Revision av en utlandsskola kan också om så anses påkallat genomföras av Riksrevisionen ( 43). Statsbidrag STATSBIDRAGET UTGÅR SOM ETT ALLMÄNT FINANSIELLT STÖD TILL skolverksamheten och huvudmannen beslutar själv hur bidraget ska användas ( 23). Bidragen beräknas per kalenderår ( 4). Ytterligare bestämmelser om statsbidragen finns i 24-29, 32 och 37-42. Bidrag beräknas med utgångspunkt från antalet i elever i olika skolformer. Storleken på elevbidragen fastställs årligen av regeringen. Beslut med uppgift om beloppen 6 publiceras i Skolverkets författningssamling, SKOLFS, och finns tillgängligt på Skolverkets hemsida. Regeringsbeslut tas i december för det bidragsår som börjar den 1 januari året därefter. För den reguljära undervisningen utgår också ett bidrag till lokalkostnader. Behörighet SOM TIDIGARE NÄMNTS är motiven för statens stöd till utlandsundervisningen att man vill underlätta rekryteringen av svenskar med barn i skolåldern till arbetsuppgifter i andra länder i de fall då man bedömer att utlandsuppdragen ligger i det svenska samhällets intresse. Kopplingen till svenska intressen har staten försökt göra genom att definiera olika uppdrag och tjänster som föräldrarna kan ha för att deras barn ska anses ge skolan rätt till bidrag. Dessa behörighetsregler eller behörighetskriterier finns definierade i 3 i statsbidragsförordningen. 6 Förordning om belopp för bidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, senaste förordning SKOLFS 2009:1, se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. 24 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor STYRELSEN ANSVARAR för att allt det beslutsunderlag som skolan lämnar till Skolverket för utbetalning av statsbidragen är korrekt. Myndigheten kräver också att varje elevs vårdnadshavare och vårdnadshavarens arbetsgivare fyller i en omfattande blankett som granskas och bedöms av Skolverket innan bidrag kan utgå för nya elever. Blanketten och anvisningar för ansökan är reviderade under 2009 och finns på Skolverkets hemsida, se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. Bidrag per elev i reguljär undervisning FÖR DEN REGULJÄRA UNDERVISNINGEN ges bidrag i förhållande till antal elever. Bidrag utgår bara för behöriga elever. Upp till tio elever är beloppsgränsen per elev densamma. Därefter reduceras beloppet med ett visst antal kronor per elev för varje elev som tillkommer. Om skolan har 54 elever eller fler förändras inte beloppet. För elever i gymnasieskolan utgår ett bidrag per elev oavsett det totala antalet elever. DET GENOMSNITTLIGA ANTALET ELEVER UNDER DE SENASTE TRE ÅREN ligger till grund för bidraget. Denna bestämmelse tillkom för att ge skolorna en bättre framförhållning vid den ekonomiska planeringen och för att skapa ett bidragssystem som var mindre känsligt för tillfälliga svängningar i elevtalen än tidigare. Med hänvisning till 24, tredje stycket, gör Skolverket bedömningen att statsbidrag inte ska utgå för fler elever än 25% över eller under det faktiska antalet behöriga elever. Regeln har tillämpats sedan 1994 i fall där medelvärdet ligger högt över eller mycket under det faktiska antalet behöriga elever. AV BIDRAGET RÄKNAS 75 PROCENT OM MED INDEX ( 25). Vid beräkningen tillämpas indexsystemet Employment Conditions Abroad, ECA, som tar hänsyn till levnadskostnaderna i olika länder och på olika orter. Elevbidrag för reguljär undervisning betalas ut med en fjärdedel vardera i månaderna mars, juni, september och december. Norska och finländska elever ENLIGT BILATERALA AVTAL MED NORGE OCH FINLAND kan en utlandsskola få bidrag även för norska och finska elever enligt de bidragsvillkor som gäller i dessa länder. Avtalen skiljer sig åt såtillvida att norska elever redovisas till Skolverket på samma sätt som svenska elever (med undantag av att behörighetsblanketten inte används för norska elever), medan utlandsskolan själv måste söka bidrag från Finland för de finska eleverna. Överenskommelserna finns i kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. Handledning av distanselever UTLANDSSKOLAN KAN FÅ BIDRAG FÖR HANDLEDNING AV DISTANSELEVER. En förutsättning är att eleverna är behöriga enligt samma kriterier ( 3) som gäller för elever i den reguljära undervisningen. Bidrag ges i förhållande till det antal elever som får handledning. Upp till fem elever är beloppsgränsen per elev densamma. Därefter reduceras beloppet med ett visst antal SUF-PÄRMEN 2009 U 25

Utlandsskolor kronor per elev för varje elev som tillkommer upp till 19 elever. Från och med den tjugonde eleven förändras inte beloppet. Bidragen grundas på antalet elever 15 oktober före bidragsåret ( 32). Beloppen indexomräknas ( 33) enligt samma principer som gäller för elevbidragen till reguljär undervisning, se ovan. Bidrag för handledning av distanselever betalas ut med hälften av beloppet i juni och hälften i december. Kompletterande svenskundervisning EN UTLANDSSKOLA KAN ERBJUDA kompletterande svenskundervisning till en enstaka elev eller till en grupp elever ( 24). För att utlandsskolan ska få statsbidrag till undervisningen krävs att läraren har rätt kompetens och utbildning för undervisningen på samma sätt som lärare i skolans reguljära undervisning ( 21-22). Reglerna för statsbidrag skiljer sig på dessa punkter från dem som gäller för en förening som inte är en utlandsskola utan enbart anordnar kompletterande svenskundervisning. De behörighetskriterier för statsbidrag som rör eleven finns i 24, fjärde stycket. Eleverna ska vara mellan 6 och 20 år. De ska ha minst en svensk vårdnadshavare. De ska ha grundläggande kunskaper i svenska språket innan utbildningen påbörjas och de ska dessutom använda svenskan som dagligt umgängesspråk i hemmet. Bidrag utgår med ett fast belopp per elev och beräknas på antalet elever 15 oktober året före bidragsåret. Bidraget betalas ut med hälften av beloppet i juni och hälften i december. Lokalbidrag FÖR DEN REGULJÄRA UNDERVISNINGEN utgår också ett bidrag som beräknas på kostnaderna för undervisningslokaler ( 28), för närvarande är bidraget 50 procent av de faktiska kostnaderna. Vilka kostnader som får medräknas framgår av Skolverkets föreskrifter om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, SKOLFS 2008:9, se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. Lokalbidraget betalas ut med en fjärdedel i vardera mars, juni, september och december. Beloppet utgår från de beräknade årskostnaderna. Slutavräkning sker i mars året efter bidragsåret mot redovisning av de faktiska kostnaderna. Elevavgifter STORLEKEN PÅ ELEVAVGIFTERNA VARIERAR MYCKET. Styrelsens ambitionsnivå när det gäller verksamhetens kvalitet och utveckling och kostnadsläget i det land där skolan finns är ett par av de faktorer som påverkar kostnaderna. Föräldrars vilja och förmåga att betala avgifter sätter självklart gränser. Avgiftsnivån och kvaliteten kan vara avgörande i konkurrensen med andra utbildningsalternativ. 26 SUF-PÄRMEN 2009 U

Utlandsskolor Statsbidragsförordningen medger att elevavgifter får tas ut. Svenska staten sätter dock gränser för storleken genom att stipulera att avgifterna ska vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader för verksamheten och det statsbidrag som lämnas, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten ( 19). SUF har hävdat att Skolverket i egenskap av svensk myndighet omöjligt kan bedöma huruvida en utlandsskolas kostnader är rimliga eller avgifter är skäliga annat än i förhållande till enbart svenska förhållanden vilket enligt SUF inte ger en rättvis bedömning. SUFs förslag till formulering av 19 löd: De kostnader för verksamheten som inte täcks av statsbidrag eller andra bidrag får täckas genom att huvudmannen för skolan tar ut elevavgifter eller på annat sätt. När skolan även tar emot andra elever än sådana som ger skolan rätt till statsbidrag kan man hävda att dessa subventioneras av statsbidragen om deras avgifter för undervisningen inte anpassas till en högre nivå. Samtidigt kan fler elever ge bättre underlag för fler och kvalificerade lärare. Fler elever kan också innebära en bättre social miljö för eleverna och göra undervisningen mer flexibel. Styrelsen gör klokt i att diskutera även dessa aspekter när nivån på avgifterna ska fastställas. Termins- eller läsårsavgift kan fastställas av årsmötet eller styrelsen beroende på vad som sägs i skolans/skolföreningens stadgar. För elever som börjar eller slutar under pågående termin gäller ofta särskilda regler. En modell är följande: o o o Avgiften för läsåret betalas i två omgångar, 60% vid höstterminens början och 40% vid vårterminens början. Elev som börjar vid vårterminens start betalar 60% av årsavgiften. Elev som börjar under pågående termin betalar full terminsavgift om eleven börjat före 1/10 och 1/3. o Elev som börjar 1/10-1/12, respektive 1/3-1/5 betalar 80% av avgiften och elev som börjar efter 1/12 och 1/5 betalar 60%. o Elev som lämnar skolan under pågående termin betalar full avgift. Undantag görs endast om flyttningen meddelats skriftligen före terminens start. o För elev som lämnar efter 1/12 respektive 1/5 lämnas ingen nedsättning. De flesta skolor tar ut en anmälningsavgift som inte återbetalas om elevplatsen inte utnyttjas. SKOLOR MED DISTANSELEVER bör beakta att dessa betalar hel, eller i vissa fall en av staten subventionerad, avgift till distansutbildaren för undervisningen (Sofia distans eller Värmdö distans), medan elevens avgift till skolan ska täcka kostnaderna för den handledning som skolan erbjuder. Stipendier Elever vid utlandsskolor kan söka stipendier från Utrikeshandelsföreningens (tidigare Exportföreningens) Stipendiefond för svensk utlandsungdom. För information se kapitlet Skolmyndigheter och andra organisationer. SUF-PÄRMEN 2009 U 27

Föreningar för kompletterande svenskundervisning Föreningar för kompletterande svenskundervisning KOMPLETTERANDE SVENSKUNDERVISNING eller utökad svenskundervisning vid en internationell skola bedrivs på närmare 150 platser runt om i världen. Totalt deltar mer än 3800 elever i undervisningen, varav 1900 i Europa, 1000 i USA och Canada, 500 i Asien, 300 i Australien och 100 i Afrika och Latinamerika. 95 procent av eleverna befinner sig på grundskolenivå och de flesta tillhör de lägre årskurserna. Huvudman för undervisningen är i regel en skolförening eller föräldraförening som har till enda uppgift att erbjuda svenskundervisning som komplement till annan utbildning. Av kapitlet om utlandsskolor framgår dock att även utlandsskolorna kan ta emot elever för kompletterande svenskundervisning. FÖR UNDERVISNINGEN FINNS EN SÄRSKILD KURSPLAN. Till denna har Skolverket också tagit fram pedagogiska handledningar, en för undervisning i motsvarande årskurs 1-6 och en för årskurs 7-9. Se kapitlet Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument. UNDERVISNINGSFORMEN BESKRIVS UTFÖRLIGARE i den handbok som vänder sig till styrelser i föreningar med ansvar för kompletterande svenskundervisning. Där finns också en genomgång av de villkor för statsbidrag som gäller sådana föreningar. Villkoren skiljer sig till viss del från vad som gäller för utlandsskolor som tar emot elever till kompletterande svenskundervisning. 28 SUF-PÄRMEN 2009 U

Svensk sektion internationell skola Svensk sektion internationell skola FÖR NÄRVARANDE FINNS SVENSKA SEKTIONER vid tre internationella skolor. Det är regeringen som godkänner denna undervisningsform, medan beslut om godkännande för kompletterande svenskundervisning fattas av Skolverket. Längst har verksamhet bedrivits vid Lycée International i Saint Germain-en-Laye utanför Paris. Skolan grundades 1952 och är i dag en statlig skola, där eleverna får en fransk skolutbildning från förskola till gymnasium. Alla elever är dessutom inskrivna i någon av de tio nationella sektionerna. Den svenska sektionen bildades 1971 och har stått modell för de senare tillkomna svenska sektionerna vid andra internationella skolor. PÅ 1990-TALET INLEDDES EN FÖRSÖKSVERKSAMHET med utökad svenskundervisning vid tre amerikanska internationella skolor i Genève, Paris och Warszawa. Svenskundervisningen, som leddes av den svenska skolföreningen på respektive ort, integrerades i den internationella skolans reguljära undervisning och ingick därmed i elevernas ordinarie skoldag. Då internationella skolor har elever i väldigt många språkgrupper är det inte alltid självklart att det går att göra en svensk språksektion. Föräldrar som representrar andra språk kan vilja erbjuda liknande undervisning för sina barn. Detta kan skapa oro och motsättningar i föräldragrupperna. Modersmålsundervisningen konkurrerar också med andra skolaktiviteter och skoledningen kan tycka att det skapar schemamässiga svårigheter med olika språkinriktningar. EFTER FÖRSÖKSPERIODEN GODKÄNDE REGERINGEN att utökad svenskundervisning fick bedrivas vid den internationella skolan i Genève och vid amerikanska skolan i Warszawa 7. I beslutet anges villkoren för statsbidrag. Vi har i kapitel 5 berört vad som skiljer dessa från vad som gäller för bidrag till kompletterande svenskundervisning. Förordningstexten kan sökas via Skolverket dokumensamling. I DAG ANORDNAS UTÖKAD SVENSKUNDERVISNING vid två av de ovan nämnda skolorna, nämligen den i St Germain-en-Laye och den i Warszawa. Regeringen har senare också godkänt en svensk sektion vid den internationella FN-skolan i Hanoi. 7 SKOLFS 1998:30 Förordning om statsbidrag till svensk undervisning vid International School of Geneva och American School of Warzaw SUF-PÄRMEN 2009 U 29

Andra former av undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar Andra former av undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar SVENSKA STATEN STÖDER OCKSÅ andra former av utbildning för utlandssvenska barn och ungdomar än den som ges av föreningar med kompletterande svenskundervisning, svenska sektioner vid internationella skolor och utlandsskolor. DISTANSUNDERVISNING KAN VARA ETT ALTERNATIV för elever som vill läsa en hel svensk utbildning. Eleverna kan också välja att läsa enstaka ämnen på distans. Ofta handlar det om att eleven för fortsatta studier vill få betyg och behörighet i något eller några ämnen, framför allt svenska språket. För mer information om behörighet och fortsatta studier i Sverige se kapitlet Studera i Sverige. För subventionerade distansstudier gäller att eleverna uppfyller behörighetskriterier enligt statsbidragsförordningen 3. Kriterierna gäller dock inte elever som läser ämnet svenska, där samma behörighetskriterier tillämpas som för den kompletterande svenskundervisningen. Den subventionerade distansutbildningen upphandlas av Skolverket genom anbud. För närvarande är det Sofia distans som ansvarar för undervisning i årskurserna 7-9 och Värmdö distans som ansvarar för gymnasieutbildningen. Mer information kan man få både från distansutbildarna och från Skolverket. Se kapitlet Skolmyndigheter och andra organisationer. SKOLGÅNG I SVERIGE är ett annat alternativ som utlandssvenska familjer kan välja för sina barn från och med årskurs 7. Enligt Förordning om statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige (SFS 1996:565), kan staten ge bidrag till den huvudman som svarar för utbildningen. I de flesta fall går eleverna då i någon av de tre riksinternatskolorna: Grennaskolan, Lundsbergs skola eller Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, SSHL. Dessa skolor har dessutom särskilda avtal med staten om bidrag för utbildningen av utlandssvenska elever. EUROPASKOLOR är ett begrepp som avser skolor som i första hand är till för elever vars föräldrar är anställda inom EUs administration och organ. I mån av plats tar skolorna även emot andra elever till en subventionerad kostnad. Det finns för närvarande Europaskolor på ett tiotal platser. Skolorna är indelade i tre stadier från förskola till gymnasium och undervisningen bedrivs i olika språksektioner. Svensk sektion finns vid två skolor, en i Luxemburg och en i Bryssel. På andra skolor kan svenska elever gå i andra språksektioner, till exempel engelsk eller tysk. Utbildningen har en egen läroplan. På gymnasienivå leder studierna till en europeisk studentexamen, European Baccalaureat, EB. 30 SUF-PÄRMEN 2009 U

Nätverk - fortbildning Nätverk - fortbildning STYRELSELEDAMÖTER KAN KÄNNA SIG ensamma och villrådiga i sin roll som ansvariga för en skolförenings ledning och verksamhet. Vad är det som gäller? Vilket ansvar har jag? Hur ska vi lösa personalfrågorna? Skolföreningarna är ofta små och styrelseledamöter kan sakna kollegor och andra att utbyta idéer och erfarenheter med. Som tidigare påpekats är det viktigt att styrelsen ser över behovet av sin egen utbildning och fortbildning i frågor som rör styrelsearbete och annat som rör undervisningen. Detta är ett område som alltför lätt glöms bort. SUF-pärmen är tänkt att vara ett stöd i konkreta frågor. Att få träffa andra som arbetar med samma typ av verksamhet och som ställs inför samma typ av frågor som man själv ger också erfarenheter som är nyttiga och användbara i det egna styrelsearbetet. DET KAN OCKSÅ VARA EN GOD RUTIN ATT VARJE ÅR särskilt när det valts in nya ledamöter i styrelsen avsätta viss tid för att gå igenom villkoren för verksamheten, lagar och förordningar, SUFs roll, etiska regler för styrelsearbetet, vikten av att särskilja sina roller som styrelseledamot och förälder och åtskillnaden mellan styrelsearbete och det pedagogiska arbetet, där det är rektor/lärare som leder verksamheten. UTBILDNINGSDAGAR OCH NÄTVERKSTRÄFFAR för skolföreningarnas styrelseledamöter är därför sådant som bör finnas med i planeringen. Man upptäcker att man inte är ensam, utan har ett stort nät av kollegor som man kan kontakta för stöd och råd, om det längre fram uppstår frågor i den egna verksamheten. Det kan ibland kännas både dyrt och jobbigt att avsätta tid men på sikt är det i de flesta fall en god investering både för styrelsearbetet och därmed också för skolverksamheten. Fortbildning för styrelseledamöter bör vara lika självklart som att lärare ska erbjudas möjligheter till pedagogisk utveckling. VARJE ÅR I AUGUSTI hålls i Stockholm en konferens som rör den svenska undervisningen utomlands. Den innehåller allmän information om utlandsundervisningen men erbjuder också olika seminarier för styrelseledamöter och för lärare. REGIONALA NÄTVERKSTRÄFFAR har organiserats och återkommer mer eller mindre regelbundet i Tyskland, södra Europa och Nordamerika. Programmet brukar innehålla delar som vänder sig dels till styrelseledamöter dels till lärare. SUF-PÄRMEN 2009 U 31

Marknadsföring Marknadsföring DE SVENSKA SKOLFÖRENINGARNA I UTLANDET är små företag med föräldrarna som mycket medvetna kunder. Redan genom sin litenhet är skolverksamheten ömtålig för variationer i elevantalet från ett år till ett annat. Osäkerheten förstärks av att omsättningen på elever är stor genom in- och utflyttningar. Det är viktigt att genom en kontinuerlig, aktiv marknadsföring informera dem som kan tänkas ge råd till och påverka utflyttande föräldrar. Följande faktorer är värda att beakta: Beslutet om vilken skola barnen ska gå i fattas nästan alltid vid utflyttningen. Väl utflyttade stannar barnen som regel i den skola där de börjat. Vad många inte tänker på när familjen lämnar Sverige är att barn och ungdomar som ska återvända för att fortsätta sina studier då också måste kunna dokumentera sina kunskaper i svenska. Därför är det bra att informationen om möjligheterna att läsa svenska når fram till "opinionsbildarna" i Sverige. Dit hör skolmyndigheter, SUF, Svenskar i världen, UD, ambassader, personalavdelningar på företag med dotterbolag på orten, dotterbolagen själva, Exportrådet, Handelskammare, eventuellt också skolor i Sverige, föräldrar som tidigare haft barn som deltagit i svenskundervisningen och kanske tidigare elever. I marknadsföringen är det väsentligt att styrelsen gör klart, inte bara för "kunderna" utan också för sig själv, på vilka grunder man anser att svenska barnföräldrar ska välja den svenska utlandsskolan i konkurrens med andra skolor eller varför det är viktigt att komplettera med svensk undervisning ett par timmar per vecka. Det är viktigt för styrelsen att veta vad det är man vill sälja. Berätta hur skolföreningen arbetar, tala om vilka mål som lärare och styrelse har, visa utvecklingsplaner och kvalitetsutvärderingar. Informationen varierar i ambitionsnivå från skolförening till skolförening. I dag fyller informativa hemsidor den viktigaste funktionen, men kontinuerliga påminnelser till "opinionsbildarna" ovan är en bra kanal. NÄR DET GÄLLER HEMSIDORNA är det viktigt att tänka på målgrupperna. Vänder man sig till sina elever, personal och styrelse ser informationen ut på ett sätt. Vill man nå framtida elever och deras föräldrar ser informationen ut på annat sätt. Det är angeläget att fundera över vad man vill uppnå med sin hemsida och vem som ska komma åt informationen. Det är också viktigt att tänka igenom ansvarsfrågor och säkerhetsfrågor när det gäller innehållet på hemsidan. Ur marknadsföringssynpunkt är det viktigt att informera SUF och skolmyndigheterna om ändringar i webbadresser, så att länkar kan uppdateras. Många hittar skolföreningarna via dessa kanaler. Att finnas med flera sökord på olika sökmotorer kan vara ett annat sätt att nå ut. 32 SUF-PÄRMEN 2009 U

Marknadsföring På SUFs hemsida (http://www.suf.c.se) presenteras all utlandsundervisning. Detaljerad information om respektive skola får man genom en länk till skolans egen hemsida. Därmed vilar ansvaret för uppdatering av informationen på den egna skolan. DET KAN OCKSÅ VARA VÄRT ATT PÅMINNA OM att mun-mot-mun-metoden är en av de viktigaste informationsvägarna och att de bästa ambassadörerna" för verksamheten är nöjda föräldrar och elever som också aktivt informerar om möjligheterna till svensk undervisning. SOM EN DEL AV UTVECKLINGSPLANEN kan styrelsen ta fram förslag till aktiviteter som kan göras lokalt: Ta fram potentiell målgrupp för undervisningen, det vill säga en lista på företag, institutioner, svenskkolonin, föreningar, klubbar, svenska kyrkan med flera. Håll dessa kontinuerligt informerade om skolan och dess aktiviteter. Informera om hur undervisningen läggs upp, aktuellt elevantal m m. Tänk på ambassader/konsulat som rekryteringsinstrument. Håll öppet hus, bjud in till lektioner! Sprid information om skolverksamheten. Utse en PR-ansvarig i styrelsen. Försök få en representant för "opinionsbildare" med i styrelsen. Utse en referensfamilj i Sverige. SUF är en pool för information om den svenska undervisningen utomlands. Se därför till att SUF alltid har aktuell information från skolan! SUF-PÄRMEN 2009 U 33

Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument SFS, det vill säga förordningar i Svensk Författningssamling kan sökas via Riksdagens hemsida (http://www.riksdagen.se), där de finns under rubriken Dokument. SKOLFS kan sökas via Skolverkets hemsida (http://www.skolverket.se) där de finns under huvudrubriken Lagar & Regler. I SUF-handboken är flertalet dokument länkade för att underlätta en snabb förflyttning till respektive handling. I några fall finns fulltexten av dokumenten bland bilagorna. Dessa innehåller ändringar till och med år 2008. Grundbestämmelser för utlandsskolorna I det inledande kapitlet om svensk undervisning utomlands beskrivs bakgrunden till att riksdagen beslutat att stödja undervisningen för utlandssvenska barn och ungdomar. Den förordning som gäller stödet till utlandsskolorna är Förordning om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS 1994:519. Finns även som bilaga. Som komplement till denna förordning har Skolverket utfärdat Föreskrifter om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, SKOLFS 2008:9. Även den finns som bilaga. Skolverkets representant i styrelsen för en utlandsskola, Bilaga till SKOLFS 2008:9 (bilaga) Utvecklingsplan för utlandsskolor, SKOLFS 1994:43 finns även som bilaga Statsbidrag Villkoren för statsbidrag anges i den ovan nämnda SFS 1994:519. I Skolverkets föreskrifter SKOLFS 2008:9 finns dessutom i 7 en specifikation av villkoren för bidrag till skolans lokalkostnadeer. Andra dokument som rör statsbidragen: Förordning om belopp för bidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, senaste lydelse SKOLFS 2009:1. Finns även som bilaga. Ny förordning utkommer årligen i januari. Blanketter och information som rör ansökan om elevbidrag ( behöriga elever) Överenskommelse med Norge (bilaga) Överenskommelse med Finland (bilaga) Kompletterande anvisningar om behörighetsvillkor för finländska barn (bilaga) 34 SUF-PÄRMEN 2009 U

Förordningar, föreskrifter och andra viktiga dokument Skolarbetet Lagar, förordningar och andra generella bestämmelser för skolverksamheten kan enklast sökas via Skolverkets hemsida under huvudrubriken Lagar & Regler. Där finns bland andra följande dokument: Skollagen SFS 1985:1110 Grundskoleförordningen SFS 1994:1194 Gymnasieförordningen SFS 1992:394 Läroplanen för grundskolan Lpo 94, SKOLFS 1994:1 och Läroplanen för gymnasieskolan Lpf 94, SKOLFS 1994:2 Betyg m m (grundföreskrifter) Via SKOLFS kan man söka en lång rad dokument som bland annat rör betyg och betygskriterier, kursplaner och programmål. Andra handlingar som specifikt rör utlandsskolorna är Reguljär gymnasieutbildning vid vissa utlandsskolor, SKOLFS 1999:9 finns även som bilaga Uppgiftsinsamling Skolverkets föreskrifter, SKOLFS 2000:157, ändring 2007:36. (de uppgifter som utlandsskolorna ska lämna specificeras i förordningens bilaga 9) Svenska utlandsskolor i siffror En årlig rapport som innehåller information om lärare och elever, skolornas lokalisering och även uppgifter om betyg och kostnader. Kompletterande svenskundervisning Kursplan för kompletterande svenskundervisning, SKOLFS 2000:152 Finns även som bilaga. Skolverkets kommentar till kursplanen (bilaga) Pedagogisk handledning för kompletterande svenska åk 1-5 (pdf-fil, 466 kb) Praktisk handledning för kompletterande svenska åk 6-9 (pdf-fil, 561 kb) Skolgång i Sverige Bidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige, SFS 1996:565 Distansundervisning Distansundervisning - Skolverkets information (pdf-fil, 592 kb) Sofia Distans Värmdö Distans SUF-PÄRMEN 2009 U 35

Litteratur och skolmateriel Litteratur och skolmateriel Föreningsteknik De böcker som nämns här gäller svensk föreningsteknik. Då varje land har sina bestämmelser och förordningar för föreningsliv är det viktigt att lokalt vara informerad om vilka lagar och föreskrifter som gäller. En allmän hjälpreda om hur man arbetar i en förening kan ändå vara bra att ta till i olika situationer. Böckerna ger handledning för styrelsen och för enskilda ledamöter/medlemmar. Aktiva möten. Lennart Lindberg, Esselte Studium 1983 Bokföring för ideella föreningar. Björn Lundén Information 2008 Fungerande förening: en liten hjälpreda i förenings- och sammanträdesteknik. Sven H Eklöf, Jan Wulff. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), 1996 Handledning för stiftelser och ideella föreningar. Skatteverket. Fritzes Offentliga publikationer 2008 Ideella föreningar. Skatt, ekonomi, juridik. Björn Lundén Information 2008 Ideella föreningar. Regler, redovisning och skatter. Jonas Grahn. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers / Studentlitteratur 2007 Revision I föreningar. Praktisk handbok för revisorer och styrelse. Björn Lundén Information 2008 Sammanträdesteknik. Handbok för effektivare möten och förhandlingar. Jan Frankenberg, Eric Nytell. Allmänna förlaget 1991 Styrelseboken. Praktisk handbok för styrelsearbete i bolag, föreningar och stiftelser Björn Lundén Information 2006 Stipendier Alla dessa fonder och stiftelser. Lennart Frii. Lehmanns Förlag 1985 Fonder och stipendier i Sverige 2008-2009. K Dahlberg. Svensk Stipendieförmedling 2008 Kulturfonder i Sverige. Praktisk handbok för dig som söker stipendier. K Lehsmann, W Odelberg. Norstedts 1999 Stipendiefonden för svensk utlandsungdom. www.utrikeshandelsforeningen.se. 36 SUF-PÄRMEN 2009 U

Litteratur och skolmateriel Läromedel och skolmateriel Läromedel som passar för den kompletterande svenskundervisningen, katalog från Liber Almqvist & Wiksell, adress se kapitel 14. Beställning av böcker och annat materiel kan göras via Interservice AB i Alingsås, adress se kapitel 14. Söka böcker och författare: använd länk till Libris på SUFs hemsida. Läromedel i svenska som främmande språk, litteraturtips med mera på Svenska Institutets hemsida och Skolverkets hemsida/tema modersmål, se kapitlet Skolmyndigheter och andra organisationer. Kvalitetsarbete Om kvalitetsarbete i skolan kan man läsa mycket på hemsidan hos Skolverket, se Skolmyndigheter och andra organisationer. Att granska och förbättra kvalitet. Om kvalitetsutveckling i skolan. K Hedwall, G Olsson, B Skjönberg, K Wester m fl. Myndigheten för skolutveckling 2003. Tvåspråkighet - svenska som andra språk Andraspråksundervisning för skolframgång en modell för utveckling av skolans språkpolicy. Jim Cummins, I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000. Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk 2001. Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Gunilla Ladberg. Liber 2003 Internetsidor: http://modersmal.skolverket.se. Har även information till föräldrar och barn http://www.lhs.se/sfi. På Nationellt centrums hemsida kan man läsa mer om Svenska som andraspråk Invandrarbarnen och tvåspråkigheten. Gunnar Tingbjörn, Liber Läromedel/Utbildningsförlaget 1981 Language awareness at The International High School. Anthony DeFazio, In: L. Van Lier & D. Corson (eds.), Knowledge about Language. Vol. 6. Encyclopedia of Language and Education (pp. 99-107). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, Inc. 1997 Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Jim Cummins, Clevedon: Multilingual Matters 2000. Life with Two languages. An introduction to Bilingualism. Francois Grosjean, Harvard University Press 1982 Lära svenska: om språkbruk och modersmålsundervisning. Ulf Teleman. Almqvist & Wiksell 1991 Minoritet, språk och rasism. Tove Skutnabb-Kangas, Liber 1986 SUF-PÄRMEN 2009 U 37

Litteratur och skolmateriel Multilingual Education in Practice. Using Diversity as a Resource. Jim Cummins & Sandra Schechter, (eds), Portsmouth: Heinemann 2003. Negociating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Jim Cummins, Ontario: California Association for Bilingual Education 2001. Om tvåspråkighetens problematik. Els Oksaar, Språklärarnas medlemsblad 19, s 5-15 School effectiveness for language minority students. Wayne Thomas, & Virginia Collier, NCBE Resource Collection Series, No. 9. George Washington University 1997. E-bok Skolframgång och tvåspråkig utbildning. Axelsson, M, I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg, Lund: Studentlitteratur. 2004 Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Inger Lindberg. Natur och Kultur 2005. Språkbruk och språkutveckling i skolan. Jan Anward, Liber 1983 Svenska som andraspråk. Lärarbok 1 och 2. Eva Cerù. Sica Läromedel 2007 Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under förskoleåldern. Leonore Arnberg. 1988. Rev. och uppdaterad av Kamilla György-Ullholm. Wahlström & Widstrand 2004 Tala många språk. Gunilla Ladberg. Carlssons förlag 2000 Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga familjer. Språkforskningsinstitutetet i Rinkeby i samarbete med Skolverket Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Liten språklära för föräldrar. Gunilla Ladberg. G. Ladberg Pedagogik & språk, cop. 1999 Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Kenneth Hyltenstam (red). Studentlitteratur 1996. Utlandssvenska barns tvåspråkighet. Els Oksaar, Läroplansdebatt, specialutgåva av tidskriften PM från SÖ augusti 1982 Utlandssvenskar och utlandssvenska barn Hemma och borta. Utlandssvenska elevers skolgång i Sverige. Skolverket, Rapport 200 med brevväxlingsstudien Skola för vagabonder och bofasta. 2001 Skolgång borta och hemma, SOU 1966:55 Svenskar i världen. Tidskrift som utges av Föreningen för svenskar i världen Svensk skola i världen, SOU 1992:93 Svensk undervisning i utlandet, SOU 1977:21 Sverigekontakt. Tidskrift som utges av Riksföreningen Sverigekontakt UD-barnens uppväxtmiljö och utveckling. Barbro Hall och Gunnila Masreliez- Steen, Utrikesdepartementet, Liber/Allmänna förlaget 1982 38 SUF-PÄRMEN 2009 U

Studera i Sverige Studera i Sverige INFÖR ÅTERFLYTTNING TILL SVERIGE ställs många frågor om vilka regler som gäller, framför allt i fråga om intagning i gymnasieskola och antagning till universitet och högskolor, men också för den som återvänder på lägre nivåer. Du får en ny elev! MED BROSCHYREN DU FÅR EN NY ELEV vill SUF lyfta fram erfarenheter som delas av många svenska barn och ungdomar som har bott och gått i skola i utlandet men som flyttat till Sverige. Erfarenheter som det kan vara svårt för lärare och klasskamrater att förstå och sådant som det är svårt att förklara på egen hand. Ge foldern till elever/föräldrar som ska flytta tillbaka till Sverige, så att de där kan ge den vidare till lärare/rektorer på elevens nya skola. Foldern finns som bilaga. Gymnasial utbildning TILL OCH MED LÄSÅRET 2010/2011 kan eleverna välja mellan 17 gymnasieprogram. Alla program är treåriga och ger behörighet för studier på högskola. På de flesta programmen väljer eleven specialinriktning på studierna efter ett år. Gymnasieprogrammen omfattar 2 500 poäng, men den garanterade undervisningstiden varierar. På NV-, SP- och det estetiska kprogrammet är den 2 180 timmar (à 60 minuter) och på övriga progam 2 430 timmar. Ämnena är indelade i kurser. Kurserna omfattar 50, 100, 150 eller 200 poäng. Enstaka större kurser finns. Samtliga program har åtta kärnämnen engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska (alternativt svenska som andraspråk) och religionskunskap. Tillsammans omfattar kärnämnena 750 poäng. Genom lokala kurser kan skolor ha olika profil på sin utbildning. Betyg sätts efter varje avslutad kurs. Efter gymnasieutbildningens slut får eleven ett slutbetyg, vilket är en sammanställning av betygen i alla kurser som ingår i studievägen. I gymnasieskolan tillämpas en betygsskala som omfattar fyra nivåer: IG, G, VG och MVG, dvs Icke Godkänd, Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd. SUF-PÄRMEN 2009 U 39

Studera i Sverige En ny gymnasieskola HÖSTEN 2011 FÖRÄNDRAS DEN SVENSKA GYMNASIESKOLAN. Det blir tuffare att komma in på gymnasiet samtidigt som kraven för att bli behörig till fortsatta studier skärps. Programstrukturen förändras och studierna avslutas med en examen, antingen en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. DEN NYA GYMNASIESKOLAN består av sex studieförberedande och tolv yrkesförberedande program. De första består av ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Yrkesprogrammen är: barnoch fritid, bygg- och anläggning, el- och energi, fordon och transport, handel och administration, hantverk, hotell och turism, industriteknik, naturbruk, restaurang och livsmedel, VVS och fastighet samt vård och omsorg. Alla program omfattar liksom tidigare 2500 poäng. Dessa utgörs av åtta gymnasiegemensamma ämnen (tidigare kärnämnen), karaktärsämnen, elevens individuella val och ett gymnasiearbete (tidigare projektarbete). Bland de gemensamma ämnena har historia ersatt estetisk verksamhet. På yrkesprogrammen omfattar de gemensamma ämnena 50 eller 100 poäng, medan de i de högskoleförberedande programmen varierar mellan 50 och 300 poäng. KRAVEN FÖR EXAMEN är att eleven har godkända betyg i minst 90 procent av programmets 2500 poäng. I svenska, engelska, matematik och på gymnasiearbetet måste eleven ha minst godkänt. På de studieförberedande programmen gäller kravet på godkänt 300 p svenska, 200 p engelska och 100 p matematik. På de yrkesförberedande programmen krävs godkänt också i de viktigaste yrkeskurserna. Den som har högskoleförberedande examen har också grundläggande behörighet för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Elever med yrkesexamen ska ha rätt att läsa in de kurser i svenska och engelska som krävs för sådan behörighet. SAMTIDIGT INFÖRS EN NY BETYGSSKALA, A-F. Eleverna får betyg efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete. Det bästa betyget är A. Lägst betyg för godkänt är E. Den som får betyget F uppfyller inte kriterierna för godkänt. Om underlag för bedömning saknas får eleven i stället ett streck i betyget. Vid ansökan till universitet och högskolor omvandlas betygen så att A motsvarar 20 poäng, B 17,5 poäng, C 15 poäng, D 12,5 poäng och E slutligen 10 poäng. MER INFORMATION om den svenska gymnasieskolan finns på Skolverkets hemsida. Sök under rubriken FÖRSKOLA OCH SKOLA / Gymnasieskolan. Intagning i gymnasieskolan KOMMUNERNA ÄR SKYLDIGA att erbjuda samtliga ungdomar i kommunen utbildning på nationella program i gymnasieskolan fram till och med vårterminen det år då eleverna fyller 20 (skollagen 5 kap). En förutsättning är att eleven inte redan tidigare har gått igenom någon form av gymnasieutbildning. Gymnasieskolan eller skolförvaltningen i den kommun som ansökan avser kan ge ytterligare information om intagningen. 40 SUF-PÄRMEN 2009 U

Studera i Sverige Behörighet ELEVEN MÅSTE VARA BEHÖRIG FÖR ATT KOMMA IN i gymnasieskolan. Kraven är att eleven har gått ut sista årskursen i grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. ELEVER MED UTLÄNDSKA BETYG ska kunna dokumentera att de har kunskaper i svenska, engelska och matematik motsvarande årskurs 9. Engelskan och matematiken finns ju oftast som ämnen i det utländska betyget. Om de saknas eller inte skulle anses motsvara inträdeskraven för gymnasieskolan i Sverige, kan formell behörighet i dessa ämnen liksom i svenskan - skaffas genom att eleven läser på distans, se kapitlet om Andra former av undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar. En annan möjlighet för eleven att bli formellt behörig med betyg är att genomgå prövning. Detta har alla rätt till enligt grundskoleförordningens 7 kap 16. Prövningen kan gälla hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen och ämnesblock som ingår i utbildningen. Ibland kan även lärares intyg från den kompletterande svenskundervisningen fungera som dokumentation av elevens kunskaper förutsatt att redovisningen kan relateras till kursplanen. Intygen kan gärna kombineras med elevens resultat från nationella prov. Kontakta mottagande skola för information kring kraven på dokumentation i varje enskilt fall och information om tider som rör intagningen. Uppgifterna kan variera mellan kommuner och skolor. Urval När antalet platser i gymnasieskolan är färre än antalet sökande görs en fördelning. Hur urvalet ska göras beskrivs i gymnasieförordningens sjätte kapitel. ETT BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER AVSÄTTS I EN FRI KVOT. Här tar man in elever som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande, eller som kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. Elever med utländska betyg söker alltså in till gymnasieskolan i denna urvalsgrupp. Antalet platser i den fria kvoten ska utökas om utlandssvenska elever söker till en utbildning. Med utlandssvenska elever menas de vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare (Skollagen 1 kap 17 ). Bestämmelsen tillkom när riksdagen beslöt att göra det möjligt för utlandssvenska elever som vill gå i skola i Sverige att välja även andra skolalternativ än riksinternatskolorna. FÖR ÖVRIGA SÖKANDE delas platserna på två grupper i proportion till antalet förstahandssökande i varje grupp: enbart slutbetyg från årskurs 9 och slutbetyg från årskurs 9 i kombination med intressepoäng. Meritvärdering EN SÖKANDE SOM TVÅ ELLER FLERA GÅNGER I FÖLJD anger den aktuella studievägen som förstahandsönskemål får tillgodoräknas poäng för intresse för sökt SUF-PÄRMEN 2009 U 41

Studera i Sverige utbildning. En sökande får också tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet - efter avslutad grundskola - inom det område som utbildningen avser. Poäng för betyg utgörs av medelvärdet av den sökandes slutbetyg. Ansökan och intagning ANSÖKAN OM ATT TAS IN PÅ ETT NATIONELLT PROGRAM skickas till intagningsnämnden för gymnasieskolan i den sökandes hemkommun. Om ansökan avser ett nationellt program som anordnas av annan kommun eller av ett landsting, kommer ansökan att vidarebefordras av intagningskansliet. Ansökningstiden är 1 februari för kommande hösttermin. Detta gäller även när ansökan avser studier som ska påbörjas i årskurs 2 eller 3 på gymnasiet. Senast erhållna betyg ska bifogas ansökan. EN PRELIMINÄR INTAGNING GÖRS I APRIL. Elever som går i treterminsskolor hinner komplettera med sitt andra betyg. Slutintagningen och meritvärdering av betyg sker före midsommar. Helst bör man då ha hunnit skicka in slutbetyg. Om detta inte finns använder intagningsenheten det senaste betyget som de fått. En sökande kan tas in vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Slutföra utomlands påbörjade gymnasiestudier i Sverige ELEVER SOM ÅTERVÄNDER TILL SVERIGE mitt i en utländsk utbildning på gymnasienivå har i vissa fall haft svårt att få tillgodoräkna sig de studier som gjorts i utlandet. SUF beskrev dessa svårigheter för regeringen, som uppdrog åt Skolverket att ta fram en information om hur den utländska utbildningen ska kunna värderas. I dagsläget kan man bland annat söka information under rubriken Kursplaner & betyg på Skolverkets hemsida. För den som ska börja årskurs 1 i gymnasiet gäller vad som sagts ovan om intagning i gymnasiet. För inträde i senare årskurser är det rektor vid den mottagande gymnasieskolan som beslutar om intagningen. BETYG OCH INTYG FRÅN EN UTLÄNDSK UTBILDNING ska värderas av den mottagande gymnasieskolan. Oavsett om man studerat en längre eller kortare tid utomlands får man räkna med att göra vissa kompletteringar för att kunna få ett slutbetyg. TILLGODORÄKNANDE av studier tidigare studier kan endast ge betyget Godkänd, vilket kan vara en nackdel när eleven senare ska söka vidare till högskolan. Eftersom den svenska gymnasieskolan består av kurser så är det kurser som kan tillgodoräknas. Man kan inte automatiskt få ett helt läsår tillgodoräknat. Det är rektorn på den mottagande gymnasieskolan som med utgångspunkt från uppvisade betyg, intyg eller liknande sätter detta betyg. Bedömningen av utländska betyg för tillgodoräknande är kostnadsfri. 42 SUF-PÄRMEN 2009 U

Studera i Sverige PRÖVNING ÄR ETT ANNAT SÄTT ATT BEDÖMAS. Med en prövning kan eleven även få högre betyg och behöver inte nöja sig med att enbart bli godkänd. Eleven har rätt till prövning på alla kurser som ingår i den individuella studieplan som läggs upp för honom eller henne. Har eleven väl fått ett betyg så går det inte att senare göra en prövning. Eleven bör alltså redan från början ha klart för sig om ett tillgodoräknande med betyget Godkänd är nog eller om det finns anledning att satsa på ett högre betyg. Prövning får kosta högst 500 kronor. Antagning till universitet och högskolor FÖR STUDENTER MED UTLÄNDSK UTBILDNING finns det flera saker att tänka på inför anmälan till kurser eller utbildning vid universitet och högskolor i Sverige. Antagningen styrs av tre centrala begrepp, nämligen behörighet, urval och meritvärdering, men studenten kan också själv förbereda sig för studierna på olika sätt. Antagningssystemet är komplicerat och den som verkligen vill komma in på en planerad utbildning gör klokt i att ta reda på vad som gäller. Man bör ta kontakt med högskolan eller universitetet och kontrollera vilka krav som ställs på behörighet, tänka på att platserna fördelas till olika urvalsgrupper och att det sedan också är viktigt att bevaka antagningen av reserver. Till populära utbildningar räcker det inte alltid att ha toppbetyg. Det förekommer, till exempel för läkarutbildning, att studieplatserna lottas ut, då fler sökande än de som kan tas emot har maximala poäng. I högskolornas utbildningskataloger, som oftast också finns på Internet, kan man se vilka kurser som ges varje termin eller kanske bara startar en gång per år. Där står vilken behörighet kursen kräver, hur platserna fördelas på olika urvalsgrupper och hur antagningen och fördelningen av platser går till. Det är också klokt att ta kontakt med studievägledningen på högskolan och gärna också med studievägledaren i ämnet, som kan ge råd om hur man på bästa sätt når målet med sina studier. ALLT FLER HÖGSKOLOR HAR STARTAT FÖRBEREDANDE KURSER basår, bastermin eller collegeutbildning som leder in på högskolan, eftersom man upptäckt att väldigt många nya studenter har svårt att klara av de första terminernas studier med krav på att prestera 20 poäng per termin. Tekniska utbildningar ger intensivkurser i matematik, fysik, laboration och studieteknik. För humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar behöver många ungdomar förbereda sig i vetenskapligt tänkande. De behöver träna argumentation och analys och de behöver också språkligt träna sin förmåga att framträda inför en grupp och skriva olika texter som promemorior, rapporter och utredningar. Behörighet För att kunna söka till en utbildning måste man vara behörig. Man kan ha grundläggande behörighet eller särskild behörighet. SUF-PÄRMEN 2009 U 43

Studera i Sverige KRAVEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHETEN fastställs av regeringen. Sökande med utländsk utbildning har i princip grundläggande behörighet om betygen från den utländska gymnasieutbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier i det land där utbildningen skett. Dessutom måste den studerande ha kunskaper i engelska som motsvarar ett fullföljt program i den svenska gymnasieskolan och dokumenterade kunskaper i svenska. Att ha svenska som modersmål räcker inte. Den grundläggande behörigheten räcker för viss utbildning inom samhällsvetenskap och humaniora (fristående kurser, fortbildning och vidareutbildning samt orienteringskurser). För studier inom andra utbildningsområden krävs särskilda förkunskaper i olika ämnen. VAD SOM KRÄVS FÖR SÄRSKILD BEHÖRIGHET till olika yrkesutbildningar har fastställts av Högskoleverket (HSV) i form av ett antal standardbehörigheter. Samma behörighetskrav gäller därmed för yrkesutbildningarna oavsett var i landet utbildningen ges. Kraven på förkunskaper gäller ämnen som är relevanta för respektive utbildning. För övriga utbildningar, dvs kurser och program som leder fram till en generell examen, bestämmer varje högskola själv vilka förkunskapskrav som skall gälla: den grundläggande behörigheten eller någon av de fastställda standardbehörigheterna. VILKA BEHÖRIGHETSKRAV SOM GÄLLER för olika utbildningar och kurser framgår av den information som finns i kataloger från Verket för Högskoleservice (VHS), universitet och högskolor. Från antagningen hösten 2010 ändras tillträdesreglerna och särskild behörighet kommer då att kopplas till olika områdesbehörigheter. UTLÄNDSKA UTBILDNINGAR kan ge särskild behörighet i olika ämnen. VHS bedömer vilken nivå som det utländska ämnet motsvarar i det svenska gymnasiesystemet, till exempel Matematik kurs B eller Samhällskunskap kurs A. VHS har sammanställt information om ett urval av utländska utbildningar där behörighet och meritvärdering framgår (till exempel International Baccalaureat, IB, European Baccalaurat, EB och GSE och GCSE-examen). Nya beräkningsgrunder gäller för antagning hösten 2010. Via VHS samordnas antagningen till flertalet universitets- och högskoleprogram. Dokumenterade kunskaper i svenska Svenska språket är det ämne som de flesta utlandssvenska studenter har frågor omkring. Det finns olika vägar att skaffa sig särskild behörighet i detta ämne. I VISSA UTLÄNDSKA UTBILDNINGAR finns det möjlighet att läsa svenska och därmed få behörighet via sitt gymnasiebetyg. IB-examen med Swedish B ger grundläggande behörighet, medan Swedish A kan ge särskild behörighet, beroende på betygspoäng. EB-examen med svenska som första främmande språk ger grundläggande behörighet medan den som i sin examen har svenska som modersmål får särskild behörighet. GCSE med O-level i svenska ger grundläggande behörighet medan GCE med A-level kan ge särskild behörighet beroende på betygspoäng. 44 SUF-PÄRMEN 2009 U

Studera i Sverige DISTANSUNDERVISNING som komplement till annan skolgång är en möjlighet att läsa in ett gymnasieämne för betyg. Det är Värmdö distansundervisning som utbildar på gymnasienivå. För information se kapitlet om Skolmyndigheter och andra organisationer. BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER I SVENSKA finns vid universiteten i Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund, Uppsala och Umeå samt vid Malmö högskola. Den som bott i utlandet och fått sin gymnasieutbildning på ett annat språk än svenska har i många fall bara använt sitt svenska modersmål i familjen och har därför ingen träning i att formulera sig i ett vetenskapligt sammanhang eller skriva utredande och argumenterande texter. Om man inte har följt med i den svenska samhällsdebatten genom tidningar, radio och TV är man inte heller bekant med de frågor, tänkesätt och uttryck som man behöver för att skriva en B-uppsats i företagsekonomi, litteraturvetenskap eller miljöfrågor, som kan ta ett stort utrymme i naturvetenskapliga ämnen. Under en förberedande termin, antingen en så kallad bastermin eller en behörighetsgivande kurs i svenska språket, är målet att man ska ha goda färdigheter i att förstå, läsa, tala/diskutera och skriva i de situationer som man möter i akademiska studier. Kursen tränar studenterna i att läsa stora textmängder och återge huvudtankar och slutsatser, att delta i seminariediskussioner och visa att man förstått komplicerade teorier och resonemang, att genomföra grupparbeten och inlämningsuppgifter där gruppen gjort en egen undersökning och tillämpat en vetenskaplig metod samt att producera en egen undersökning som man ska försvara i ett seminarium. Godkänt resultat på en behörighetsgivande utbildning ger, som framgår av namnet, behörighet i svenska. Examinationen är inkluderad i utbildningen och studenten behöver alltså inte göra något separat test. Utbildningen kostar ingenting utöver terminsavgift till studentkåren och kurslitteratur. Det finns länkar till de institutioner som ger denna utbildning på samma hemsida som har information om Tisus (se nedan). ETT ALTERNATIV TILL UNIVERSITETENS förberedande kurser i svenska kan vara att gå på Grennaskolans introduktionskurs för utlandssvensk ungdom, IKU. Detta är en ettårig kurs som är specialanpassad för den som kommer från utlandet och ska börja en svensk gymnasieutbildning eller högskoleutbildning. VIA KOMVUX finns också möjligheter att läsa gymnasiekurserna i svenska och på så sätt få ett betyg i ämnet. Såväl Svenska B som Svenska som andraspråk kurs B ger särskild behörighet. TISUS ÄR ETT BEHÖRIGHETSGIVANDE TEST I SVENSKA. Namnet står för Test i svenska för universitetsstudier i Sverige. Det ger inga poäng som kan påverka antagningen, men ett godkänt resultat på testet innebär att eleven har särskild behörighet i ämnet svenska för utbildningar där detta krävs. Provet består av tre delprov som visar på läsförståelse, skriftlig färdighet och muntlig färdighet. Tisus kan göras två gånger per år i Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund, Uppsala, Umeå och Malmö. Tack vare samarbete med ambassader, utlandsskolor och andra officiella institutioner kan Tisus även göras på vissa platser utomlands. Stockholms SUF-PÄRMEN 2009 U 45

Studera i Sverige universitet står för administrationen av Tisus Utland. Universitetet tar ut en avgift för att täcka kostnaderna för administration och bedömning av testresultaten. Allt arbete i utlandet med Tisus sker på frivillig basis, men eleven får vara beredd att betala ett arvode till den som leder provet. Information om Tisus och exempel på prov finns hos Stockholms universitet, institutionen för nordiska språk www.nordiska.su.se. Elever som deltar i kompletterande svenskundervisning har möjlighet att via sin skolförening ansöka om stipendium från Stipendiefonden för svensk utlandsungdom för att täcka avgiften till universitetet. Urval FRÅN HT2010 GÄLLER NYA URVALSREGLER. Minst en tredjedel av alla utbildningsplatser ska fördelas på elever som söker på betyg och minst lika många platser reserveras för sökande som gjort högskoleprovet. Högskolorna får dessutom själva bestämma vilka urvalsgrunder som ska gälla för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som vänder sig till nybörjare. I BETYGSURVALET FÖRDELAS PLATSERNA i ett första steg i förhållande till antalet behöriga sökande i fyra grupper: Sökande som kommer direkt från gymnasieskolan (grupp I), sökande från gymnasieskolan som därefter kompletterat sin utbildning (grupp II), sökande med utländsk eller internationell utbildning, till exempel IB (grupp III) och sökande med studieomdöme från folkhögskola (grupp IV). I ett andra steg flyttas en tredjedel av de sökande i grupp II över till grupp I. HÖGSKOLEPROVET är ett redskap för att fördela studieplatser. Provet kan aldrig användas för att ge behörighet eller för att höja betyg. Provet genomförs två gånger per år (april och oktober). Man kan göra om provet flera gånger. Det är det bästa resultatet som räknas. Provresultatet gäller i fem år. Provet kan också göras vid vissa svenska eller skandinaviska skolor, däremot inte på ambassader eller konsulat. Provet kan inte göras i Asien, Australien eller Amerika, bland annat på grund av tidsskillnaden. Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för alla utbildningar. De flesta högskolor räknar bara resultat över en viss lägsta poäng. Ansökan till studieplatser kan göras samtidigt i mer än en urvalsgrupp. Elever med utländska betyg kan till exempel göra högskoleprovet och på så sätt söka via både via betygsurval och provurval. Hösten 2009 har Högskoleverket på regeringens uppdrag utrett om elever med vissa internationella betyg (IB, EB, betyg från Lycée International i St Germain-en-Laye, och betyg från Åland) skulle kunna ingå i den första urvalsgruppen i stället för att utgöra en egen grupp. Detta ligger i linje med de synpunkter som HSV tidigare framfört, men anses inte praktiskt möjligt att genomföra till antagningen 2010. HSV föreslår i stället en samlad översyn över urvalsreglerna till 2014, då det är dags för de första eleverna som gått ut den nya gymnasieskolan att söka vidare till högre utbildning. Till dess måste urvalsreglerna också ha anpassats till den nya gymnasieskolan. 46 SUF-PÄRMEN 2009 U

Studera i Sverige Meritvärdering ALLA BETYG RÄKNAS OM TILL ETT JÄMFÖRELSETAL. Från och med antagningen hösten 2010 gäller nya regler både för dem som har utländska betyg och för dem som gått ut den svenska gymnasieskolan. Bestämmelserna finns i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2009:1) om grundläggande behörighet och urval. Elever från den svenska gymnasieskolan BOKSTAVSBETYGEN OMRÄKNAS till siffervärden. IG = 0, G = 10, VG = 15 och MVG = 20. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens omfattning i poäng. Betygsvärdena för samtliga kurser adderas varefter summan divideras med poängsumman av de betygssatta kurser som ingår i slutbetyget. Jämförelsetalet ligger mellan 9 och 20 och avrundas till två decimaler. Eleven kan därutöver få tillgodräkna sig upp till 2,5 meritpoäng, varefter det maximala meritvärdet blir 22,50. Meritkurser finns i språk och matematik och i form av områdeskurser som innebär fördjupning eller specialisering i ämnen som är relevanta men inte behörighetsgivande för den sökta högskoleutbildningen. KOMPLETTERINGAR PÅVERKAR MERITVÄRDET och dessutom i vilken urvalsgrupp som den sökande prövas. Behörighetskompletteringar räknas alltid vare sig de höjer eller sänker jämförelsetalet. Den sökande prövas bara i urvalsgrupp II. Utbyteskompletteringar gör det möjligt att höja betyget i olika kurser som ingår i slutbetyget. Meritpoängskomplettering får den som efter avslutade gymnasiestudier kompletterar och får lägst betyget Godkänt i en kurs som ger meritpoäng. I båda dessa fall kan den sökande prövas i såväl grupp I som grupp II, men värdet av kompletteringarna tillgodoräknas bara i urvalsgrupp II. Ovanstående gäller elever som gått ut programgymnasiet. För elever från den gamla gymnasieskolan, mellanårsprogrammen och komvux gäller särskilda regler. Elever med utländska betyg FRÅN HÖSTEN 2010 GÖRS MERITVÄRDERINGEN AV UTLÄNDSKA BETYG i två steg. Betygen räknas om i en skala 300-500. Uträkningen sker på olika sätt beroende på vilka betyg det gäller. För betyg från International Baccalaureate (IB), European Baccalaureate (EB), Danmark, Norge, Finland, Island, Frankrike och yttrligare några länder finns separata tabeller för omräkning av betygen. De grundas på en bred statistik över betygsfördelningen inom respektive skolsystem. Informationsblad finns på VHS hemsida. Alla andra utländska betyg räknas om med hjälp av en formel som baseras på det utländska betygssystemets högsta värde, dess lägsta värde för godkänt resultat och det egna betygets medelvärde. Sökande med utländska betyg kan göra två kompletteringar: Behörighetskomplettering och tilläggskomplettering. BEHÖRIGHETSKOMPLETTERING avser ett ämne/kurs som måste kompletteras för behörighet. Kompletteringen görs vanligtvis på Komvux. Endast kompletteringar från svensk gymnasieskola eller Komvux kan påverka poängen. Ämne/kurs som krävs för SUF-PÄRMEN 2009 U 47

Studera i Sverige behörighet räknas alltid med även om det sänker poängen (från 2010 gäller detta även svenska, som tidigare bara räknats med om det höjt poängen). TILLÄGGSKOMPLETTERING kan göras i vissa särskilt angivna ämnen/kurser och läsas in på svensk gymnasieskola eller Komvux. Tilläggskomplettering räknas endast om den höjer poängen. Det första steget i uträkningen av jämförelsetal för det utländska betyg (som ska räknas fram med hjälp av formeln) är att få fram ett preliminärt meritvärde som avrundas till ett justerat meritvärde. Lägsta poäng för godkänd nivå (krav för behörighet) är 300, vilket i formeln ger en multiplikationsfaktor på 200. Mprel = 500-200(Nmax-Nd) (Nmax-Nmin) Mprel = det preliminära meritvärdet Nmax = det utländska betygssystemets högsta värde Nd = det utländska betygets medelvärde (elevens betygsmedelvärde) Nmin = det utländska betygssystemets lägsta värde för godkänt resultat Det preliminära meritvärdet avrundas till närmaste heltal och justeras uppåt till jämnt 10-tal. I ett andra steg räknas jämförelsetalet fram med hjälp av följande formel: Jämförelsetal = Mjust x 1000+B 1000+A Mjust = justerat meritvärde B = summan av betygsvärden för behörighets- och tilläggskompletteringar. Betygsvärdet för en kurs är siffervärdet multiplicerat med kursens omfattning i gymnasiepoäng. Siffervärdet är 300 för Godkänt, 400 för Väl godkänt och 500 för Mycket väl godkänt. A = summan av gymnasiepoäng för de kompletteringskurser som har räknats med. Jämförelsetalet avrundas till närmaste heltal. Om det är 493 eller högre ska det höjas till 500. Information Högskoleverket svarar för information om utbildningsutbudet, medan VHS arbetar med antagningsfrågor. För den som söker information om ansökan, utländska betyg, eller kursutbud är det enklast att gå till VHS särskilda hemsida för studenter: Studera.nu. Senaste dag för ansökan om studier till höstterminen är 15 april. Motsvarande datum för studier under kommande vårtermin är 15 oktober. 48 SUF-PÄRMEN 2009 U

Skolmyndigheter och andra organisationer Skolmyndigheter och andra organisationer Här går vi igenom några av de organisationer, företag och myndigheter som är av primärt intresse för skolföreningarna. Förteckningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den som har synpunkter och tycker att listan bör kompletteras kan höra av sig till SUF. Intresseorganisationer SUF är skolföreningarnas intresseorganisation, medan Föreningen för svenskar i världen är en organisation för utlandssvenskar. Tidskriften Svenskar i världen tar ofta upp skol- och utbildningsfrågor. Riksföreningen Sverigekontakt kan genom särskilda statsbidrag ge visst stöd till skolföreningarna, oftast i form av litteratur eller som bidrag till föreläsare i nätverkskonferenser. Svenska Utlandsskolors Förening Villavägen 19, 241 31 ESLÖV info@suf.c.se www.suf.c.se tel 070-455 11 99 Föreningen Svenskar i världen www.sviv.se tel 08-783 81 81, fax 08-660 52 64 Riksföreningen Sverigekontakt www.sverigekontakt.se tel 031-81 86 50, fax 031-20 99 02 Departement och myndigheter Skolverket. När det gäller utlandsundervisningen är verkets uppgift att utvärdera och utveckla verksamheten, t ex genom sommarkonferensen och andra fortbildningsinsatser, att godkänna nya skolföreningar, samla in statistiska uppgifter och svara för utbetalning av statsbidrag. Skolinspektionen är den myndighet som har ansvar för tillsyn av det svenska skolväsendet dit också utlandsskolorna räknas. i Utbildningsstyrelsen i Finland är kontakt för bidrag som avser svensktalande finländska elever. Utbildningsdepartementet kontaktas av SUF eller någon när man önskar förändringar kring bidrag, regelverk eller annat som rör undervisningen. Stockholms universitet har via Institutionen för nordiska språk i uppdrag att bereda elever möjligheter att i utlandet göra Tisus (Test i svenska för universitetsstudier i Sverige). Högskoleverket ger allmän information om universitet och utbildningsmöjligheter, medan Verket för högskoleservice, ansvarar för antagningsfrågor och meritvärdering av betyg. Centrala studiestödsnämnden ansvarar för studiestödet i form av studiemedel eller studiehjälp. Skolverket 106 20 STOCKHOLM www.skolverket.se tel 08-723 32 00, fax 08-24 44 20 Skolinspektionen Box 23069, 104 35 STOCKHOLM www.skolinspektionen.se tel 08-586 080 00 Utbildningsstyrelsen (i Finland) Box 380, FI-00531 Helsingfors http://www.oph.fi/page.asp?path=1,439,13565 (om sidan inte öppnar sig så gå via www.oph.fi -> Kansainvälistyvä koulutus -> Suomi-koulut.) Tel. +040 348 7555. Kontaktperson (2009) är Undervisningsrådet Paula Mattila. E-post: paula.mattila@oph.fi. Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM www.regeringen.se/sb/d/1454 tel 08-405 10 00 Stockholms universitet (Tisus) Institutionen för nordiska språk www.nordiska.su.se SUF-PÄRMEN 2009 U 49

Skolmyndigheter och andra organisationer Högskoleverket, HSV www.hsv.se tel 08-563 085 00, fax 08-563 085 50 Verket för Högskoleservice, VHS https://www.studera.nu www.vhs.se tel 08-725 96 00 Centrala studiestödsnämnden-csn Utlandsenheten N Tjärngatan 2, 851 82 SUNDSVALL www.csn.se tel 060-18 60 00 Läromedel och skolmateriel SUF har genom överenskommelser etablerat kontakt med företag som numera har lång erfarenhet av att förse skolföreningar med böcker och annat skolmateriel. Interservice hjälper till med inköp från olika förlag eller andra företag, leveransbevakning, packning, spedition och frakt. Fördelen är att en samlad beställning kan göras på olika typer av varor och att allt på så sätt kommer i en samlad leverans. På Svenska Institutets hemsida finns bland annat information om undervisning i svenska som främmande språk. Akademibokhandeln Box 7634, 103 94 STOCKHOLM www.akademibokhandeln.se tel 08-402 11 00 (Mäster Samuelsgatan) Interservice AB Storgatan 33, 524 31 Herrljunga www.interservice.se calle@interservice.se (Carl-Olof Gustafsson) tel 0513-103 52, mobil 0708-14 05 30 Stipendier Stipendiefonden för svensk utlandsungdom kan bevilja bidrag till elever som avslutar sina studier i kompletterande svenskundervisning med att göra Tisus. Fonden delar också ut stipendier till elever i utlandsskolor och till utlandssvenska elever som väljer skolutbildning i Sverige. Studierna ska bedrivas i dessa fall bedrivas i grundskolans högre årskurser eller på gymnasienivå. Stipendiefond för svensk utlandsungdom Utrikeshandelsföreningen (tidigare Exportföreningen) Box 5501, 114 85 STOCKHOLM www.utrikeshandelsforeningen.se tel 08-783 80 00, fax 08-660 94 11 Nyhetsprogram från Sverige Radio Sweden är Sveriges Radios utlandskanal. Här sänds dagliga nyheter från Ekot och andra svenska program. De program och sändningar som varit särskilt riktade till utlandssvenskar har dock upphört. SVT har under flera år sänt program över Europa. Från och med våren 2005 sänder man också över Afrika, Arabiska halvön, Asien och Australien. För mottagning krävs i de flesta fall en 3 meters parabolantenn. Radio Sweden www.sr.se/international/ Sveriges Television SVT Europa http://svt.se/europa Svenska Institutet www.si.se Distansundervisning I enlighet med statsbidragsförordningen upphandlar Skolverket distansutbildning för utlandssvenska elever som uppfyller kriterierna för subventionerad undervisning. Sofia Distans undervisar i årskurserna 7-9 och Värmdö distans ansvarar för undervisningen på gymnasienivå. Sofia Distansundervisning www.sofiadistans.nu tel 08-555 777 00, fax 08-555 777 07 Värmdö Distansundervisning www.varmdodistans.se tel 08-505 551 31 fax 08-505 551 94 50 SUF-PÄRMEN 2006-07 U

Fakta om SUF Fakta om SUF Svenska Utlandsskolors Förening Villavägen 19 SE-241 31 ESLÖV E-post info@suf.c.se Hemsida www.suf.c.se Telefon +46-70 455 11 99 Plusgiro 82 75 52-1 Bankgiro 481-5965 SUF-styrelsen 2009-10 Margareta Herstad Holmqvist, ordförande 08-10 Villavägen 19 tel +46-70 455 11 99 SE-241 31 ESLÖV margareta.hh@gmail.com Bengt-Åke Edwardson, kassör 09-11 SSB tel +32-2-357 0672 Square d Argenteuil 5 fax +32-2-357 0680 BE-1410 WATERLOO b.a.edwardson@ssb.be Cecilia Calais, sekreterare 09-11 Ericsson AB tel +46-8-719 5277 International Assignments fax +46-8-719 4520 Torshamnsgatan 23 SE-164 83 STOCKHOLM cecilia.calais@ericsson.com Ulf Grufman 08-10 Stenmåravägen 23 tel +46-8-590 800 97 SE-194 60 UPPLANDS VÄSBY ulf.grufman@telia.com Pia Kvarnström 08-10 Gavriilidou 41 A tel +30-210-201 4218 GR-111 41 ATHEN kourosvillage@ath.forthnet.gr Rolf Ornbrant, suppleant 09-10 Tomtebogatan 18 tel +46-70-291 0144 SE-113 38 STOCKHOLM roffe@ornbrant.se Valberedning Ingrid Hanell Karlsson, sammankallande D B Dirchens Allé 43 tel +45-3294 3096 DK-2791 DRAGÖR ingrid.hanell.karlsson@telia.com Peter Andersson Route des Esserts 21 tel +41-22-960 07 61 CH-1279 BOGIS BOSSEY peand@bluewin.ch Stefan Särnholm Ericsson Birkagatan 9 tel +46-470-242 41 352 40 VÄXJÖ eva@sarnholm.se Revisorer Conny Lindberg, ordinarie SSHL tel +46-8-592 571 00 Box 508 fax +46-8-592 572 50 SE-193 28 SIGTUNA conny.lindberg@sshl.se Anita Svensson, ordinarie Saltmätargatan 6 tel +46-70-566 2399 SE-111 60 STOCKHOLM svensson.anita@gmail.com Elias Betinakis, suppleant Money Reklambyrå Joakim Karlsson, suppleant Money Reklambyrå SUF-PÄRMEN 2009 U 51

Fakta om SUF SUF-medlemmar mars 2009 Utlandsskolor Belgien, Bryssel 02 Etiopien, Addis Abeba 29 Frankrike, Paris 05 Kenya, Nairobi 30 Kina, Beijing 134 Mocambique, Maputo 53 Nicaragua, Managua 99 Portugal, Lissabon 08 Ryssland, Moskva 48 Saudiarabien, Riyadh 117 Schweiz, Genève 09 Spanien, Fuengirola 13 Spanien, Las Americas 178 Spanien, Madrid 14 Spanien, Marbella 186 Spanien, Orihuela Costa 174 Spanien, Palma de Mallorca 16 Spanien, San Agustin 15 Storbritannien, London 04 Tyskland, Berlin 87 Tyskland, Hamburg 19 Ungern, Kecskemét 192 Österrike, Wien 81 Kompletterande svenskundervisning Australien, Brisbane 157 Australien, Canberra 189 Australien, Melbourne 110 Australien, Perth 188 Australien, Sydney 50 Bangladesh, Dhaka 193 Belgien, Gent 126 Canada, Calgary 94 Canada, Toronto 133 Canada, Vancouver 52 Chile, Santiago de Chile 121 Cypern, Larnaca 120 Frankrike, Alsace Strasbourg 185 Frankrike, Ferney Voltaire 49 Frankrike, Rivieran Valbonne 83 Förenade Arabemiraten, Abu Dhabi 171 Förenade Arabemiraten, Dubai 165 Grekland, Aten 07 Grekland, Kos 159 Grekland, Loutraki 148 Grekland, Rhodos 68 Grekland, Thessaloniki 47 Grekland, Västra Kreta 177 Grekland, Östra Kreta 199 Hong-Kong 69 Italien, Rom 63 Japan, Tokyo 73 Luxemburg 108 Malaysia, Kuala Lumpur 116 Nederländerna, Haag 57 Polen, Warszawa 135 Portugal, Norra Portugal 173 Schweiz, Basel 97 Schweiz, Lausanne 72 Schweiz, Lausanne IS 198 Schweiz, Zürich 10 Singapore 61 Spanien, Barcelona 79 Spanien, Tenerife 113 Storbritannien, Brighton 96 Storbritannien, Cambridge 194 Storbritannien, Egham 190 Sydkorea, Seoul 152 Thailand, Bangkok 80 Tjeckien, Prag 169 Tunisien, Tunis 119 Tyskland, Aachen 170 Tyskland, Bonn 88 Tyskland, Düsseldorf 58 Tyskland, Frankfurt am Main 18 Tyskland, Heidelberg 109 Tyskland, Kiel 64 Tyskland, Köln 95 Tyskland, München 70 Tyskland, Nürnberg/Fürth 151 Tyskland, Stuttgart 115 USA, Californien, Los Angeles 89 USA, Californien, Orange County 161 USA, Californien, San Francisco 136 USA, Californien, Ventura County 164 USA, Connecticut, Fairfield 71 USA, DC, Washington 93 USA, DE, Newport 191 USA, FL, Södra Florida 197 USA, FL, Tampa Bay 195 USA, Georgia, Atlanta 140 USA, New Jersey, Wayne 74 USA, New York 62 USA, North Carolina, The Triangle 129 USA, Oregon, Portland 147 USA, Washington, Seattle 182 Svensk sektion vid internationell skola Frankrike, Paris St Germain-en-Laye 06 Polen, Warszawa 135 Vietnam, Hanoi 181 Stödjande medlemmar Ericsson 41 SAS 77 Grennaskolan 59 Lundsbergs skola 158 Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket 56 Sofia skola, Sofia Distansundervisning 141 Riksföreningen Sverigekontakt 105 Föreningen för svenskar i världen 65 Svenska Missionskyrkan 25 Svenska Missionsrådet 137 Svensk Pingstmission 27 52 SUF-PÄRMEN 2009 U

Fakta om SUF SUFs stadgar Antagna vid årsmöte 1983, ändrade 1995, 1996 och 2009 1 Namn Svenska Utlandsskolors Förening, SUF, för alla som bedriver svensk utlandsundervisning. 2 Ändamål SUF har till syfte att o o o företräda, tillvarata och främja gemensamma intressen och önskemål för alla som är verksamma inom svensk undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar; informera om verksamhet som bedrivs av alla som arbetar med svensk undervisning utomlands; främja svensk undervisning av utlandssvenska barn och ungdomar genom att t ex samordna information i gemensamma angelägenheter och genom att verka som remissinstans. 3 Medlemskap Till medlem i SUF kan antas föräldraförening eller annan huvudman som anordnar svensk undervisning utomlands samt som stödjande medlem annan enskild eller juridisk person som vill stödja föreningen. Medlemskap erhålles genom erläggande av årlig medlemsavgift och godkännes av föreningens styrelse. 4 Medlemsförteckning Föreningens styrelse skall föra förteckning över medlemmar, vilka skall redovisas i verksamhetsberättelsen. 5 Utträde Medlem som önskar utträda ur föreningen anmäler detta skriftligen till föreningens styrelse före nästkommande verksamhetsårs början. 6 Årsmöte Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. 7 Ombud vid årsmöte Årsmötet består av föreningens medlemmar samt föreningens styrelse. Varje medlem äger rätt att utse ett ombud till årsmötet. 8 Rösträtt vid årsmöte Rösträtt vid årsmöte äger ombud och föreningens styrelsemedlemmar; styrelseledamöter deltager dock ej i beslut angående ansvarsfrihet för styrelsen. Närvaro-, yttrande- och förslagsrätt tillkommer föreningens revisorer. Ombud äger ej rätt att överlåta rösträtt på annan person. 9 Kallelse till årsmöte Ordinarie årsmöte hålles årligen senast den första september. Kallelse till årsmöte skall utsändas minst tre månader före årsmötet. 10 Motioner Motionsrätt tillkommer föreningens medlemmar. Motion skall vara styrelsen tillhanda senast två månader före årsmötet. 11 Årsmöteshandlingar Motioner med styrelsens yttrande, styrelsens förslag, styrelsens verksamhetsberättelse och revisorernas berättelse jämte dagordning skall finnas tillgänglig hos styrelsen senast 14 dagar före årsmötet. 12 Dagordning för årsmöte 1. Årsmötets öppnande 2. Val av ordförande för årsmötet 3. Anmälan av styrelsens val av sekreterare för årsmötet 4. Fråga om årsmötets behöriga utlysande 5. Val av två justeringsmän 6. Fastställande av röstlängd 7. Fastställande av dagordning 8. Styrelsens verksamhetsberättelse 9. Styrelsens förvaltningsberättelse 10. Revisorernas berättelse SUF-PÄRMEN 2009 U 53

Fakta om SUF 11. Fastställande av balansräkning 12. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 13. Motioner och styrelsens förslag 14. Fastställande av årsavgift 15. Fastställande av föreningens budget 16. Val av ordinarie ledamöter och suppleanter 17. Val av ordförande 18. Val av revisorer och revisorssuppleanter 19. Val av valberedning jämte sammankallande 20. Övriga frågor enligt 13 21. Årsmötets avslutande 13 Beslut I ärenden enligt föredragningslista fattas beslut med enkel majoritet med undantag av 20 och 21. Vid lika röstetal äger ordförande utslagsröst utom vid personval då lotten avgör. Övriga frågor som väcks under årsmötet hänskjuts till styrelsen för beredning till kommande årsmöte. 14 Extra möte Extra möte hålles då styrelsen finner så påkallat eller då minst 1/3 av medlemmarna framställer begäran härom. Även revisorer kan begära utlysande av extra möte. Vid extra möte kan endast de frågor behandlas vilka påkallat utlysande av detsamma. Kallelse med angivande av tid och plats utskickas till medlemmarna senast två månader före det extra mötet. 17 Firmateckning Föreningens firma tecknas på det sätt som styrelsen beslutar. 18 Revisorer Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av två revisorer vilka, jämte två suppleanter, utses av årsmötet. 19 Verksamhetsår Föreningens verksamhetsår omfattar tiden 1 maj - 30 april. 20 Stadgeändring Beslut om ändring av dessa stadgar kan endast fattas av ordinarie årsmöte. För förslagets antagande fordras 2/3 majoritet av vid årsmötet avgivna röster. 21 Upplösning Beslut om upplösning av föreningen skall ske vid två på varandra följande årsmöten. För förslagets antagande fordras 2/3 majoritet av avgivna röster vid båda dessa årsmöten. Upplöses föreningen skall tillgängliga medel disponeras i enlighet med föreningens syfte. 15 Styrelse Föreningens styrelse består av fem ledamöter jämte två suppleanter. Mandattid för ordinarie ledamot är två år. Suppleanter väljes för ett år. Bland styrelsens ledamöter utser årsmötet ordförande för ett år i taget. 16 Sammanträden Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen är beslutsmässig om samtliga är kallade och minst tre är närvarande. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. 54 SUF-PÄRMEN 2009 U

Fakta om SUF SUFs handlingsprogram Antaget av årsmötet 2003, ändrat 2009. SUF DRIVER FRÅGOR AV INTRESSE SUFs uppgift är att gentemot myndigheter och politiker i Sverige driva frågor av intresse för dem som anordnar undervisning för utlandssvenska barn. Frågorna rör regler och villkor för att statsbidrag ska beviljas (t ex behörighetsregler, nordiska överenskommelser, bidrag till förskoleverksamhet, minsta antal elever för bidrag och indexberäkning), bidragens storlek samt regler och villkor som hänger ihop med elevernas möjligheter att fortsätta sina studier (tillgodoräknande av att ha deltagit i kompletterande svenskundervisning samt regler för antagning till gymnasium och högskola i Sverige). SUF samarbetar i möjligaste mån med skolmyndigheterna såväl när det gäller att få bättre gehör för utlandsundervisningens problem och möjligheter som när det gäller planering och genomförande av konferenser och utbildning för dem som arbetar med utlandsundervisningen (Skolverket och Rektorsutbildningen). SUF GER STÖD SUF ger skolföreningarna och för verksamheten ansvariga möjligheter att få diskutera problem och förslag. SUF verkar också för kompetensutveckling av styrelse, skolledning och för personal med tonvikt på rollfördelningen mellan styrelse och skolledning. SUF INFORMERAR OM UTLANDSUNDERVISNING SUF fungerar som informationscentral SUF informerar medlemmarna om nyheter, villkor och regler som rör undervisningen. SUF ger också information till allmänhet och lärare när det gäller den undervisning som bedrivs för utlandssvenska barn och ungdomar. Informationen förmedlas i första hand via SUFs hemsida och med länkar därifrån till andra källor. SUF-PÄRMEN 2009 U 55

Fakta om SUF 56 SUF-PÄRMEN 2009 U

SUF-handboken 2009 U 5e upplagan november 2009 Svenska Utlandsskolors Förening Villavägen 19, 241 31 Eslöv. E-post: info@suf.c.se - Hemsida: www.suf.c.se Plusgiro 82 75 52-1. Bankgiro 481-5965. Org nr 802010-3464

BILAGOR till HANDBOK för styrelsen i en svensk utlandsskola

Bilagor Bilagor till SUFs handbok för styrelsen 1. Förslag till stadgar för en utlandsskola 2 2. Skolverkets PM om uppdraget att vara Skolverkets representant i en utlandsskolas styrelse Bilaga till SKOLFS 2008:9 5 3. Foldern SUFs stöd till en ny styrelsemedlem 7 4. Styrelsens arbete och ansvar en lathund 15 5. Kalendarium 16 6. Arkivering 17 7. Ansökningsblankett för lärartjänst inklusive bilaga 19 8. Kontrakt för lärare, exempel med kommentarer 26 9. Arbetsbeskrivning rektor 32 10. Pensionsbestämmelser information från SPV 33 11. Regler för intagning vid kö till elevplatser exempel 40 12. Foldern Du får en ny elev 41 13. Några förordningar och andra handlingar som gäller statsbidragen a. Förordning om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS 1994:519. 45 b. Skolverkets föreskrifter om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar 54 c. Förordning om belopp för bidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, senaste lydelse SKOLFS 2009:1 56 d. Utvecklingsplan för utlandsskolor 57 e. Reguljär gymnasieutbildning vid vissa utlandsskolor 58 f. Överenskommelse med Norge 59 g. Överenskommelse med Finland 62 h. Kompletterande anvisningar - behörighetsvillkor för finländska barn 63 i. Kursplan för kompletterande svenskundervisning, SKOLFS 2000:152 65 j. Skolverkets kommentar till kursplanen 71 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 1

1 - Stadgeförslag Stadgeförslag svensk utlandsskola Namn 1 Föreningens namn är Svenska Skolföreningen i Säte 2 Föreningens säte är i Syfte 3 Föreningens syfte är att driva svensk skola i. Undervisningen vid skolan ska omfatta årskurserna x-x. Vidare ska förskola kunna ordnas samt handledning ges till elever som läser på distans. Skolan ska också kunna erbjuda kompletterande svenskundervisning. Undervisningen vid skolan ska i allt väsentligt följa förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar och de regler i anslutning till förordningen som därutöver fastställs av Skolverket. Medlemskap 4 Rätt att vara medlem i föreningen har den vars barn erhåller någon form av undervisning eller studiehjälp av skolan. Annan fysisk eller juridisk person som vill stödja skolan kan ges medlemskap efter beslut av styrelsen. Medlem ska till föreningen erlägga den medlemsavgift som föreningsmöte beslutar. Föreningsstämma 5 Föreningens högsta beslutande instans är föreningsstämman. 6 Föreningsstämman består av styrelsens ledamöter och föreningens medlemmar. Föreningsstämman utser mötesordförande, sekreterare och två justeringsmän. 7 Rösträtt har föreningens medlemmar (medlemsavgift för pågående verksamhetsår ska vara erlagd) samt styrelsens ledamöter. De senare deltar inte i beslut om ansvarsfrihet. Närvaro-, yttrande- och förslagsrätt tillkommer revisorer. Skolans lärare har närvaro- och yttranderätt. Röstning med fullmakt är tillåten, dock endast en fullmakt per person. Vid lika röstetal avgör lotten. 2 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

1 - Stadgeförslag 8 Ordinarie föreningsstämma hålls senast under maj månad. Kallelse till ordinarie föreningsstämma med styrelsens förslag till föredragningslita ska utsändas till medlemmarna minst tre veckor före mötet. 9 Motioner till ordinarie föreningsstämma ska skriftligen tillställas styrelsen senast två veckor före den dag då stämman ska hållas. Motionerna ska, tillsammans med styrelsens yttrande och förslag, tillställas medlemmarna senast en vecka före stämman. 10 Följande ärenden ska förekomma vid ordinarie föreningsstämma: a) Styrelsens förvaltningsberättelse b) Revisorernas berättelse c) Fastställande av balansräkning d) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter e) Fastställande av elevavgifter för kommande läsår. f) Fastställande av medlemsavgift g) Fastställande av föreningens budget h) Val av ordinarie styrelseledamöter och suppleanter i) Val av revisorer j) Val av valberedning, jämte sammankallande i denna 11 Föreningsstämman kan endast fatta beslut i ärenden som tagits upp i utsänd föredragningslista eller i ärenden som väckts och beretts enligt 9. Andra ärenden som väcks vid föreningsmötet hänskjuts till styrelsen för beredning. 12 Extra föreningsmöte hålls då styrelsen så finner påkallat eller då minst 1/3 av medlemmarna begär det. Även revisorerna kan begära att extra föreningsmöte utlyses. Kallelse till extra föreningsmöte ska ske på samma sätt som vid ordinarie föreningsmöte. Vid extra föreningsmöte kan endast de frågor behandlas, vilka påkallat utlysande av detsamma. Elevavgift 13 Preliminärt beslut om elevavgift inför det kommande läsåret fattas vid föreningens vårmöte. Definitivt beslut fattas vid höstmötet. Nedsättning av elevavgift kan beviljas av styrelsen på grundval av särskilda skäl. Ansökan om nedsättning ska tillställas styrelsen snarast efter skolårets början. Styrelse 15 Föreningens styrelse består av fem ordinarie ledamöter. Därtill väljs två suppleanter. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 3

1 - Stadgeförslag Mandatperioden för ordinarie ledamot är två år, medan suppleanter väljs ett år i taget. En av de ordinarie ledamöterna utses av Skolverket. Efter ordinarie föreningsstämma konstitueras styrelsen, som själv inom sig utser ordförande, sekreterare och kassör. Skolans rektor adjungeras till styrelsen, men deltar ej i beslut. Styrelsen kan vid behov tillkalla även annan sakkunnig för speciellt ärende. Inga arvoden utgår till styrelsens ledamöter. 16 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen är beslutsmässig då samtliga ledamöter är kallade och minst fyra närvarande. Vid lika rösteal är ordförandens röst utslagsgivande. Firma 17 Föreningens firma tecknas på det sätt som styrelsen bestämmer. Revisorer 18 Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper ska granskas av två revisorer. Revisorernas mandattid är ett år. Verksamhetsår 19 Föreningens verksamhetsår omfattar tiden 1 januari 30 juni. Ändring av stadgar och upplösning av föreningen 20 Stadgarna kan ändras genom beslut av ordinarie eller extra föreningsstämma till vilket kallelse med underrättelse om tilläggs-, upphävande- eller ändringsförslag i vederbörlig ordning utfärdats. För beslut om stadgeändring krävs två tredjedels majoritet bland de vid stämman avlämnade rösterna. 21 Beslut om föreningens upplösning fattas vid två på varandra följande föreningsstämmor, varav minst ett ska vara ordinarie en ordinarie föreningsstämma. För godkännande krävs 2/3 majoritet av avgivna röster. Om föreningen upplöses ska dess tillgångar disponeras i enlighet med föreningens syfte. Ett förslag kan vara att medel tillfaller SUF och därmed kan komma andra skolföreningar tillgodo. 4 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

2 Skolverkets styrelserepresentant Skolverkets styrelserepresentant Enligt 6 i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2008:9) om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar ska den styrelseledamot som utsetts av Skolverket bevaka och tillse att gällande förordning och däri angivna andra bestämmelser efterlevs, medverka till att styrelsen till handläggning tar upp alla de angelägenheter som huvudmannen har att besluta om, uppmärksamma Skolverket på problem av den art att statsbidraget till skolan kan komma att förändras, och Skolverket å sin sida förser ledamoten med de dokument som reglerar undervisningen vid utlandsskola. Ytterligare vägledning kring uppdraget att vara av Skolverket utsedd ledamot i styrelse för utlandsskola finns i en bilaga till informationsbroschyren Svensk utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar - Information till huvudmän, styrelser och personal inom svensk utbildning i utlandet (Dnr 60-2006 2147) där ovanstående punkter föregås av följande information: Enligt förordning (SFS 1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar ska Skolverket utse en ledamot i utlandsskolans styrelse. Det är ur Skolverkets synpunkt önskvärt, att den person som utses har intresse för verksamheten och att han/hon i möjligaste mån deltar i styrelsens överläggningar. Den av Skolverket utsedda ledamoten har samma befogenheter och skyldigheter som andra ledamöter i styrelsen men kvarstår som ledamot, tills han/hon av Skolverket entledigas från uppdraget. Den av Skolverket utsedda ledamoten bidrar härigenom också till att bevara kontinuiteten i styrelsen vid tillfällen, då omfattande personförändringar görs i denna. Skolverket förutsätter, att den av verket utsedda ledamoten engagerar sig i skolans verksamhet bl a genom att sprida information om den svenska skolan i de olika sammanhang, där intresse för svensk undervisning kan finnas. Det är också ur Skolverkets synpunkt värdefullt om den utsedda ledamoten kan vara kontaktperson i samband med att Skolverket gör tillsyn vid en skola. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 5

6 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem SUFs stöd till en NY STYRELSEMEDLEM STYRELSEN LEDER SKOLVERKSAMHETEN och har det ÖVERGRIPANDE ANSVARET för EKONOMI, ADMINISTRATION och UNDERVISNING SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 7

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem Barns rätt till bra svensk utbildning utomlands - det är säkert skälet till att Du läser den här broschyren just nu. Att väljas till styrelseledamot i en styrelse visar på andra föräldrars förtroende för Dig som person och för Din ambition att erbjuda deras och Dina egna barn en bra utbildning utomlands. Som styrelseledamot har Du ett stort ansvar. Du tar ansvar för barnen, personalen och skolledningen. Du har ansvar för skolans ekonomi - till syvende och sist ligger det ekonomiska ansvaret på styrelsen. All personal anställs av styrelsen - det gäller för både utlandsskolor och föreningar med enbart kompletterande undervisning. Erfarna styrelseledamöter kan vara till Din hjälp. Den här broschyren kan vara till Din hjälp Framför allt kan SUF-pärmen vara till Din hjälp - i den hittar Du uttömmande svar på de rubriker som vi presenterar här. 8 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem Organisation och stadgar: Det är viktigt att i varje land undersöka LOKALA BESTÄMMELSER för att registrera och driva en skola eller annan form av utbildning. Den organisationsform som väljs beror naturligtvis på LAGSTIFTNINGEN I VÄRDLANDET. Värdlandets LAGAR tar över informella överenskommelser mellan exempelvis personal och styrelse. Styrelsens sammansättning: För kontinuitet och långsiktiga beslut kan det vara en fördel om styrelsen inte enbart består av föräldrar till skolelever. Huruvida rektor och personal ska vara representerade i styrelsen är inte fastlagt. Praxis varierar. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 9

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem Styrelsens ansvar: Styrelsen har ett ansvar gentemot Skolverket att regelverket för statsbidrag iakttas. Styrelsens ansvar regleras också av värdlandets lagstiftning och varje styrelsemedlem måste vara helt på det klara med vilket ansvar som åligger honom / henne. Observera särskilt arbetsmarknadslagarna i värdlandet! Styrelsearbetet: Styrelsen leder skolverksamheten och har det övergripande ansvaret för ekonomi, administration och undervisning. 10 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem EKONOMI Styrelsen framlägger inför varje verksamhetsår en BUDGET som fastställs av årsmötet. Styrelsen är ekonomiskt ansvarig inför föreningen / huvudmannen. ADMINISTRATION UNDERVISNING Styrelsen fördelar inom sig de arbetsuppgifter som åligger den. Vid en utlandsskola ska styrelsen utse en rektor med ansvar för den pedagogiska ledningen. Detta är ett krav enligt förordningen om statsbidrag. Styrelsen är ansvarig för att undervisningen bedrivs enligt förordningen om statsbidrag till svensk undervisning utomlands. Den pedagogiska ledningen delegeras till rektor / ansvarig lärare. Det totala ansvaret för skolverksamheten kan inte delegeras. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 11

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem FÖRÄLDRAR BLIR AMBASSADÖRER Utlandsskolorna är små företag med föräldrarna som mycket medvetna kunder. Det är viktigt att skolan / svenskundervisningen är väl förankrad i det sociala nätverket på orten eller i svenskkolonin. Det kan gälla officiella svenska myndigheter som ambassader, konsulat, handelskammare, svenska klubbar, svenska kyrkor etc. Det kan också vara värt att påminna om att mun-mot-munmetoden är en av de viktigaste informationsvägarna och att de bästa ambassadörerna" för skolan är nöjda föräldrar och elever som också aktivt informerar om skolan. Förslag till aktiviteter som kan göras lokalt: Ta fram potentiell målgrupp för undervisningen, dvs en lista på företag, institutioner, svenskkolonin, föreningar, klubbar, svenska kyrkan m fl. Håll dessa kontinuerligt informerade om skolan och dess aktiviteter. Informera också om hur den kompletterande undervisningen läggs upp, aktuellt elevantal m m. Tänk på ambassader/konsulat som rekryteringsinstrument. Håll öppet hus, visa skolan. Bjud in till lektioner! Sprid information om skolverksamheten. Utse en PR ansvarig i styrelsen. Försök få en representant för "opinionsbildare" med i styrelsen. Utse en referensfamilj i Sverige. SUF är en pool för information om den svenska undervisningen utomlands. Se därför till att SUF alltid får aktuellt informationsmaterial från skolan! 12 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem STYRELSEN OCH ETIKEN Den enskilda styrelseledamotens etiska hållning och arbetsmoral lägger grunden för ett framgångsrikt styrelsearbete. Tillsammans skapar styrelseledamöterna ett fundament för barnens och föräldrarnas utlandsvistelse. Faktakunskaperna är viktiga, ansvarstagandet är övergripande, men det allra viktigaste är lojaliteten, etiken och den höga integriteten. Som styrelseledamot utsätts Du dagligen för frågor, förslag, kritik och beröm. Dina kolleger bedöms och lärare och skolledning bedöms. Det är svårt att inte kunna berätta allt. Det är svårt att inte ta ställning. Det går om lojaliteten, etiken och den höga integriteten blir styrelsens främsta ledstjärna. Lycka till! SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 13

3 - SUFs stöd till en ny styrelsemedlem SUF har till syfte (stadgarna 2) att företräda, tillvarata och främja gemensamma intressen och önskemål för huvudmännen för svensk undervisning för utlandssvenska barn och ungdomar; informera om den verksamhet som bedrivs av huvudmännen utomlands och i Sverige; stimulera och bistå huvudmännen för svensk undervisning utomlands genom att, i mån av resurser, lämna råd och praktiskt bistånd i frågor rörande skolverksamheten; främja huvudmännens skolverksamhet genom att t ex samordna information i gemensamma angelägenheter och genom att verka som remissinstans för huvudmännen och då föra deras gemensamma talan gentemot myndigheter. Svenska Utlandsskolors Förening SUF, Villavägen 19, 241 31 Eslöv E-post: info@suf.c.se. Hemsida: www.suf.c.se 14 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

4 - Styrelsens arbete och ansvar - PM Styrelsens arbete och ansvar Reglerna från detta PM för styrelseledamöter är hämtade från Skandinaviska skolan i Bryssel GENERELLA REGLER Personliga åsikter i styrelsefrågor framförs i styrelserummet Styrelsen som helhet fattar beslut Styrelsens beslut noteras i protokoll Styrelsens protokoll görs tillgängligt för alla intressenter Varje enskild styrelseledamot står bakom styrelsens beslut oavsett enskild åsikt När detta ej är möjligt kan enskild åsikt noteras i samma protokoll, s k reservation Övrig information angående diskussioner som förts inom styrelsen skall ej lämna styrelserummet STYRELSENS ANSVAR Ärenden gällande skolans lngsiktiga och generella mål Ärenden av stor strategisk betydelse Ärenden av stor ekonomisk betydelse Ärenden av övergripande karaktär Kontroll och uppföljning av kvalitet, ekonomi samt säkerhet SKOLLEDNINGENS ANSVAR Planering och genomförande av verksamheten Ärenden av pedagogisk karaktär Personalärenden Elevärenden Ärenden av enskild karaktär enskild familj och/eller elev FÖRÄLDER eller LEDAMOT? Som invald styrelseledamot representerar Du alla medlemmar, inte egna barn eller egen familj Frågor av personlig karaktär tas upp med lärare och skolledning, dock ej inom styrelsen Frågor som medför principiella implikationer kan tas upp och diskuteras av styrelsen När en styrelseledamot kontaktas i enskilt ärende bör man först fråga om man kontaktas i egenskap av styrelseledamot eller som enskild person. Följande regler gäller om man kontaktas i egenskap av styrelseledamot och ärenden är en styrelsefråga: 1. Förklara att ärendet kommer att gå vidare till styrelsen, där också skolledningen ingår 2. Lyssna, men undvik att framföra Dina personliga åsikter 3. Kontakta styrelsens ordförande som därefter kontaktar skolans rektor. Om ett ärende ej kan betraktas som en styrelsefråga bör man istället direkt föreslå vederbörande att kontakta lärare eller skolledning. Styrelseledamöter bör ej vidareförmedla dessa frågor ej heller gå andras ärenden. TÄNK PÅ! När en styrelseledamot uttalar sig är det hela styrelsen som uttalar sig Du är av övriga medlemmar framförallt sedd som styrelseledamot Det är alltid bättre att annan familjemedlem uttalar sig i frågor utanför styrelsen Dina uttalanden kan användas och förvanskas av andra Var alltid restriktiv när det gäller involvering i personliga ärenden av känslig karaktär Alla personalärenden sköts av skolledningen med undantag av ärenden gällande rektor som sköts av styrelsens ordförande i samspråk med övriga styrelsen Håll huvudet kallt! SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 15

5 - Kalendarium Kalendarium ARBETSRYTMEN VARIERAR självklart mellan olika styrelser. I denna almanacka pekar SUF på några tidsbundna åtgärder ett schema som styrelsen själv kan bygga vidare på. Angivna datum gäller senaste dag för redovisning till Skolverket. Utlandsskolor Kompletterande undervisning Jan Utannonsering av lärartjänster (Skolverkets hemsida, Arbetsförmedningen Utland, blänkare i DN, Skolvärlden och Lärarnas Tidning) Feb Mar Apr Maj Jun Jul 15 mar: Slutredovisa lokalkostnader Utbetalning statsbidrag (bidrag elever, lokaler) Kontrakt med personal Fastställa läsår, budget och elevavgifter. Beställa böcker Utbetalning statsbidrag (bidrag elever, lokaler, distans) 1 jun: Rapporterna läsårsdata och elevavgifter Anmäl elever för distansundervisning! Helst tidigare! Utbetalning bidrag svenska sektioner Skolverket skickar ut blanketter för redovisning av verksamheten. Beställa böcker och material Utbetalning av statsbidrag Aug SUFs årsmöte Konferens om svensk undervisning utomlands Sep Okt Utbetalning av statsbidrag (bidrag elever, lokaler) 1 okt: uppgifter om intäkter och kostnader för föregående budgetår till Skolverket 1 sep: redovisa till Skolverket! Utbetalning bidrag svenska sektioner Nov Dec 1 nov: Uppgifter om elever per 15 okt (=ansökan om statsbidrag), lärarstatistik och ansökan om lokalbidrag Utbetalning av statsbidrag 15 dec: Underlag för utannonsering av lärartjänst till SV 1 nov: Uppgift om antal elever per 15 okt till Skolverket! (= ansökan om statsbidrag) Utbetalning av statsbidrag Kontinuerlig åtgärd: ANMÄL ÄNDRINGAR till SUF och skolmyndigheterna! (e-post, adress, telefon, fax skolledning och styrelse) 16 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

6 - Arkivering Arkivering Följande text är ett utdrag från Riksarkivets hemsida där det finns mycket mer information om arkivfrågor. Gå in via http://www.statensarkiv.se >> Arkivhantering >> Privata/Enskilda >> Rädda ditt föreningsarkiv! ARKIVET HOS EN FÖRENING eller annan jämförbar organisation utgörs av de handlingar som har tillkommit i verksamheten. Det kan t.ex. röra sig om en brevkopia till någon som bjöds in för att föreläsa, protokoll som förts vid styrelsemöten, fotografier som tagits på en utflykt, inbjudan till en teaterkväll, flygblad som delats ut vid någon demonstration, jubileumsskrifter, medlemsregister, räkenskaper, verksamhetsberättelser, m.m. Allt detta tillsammans avspeglar organisationens historia, utgör dess minne. Det är viktigt att vi räddar det för framtiden! Viktigt för kommande generationer, såväl som för de som är verksamma i organisationerna nu. De senare måste ha tillgång till olika dokument som behövs för verksamheten. För kommande generationer kommer dessa handlingar att utgöra historiska källor en del av deras kulturarv. Detta gäller i hög grad även invandrarorganisationernas arkiv. Utan dessa källor kommer inte invandringens historia att kunna belysas med den vetenskapliga mångsidighet som är önskvärd. Tyvärr är det mycket av just föreningarnas arkivmaterial som har försvunnit genom åren eller finns utspritt hos (f.d.) medlemmar. Några skäl till att ordna och bevara föreningsarkivet Rationalitet: I ett välordnat arkiv hittar du lättare och snabbare den information Du behöver. Arkivet är föreningens minne! Utan det behöver Du kanske göra om saker som är redan gjorda/ skrivna. Lagstiftningen ställer vissa krav på bevarande och gallring av en förenings arkivhandlingar Den historiska aspekten: Arkivet speglar föreningens historia och dess roll i samhällsutvecklingen. I arkivet finns material till den egna jubileumsskriften och till vetenskapligt bedriven forskning. Och till sist: Vill Du att framtidens bild av Din organisation skall grundas uteslutande på dokumentation som skapats av andra parter i samhället? Några tips för en god arkivvård Utse en arkiv- och dokumentationsansvarig i föreningen. Om möjligt, se till att denna person får någon form av utbildning. Denna person ansvarar sedan för att föreningens handlingar hålls ordnade och samlade. Att ingenting av värde slängs eller på annat sätt försvinner, men att inga onödiga handlingar, t. ex. extra kopior, reklam, m.m. sparas. För att underlätta arbetet kan man utarbeta en s.k. arkivbildningsplan innehållande de regler som gäller för föreningens hantering av sin egen dokumentation. Förvara handlingarna så stöld- och brandsäkert som möjligt. Även fukt och mögel utgör en fara fuktiga källarlokaler är inte lämpliga för förvaring av handlingar. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 17

6 - Arkivering Vad ingår i arkivet? Till handlingar som bör bevaras hör: Protokoll, t.ex. årsmötes-, styrelse- och kommittéprotokoll Verksamhets- och revisionsberättelser Kopior av viktigare utgående skrivelser, rapporter, cirkulär Medlemsmatriklar, medlemsförteckningar Inkomna skrivelser och korrespondens Handlingar som rör olika ämnen, t.ex. stadgar, fastighetshandlingar, kurser, konferenser, jubileumshandlingar, historik, m.m. Räkenskaper: huvudböcker, kassaböcker och bokslutshandlingar Statistik Kartor och ritningar Eget tryck i ett exemplar: medlemstidningar, jubileumsböcker, affischer, flygblad, inbjudningskort och program m.m. Fotografier och videofilmer Ljudupptagningar Pressklipp Föremål som fanor, klubbtröjor och klubbnålar Inte bara papper... Det har blivit allt vanligare att olika handlingar upprättas och lagras med datorhjälp på hårddiskar, disketter, optiska skivor m.m. Dessa utgör naturligtvis också arkivhandlingar som bör bevaras för framtiden så säkert som möjligt. Disketter duger t.ex. inte till längre förvaringstider. Skall man bevara ADBinformation är det viktigt att man också bevarar tillhörande systemdokumentation. Ibland är det kanske bäst att ta ut det väsentligaste på papper. Foton, ritningar och mikrofilm är andra arkivhandlingar som kräver speciella hänsyn vid förvaring. Idéer kring skolans arkivering kan också hämtas från RA-FS 1995:3 som är Riksarkivets Allmänna Råd om arkivreglemente för kommunerna. 18 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

SUF - Svenska Utlandsskolors Förening Endast fullständigt ifylld ansökan beaktas! Skicka inga betyg eller andra handlingar med denna ansökan, men var beredd att visa upp dem på anmodan. 7 - Ansökningsblankett ANSÖKAN om lärartjänst vid svensk utlandsskola Datum Till styrelsen för svenska skolan i (skolort) 1 (4) Personuppgifter Efternamn Tilltalsnamn Personnummer (xxxxxx-xxxx) Utdelningsadress E-postadress Telefonnummer (även riktnummer) Postadress Foto på sökande Civilstånd Gift Ogift Tjänst som söks Sambo Antal barn (ålder) Medföljandes utbildning/yrke Vid utlandsskolan i (skolort) Yrkesutbildning (börja med lärarutbildning) Betyg, Tid Omfattning Kurs, examen (specificera ämnen) Skola, universitet o dyl poäng (årtal) År Mån Veckor Styrelsens noteringar Annan utbildning, kurser Betyg, Tid Omfattning Kurs, examen (specificera ämnen) Skola, universitet o dyl poäng (årtal) År Mån Veckor Styrelsens noteringar Språkkunskaper (ange enligt en skala 1-5; 1 = hjälpligt, 5 = som modersmål) Språk Talar Läser Skriver Styrelsens noteringar SUF 2004-02

7 - Ansökningsblankett Efternamn Tilltalsnamn Personnummer 2 (4) Anställningar (ev utlandstjänst redovisas separat nedan) Arbetets art Hel/Deltid Tid Omfattning Styrelsens (t ex lärare 1, skolledare, handledare) Arbetsgivare vtr (årtal) År Mån Veckor noteringar Tidigare tjänst vid utlandsskola Arbetets art Hel/Deltid Tid Omfattning (t ex lärare 1, skolledare, handledare) Arbetsgivare vtr (årtal) År Mån Veckor Styrelsens noteringar Annan utlandsanställning Hel/Deltid Tid Omfattning Arbetets art (specificera) Arbetsgivare vtr (årtal) År Mån Veckor Styrelsens noteringar Annan erfarenhet som sökande önskar åberopa Erfarenhet (specificera) Av data (hårdvara, mjukvara) Styrelsens noteringar Annan erfarenhet SUF 2004-02

7 - Ansökningsblankett Efternamn Tilltalsnamn Personnummer 3 (4) Sökande/Medföljande kan undervisa (markera med U) Är intresserad av (markera med X) Ämne Sökande Medföljande Styrelsens noteringar Idrott Trä- och metallslöjd Textilslöjd Bild Hemkunskap Handledning för distanselever grundskolan Handledning för distanselever gymnasieskolan Datakunskap Drama Sång och musik Spelar instrument Ange vilket/vilka för sökande Ange vilket/vilka för medföljande Fritidsintressen Intresse Sökande Medföljande Styrelsens noteringar Övriga uppgifter Person Körkort Hälsotillstånd och eventuella kroniska sjukdomar Styrelsens noteringar Sökande Ja Nej Medföljande Ja Nej Barn Ja Nej Friskintyg för sökande och medresenärer är en förutsättning för tjänst. Vid eventuell anställningsintervju kan frågor om alkohol- och tobaksvanor m m komma att ställas. Utdrag ur brottsregistret kan komma att begäras. SUF 2004-02 Andra sökta tjänster Om du sökt tjänster vid flera utlandsskolor samtidigt, ange skolorter och i vilken ordning du prioriterar de sökta tjänsterna. Styrelsens noteringar

7 - Ansökningsblankett Efternamn Tilltalsnamn Personnummer 4(4) Kompletterande uppgifter Berätta om dina erfarenheter av föreningsverksamhet. Styrelsens noteringar Berätta kort om dig själv och den eller de personer som kommer att följa med dig om du får tjänsten. Ge oss tre skäl varför vi ska välja dig till den tjänst som du söker. Löneanspråk Styrelsens noteringar Referenser Namn och postadress Telefon (även riktnummer) E-postadress Styrelsens noteringar 1 2 3 SUF 2004-02 Att de uppgifter som jag lämnat i ansökan ovan är riktiga intygar jag på heder och samvete. Jag har tagit del av informationen "Att arbeta vid en utlandsskola" och är beredd att på anmodan visa upp betyg och andra handlingar som komplement till min ansökan. (Sökandes underskrift)

7 - Att arbeta vid en utlandsskola (bilaga till ansökningsblankett) Att arbeta vid utlandsskola Denna information finns på SUFs hemsida. På ansökningsblanketten för lärartjänst intygar sökande att de tagit del av denna information. Att arbeta vid utlandsskola skiljer sig på många viktiga områden från att tjänstgöra vid en skola i Sverige. Innan man åker ut är det därför viktigt att man tänker igenom de problem och utmaningar som man kan komma att ställas inför. Med denna information vill SUF försöka hjälpa den sökande i anställningsprocess och peka på områden som man, enligt vår erfarenhet bör tänka igenom. Det råder stora skillnader mellan olika utlandsskolor. De har var och en sin särart och sina förutsättningar. Man måste ha klart för sig att även med den mest grundliga förberedelse kommer den som tar tjänst vid en utlandsskola att möta helt oväntade situationer som man inte känner igen från Sverige. Läraren kommer att ställas inför stora krav på anpassning, initiativförmåga, förmåga till improvisation, samarbete med andra lärare, föräldrar och elever. För den som kan klara dessa utmaningar är tjänst vid utlandsskola stimulerande och utvecklande. Vad är en utlandsskola? De svenska utlandsskolorna är privata skolor. De drivs av en huvudman, som kan vara föräldrarna i form av en lokal skolförening, ett företag eller en missionsorganisation. Kännetecknande för många utlandsskolor är att de drivs i hård konkurrens med andra skolor på orten. Det kan gälla landets egna skolor eller andra internationella skolor av hög klass. De föräldrar som sätter sina barn i den svenska skolan har ofta valfrihet. De är medvetna och har höga krav. Det betyder att utlandsskolan hela tiden måste se till kvaliteten och resultaten. Lyckas man inte hålla kvaliteten uppe försvinner eleverna ganska snart till andra skolformer. Det har stor betydelse för lärarrollen vid utlandsskolorna. Huvudmannen utser en styrelse som ansvarar för såväl undervisningen som ekonomin. Undervisningen bedrivs enligt den svenska läroplanen, men lokala förhållanden, elevantal, tillgång till materiel och lärare gör att bestämmelserna aldrig kan tillämpas strikt. Det finns en viss lokal handlingsfrihet och man kan inte utgå från att det som man inte känner igen från Sverige är fel. Gränsen mellan styrelsen och den löpande verksamheten är inte en gång för alla given. I och med att de institutionella förutsättningarna är olika och man många gånger måste improvisera eller söka nya lösningar inom ekonomiska ramar som är snävare än i Sverige, kommer styrelsen att vara mer engagerad i verksamheten än en svensk skolstyrelse. De administrativa resurserna vid en utlandsskola är som regel små och utlandsskolorna saknar hela den byråkratiska överbyggnad som en skola har i Sverige. Frivilliga insatser från föräldrarna spelar en viktig roll, exempelvis i styrelsearbetet. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 23

7 - Att arbeta vid en utlandsskola (bilaga till ansökningsblankett) Lärarrollen vid en utlandsskola Kännetecknande för arbetet vid en utlandsskola är att man har andra människor nära inpå sig i sitt dagliga arbete. Exempelvis är kollegiet litet. Det kan leda till ett väl sammansvetsat arbetslag, men det kan också leda till ett ställe där personliga motsättningar inte kan döljas och slätas över utan blir inflammerade sår. På en utlandsskola ställs därför stora krav på personlig mognad, att man kan ta och ge med generositet. Det ställer stora krav på samarbetsförmåga och att man kan bortse från petitesser och i stället koncentrera sig på de övergripande målen för skolans verksamhet. Man måste tillsammans ha förmåga och vilja att improvisera och komma med praktiska lösningar på problem. Utdelningen kan dock vara hög i form av utrymme för kreativa lösningar, möjligheter att påverka sin arbetssituation samt möjligheter att bredda sig och gå utanför den traditionella lärarrollen. Undervisningen bedrivs oftast i B-form och i små klasser. Kontakten med varje elev blir mycket direkt och läraren har långt mer tid än i Sverige att ägna sig åt varje elev. Det leder oftast till mycket bra resultat men också till en undervisningssituation som skiljer sig väsentligt från den som de flesta är vana vid från Sverige. Föräldrar och skolan samverkar i större utsträckning än i en skola i Sverige. Detta främjar på det hela taget trivseln och undervisningen men kan ibland upplevas som något ovant och påfrestande för lärarna. Lokalerna är ofta trånga och även i andra avseenden kan miljön vara annorlunda än vad man är van vid från en skola i Sverige. Standarden i fråga om hjälpmedel kan vara lägre. I gengäld kan framför allt de stora städerna erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter; museer, teatrar, konserter, etc. Det är inte alltid lätt att utnyttja dessa möjligheter, men för den som kan finns många tillfällen att berika undervisningen. Det är därför viktigt att lärarna är beredda att gå utanför klassrummet i sin undervisning. Den sociala miljön kring en utlandsskola kan vara mycket annorlunda och gränsen mellan skolan och fritiden kan ibland vara mindre klar än i Sverige. Läraren blir på många platser en viktig person i svenskkolonin där han/hon umgås med föräldrar på fritiden. Risken kan finnas att det blir svårt att hålla isär lärarroll och privatroll. Anställningsvillkor All personal anställs av styrelsen. Genom att utlandsskolorna är privatskolor är lärarna privatanställda. Mellan skolan och läraren upprättas ett kontrakt, vars utformning skiljer sig från skola till skola beroende på lokala förutsättningar, lagstiftning i värdlandet, etc. Det är viktigt att man går igenom det noga innan man skriver under det. Har väl kontraktet skrivits under är det bindande för båda parter. Följande punkter kan vara särskilt viktiga att tänka igenom: Arbetsuppgifter Arbetsuppgifterna motsvarar som regel i stort sett de som gäller vid en skola i Sverige. Lärare får dock vara beredda att det i tjänsten kan ingå uppgifter, som normalt inte ingår i en lärartjänst i Sverige. Det kan bli nödvändigt att undervisa i andra ämnen än de egna. Därför är det ofta en merit att ha undervisningserfarenhet i ett eller flera ämnen vid sidan av sina "normala" ämnen. Lärare förväntas också delta i arbetet med att upprätthålla svenska traditioner och svensk kultur, då utlandsskolan i de flesta fall är centrum för de svenskkulturella aktiviteterna på orten.. 24 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

7 - Att arbeta vid en utlandsskola (bilaga till ansökningsblankett) Lön Lönen varierar mellan olika skolor. Mellan olika länder kan det finnas betydande skillnader i levnadskostnader. Detta kan påverka löneläget, som emellertid främst styrs av respektive skolas ekonomiska förutsättningar. Som privata skolor, finansierade i första hand av svenska statsbidrag och elevavgifter, har de flesta utlandsskolor oftast mycket begränsat handlingsutrymme. Lönens storlek blir en kontraktsfråga mellan skolans styrelse och läraren. Det är som regel svårt för en familj att klara sig på enbart en lärarlön. Utanför Europa är det svårt eller omöjligt för en medföljande att få arbete på den lokala arbetsmarknaden. Det händer därför att skolan försöker medverka till att medföljande får någon form av anställning vid skolan, vid förskola eller liknande. Inom EU utgör frågan om arbetstillstånd inte längre något hinder för medföljande som vill söka arbete. Skatter Normalt betalar läraren ingen skatt i Sverige utan följer bosättningslandets skatteregler. I Sverige är vi vana att arbetsgivaren drar av och betalar in skatt. Vid utlandsskolor kan det i stället vara så att den anställde själv har ansvar för att betala in skatten. Försäkringar (sjukvård, olycksfall, etc.) Den som lämnar Sverige för ett år eller mer är från och med utresedagen inte längre ansluten till det svenska försäkringssystemet och är inte heller berättigad till övriga svenska sociala förmåner. Vid olika skolor tillämpas olika lösningar. En del bygger enbart på det lokala socialförsäkringssystemet medan andra kompletterar med privata försäkringar för sina anställda. Den sociala tryggheten kan dock vara mindre än i Sverige. Red noga ut vad som gäller den anställde och medföljande familjemedlemmar innan anställningen påbörjas. Ta också reda på vad den lokala lagstiftningen föreskriver. Om det lokala försäkringssystemet utnyttjas kan det vara så att arbetsgivaren inte betalar hela avgiften utan att det också tas ut en egenavgift som den anställde får stå för. De nationella socialförsäkringarna inom EU gäller idag inom h e l a EU, vilket till exempel kan användas i samband med besök i Sverige. Pensionsfrågorna bör klaras ut. Lärare får inte automatiskt tillgodoräkna sig pensionspoäng i Sverige. Skolan och den anställde måste komma överens om hur pensionsfrågan skall lösas. Lokala regler för socialförsäkring bör studeras. Rese- och flyttkostnader Det händer att skolan lämnar bidrag till rese- och flyttkostnader. Bidraget är ofta knutet till antalet tjänsteår vid skolan. Det är dock ovanligt att skolan betalar hela flyttkostnaden. Bostad Läraren får vara beredd på att det kan vara svårt att hitta bostad, även om på en del orter skolan hjälper till. Boendekostnaderna är ofta höga och inte sällan måste läraren vara beredd att gå ned i standard. På en del skolor förekommer hyresbidrag. Anställningstrygghet Skolornas ekonomi kan många gånger vara ömtålig och starkt beroende av hur elevantalet utvecklas. Eftersom detta kan fluktuera mycket kan skolan också tvingas dra in lärartjänster. Anställningstryggheten kan därför vara lägre än man är van vid från svenska skolor. Det är klokt att försöka få tjänstledighet från en ordinarie tjänst i Sverige för att arbeta vid en utlandsskola något eller några år. SUF har kontakt med Kommunförbundet, Lärarförbundet och Skolverket för att försöka utarbeta en gemensam information till kommuner för att öka deras insikt om behovet av tjänstledighet för lärare som söker tjänst vid utlandsskola. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 25

8 - Anställningskontrakt för lärare Anställningskontrakt för lärare vid svensk utlandsskola - exempel och kommentarer DET ÄR SAMMANFATTNINGSVIS SVÅRT att göra ett kontraktsförslag, som är tillämpligt för alla anställda vid utlandsskolor. Vi har olika slag av utlandsskolor: föreningsskolor, missionsskolor och företagsskolor. Huvudmännen för de två sistnämnda slagen har även annan personal i utlandstjänst och finner det då ofta lämpligt att låta kontrakten få ungefär samma utformning som för övriga utlandsanställda. Ofta får kontrakten därigenom en närmare förankring i svenska förhållanden. När det gäller föreningsskolor har en del små resurser, andra har större. En del är etablerade i länder med höga levnadskostnader, andra i länder med lägre levnadskostnader. Allt detta kommer givetvis att i mer eller mindre grad påverka ett anställningskontrakts utformning och innehåll. Det måste anses som grundläggande att kontraktsskrivningen tar hänsyn till de lagar och bestämmelser, som gäller i värdlandet. Ett kontrakt som inte är anpassat till värdlandets lagstiftning är i allmänhet ogiltigt, även om dess innehåll eventuellt skulle vara gångbart i ett annat land, till exempel Sverige. Därför kan det vara en fördel att kontraktet skrivs på landets språk, även om det försvårar den personliga identifieringen med innehållet. Man bör dock komma ihåg att de eventuella konfliker som kan uppstå måste lösas inom ramen för respektive lands lagstiftning och rättssystem. Kontraktsförslag Mellan, nedan kallad läraren, och, nedan kallad föreningen, har denna dag följande avtal träffats: 1 Anställning Föreningen anställer läraren som vid Svenska skolan i under tiden fr o m 1 juli 20 t o m 30 juni 20. Om kontraktet inte sägs upp sex månader före dess utgång, förlängs det med ett år i taget. Kommentar: Genom att utlandsskolorna får statsbidrag för ett år i taget, har skiftande elevantal m m, är det som regel lämpligt att skriva kontrakt för ett år i taget. Samtidigt är det viktigt att läraren kan känna anställningstrygghet, inte minst med tanke på att en utlandstjänst kan innebära stora omställningar både för läraren själv och för hans/hennes familj. Undersök också vad den lokala arbetslagstiftningen innebär, se kapitel 5! 26 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

8 - Anställningskontrakt för lärare En möjlighet är att låta det första året som läraren är i tjänst bli ett "provår" från ömse sidor. Om tjänstgöringen därefter fortsätter skall den anställde inte kunna skiljas från tjänsten utom till följd av a) bristande lämplighet och b) indragning av tjänsten. Angående punkt a) se vidare under 13. I de flesta länder gäller dock att anställningar som överstiger ett år i allmänhet medför fast anställning, vars eventuella upphörande alltid innebär någon slags ekonomisk ersättning till den anställde, relaterad till anciennitet och anställningskontraktets karaktäristika. 2 Tjänstgöringsskyldighet a) Tjänstgöringsskyldigheten är tim/vecka vid veckors läsår. Kommentar: Att märka är att anställningen vid en svensk utlandsskola är av privat karaktär. Statsbidraget tillkommer huvudmannen. Det står alltså parterna fritt att komma överens om undervisningsskyldighet m m efter andra grunder än dem som gäller i Sverige. Tjänstgöringsskyldigheten kan variera från skola till skola, t ex mellan 29 och 35 timmar per vecka, huvudsakligen beroende på läsårsförkortning. b) För undervisningen gäller i huvudsak samma bestämmelser som för grundskola i Sverige, dock med särskilt beaktande av förordning om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet (SFS 1994:519). c) Tjänsten innebär undervisning i årskurserna. I anställningen ingår även att undervisa på annat stadium eller i annat ämne, om läraren kan anses ha förutsättningar för detta. Handledning av elever som läser på distans ingår också. Lärare skall åta sig att vara examinator och medbedömare om en elev ska genomgå prövning, förutsatt att läraren av distansutbildaren godkänts som examinator. Kommentar: Om en skola har elever som studerar per distans är lärare med behörig kompetens skyldig att vid behov medverka vid särskild prövning. Av avtalet bör också framgå om (att) läraren är skyldig att genomgå viss introduktion hos distansutbildaren om en del av hans/hennes tjänst kommer att innebära handledning av distanselever. d) Läraren är skyldig att utöver undervisningsskyldigheten i skälig omfattning fullgöra tilläggstimmar. Överenskommelse fattas med skolans styrelse om antal timmar och särskilt arvode för detta arbete. e) Läraren är skyldig att utan särskild kompensation i rimlig omfattning medverka i s k kollektivt lärararbete och arrangemang i skolans regi (typ högtider och kongresser). f) Läraren är skyldig att gemensamt med föreningens styrelse eller den person som styrelsen utser utföra med skolarbetet eller skolans organisation sammanhängande arbetsuppgifter. g) Läraren är skyldig att under anställningstiden hålla kontakt med förändringar och reformer inom svenskt undervisningsväsende. h) Läraren är ansvarig och redovisningsskyldig för de medel och det material som han/hon fått i uppdrag att förvalta. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 27

8 - Anställningskontrakt för lärare Kommentar: Det kan diskuteras i vilken mån man kan kräva redovisningsskyldighet av en lärare, om även andra personer har tillgång till nycklar till de rum där materiel förvaras. 3 Lön För under 2 angiven undervisningsskyldighet jämte övriga där angivna arbetsuppgifter, utom för eventuella tilläggstimmar, utgår lön. För tilläggstimmar utgör arvodet. Kommentar: Eftersom det är en anställning av privat karaktär behöver lönen inte följa den svenska. Hänsyn bör tas till bostadskostnader, skatter m m vid lönesättning. En jämförelse kan också göras med löner för motsvarande tjänster i andra skolor inom landet. Lönen bör anges i lokal valuta. Eventuellt kan en viss procent av lönen fastställas och betalas ut i kronor. Under paragrafen "Lön" kan också anges när och hur lönen utbetalas, t ex "Lönen utbetals via föreningens bankkonto till lärarens utlandslönekonto i X-banken månadsvis i efterskott". I kontraktet kan även följande tillägg införas: "När lön betalas ut från och med den 1 juli och lärare inte träder i tjänst vid höstterminens början, är han/hon återbetalningsskyldig för den del av lönen, som avser tid före läsårets början. Om nyanställd lärare avgår före höstterminens slut, omräknas lönen till läsårsdagslön, varvid läraren blir återbetalningsskyldig för det belopp, som han/hon erhållit för mycket. 4 Sjukdom Kommentar: Ersättning vid sjukdom skiljer sig rätt mycket från skola till skola, till stor del beroende på respektive förenings ekonomi. Vid utformandet av denna paragraf måste hänsyn tas till de lagar och bestämmelser som gäller i värdlandet. Många länder och framförallt inom EU har numer ett sjukersättningssystem som i stort överensstämmer med det svenska, även om belopp och specifika villkor kan variera. Vid ersättning för sjukdom får man fastställa 1) antal karensdagar, 2) procent av lönen som utbetalas och 3) under hur lång tid sjukersättning utgår. 5 Försäkring I händelse av olycksfall i arbetet är läraren täckt av en olycksfallsförsäkring som föreningen tecknat för i skolan anställd personal. Kommentar: Denna paragraf utgår givetvis om föreningen inte har tecknat sådan försäkring. Vi räknar dock med att de flesta skolor har sina elever olycksfallsförsäkrade under 28 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

8 - Anställningskontrakt för lärare skoltid samt vid skolaktiviteter utom skolan (t ex skolutflykter och skolresor) samt att även lärarna inryms i denna försäkring. Tecknas eventuellt också andra försäkringar bör även dessa anges. I kontraktet kan anges om försäkringarna betalas av föreningen eller av läraren eller av dessa två parter gemensamt. 6 Flyttnings- och resekostnader a) Vid tillträde och frånträde av tjänst får läraren ersättning för resa och flyttning från och till Sverige med följande belopp: Kommentar: Av avtalet bör framgå vilka resekostnader som ersätts och hur mycket föreningen kan bidra med i flyttkostnader. Vidare bör framgå om ersättningen är knuten till att läraren tjänstgör en viss tid vid skolan. (Vad händer t ex om läraren avbryter sin tjänst efter några månader eller ett halvår?) Likaså om reseersättning kommer att utgå i samband med framtida lov etc. b) Vid skolresor och utflykter i skolans regi utgår ersättning för de kostnader som lärare haft. 7 Semester Läraren har semester under den tid av året som inte utgör arbetstid enligt anställningskontraktet och gällande kollektivavtal. Kommentar Semestertiden kan också uttryckas i ett visst antal semesterdagar under året och när dessa kan tas ut. Erfarenheten har också visat att det är viktigt att i avtalet skriva in om semesterersättning ska utgå och hur den i så fall ska beräknas. 8 Tjänstledighet a) Tjänstledighet utan lön beviljas för militärtjänst. Före tillträde av tjänsten skall läraren meddela sin militära myndighet att han kommer att vistas utomlands. b) Vid havandeskap beviljas tjänstledighet utan lön. c) Annan tjänstledighet kan beviljas varvid hänsyn tas dels till lärarens behov av tjänstledighet dels till föreningens möjlighet att anställa vikarie. Kommentar: I de flesta länder och framförallt inom EU finns numer ersättning för havandeskap inom respektive socialförsäkringars ram, motsvarande ett varierande antal månader under graviditeten SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 29

8 - Anställningskontrakt för lärare 9 Pension Kommentar: Skolan har möjlighet att låta lärare som tjänstgör minst 20 procent ingå i SPVs pensionssystem. Skolan betalar då en avgift till SPV. Av kontraktet bör framgå om lärare ingår i SPVs och/eller landets lokala pensionssystem samt om annan överenskommelse gjorts beträffande pensionsförmåner. 10 Skatter Läraren är själv ansvarig för de skatter och andra statliga och kommunala avgifter som kan komma att utkrävas av svenska eller andra länders myndigheter, dock inte för avgifter som enligt lag betalas av arbetsgivaren. 11 Konkurrensklausul Läraren får inte undervisa eller utöva annan sysselsättning, som kan innebära att en konkurrenssituation uppstår i förhållande till skolans verksamhet. Extralektioner till skolans elever omfattas inte av förbudet. 12 Särskilda förmåner Kommentar: Här kan t ex anges 1) Ersättning vid ut- och hemresa, 2) Fri eller subventionerad bostad, 3) Nedsättning av skolavgift för lärares barn, 4) Rätt eller skyldighet att delta i utlandsskolekonferens och eventuell ersättning för detta. 13 Uppsägning Uppsägning av kontraktet kan under löpande avtalstid ske från föreningens sida endast under förutsättning att läraren visat bristande lämplighet eller anledning finns att dra in tjänsten. Vid sådan uppsägning skall läraren och lärarkårens representanter beredas tillfälle till överläggning med styrelsen innan uppsägningen verkställs. Uppsägningen är i detta fall tre månader. Kommentar: Kontrollera före avtal vilka lagar som gäller beträffande uppsägning och vad som kan regleras. Då utlandsskolorna ofta är små enheter och av en speciell karaktär med drag av "familj", en sluten krets, är möjligheterna till omplacering av lärare, som av en eller annan anledning visat sig mindre lämplig för tjänsten, oftast obefintliga. Eftersom skolorna är till för barnen och fall kan tänkas, då det kunde vara till skada för barnen om en viss lärare behålls i undervisningen, måste huvudmannen ha rätt att i en sådan undantagssituation skilja läraren från tjänsten, dock med iakttagande av tillbörlig uppsägningstid. På grund av svårigheterna i många fall att vid utlandsskolor finna lämpliga vikarier bör en lärare inte ha möjlighet att sluta sin anställning under pågående kontraktstid. 30 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

8 - Anställningskontrakt för lärare När starka skäl föreligger finns dock enligt paragraf 8 möjlighet att bevilja läraren tjänstledighet för resten av läsåret. 14 Tvist vid tolkning av anställningskontraktet Tvist om detta avtal skall hänskjutas till skiljenämnd, varvid vardera parten utser en representant, vilka sedan har att utse en opartisk ordförande. Kommentar: Kontrollera landets lagstiftning och möjligheterna att i avtalet komma överens om att svensk lag skall tillämpas om den lokala arbetsmarknadslagen tar över överenskommelsen om att tvist skall lösas via skiljenämnd. I många fall torde dock detta vara omöjligt och man bör speciellt observera vad som redan angetts om upprättande av anställningskontrakt i inledningen. Detta anställningskontrakt, som är upprättat i två likalydande exemplar, varav föreningen och läraren tagit var sitt, godkänns till alla delar. Ort och datum Föreningens underskrift Lärarens underskrift SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 31

9 Arbetsbeskrivning för rektor Arbetsbeskrivning för rektor vid utlandsskola (exempel) PÅ SAMMA SÄTT som i fråga om anställningskontrakt är det svårt att göra en arbetsbeskrivning som är tillämplig för alla rektorer. Nedanstående förslag är inte fullständigt men kan tjäna som utgångspunkt för styrelsen när det gäller att formulera en arbetsbeskrivning för den egna rektorn. Inför utarbetandet av arbetsbeskrivningen bör styrelsen också gå igenom de punkter i läroplanen som tar upp rektors ansvar. För rektorer i grundskolor finns bestämmelser i Lpf 94 och för rektorer i gymnasieskolor finns bestämmelser i Lpo 94. Rektor ska under skolstyrelsen 1. Ha hand om den ledningen av skolverksamheten och fullgöra uppgifter enligt gällande bestämmelser och i enlighet med styrelsens riktlinjer. 2. Svara för personalledning, schemaläggning och för att befintliga personalresurser utnyttjas effektivt. 3. Ansvara för elevvården och meddela nödvändiga ordningsföreskrifter. 4. Främja samarbetet mellan hem och skola. 5. Vara pedagogisk ledare, ta initiativ till förbättringar och främja lärares fortbildning. 6. Ha tillsyn över skolans lokaler och inventarier. 7. Bistå styrelsen vid rekrytering av nya lärare. 8. Marknadsföra skolan i syfte att rekrytera nya elever. 9. Utveckla och underhålla skolans externa kontakter, till exempel med o värdlandets myndigheter och institutioner av betydelse för undervisningen; o svenska skolmyndigheter; o företag och institutioner som kan tänkas stödja skolans verksamhet; o SUF och med andra utlandsskolor. 10. Om så är påkallat, bistå styrelsen i dess kontakter med lokala myndigheter. 11. Fullgöra de övriga uppgifter som vilar på rektor enligt skolstyrelsens särskilda beslut. 32 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

10 - Pensionsbestämmelser SPV 2004-06-30 1 (2) Till styrelserna för de svenska utlandsskolorna SUF har fått ett brev (kopia bifogas) från Statens pensionsverk, Mats Bolin, om tjänstepensionsrätt m m för personal vid statsunderstödd svensk utlandsskola. Han går i brevet igenom de förmåner som pensionsavtalet innebär. För kännedom bifogas även utdrag ur förordning (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning. Ni som varit med länge känner igen ärendet. Som en reminiscens av det statsbidragssystem som upphörde för tio år sedan finns bestämmelser som innebär att pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. till vissa delar ska tillämpas på rektor och annan lärare än timlärare vid statsunderstödd svensk utlandsskola. En förutsättning är att arbetsgivaren betalar årliga premier för detta. Enligt särskilda bestämmelser får huvudmannen besluta att arbetstagare inte ska ha denna pensionsrätt. Ett sådant beslut ska sändas till Statens pensionsverk. Fram till 1994 var statsbidragen till utlandsskolor konstruerade på annat sätt än i dag. Då var en del av statsbidraget knutet till specifika lärartjänster. Staten gjorde en omföring av medel motsvarande pensionskostnaderna för de lärare som innehade tjänster för vilka statsbidrag utgick. Dessa pengar såg utlandsskolorna aldrig till utan här gjordes en bokföringstransaktion inom statskassan i Sverige. Samtidigt måste varje skola även vid denna tid ansvara för pensions- och försäkringskostnader för all övrig personal vid skolan. När den nu tio år gamla förordningen (SFS 1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar infördes försvann kopplingen mellan statsbidrag och vissa av skolans lärartjänster. Utlandsskolorna fick ett tydligare eget ansvar för hela verksamheten där statsbidraget utgör ett allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten ( 23). Inför beslutet om förordningen 1994 behandlades också frågan om ansvaret för pensions- och försäkringskostnader. Förordningen (1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning föreslog ändras så att rektorer och lärare vid utlandsskolor skulle kunna omfattas av bestämmelser i förordningen om skolorna så ville. Förordningstexten kom i realiteten att formuleras så att den huvudman som inte vill att pensionsrätten ska gälla måste fatta beslut om detta och anmäla beslutet till SPV. Avgifter för anslutning till pensionsrätt och tjänstegrupplivförsäkring debiteras av SPV. Eftersom pensionsrätten är individuell förefaller det som om beslut måste fattas och delges SPV vid varje nyrekrytering. Utlandsskolornas förutsättningar ser olika ut. Samtliga skolor är dock juridiska personer i de länder där de är belägna. Därav följer som ni alla vet att varje skolas styrelse också har Svenska Utlandsskolors Förening

10 - Pensionsbestämmelser SPV 2004-06-30 2 (2) ansvar för att lagstiftningen i det land där skolan är belägen efterlevs. Här ingår bland annat de arbetsrättsliga och socialrättsliga områdena och i de flesta fall en skyldighet att betala in avgifter till olika sociala system för all personal anställd vid skolan. Med några undantag där skolans huvudman är ett företag eller en organisation i Sverige och där vissa lärare anställs via denna huvudman i Sverige är personalen rekryterad och anställd av skolan, dvs av en (ur svensk synpunkt) utländsk juridisk person. Några skolor har valt att betala avgiften till SPV för att låta rektor och de lärare som arbetar mer än 40 procent omfattas av det svenska pensionsavtalet trots att man kanske samtidigt till lokala försäkringskassor måste betala pensionsavgifter och försäkringskostnader för all personal. Andra skolor väljer att avregistrera personal från det svenska pensionsavtalet med hänvisning till pensions- och försäkringsfrågor löses genom det allmänna socialrättsliga system som skolan är anslutet till eller genom särskilda överenskommelser som tecknas med personalen om privata försäkringar. Med hänvisning till SPVs skrivelse vill SUF-styrelsen endast understryka vikten av att varje skolas styrelse för att undvika framtida tvister och problem har klara och tydliga överenskommelser med all personal om vad som gäller för var och en i fråga om försäkringar och pension. Detta har SUF-styrelsen bland annat tagit upp i SUF-pärmen under avsnitt 5 om Att driva svensk undervisning utomlands. På den ansökningsblankett för lärartjänster som SUF tagit fram intygar också lärare som rekryteras från Sverige att de tagit del av bilagan till blanketten, där försäkrings- och pensionsfrågorna lyfts fram som sådant som den som söker tjänst utomlands bör vara klar över innan vederbörande skriver under ett anställningskontrakt. Den som vill veta mer om den tjänstepensionsrätt m m som kan gälla för viss del av skolans personal och om avgifter för pensionskostnader och försäkring hänvisas till Mats Bolin på SPV. För SUF-styrelsen Gudrun Torstendahl SUF - Svenska Utlandsskolors Förening Box 24038, 750 24 UPPSALA Tel/fax +46 (0)18 24 47 42 suf.utlandsskolor@swipnet.se - www.suf.c.se Brevet skickas till skolstyrelsens ordförande och till Skolverkets representant i styrelsen Kopia skickas också för kännedom till Skolverket och till SPV. Bilagor: Kopia av brev från SPV 2004-06-04 Utdrag ur förordning (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning SUF/Brev medl/2004/usk-styrelser om pensioner

SPV 2004-06-04 1 (2) Scannad kopia/gt 10 - Pensionsbestämmelser SPV Vår referens Mats Bolin, 060-18 76 16 SUF Box 24038 75024 UPPSALA Brev 2002-09 Tjänstepensionsrätt m.m. för personal vid statsunderstödd svensk utlandsskola Gällande tjänstepensionsbestämmelser m.m. Rektor och annan lärare än timlärare har reguljär statlig pensionsrätt. I denna ingår tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring, dock inte trygghetsförmåner och personskadeförsäkring enligt Trygghetsavtalet respektive Personskadeavtalet. Bestämmelser om den reguljära statliga pensionsrätten vid bl.a. utlandsskola finns i två förordningar om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning: 1. SFS 1991:1427 Det statliga pensionsavtalet PA-91, dock inte bestämmelserna om kompletterande ålderspension, tillämpas för de som är födda 1942 eller tidigare. Enligt avtalet finns rätt till ålderspension, sjukpension och egenlivränta. Vid dödsfall kan efterlevande ha rätt till temporär efterlevandepension, livsvarig kompletterande efterlevandepension eller livsvarig kompletterande efterlevandelivränta och ersättning från tjänstegrupplivförsäkringen. Ålderspensionen är 10 procent av slutlönen (medeltalet av de fem årslönerna före avgångsåret) upp till 7,5 förhöjda prisbasbelopp (fpbb) (f.n. 300 750 kr/år), 65 procent mellan 7,5 och 20 fpbb och 32,5 procent mellan 20 och 30 fpbb. 2. SFS 2003:56 Det statliga pensionsavtalet PA 03, dock inte bestämmelserna om individuell - och kompletterande ålderspension, tillämpas för de som är födda 1943 eller senare. Enligt avtalet finns rätt till ålderspension, sjukpension och fribrev. Vid dödsfall kan efterlevande ha rätt till temporär efterlevandepension och ersättning från tjänstegrupplivförsäkringen. Ålderpensionen varierar beroende på ålder. Som exempel får den som är född 1943 Statens pensionsverk Besöksadress Telefon Fax E-post/webbplats 851 90 SUNDSVALL Jägargatan 1 060-1874 00 060-1874 38 spv@spv.se 826 70 SÖDERHAMN Flygstaden 1 0270-624 00 0270-624 99 www.spv.se Mats.bolin@spv.se

10 - Pensionsbestämmelser SPV SPV 9,5 procent av slutlönen (se ovan under punkt 1) i intervallet upp till 7,5inkomstbasbelopp (ibb) (f.n. 317 250 kr/år) medan den som är född 1972 får 0,5 procent. 1 intervallet 7,5 20 ibb är procentsatserna 64,85 respektive 60,10 och i intervallet 20 30 ibb 32,4 respektive 30 procent. Den som är född 1973 får ingen ålderspension i första intervallet, men 60 respektive 30 procent i intervall två och tre.. Pensionsrättens innebörd m.m. Huvudregel: Pensionsrätten m.m. enligt ovan är obligatorisk, vilket innebär att skolorna ska rapportera in rektorer och lärare (ej timlärare) till SPV. Skolorna ska betala premier för pensionerna m.m. Undantag: Skolorna får besluta att en eller flera arbetstagare inte ska ha pensionsrätt enligt förordningarna ovan. Ett sådant beslut ska skickas till SPV. Det är tyvärr inte ovanligt att en del skolor struntar i att rapportera in rektorer och lärare till SPV utan att fatta beslut om undantag och följaktligen inte underrättat SPV. Innan beslut om undantag fattas bör skolorna undersöka vilka konsekvenser ett sådant beslut får. På vilket annat sätt än ovan ska tjänstepensionsfrågan för den enskilde läraren lösas? Finns t.ex. motsvarande pensionsskydd som ovan i tjänstgöringslandet? Ska lönen sättas med hänsyn till att läraren själv får teckna en egen pensionsförsäkring? Kan man vara säker på att så sker? Det går inte att vid uppnådd pensionsålder kräva att få en tjänstepension som inte är finansierad. Kanske ska i stället skolorna avsätta avgifter till en privat pensionsföräkring för den enskilde? Hur blir det med pension till efterlevande, grupplivförsäkring och sjukpension? Det här är viktiga frågor som SPV vill att ni tar ställning till i skriftlig form som, fax, mail eller brev. Med vänlig hälsning (originalet är undertecknat av Mats Bolin) Mats Bolin

10 - Pensionsbestämmelser SPV Utdrag ur SFS 2003:56 text hämtad från Rixlex: Förordning (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning Utfärdad: 2003-02-06 Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:381 (Genom denna författning har författningen 1991:1427 upphävts.) ----------- 1 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03) och därtill anslutande föreskrifter, med undantag av tredje kapitlet i PA 03, tillämpas på de arbetstagare med icke-statliga anställningar som anges i bilaga A till denna förordning under förutsättning att arbetsgivaren betalar premier för detta enligt förordningen (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar eller enligt särskilt beslut av regeringen. Detta gäller även arbetstagare som har personlig pensionsrätt enligt särskilt beslut av regeringen eller Statens pensionsverk. Avtalet om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S) och föreskrifter som utfärdats med stöd av avtalet skall tillämpas i fråga om sådana arbetstagare med icke-statlig anställning där detta särskilt anges i bilaga A till förordningen. Om en arbetstagare som avses i denna förordning samtidigt har eller senare får en statlig anställning kan regeringen besluta att arbetstagaren helt eller delvis skall omfattas av andra pensionsbestämmelser än PA 03. Förordning (2003:856). 2 I 3-10 och bilagorna till förordningen föreskrivs om tillägg till eller undantag från PA 03. I bilaga A finns vissa särskilda bestämmelser. 2 a Om en arbetstagare omfattas eller omfattats av PA 03 i en annan anställning än som avses i denna förordning, skall anställningen enligt PA 03 anses vara en sådan anställning som avses i förordningen. Förordning (2003:856). Pensionsåldrar 3 I vilka fall pensionsåldern är lägre än 65 år framgår av bilaga B. Om en arbetstagares anställning omfattar arbetsuppgifter från två eller flera verksamhetsområden med olika pensionsåldrar, skall den pensionsålder tillämpas som gäller för det verksamhetsområde där de huvudsakliga arbetsuppgifterna normalt ingår. Pensionsgrundande lön 4 För en arbetstagare som enligt bilaga B har lägre pensionsålder än 65 år gäller följande. Vid beräkning av pensionsunderlag för förmånsbestämd pension enligt 13 PA 03 inräknas inte pensionsgrundande lön från en anställning med högre pensionsålder med mer än vad som motsvarar den pensionsgrundande lönen i den anställning som grundar rätt till pensionen. Tjänstetidsfaktor 5 I vilka fall den lägsta pensionsgrundande tjänstetiden (tjänsteåldern) som krävs för hel förmånsbestämd pension enligt 17 PA 03 är mindre än 30 år framgår av bilaga C. Om en arbetstagares anställning omfattar arbetsuppgifter från två eller flera verksamhetsområden med olika tjänsteåldrar, skall den tjänsteålder tilllämpas som gäller för det verksamhetsområde där de huvudsakliga arbetsuppgifterna normalt ingår. SFS/SFS 2003-56 - pension - utdrag utlandsskolor 2004-06-29

10 - Pensionsbestämmelser SPV Ålderspension 6 För den som har en lägre pensionsålder än 65 år gäller i fråga om ålderspension vad som anges i bilaga B och C. Fribrev 7 En arbetstagare som har haft en visstidsanställning om minst två år enligt särskilt avtal om detta för konstnärlig personal vid teater-, dans- eller musikinstitution har, om pensionsåldern är lägre än 65 år, rätt till fribrev även för ålderspension mellan pensionsåldern och 65 års ålder. Detta gäller under förutsättning att arbetstagaren har tjänat in minst fem års pensionsgrundande tjänstetid i sådan anställning som grundar rätt till fribrevet. Vid beräkning av denna tid och av fribrevets storlek får även tid i annan tidigare eller samtidig anställning med samma eller lägre pensionsålder medräknas. I beräkningen skall sådan anställning ingå även om den inträffat före den 1 januari 2003. Om arbetstagaren har en annan anställning med statlig pensionsrätt vid pensionsåldern, betalas fribrevet inte ut för tid före den tidpunkt då den andra anställningen upphör. Fribrevets månadsbelopp skall i sådant fall inte omräknas med hänsyn till kortare utbetalningstid. Om arbetstagaren får rätt till flera statliga pensionsförmåner som tjänats in under samma tid skall endast den bästa förmånen betalas ut. Samordning med tjänstepensionsförmåner 8 En pensionsförmån enligt förordningen skall minskas med en jämförlig förmån som huvudmannen lovat att betala utöver pensionsförmånen. Detta gäller dock inte sådan tjänstepension som grundas på kollektivavtal och som närmast motsvarar pensionsförmånerna enligt tredje kapitlet PA 03. Regeringen kan medge undantag från minskning med annan utlovad pensionsförmån om det finns särskilda skäl. Övriga bestämmelser 9 Statens pensionsverk beslutar om tillämpning av tredje kapitlet PA 03 för huvudmannen, om Arbetsgivarverket och Försäkringsföreningen för det statliga området (FSO Kåpan) har beslutat att huvudmannen får anslutas till det statliga avgiftsbestämda tjänstepensionssystemet. 10 En arbetstagare hos en huvudman som har anslutit sig till Kollektivavtalsstiftelsen Trygghet i samverkan TRS (TRS) får ha fortsatt statlig pensionsrätt enligt denna förordning, även om arbetstagaren på grund av arbetsbrist har blivit uppsagd och därmed avgått från anställningen före pensionsåldern. Detta gäller under förutsättning att högst fem år återstår till pensionsåldern och att TRS upprätthåller den statliga pensionsrätten genom att betala premier. Om arbetstagaren under den avsedda tiden får nytt arbete med statlig pensionsrätt men med lägre lön, får TRS upprätthålla pensionsrätten beräknad på lönen i den tidigare anställningen genom att betala kompletterande premier. Under den tid premier betalas skall den pensionsgrundande lönen ändras på samma sätt som prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Pensionsförmånen beräknas som om anställningen hade fortsatt under den tid som premier betalas, dock längst till pensionsåldern. Statens pensionsverk får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av dessa bestämmelser. SFS/SFS 2003-56 - pension - utdrag utlandsskolor 2004-06-29

10 - Pensionsbestämmelser SPV Bilaga A /Upphör att gälla U:2004-07-01/ Förteckning över icke-statliga anställningar och vissa särskilda bestämmelser i anslutning till dessa Förvaltningsområde --- Undervisningsväsendet, forskningsinstitutioner m.m. Särskilda bestämmelser Rektor och annan lärare än timlärare vid statsunderstödd svensk utlandsskola 1), 7) --- Särskilda bestämmelser 1) Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbetstagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensionsbestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensionsverk. --- 7)Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S)tillämpas. Förordning (2003:856). --- Bilaga A /Träder i kraft I:2004-07-01/ Förteckning över icke-statliga anställningar och vissa särskilda bestämmelser i anslutning till dessa Förvaltningsområde Särskilda bestämmelser --- Rektor och annan lärare än timlärare vid statsunderstödd svensk utlandsskola 1), 7) --- Särskilda bestämmelser 1) Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbetstagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensionsbestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensionsverk. --- 7) Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S)tillämpas. Förordning (2004:381). --- Övergångsbestämmelser 2003:56 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas från och med den 1 januari 2003. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning. Den upphävda förordningen fortsätter dock att gälla för den som har en sådan anställning som avses i förordningen och den 31 december 2002 har högst fem år kvar till pensionsåldern. SFS/SFS 2003-56 - pension - utdrag utlandsskolor 2004-06-29

11 Intagning vid kö Policy för intagning till förskolan (exempel) FÖRSKOLAN ÄR ÖPPEN för förskolebarn i åldrarna 3-5 år. Vid intagning till förskolan tas hänsyn till ålder, syskon i skolan och kötid. Ålder och syskon ger poäng enligt följande system: Ålder 5 år 4 poäng 4 år 2 poäng 3 år 1 poäng Syskon i skolan 1 poäng Kötid ger inte poäng, men är utslagsgivande vid lika poängtal mellan flera sökande till förskoleplats. Som femåring räknas förskolebarn som fyller fem år under det kalenderår då läsåret påbörjas. Detsamma gäller fyraåringar. Treåringar ska ha fyllt tre år innan de börjar förskolan. Föräldrar som erbjuds men tackar nej till plats för förskolebarn som stått i kö förlorar därmed tillgodoräknad kötid. Barnet måste ställas i kö på nytt. 40 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

12 foldern Du får en ny elev Du får en ny elev! Eleven kommer från utlandet, men är svensk. Han/hon har upplevelser och erfarenheter från andra kulturer. Kulturer som du och de andra i klassen kanske inte känner till. Din nya elev kan bli en fin resurs, men är samtidigt en utmaning till dig som lärare! SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 41

12 - foldern Du får en ny elev Den här broschyren vill lyfta fram erfarenheter som delas av många svenska barn och ungdomar som har bott och gått i skola i utlandet. Vad behöver du veta? För att kunna hjälpa din nya elev till rätta är det viktigt att du vet i vilket land han eller hon har bott, hur länge vistelsen har varat och på vilken grund familjen vistats i utlandet. Det underlättar om du vet vilken miljö eleven har vuxit upp i och i vilket skolsystem eleven har gått. Ett samtal med föräldrarna och eleven, gärna innan eleven börjar i klassen, kan ge dig värdefull information. Då kan du också fråga eleven hur han/hon vill bli presenterad inför klassen. Sverige ett främmande land? Eleven har delvis andra kunskaper, färdigheter och livserfarenheter än barn som alltid bott i Sverige. Världsbild, upplevelser och kunskapsnormer kan vara annorlunda än hos andra barn. När man bott utomlands har möjligheten att få svenska erfarenheter varit begränsad. Vissa har besökt Sverige varje år medan andra har vistats utomlands flera år i rad. Erfarenheter från utlandet och bristande kunskaper om svenska förhållanden kan ge intryck av osäkerhet. Eleven har nyligen flyttat, kanske en av många flyttningar under åren. Varje flyttning innebär nya avsked och sorg som det tar tid att bearbeta. I den nya situationen är mycket ovant och därför kan eleven känna sig otrygg. Eleven kanske isolerar sig och drar sig undan. I en klass där alla känner varandra och har etablerade relationer kan en känsla av osäkerhet om svenska förhållanden göra det än svårare att komma in i klassen. Om eleven själv är villig att dela med sig av sina erfarenheter från utlandet så kan hans/hennes speciella kunskaper säkert utnyttjas naturligt i olika delar av undervisningen. På andra områden kan han/hon sakna kunskaper och i stället vara i behov av extra stöd. Olika skolor Svenska och skandinaviska skolor i utlandet är ofta små. Elever från dessa skolor är vana vid små klasser, ett nära förhållande mellan elever och lärare samt en mycket individualiserad undervisning. De har ofta fått mycket träning i självständigt arbete. En vanlig klassituation i Sverige kan upplevas som orolig, stökig, tuff och tröttsam. Eleven kan tycka att det är svårt att få lärarens uppmärksamhet. 42 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

12 - foldern Du får en ny elev Internationella och nationella skolor är också vanliga skolalternativ för svenska barn utomlands. De utländska skolorna kan vara väldigt olika de svenska när det gäller läroplan, pedagogik, disciplin och klasstorlek. Arbetssättet i klassrummet kan skilja sig åt, där läxor och prov tillhör den dagliga rutinen redan från första skolåret. Betyg sätts flera gånger om året. En flyttning kan innebära byte från ett auktoritärt till ett demokratiskt skolsystem. Vissa elever kan ha gått på internatskola även i de lägre klasserna eller haft hemundervisning om lämplig skola saknats i området. Från elevens föräldrar - och/eller tidigare lärare - kan du få information om den skola och det skolsystem som eleven gått i. Kunskaper Oberoende av skolbakgrund kan eleven ha varierande kunskaper i svenska. Ordförrådet kan vara stort på vissa områden och begränsat på andra. Flerspråkighet innebär ibland språkliga begränsningar, genom att ett visst språk bara använts i speciella miljöer eller situationer. Om svenska inte varit skolspråket kan eleven sakna de mest elementära skolorden i sin vokabulär, t ex svenska termer i matematik. Eleven kan också sakna vardagsuttryck och ha svårigheter med dialekter. Vissa elever har en annan accent och talar svenska med brytning. En del av de områden som behandlas i t ex geografi och samhällskunskap kan upplevas främmande och svåra. Eleven har kunskaper och färdigheter som han/hon inte längre har användning för. Det finns risk att han/hon då kommer till korta inom områden där andra verkar väldigt kunniga. Det är viktigt att bekräfta att eleven har ett egenvärde och att hans/hennes bakgrund och kunskaper är värdefulla. Ofta kan betyg och kursplaner från elevens tidigare skola ge dig en uppfattning om var eleven står kunskapsmässigt. Social anpassning Från utlandet är eleven ofta van vid en nära social gemenskap. Det gäller inte minst för den som gått på internatskola. Nära band knyts till både svenska, internationella och nationella vänner. En ofta skyddad och begränsad miljö kan göra övergången till svenska förhållanden svår. Eleven kan också vara okunnig om vanliga samtalsämnen bland svenska barn. Han/hon känner inte heller till de sociala mönstren. I lek och sport kan eleven ha lärt sig andra spelregler. Att tala med eleven om skillnader i kulturmönster, t ex sättet att tilltala en vuxen, underlättar den sociala anpassningen. SUF-PÄRMEN 2006-07 U Bilagor 43

12 - foldern Du får en ny elev Några råd till dig som tar emot en svensk elev från utlandet Om du i god tid vet att eleven kommer, berätta för klasskamraterna det du vet om elevens bakgrund. Skapa förståelse för att vara ny i klassen och samtidigt vara främmande för svenska förhållanden. Understryk också att eleven genom sina upplevelser kan mycket som de övriga i klassen inte känner till. Prata med klassen om vad ni kan göra för att underlätta för eleven att bli mer hemmastadd både i skolan och i den övriga omgivningen. Se till att eleven blir väl förtrogen med de praktiska vardagliga rutinerna och skolans olika traditioner. Kamrater tröttnar snabbt på att höra berättelser från andra förhållanden. Samtidigt skall man veta att det inte är skryt när eleven talar om sina upplevelser. De utgör den referensram eleven har. Försök att i undervisningen ta upp frågor som berör elevens tidigare situation. Varför inte ta kontakt med den klass som eleven kommer ifrån - genom brevväxling eller via internet? Din klass kan på så sätt förstå mer om elevens förutsättningar. Samtidigt kan det vara ett intressant erfarenhetsutbyte mellan två skolor/länder. Du har också i eleven och hans/hennes föräldrar resurser i internationaliseringsprocessen i skolan. Försök utnyttja dessa! Svenska elever som kommer till Sverige efter att ha bott utomlands är olika varandra precis som alla andra elever är olika varandra. Övergången kan vara svår. Det är viktigt att både hem- och skolmiljö är väl förberedda att möta denna utmaning. Över 6 000 utlandssvenska elever i svensk undervisning: 1 000 är elever på grundskolenivå i någon av de drygt 30 utlandsskolorna 200 går i någon av de 6 utlandsgymnasierna 150 läser årskurs 7-9 eller får sin gymnasiekompetens via distansutbildning 3 600 deltar i kompletterande svensk undervisning på 140 orter 200 deltar i utökad svenskundervisning vid en internationell skola 300 läser enstaka ämnen, t ex svenska, på distans 400 går i någon av de tio europaskolorna 300 får sin utbildning i Sverige Denna broschyr är utarbetad av Norsk Misjonsråds komite for utenlandsskolene och Interesseorganisasjon for barn av nordmenn i utlandet, IBAN och har bearbetats för svenska förhållanden av SUF, som är en intresseorganisation för de föräldraföreningar och andra huvudmän som bedriver svensk undervisning utomlands Svenska Utlandsskolors Förening 2004-12 Villavägen 19, 241 31 Eslöv E-post: info@suf.c.se Hemsida: www.suf.c.se 44 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen SFS 1994:519 Förordning om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar (Detta är en avskrift.. Som lag gäller den officiella tryckta författningen) utfärdad den 11 maj 1994. Utkom från trycket den 8 juni 1994 Regeringen föreskriver 1 följande. Ändring SFS 1995:771 (4, 17, 24, 27, 32, 33, 39 och 40 ) Ändring SFS 1996:700 (24 och 33 ) Ändring SFS 1998:187 (28, 29 och 35 ) Ändring SFS 1998:1690 (28 ) Ändring SFS 1999:443 2 ( 1, 9, 16 och 24) Ändring SFS 2001:578 (19 ) Ändring SFS 2003:285 (43 ) Ändring SFS 2004:713 (33 ) Ändring SFS 2008:622 (5 ) Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag som lämnas för att bereda utlandssvenska barn och ungdomar - utbildning som motsvarar förskoleklassen, grundskolan och, så långt det är möjligt, gymnasieskolan, eller - undervisning i svenska och om Sverige, om de går i en utländsk skola. (SFS 1999:443) Regeringen meddelar särskilda bestämmelser om statsbidrag till kommuner och landsting till kostnader för utlandssvenska barns och ungdomars skolgång i grundskolan och gymnasieskolan i Sverige. 2 Statsbidrag kan lämnas till huvudmannen för 1. en svensk utlandsskola 2. distansundervisning 3. kompletterande svensk undervisning, och 4. en utländsk skola (internationell skola). 3 Om inte något annat framgår av 33 och 36, utgör de elever underlaget för bidraget som uppfyller följande villkor. Minst en av deras vårdnadshavare är svensk medborgare och minst en av dem vistas i utlandet på grund av 1. tjänstgöring vid en svensk myndighet eller organisation, 1 2 Jfr prop. 1992/93:158, bet. 1992/93 UbU12, rskr. 1992/93:329 och prop. 1993/94: 100 (bil 9 p A 14), bet. 1993/94:UbU7, rskr. 1993/94:208. Jfr prop. 1998/99:45, bet 1998/99:UbU9, rskr. 1998/99:203 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 45

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen 2. tjänstgöring vid en internationell organisation, 3. tjänstgöring vid ett företag i följande fall, nämligen a. tjänstgöring vid ett företag som är svensk juridisk person, b. tjänstgöring vid ett företag som är utländsk juridisk person över vilken en svensk juridisk person har ett bestämmande inflytande, c. tillfällig tjänstgöring i utlandet vid en utländsk juridisk person som bedriver verksamhet i Sverige, eller d. en i förväg tidsbegränsad tjänstgöring vid en utländsk juridisk person, 4. studier eller forskning för vilka det lämnas studiemedel, stipendier eller lön, 5. kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga försörjning beror, eller 6. verksamhet i utlandet som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska samhället. Statens skolverk får medge att även andra elever än de som avses i första stycket får räknas med, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till sociala förhållanden. 4 Statsbidrag lämnas för ett kalenderår (bidragsår). (SFS 1995:771) 5 Statens skolinspektion har tillsyn över den verksamhet för vilken statsbidrag lämnas. Statens skolverk svarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. (SFS 2008:622) 6 Statens skolverk skall lämna råd och upplysa om möjligheten till - sådan utbildning i utlandet som avses i denna förordning, och - utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar. 7 Statens skolverk skall meddela de föreskrifter som kan föranledas av Sveriges tillträde till sådana överenskommelser som avser samarbete om undervisning i utlandet. Sådana föreskrifter får avvika från 3, 16 och 21 i den omfattning som behövs. 8 Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning. Svensk utlandsskola 9 Statens skolverk får efter ansökan från huvudmannen för en utlandsskola förklara huvudmannen berättigad till statsbidrag för utbildning i förskoleklass och i årskurserna 1-6, om - huvudmannen har förutsättningar att anordna skolan och det finns ett behov av den, och - elevantalet, vid en allsidig bedömning av kvalitetskrav såväl i fråga om sociala som andra aspekter på skolverksamhet, kan anses vara tillräckligt stort och beräknas vara någorlunda stabilt. (SFS 1999:443) 46 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen 10 Om elevantalet vid en utlandsskola som är berättigad till statsbidrag minskar kraftigt och minskningen inte bedöms vara tillfällig, skall Statens skolverk pröva om skolan fortfarande skall vara berättigad till statsbidrag. 11 Efter ansökan från huvudmannen för en utlandsskola som är berättigad till statsbidrag kan regeringen besluta att grundskoleutbildning i årskurserna 7-9 samt gymnasieutbildning får anordnas som reguljär utbildning vid skolan. 12 Om en utlandsskola får ändrat huvudmannaskap skall det anmälas till Statens skolverk i fall som avses i 9 och till regeringen i fall som avses i 11. Styrelse 13 En utlandsskola leds av en styrelse med säte i det land där skolan drivs. 14 Styrelsen består av det antal ledamöter som huvudmannen bestämmer. En av ledamöterna skall utses av Statens skolverk. Övriga ledamöter utses av huvudmannen. Skolledning 15 För ledningen av utbildningen vid en utlandsskola skall det finnas en rektor. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektor anställs av styrelsen i första hand bland lärarna vid skolan. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Arbetets anordning 16 Vid utlandsskolorna skall anordnas utbildning enligt den läroplan som gäller för förskoleklassen och grundskolan respektive gymnasieskolan samt enligt grundskolans respektive gymnasieskolans kursplaner och timplaner. Därutöver kan det anordnas handledning i anslutning till distansundervisning samt kompletterande svensk undervisning. (SFS 1999:443) 17 Grundskoleförordningen (1994:1194) och gymnasieförordningen (1992:394) skall tillämpas på utbildningen vid utlandsskolorna så långt det är möjligt. (SFS 1995:771) 18 Utöver vad som föreskrivs för grundskolan och gymnasieskolan om avvikelser från timplanerna gäller följande. Inom ramen för det totalt garanterade antalet timmar i grundskolan respektive den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan får timplanerna jämkas i begränsad omfattning för att - ge undervisningen en mera internationell inriktning, - ge särskilt utrymme åt värdlandets språk och kultur, och - underlätta samverkan med ett eller flera andra nordiska länder. Statens skolverk skall meddela föreskrifter om sådana jämkningar av timplanerna. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 47

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen Elevavgifter 19 Elevavgifter som skall tas ut för utbildningen vid en utlandsskola skall vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader för verksamheten och det statsbidrag som lämnas, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. (SFS 2001:578) Skolhälsovård 20 Eleverna vid en utlandsskola skall erbjudas en rimlig skolhälsovård. Lärare 21 Lärare skall anställas av styrelsen. Vid anställningen skall föreskrifterna om anställning av lärare i 2 kap. 3 skollagen (1985:1100) tillämpas. Dessutom skall läraren ha nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Vid anställningen skall hänsyn också tas till meriter som är av särskild betydelse vid utlandsskolan. Statens skolverk skall erbjuda sig att på ett lämpligt sätt informera om lediga läraranställningar som omfattar heltidsanställning. Information om andra lediga läraranställningar skall lämnas av styrelsen på det sätt styrelsen finner lämpligt. 22 Lärare är skyldiga att fullgöra uppgifter som hör samman med den utbildning som deras tjänstgöring omfattar samt andra uppgifter som ligger inom ramen för deras yrkeskvalifikationer och som krävs enligt läroplan eller föreskrifter i andra författningar. Lärare är vidare skyldiga att handha kompletterande svensk undervisning och handleda vid distansundervisning, om det behövs. Statsbidrag 23 Statsbidraget utgör ett allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten. Huvudmannen beslutar hur bidraget skall användas för att täcka kostnader för verksamheten. 24 Statsbidrag för en utlandsskola beräknas 1. för utbildning enligt den läroplan som gäller för förskoleklassen och grundskolan respektive grundskolans timplan och kursplaner i förhållande till det antal elever i denna utbildning vid skolan som uppfyller kraven enligt 3, (SFS 1999:443) 2. för utbildning enligt läroplanen, kursplanerna och timplanerna för gymnasieskolan i förhållande till det antal elever i denna utbildning vid skolan som uppfyller kraven enligt 3, och 3. för kompletterande svensk undervisning i förhållande till det antal elever i denna undervisning vid skolan som inte deltar i den reguljära utbildningen vid skolan eller i av svenska staten understödd undervisning i svenska vid någon annan skola under förutsättning att eleven uppfyller de krav som anges i fjärde stycket. (SFS 1996:700) Beräkningen av bidrag enligt första stycket 1 och 2 skall grundas på medelvärdet av antalet elever den 15 oktober under de tre närmast föregående bidragsåren. Beräkningen av bidrag enligt första stycket 3 skall grundas på antalet elever den 15 oktober under det föregående bidragsåret. 48 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen Statens skolverk får för en viss utlandsskola för ett bidragsår bestämma ett annat underlag för beräkningen av bidrag enligt första stycket 1 och 2 än som följer av andra stycket, om det medelvärde som beräkningen skall grundas på avviker kraftigt från det faktiska antalet elever i skolan. (SFS 1995:771) För att en skola skall få bidrag för en elev enligt första stycket 3 gäller att minst en av elevens vårdnadshavare, eller om eleven är myndig en av föräldrarna, är svensk medborgare och använder i sitt umgänge med eleven svenska som det dagliga umgänges-språket. Vidare skall eleven ha grundläggande kunskaper i svenska språket. Statsbidrag kan lämnas från och med det kalenderår eleven fyller sex år till och med det kalenderår eleven fyller tjugo år. (SFS 1996:700) 25 Statsbidrag som avses i 24 första stycket 1 lämnas med ett visst belopp per elev. Regeringen fastställer för varje bidragsår de belopp som skall gälla för elever vid olika intervall. Av statsbidraget skall 75 procent justeras med hänsyn till levnadskostnadernas utveckling i det land där utlandsskolan finns. För denna justering skall användas indexsystemet Employment Conditions Abroad (ECA). 26 Regeringen fastställer för varje bidragsår det belopp per elev för bidrag som avses i 24 första stycket 2 och 3. 27 När en utlandsskola för första gången förklaras bidragsberättigad skall bidrag som avses i 24 första stycket 1 och 2 beräknas på följande sätt under de tre första bidragsåren, nämligen 1. för bidragsår 1 på antalet elever den 15 oktober året före bidragsåret, 2. för bidragsår 2 på medelvärdet av antalet elever den 15 oktober under de närmast två föregående kalenderåren, 3. för bidragsår 3 på medelvärdet av antalet elever den 15 oktober under de närmast tre föregående kalenderåren. I fråga om bidrag som avses i 24 första stycket 3 skall bidrag under det första bidragsåret grundas på antalet elever den 15 oktober kalenderåret före bidragsåret. (SFS 1995:771) 28 Statsbidrag till en utlandsskolas lokalkostnader lämnas med 50 procent av årskostnaderna för de lokaler som behövs för utbildningen, om inte annat följer av avtal eller beslut som regeringen meddelar särskilt. (SFS 1998:1690) Statens skolverk skall meddela föreskrifter om underlaget för beräkning av statsbidraget till lokalkostnader. (SFS 1998:187) Distansundervisning 29 Till stöd för studier i form av distansundervisning kan efter beslut av Statens skolverk förekomma följande slag av ekonomiska förmåner, nämligen 1. statsbidrag till studiematerial åt elever, och 2. statsbidrag till den huvudman som anordnar handledning åt elever vid distansundervisning. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 49

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen Material som avses i första stycket 1 skall vara kostnadsfritt för eleverna om inte Statens skolverk beslutar att en avgift får tas ut. (SFS 1998:187) 30 Ekonomiska förmåner enligt 29 får lämnas för den som 1. uppfyller kraven enligt 3, 2. med hänsyn till in ålder skulle ha varit elev i någon av årskurserna 7-9 vid grundskolan eller i gymnasieskolan, och 3. inte är elev vid en utlandsskola. De ekonomiska förmånerna får lämnas endast för sådana ämnen som förekommer i grundskolan eller i gymnasieskolan i Sverige. 31 Statsbidrag till kostnader för ekonomiska förmåner som avses i 29 1 får lämnas till en huvudman för distansundervisning, om Statens skolverk slutit avtal med huvudmannen om att denne skall anordna sådan undervisning. Skolverket får sluta ett sådant avtal med en huvudman för distansundervisning endast om regeringen medgett att huvudmannen får anordna prövning och utfärda betyg. 32 Statsbidrag till kostnader för ekonomiska förmåner som avses i 29 2 (handledning) lämnas med ett visst belopp per elev. Bidrag skall lämnas på grundval av antalet elever den 15 oktober under det föregående bidragsåret. Regeringen fastställer för varje bidragsår de belopp som skall gälla för elever vid olika intervall. Det totala bidraget till en huvudman skall justeras med hänsyn till levnadskostnadernas utveckling i det land där handledningen ges. Därvid skall det indexsystem användas som anges i 25 tredje stycket. (SFS 1995:771) Kompletterande svensk undervisning 33 Till en annan huvudman för kompletterande svensk undervisning än huvudmannen för en svensk utlandsskola lämnas statsbidrag till kostnader för dels lärarlöner, dels godtagbart undervisningsmaterial för eleverna, om antalet elever uppgår till minst fem. Bidrag lämnas för varje elev som deltar i sådan undervisning, om eleven inte deltar i någon annan av svenska staten understödd undervisning i svenska. För att bidrag skall lämnas gäller att minst en av elevens vårdnadshavare, eller om eleven är myndig en av föräldrarna, är svensk medborgare och använder i sitt umgänge med eleven svenska som det dagliga umgängesspråket. Vidare skall eleven ha grundläggande kunskaper i svenska språket. Statsbidrag kan lämnas från och med det kalenderår eleven fyller sex år till och med det kalenderår eleven fyller tjugo år. (SFS 2004:713) Beräkningen av bidraget skall grundas på antalet elever den 15 oktober under det föregående bidragsåret. Regeringen fastställer för varje bidragsår ett belopp per elev för bidraget. (SFS 1995:771) 34 Undervisningen skall bedrivas i enlighet med av Statens skolverk fastställd kursplan. 50 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen 35 Statens skolverk får medge att bidrag lämnas till kostnaden för material för distansundervisning i svenska språket i stället för bidrag enligt 33. Bidrag får lämnas med högst det belopp per elev som regeringen fastställer för kompletterande svensk undervisning enligt 33 tredje stycket. (SFS 1998:187) Utländsk skola 36 Statsbidrag kan efter prövning av regeringen lämnas till huvudmannen för en utländsk skola (internationell skola). Den skolan skall anordna undervisning i svenska och om Sverige och ha elever som har minst en vårdnadshavare som är svensk medborgare. Utbetalning av statsbidrag 37 Statens skolverk beslutar om statsbidrag enligt denna förordning utom i fall som avses i 36. 38 Statens skolverk skall utan rekvisition till huvudmannen betala ut statsbidraget under bidragsåret enligt 39 och 40. 39 Bidrag som avses i 24 första stycket 1 och 2 samt i 28 skall betalas ut med en fjärdedel under var och en av månaderna mars, juni, september och december under bidragsåret. Bidraget enligt 28 skall betalas ut på grundval av de beräknade årskostnaderna. Bidragsbeloppet skall i mars under det därpå följande bidragsåret justeras med hänsyn till de faktiska årskostnaderna. (SFS 1995:771) 40 Bidrag som avses i 24 första stycket 3 och 31-33 skall betalas ut med hälften av beloppet under månaderna juni och december under bidragsåret. Statens skolverk får betala ut förskott av bidrag som avses i 24 första stycket 3 och 33. 41 Statens skolverk får i beslutet om statsbidrag för ett bidragsår förordna att bidraget skall minskas med det belopp som felaktigt betalats ut till huvudmannen i bidrag för tidigare bidragsår. 42 Om en huvudman åsidosätter sina skyldigheter enligt lag eller andra författningar i fråga om skolan, får Statens skolverk besluta att högst tio procent av bidraget enligt denna förordning skall hållas inne i avvaktan på rättelse. Om rättelse inte görs, får Skolverket besluta att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Skolverket får besluta att en större del av bidraget än tio procent skall hållas inne, om det finns särskilda skäl. Uppföljning och utvärdering 43 Huvudmannen är skyldig att för uppföljning och utvärdering lämna de uppgifter om sin skolverksamhet som Statens skolverk föreskriver. Detsamma gäller sådana uppgifter som behövs för Skolverkets nationella utvärderingsprojekt. Skolverkets föreskrifter skall begränsas till vad som behövs för en effektiv uppföljning och utvärdering av de mål för skolverksamheten som har bestämts av riksdagen eller regeringen. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 51

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen Utöver detta gäller att huvudmannen på begäran av Skovlerket eller Riksrevisionen skall lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som respektive myndighet behöver för sin granskning. (SFS 2003:285) Överklagande 44 Statens skolverks beslut enligt 9 och 42 får överklagas hos regeringen. I övrigt får Skolverkets beslut enligt denna förordning inte överklagas. SFS 1994:519 1 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. 2 Genom förordningen upphävs förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. 3 Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 4 Bestämmelserna i 9 och 11 gäller inte för utlandsskolor som vid utgången av juni 1994 uppbär statsbidrag. 5 Bestämmelserna i 18 skall tillämpas första gången i årskurserna 1-7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98. 6 Bestämmelserna i 13 a i den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om grundskoleutbildning i årskurserna 1-9 läsåret 1994/95, i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97. 7 Statens skolverk får för en viss utlandsskola för bidragsåret 1994/95 bestämma ett annat underlag för beräkningen av bidraget enligt 24 första stycket 1 och 2 än som följer av 24 andra stycket, om medelvärdet av antalet elever den 15 oktober under läsåren 1991/92-1993/94 avviker kraftigt från det faktiska antalet elever läsåret 1993/94. På regeringens vägnar BEATRICE ASK Magnus Eriksson Utbildningsdepartementet SFS 1995:771 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Bestämmelsen i 17 i sin äldre lydelse tillämpas fortfarande i fråga om grundskoleutbildning i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97. 3. Det första bidragsåret efter denna förordnings ikraftträdande skall omfatta perioden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996. Under den perioden skall beräkning av bidrag enligt 24 första stycket 1 och 2 grundas på medelvär-det av antalet elever den 15 oktober under åren 1992, 1993 och 1994. Beräkningen av bidrag enligt 24 första stycket 3, 32 och 33 skall grundas på antalet elever den 15 oktober 1995. Bidrag som avses i 24 första stycket 1 och 2 samt 28 skall betalas ut med en sjättedel under var och en av månaderna september och december 1995 och mars, juni, september och december 1996. Bidraget enligt 28 skall betalas ut på grundval av de 52 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 a - SFS 1994:519 Statsbidragsförordningen beräknade kostnaderna under perioden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996. Bidragsbeloppet skall i mars 1997 justeras med hänsyn till de faktiska kostnaderna under bidragsåret. 4. Om en skola för första gången förklaras bidragsberättigad från och med bidragsåret 1994/95 skall bidrag som avses i 24 första stycket 1 och 2 för bidragsåret 1995/96 beräknas på medelvärdet av antalet elever den 15 oktober 1994 och 1995. 5. Om en skola för första gången förklaras bidragsberättigad från och med bidragsåret 1995/96 skall bidrag som avses i 24 första stycket 1 och 2 för bidragsåret 1995/96 grundas på antalet elever den 15 oktober 1995. 6. Beräkningen av bidrag enligt 24 första stycket 1 och 2 skall för bidragsåren 1997-1999 grundas på medelvärdet av antalet elever den 15 oktober under de tre närmast föregående kalenderåren. 7. Beräkningen av bidrag enligt 24 första stycket 3, 32 och 33 skall för bidragsåret 1997 grundas på antalet elever den 15 oktober 1996. SFS 1996:700 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1996 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 1997. SFS 1998:187 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998. SFS 1998:1690 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1999. SFS 1999:443 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1999. Den skall tillämpas första gången på statsbidrag som avser läsåret 2000/2001. 2. En utlandsskola som vill bli berättigad till statsbidrag från och med läsåret 2000/2001 för utbildning som motsvarar förskoleklassen skall ansöka om det hos Statens skolverk före den 1 september 1999. SFS 2001:578 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2001. SFS 2004:713 Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2004 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2005.. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 53

13 b -SKOLFS 2008:9 Skolverkets föreskrifter SKOLFS 2008:9 Utkom från trycket den 11 april 2008 Skolverkets föreskrifter om utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar; Beslutade den 17 januari 2008 Med stöd av 8 förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar föreskriver Skolverket följande. Svensk utlandsskola 1 Av ansökan ska framgå huvudmannens planering för utlandsskolan, förutsättningar på orten, och det allmänna svenska intresset av skolan 2 Till ansökan ska en handling som verifierar huvudmannens rättskapacitet biläggas. För ideella föreningar ska stadgar och en handling som upptar föreningens styrelseledamöter biläggas. För ett svenskt aktiebolag ska ett registreringsbevis biläggas. 3 Till ansökan ska biläggas ett dokument som styrker att huvudmannen är registrerad enligt värdlandets lagstiftning. Styrelse 4 Stadgar eller motsvarande dokument för huvudmannen ska biläggas. Följande punkter bör ingå: namnet på associationen, ändamålet med föreningens verksamhet, uppgifter om hur beslut fattas i föreningens angelägenheter, villkor för medlemskap, styrelsens sammansättning, att Skolverket ska utse en ledamot i styrelsen, uppgift om firmatecknare, uppgift om revisor, och datum när stadgarna antogs. 5 Den ledamot som utsetts av Skolverket ska kvarstå som ledamot till dess att han eller hon entledigas från uppdraget av Skolverket. 6 Den ledamot som utsetts av Skolverket ska bevaka att svenska skolförfattningar efterlevs, medverka till att styrelsen behandlar alla angelägenheter som huvudmannen har att besluta om, uppmärksamma Skolverket på problem av den art att statsbidraget till skolan kan komma att förändras, och vara Skolverkets kontaktperson i samband med inspektion eller tillsyn vid en skola. 54 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 b - SKOLFS 2008:9 Skolverkets föreskrifter Statsbidrag 7 Bidragsberättigade lokalkostnader utgör: hyreskostnad för lokaler som är nödvändiga för undervisningen: klassrum, grupprum, bibliotek, slöjdlokaler, gymnastiksal, skolmatsal, samlingslokal enbart för skolans bruk, expeditionsutrymmen, personalutrymmen, elevvårdsutrymmen, kapprum, toaletter, städutrymmen och institutionslokaler, räntekostnad och avskrivning för investering i egen skolbyggnad i de delar som godkänts av staten. Om annat statligt bidrag utgått som täcker en del av godkänd investeringskostnad, lämnas ersättning med mellanskillnaden mellan det beloppet och den faktiska kostnaden, driftskostnader: värme, ventilation, belysning, städning, vatten och gas, fastighetsskatt, fastighetsförsäkring, löpande underhåll, arrende, och vakthållning av skollokaler under särskilda förhållanden. Kompletterande svensk undervisning 8 En huvudman för enbart kompletterande svensk undervisning ska på samma sätt som anges för huvudman för utlandsskola i 2 vara klart identifierbar och ha rättskapacitet. 9 Huvudmannen ska ha ett konto i svensk bank dit statsbidraget kan betalas in. Kontot ska tillhöra huvudmannen. 10 Undervisningen bör motsvara två timmar i veckan under 37 veckor. Huvudmannen får efter samråd med lärare, elever och vårdnadshavare förlägga undervisningen annorlunda. 11 Eleven har rätt att på begäran få ett intyg över sina kunskaper i svenska språket. Ett sådant intyg ska utgå från kursplanens mål. 12 Den elev som har genomgått ett nationellt prov bör få ett intyg på sina kunskaper. Uppföljning och utvärdering 13 Huvudmannen ska årligen till Skolverket lämna in en årsredovisning där intäkter och kostnader särredovisas och specificeras. Årsredovisningen ska innehålla: protokoll från årsmöte, resultaträkning, balansräkning, och förvaltningsberättelse. Dessa föreskrifter träder i kraft två veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket. Genom föreskrifterna upphävs föreskriften (SKOLFS 1994:41) om statsbidrag till utlandsskolors lokalkostnader. På Skolverkets vägnar PER THULLBERG Charlotte Wieslander SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 55

13 c -SKOLFS 2009:1 Bidragsbelopp SKOLFS 2009:1 Utkom från trycket den 4 februari 2009 Förordning om belopp för bidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar; utfärdad den 20 december 2008. Regeringen föreskriver följande. Bidrag som avses i 24, 32 och 33 förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar ska betalas med följande belopp för bidragsåret 2009. Bidrag som avses i 24 första stycket 1 Antal elever i skolan Belopp högst 10 70 120 kr 11 53 69 380 kr för skolor med 11 elever. Därefter reduceras beloppet med 750 kr för varje elev som tillkommer. lägst 54 36 890 kr Bidrag som avses i 24 första stycket 2 Elever i årskurs 1 3 Belopp 37 150 kr Bidrag som avses i 32 Antal elever i skolan Belopp högst 5 13 010 kr 6 19 12 490 kr för skolor med 6 elever. Därefter reduceras beloppet med 530 kr för varje elev som tillkommer. lägst 20 5 040 kr Bidrag som avses i 24 första stycket 3 och 33 Belopp 2 800 kr 1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). 2. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2009. 3. Genom förordningen upphävs förordningen (SKOLFS 2008:4) om belopp för bidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2008. På regeringens vägnar CECILIA MALMSTRÖM Margareta Wiman (Utbildnings- och kulturdepartementet) 56 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 d - SKOLFS 1994:43 Utvecklingsplaner SKOLFS 1994:43 Skolverkets föreskrifter om utvecklingsplan för utlandsskolor Utkom från trycket den 24 november 1994 utfärdad den 26 oktober 1994 Med stöd av 8 förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar föreskriver Skolverket följande. 1 Vid varje utlandsskola skall finnas en plan för hur verksamheten skall gestaltas och utvecklas, en utvecklingsplan. I utvecklingsplanen skall anges vilka åtgärder huvudmannen avser att vidta för att de nationella målen enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO-94) och läroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF94) skall nås och vilka timplanejämkningar skolan avser göra. 2 Utlandsskolor som redan uppbär statsbidrag skall, senast inom ett år från den tidpunkt då dessa föreskrifter trädde ikraft, ha kommit in med en uvecklingsplan till Skolverket. Dessa föreskrifter träder ikraft två veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket i SKOLFS. Föreskrifterna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1994. ULF P. LUNDGREN Ann Carlson Ericsson SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 57

13 e - SKOLFS 1999:9 Reguljär gymnasieutbildning SKOLFS 1999:9 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:31) om reguljär gymnasieutbildning vid vissa svenska utlandsskolor; Utkom från trycket den 19 november 1999 utfärdad den 21 oktober 1999 Regeringen föreskriver att förordningen (SKOLFS 1998:31) om reguljär gymnasieutbildning vid vissa svenska utlandsskolor skall ha följande lydelse. Sådan reguljär gymnasieutbildning som avses i 11 förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar får bedrivas vid de svenska utlandsskolorna i Bryssel, London, Madrid, Fuengirola, Nairobi och Paris. Denna förordning skall kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Förordningen träder i kraft den 1 juli 2000. På regeringens vägnar INGEGERD WÄRNERSSON Gunvi Larsson Utbildningsdepartementet 58 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 f - Norska elever Överenskommelse mellan Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område Stockholm den 27 juni 1996 Överenskommelsen trädde i kraft den 27 juni enligt art 13. Efter uppsägning av överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område, undertecknad den 15 september 1982 jämte protokoll om ändring i överenskommelsen, undertecknat den 2 september 1991, upphör densamma att gälla vid utgången av läsåret 1995/96. Regeringarna i Norge och Sverige har efter förhandlingar enats om att ovannämnda överenskommelse upphör att gälla för Norges och Sveriges del från den tidpunkt då denna överenskommelse tillämpas samt härvid enats om följande. Artikel 1 Vid beräkningen av statsbidrag på utlandsundervisningens område skall elever från det andra landet, här nedan kallade grannlandselever,, jämställas med det egna landets elever på de villkor som föreskrivs i denna överenskommelse. Artikel 2 Samarbetet avser årskurserna 1-9 av sådana godkända utlandsskolor utanför de fördragsslutande staterna som förklarats berättigade till statsbidrag och innebär att norska elever får inräknas i antalet elever vid svensk utlandsskola som utgör bidragsunderlag för statsbidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar, att svenska elever får inräknas i antalet elever vid norsk utlandsskola som utgör bidragsunderlag för statsbidrag enligt bestämmelserna i Lov 14. juni 1985 nr 73 om tilskot til private grunnskular och private skular som gjev vidaregåande opplaering (privatskulelova). Bestämmelserna i denna artikel tillämpas endast om grannlandseleven uppfyller de villkor som följer av hemlandets bestämmelser om statsunderstödd undervisning i utlandet och under förutsättning att det inte på samma ort finns en statsunderstödd utlandsskola med undervisning på elevens modersmål. Närmare anvisningar för intagning av elever meddelas av Statens utdanningskontor i Oslo och Akershus samt Statens skolverk i Sverige, vilka nedan benämns tillsynsmyndigheter. Överenskommelsen medför inte att elever från en fördragsslutande stat har ovillkorlig rätt att vinna inträde i det andra landets utlandsskolor. Artikel 3 Tillsynsmyndigheten skall registrera de grannlandselever som går i ifrågavarande utlandsskola i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 59

13 f - Norska elever Artikel 4 Efter varje läsårs slut skall antalet grannlandselever under läsåret fastställas. För varje sådan elev skall ett kostnadsbidrag betalas. Artikel 5 Kostnadsbidraget baseras på de uppgifter som ligger till grund för beräkningen av statsbidrag enligt respektive lands bestämmelser. Grunderna för beräkningen av kostnadsbidraget skall ses över vart tredje år. För en elev som har varit intagen i skolan för kortare tid än ett läsår beräknas halva kostnadsbidraget för påbörjad termin. Denna överenskommelse innebär inte att grannlandselever vid norsk utlandsskola skall erhålla bidrag enligt norska bestämmelser till skolskjuts och inackordering. Artikel 6 Kostnadsbidraget avgörs av antalet statsbidragsberättigade elever vid utlandsskolan. För läsåren 1995/96-1997/98 gäller följande belopp per helårselev: Antal elever vid skolan Belopp högst 30 49 000 sv kr 31-49 37 000 sv kr 50 och däröver 27 000 sv kr Artikel 7 Efter varje läsårs slut skall avräkning ske mellan de fördragsslutande staterna och - i förekommande fall - ersättning utbetalas till Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet i Norge respektive Statens skolverk i Sverige. Ersättning skall betalas senast den 1 december efter utgången av det läsår som ersättningen avser. Artikel 8 Statsbidrag till kompletterande undervisning i grannlandselevs modersmål utgår i enlighet med närmare anvisning från tillsynsmyndigheten i elevens hemland. Ansökan om statsbidrag till sådan undervisning ges in till tillsynsmyndigheten i elevens hemland. Bidraget betalas ut direkt till huvudmannen för utlandsskolan. Artikel 9 För att tillförsäkra att eleverna så långt möjligt får undervisning på sitt modersmål bör gälla att en av lärarna undervisar grannlandseleverna på deras modersmål om eleverna från ett och samma grannland utgör minst en tredjedel av det elevantal som ligger till grund för beräkningen av statsbidrag och om det finns mer än två lärare. När information lämnas om en sådan ledig läraranställning skall det anges att lärarutbildning från grannlandet kan komma till tillmätas särskild betydelse. Lärare som avses i denna artikel anställs enligt de regler och på de villkor som gäller för ifrågavarande utlandsskola. 60 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 f - Norska elever Artikel 10 Utlandsskolans styrelse får för grannlandseleverna göra sådan jämkning i timplanen att den så långt möjligt överensstämmer med vad som gäller i elevernas hemland. Artikel 11 Vid behandling av ansökningar om statsbidrag till nya skolor skall båda länderna pröva om de aktuella elevernas skolutbildning kan erbjudas av motsvarande skola godkänd av det andra landet. Därmed skall båda länderna söka undvika en dubblering av likvärdiga skolor i samma geografiska område. Artikel 12 Länderna är överens om att samarbeta vid tillsyn av utlandsskolorna. Detta innebär att respektive land har rätt att efter samråd med det andra landet utöva tillsyn av det landets skolor i utlandet. Artikel 13 Denna överenskommelse träder i kraft vid undertecknandet. Överenskommelsen tillämpas från och med läsåret 1996/97. Artikel 14 Båda fördragsslutande staterna kan säga upp överenskommelsen genom skriftligt meddelande. Efter uppsägningen gäller överenskommelsen till och med utgången av läsåret närmast efter det läsår under vilket uppsägningen skett. Som skedde i Stockholm den 27 juni 1996, i ett exemplar på norska och svenska språken, vilka båda texter äger lika giltighet. För Sveriges regering: För Norges regering: SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 61

13 g - Finländska elever Överenskommelse mellan Finland och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område Stockholm den 27 juni 1996 Överenskommelsen trädde i kraft den 16 augusti 1996 enligt art 6. Efter uppsägning av överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område, undertecknad den 15 september 1982 jämte protokoll om ändring i överenskommelsen, undertecknat den 2 september 1991, upphör densamma att gälla vid utgången av läsåret 1995/96 för Finlands och Sveriges del. Regeringarna i Finland och Sverige har efter förhandlingar enats om att ovannämnda överenskommelse upphör att gälla för Finlands och Sveriges del från den tidpunkt då denna överenskommelse tillämpas samt härvid enats om följande. Artikel 1 Samarbetet avser grundskolans årskurser 1-9 av sådana godkända utlandsskolor utanför de fördragsslutande staterna som förklarats berättigade till statsbidrag och innebär att för finländska elever i svensk utlandsskola utbetalas statsbidrag av finska staten enligt det belopp, som utbetalas i statsbidrag för finländska elever i finländsk utlandsskola och som utgör medelvärdet av grundskolornas enhetspris per elev i Finland, dock högst det belopp per elev svenska staten utbetalar till utlandsskolan, att svenska elever i finländsk utlandsskola utbetalas statsbidrag av svenska staten enligt det belopp, som utbetalas i statsbidrag för svenska elever i svensk utlandsskola, dock högst det belopp per elev finska staten utbetalar till utlandsskolan. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas endast om grannlandseleven uppfyller de villkor som följer av hemlandets bestämmelser om statsunderstödd undervisning i utlandet och har sådana språkkunskaper som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen vid utlandsskolan samt under förutsättning att det inte på samma ort finns en statsunderstödd utlandsskola med undervisning på elevens modersmål. För finländska elever gäller lagen om utomlands verksam privat skola som motsvarar grundskolan (379/81) sådan den delvis ändrats i lag (1022/91) och i lag (1458/93) samt förordningen om utomlands verksam privat skola som motsvarar grundskolan (380/81) sådan den delvis ändrats i förordning (927/87och i förordning 1456/94). För svenska elever gäller förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Närmare anvisningar för intagning av elever meddelas av Utbildningsstyrelsen i Finland och Statens skolverk i Sverige, vilka nedan benämns tillsynsmyndigheter. Överenskommelsen medför inte att elever frångrannlandet har rätt att vinna inträde i det andra landets utlandsskolor. Den enskilda utlandsskolan beslutar härom. 62 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 g - Finländska elever Artikel 2 Statsbidrag till kompletterande undervisning i grannlandselevs modersmål utgår i enlighet med närmare anvisningar från tillsynsmyndigheten i elevens hemland. Artikel 3 Ansökan om statsbidrag enligt artikel 1 och 2 ges in av respektive utlandsskola till tillsynsmyndigheten i elevens hemland. Tillsynsmyndigheten beslutar om bidragets storlek. Bidraget betalas ut direkt till huvudmannen för utlandsskolan. För en elev som varit intagen i en skola för kortare tid än ett läsår beräknas halva statsbidraget för påbörjad termin. Tillsynsmyndigheten har rätt att begära in och erhålla upplysning om förhållanden i skolan. Artikel 4 För att tillförsäkra att eleverna så långt möjligt får undervisning på sitt modersmål bör gälla att en av lärarna undervisar grannlandseleverna på deras modersmål om eleverna från ett och samma grannland utgör minst en tredjedel av det elevantal som ligger till grund för beräkningen av statsbidrag och om det finns mer än två lärare. När information lämnas om en sådan ledig läraranställning skall det anges att lärarutbildning från grannlandet kan komma till tillmätas särskild betydelse. Lärare som avses i denna artikel anställs enligt de regler och på de villkor som gäller för ifrågavarande utlandsskola. Artikel 5 Utlandsskolans styrelse får för grannlandseleverna göra sådan jämkning i timplanen att den så långt möjligt överensstämmer med vad som gäller i elevernas hemland. Artikel 6 Denna överenskommelse träder i kraft 30 dagar efter den dag då de båda fördragsslutande staterna meddelat att de åtgärder som krävs för att överenskommelsen skall träda i kraft genomförts. Överenskommelsen tillämpas från och med läsåret 1996/97. För läsåret 1995/96 skall kostnadsbidraget enligt artikel 6 i den uppsagda överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område utgöra medelvärdet av grundskolans enhetspris per elev i Finland, dock högst det belopp per elev svenska staten utbetalar till utlandsskolan. Artikel 7 Båda fördragsslutande staterna kan säga upp överenskommelsen genom skriftligt meddelande. Efter uppsägningen gäller överenskommelsen till och med utgången av läsåret närmast efter det läsår under vilket uppsägningen skett. Som skedde i Stockholm den 27 juni 1996, i två exemplar på finska och svenska språken, vilka båda texter äger lika giltighet. För Sveriges regering: För Finlands regering: SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 63

13 h Kompletterande anvisningar finländska elever Kompletterande undervisning i modersmålet för finländska barn Skrivelse från Utbildningsstyrelsen i Finland till Skolverket i Sverige 1998-03-16 Finland och Sverige ingick 27.6.1996 en ny överenskommelse om ordnandet av utlandsundervisningen i avtalsparternas utlandsskolor. Enligt artikeln 2 i överenskommelsen kan finländska elever erbjudas ocskå kompletterande undervisning i modersmålet. Kompletterande undervisning i modersmålet är avsedd för finländska elever i svenska utlandsskolor som inte kan få undervisning på sitt eget modersmål. Statsbidrag för kompletterande undervisning i svenska utlandsskolor fördelas av Utbildningsstyrelsen i Finland fr o m läsåret 1996-97 enligt följande villkoren: - Eleven är finsk medborgare. - De elever för vilkas modersmålsundervisning ansökes om statsbidrag uppfyller också i övrigt villkoren för beviljandet av statsbidrag i svenska utlandsskolor enligt överenskommelsen mellan Finland och Sverige. De elever för vilka ansökes om statsbidrag bör alltså vara elever i en svensk utlandsskola samt vara med i elevantalet som ligger till grund för statsbidrag. - Minst sex elever i skolan har finska som modersmål i den undervisningsgrupp som meddelas kompletterande undervisning. - Statsbidrag beviljas för högst 2 timmar per vecka och skola. - Statsbidrag ansökes av skolans upprätthållare. Det är också möjligt att få understöd för kompletterande undervisning som bedrivs av frivilliga svenska föreningar mm. Alla ansökningar som rör kompletterande undervisning av modersmålet utöver avtalet och officiella utlandsskolor lämnas till undervisningsministeriet, PO Box 293, 00171 Helsingfors. Närmare uppgifter Helena Priha, tel 358-9-134 171. *) Förteckning över svenska föreningar godkända av Skolverket har översänts till Undervisningsministeriet. Svarar gärna på eventuella frågor tel 358-9-7747 7320 eller fax 358-9-7747 7766. Med vänlig hälsning Marja-Leena Pernu Specialforskare Till kännedom: Undervisningsministeriet Zoe Pohjanvirta och Helena Priha. *) Ny kontaktperson, se kapitlet Skolmyndigheter och andra organisationer. 64 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 i - Kursplan för kompletterande svenskundervisning SKOLFS 2000:152 Skolverkets föreskrifter om kursplan i svenska att användas vid kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Utkom från trycket den 21 juli 2000 utfärdad den 5 juli 2000 Skolverket föreskriver med stöd av 34 förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar att den kursplan som framgår av bilagan till dessa föreskrifter skall användas vid kompletterande undervisning enligt 33 nämnda förordning. Dessa föreskrifter träder i kraft den 15 augusti 2000. KERSTIN MATTSSON Lisbeth Rudemo SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 65

13 i - Kursplan för kompletterande svenskundervisning Bilaga Kursplan att användas vid kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Syfte Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. Modersmålet har stor betydelse för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför den kompletterande utbildningens uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Den kompletterande utbildningen i svenska syftar till att ge svenska elever som vistas utomlands möjlighet att bli aktivt två- eller flerspråkiga, där svenska utgör ett av språken. Syftet är även att vidmakthålla och vidareutveckla sådana kunskaper i svenska som underlättar för eleven att komma tillbaka till Sverige. Språket och litteraturen har stor betydelse för den personliga identiteten och den kompletterande utbildningen i svenska syftar till att stärka elevernas uppfattning om sin identitet och kulturtillhörighet och främja elevernas förmåga att tala och skriva väl samt med förståelse respektera andras sätt att uttrycka sig i tal och skrift. Språket är ett medel för kommunikation, för att utveckla en människas förmåga att tänka och lära. Språket växer fram i samspel mellan människor. Att i tal och skrift kunna använda sitt språk är en förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet, och det är därför den kompletterande utbildningens viktigaste uppgift att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Kultur och språk är oupplösligt förenade med varandra. I språket finns ett lands historia och kulturella identitet. Språket speglar också den mångfald av kulturer som berikar samhället och formar gemensamma kulturella identiteter. Skönlitteratur, film och teater bär en del av det arvet och förmedlar kunskaper och värderingar. Undervisningen har ett ansvar för att lyfta fram detta och låta olika upplevelser och åsikter mötas. Svenskämnet syftar till att stärka elevernas kulturella identitet och förståelse för människor med olika bakgrund. Mål att sträva mot I undervisningen i kompletterande svenska i utlandet skall strävan vara att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar sin språkliga förmåga för att förstå och kunna uttrycka sig i tal och skrift i många olika språkliga sammanhang, utvecklar sitt ordförråd och sin begreppsbildning 66 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 i - Kursplan för kompletterande svenskundervisning utvecklar sin förmåga att i samtal med andra uttrycka de känslor och de tankar litteraturen väcker, får möjligheter att komma i kontakt med svenskt kulturarv såsom sånger, traditioner, geografi, historia och litteratur, får möjligheter till inblick i vad som händer i Sverige av idag. I undervisningen i kompletterande svenska i utlandet skall strävan vara att eleven som siktar på kunskaper motsvarande svensk grundskola dessutom utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan för liv i och fortsatta studier i Sverige eller i ett annat land, genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang, utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär, stiftar bekantskap med centrala författarskap i Sverige, tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika, får möjligheter att uppleva det svenska språket genom etermedier, tidningar och film. I undervisningen i kompletterande svenska i utlandet skall strävan vara att eleven som siktar på kunskaper motsvarande svensk gymnasieskola dessutom förstår språkets betydelse för identiteten och utvecklar förmågan att förstå sig själv och andra i ett kulturellt och historiskt sammanhang, får möjlighet att utveckla en beläsenhet i centrala svenska verk och tillägna sig kunskap om författarskap, epoker och idéströmningar från olika tider, genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot, fördjupar sina kunskaper om språkets liv, utveckling och roll i samhället, fördjupar i arbetet med texter sin förståelse för människor och levnadsförhållanden såväl i Sverige som i det land där eleven bor. Ämnets karaktär och uppbyggnad Litteraturläsning, skrivande och samtal kring elevens erfarenheter skall vara basen för det språkutvecklande arbetet i kompletterande undervisning i svenska. Elevernas behov av att använda språket för reflektion och tänkande och för att bygga upp sin identitet och kulturkompetens skall vara utgångspunkt. Ämnet svenska kan inte delas upp i moment som bygger på varandra i en given turordning. Det går inte att hitta en jämnt växande utveckling genom skolåren som SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 67

13 i - Kursplan för kompletterande svenskundervisning innebär att de små barnen berättar och beskriver, medan de äldre kan se sammanhang, utreda och argumentera. Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar, och tonåringen har inte upphört att berätta och fantisera, men de gör det på olika sätt. Språkutveckling innebär att elevernas begreppsvärld vidgas. Inom modersmålet ryms ett speciellt ansvar för elevernas språkliga utveckling, vilket innebär ökad säkerhet att använda språket uttrycksfullt och tydligt i både tal och skrift och ökad förmåga att förstå och tillgodogöra sig litteratur. Arbetet med språket och litteraturen skapar möjligheter att tillgodose elevernas behov att uttrycka vad de känner och tänker. Det ger gemensamma upplevelser att fundera över och tala om. Det ger kunskaper om det svenska språket och kulturarvet och om vår omvärld. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även avlyssning, rollspel, film, video och bildstudium. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder. Språket och litteraturen är således ämnets centrala innehåll och en källa till kunskap om världen runt omkring oss. Språket, i såväl tal som skrift, är en väg till kunskap och av grundläggande betydelse för lärandet. Med hjälp av språket erövrar eleverna nya begrepp och lär sig se sammanhang, tänka logiskt, granska kritiskt och värdera. Deras förmåga att reflektera och att förstå omvärlden växer. Språket utvecklas i ett socialt samspel med andra. Redan som fyraåring har barnet stor praktisk erfarenhet av hela det komplicerade system som språket utgör. Barn kan exempelvis tidigt förstå att orden har olika stilvalör och passar olika bra i olika sammanhang. De förstår så komplicerade sammanhang som hur nutid, förfluten tid och framtid uttrycks i språket. För att gå vidare i sin språkutveckling kan eleverna utifrån sina erfarenheter få möjligheter att upptäcka de kunskaper de själva har om språket och med lärarens hjälp och i samarbete med varandra lära sig om språkets uppbyggnad och system. Utifrån sina olika erfarenheter kan de också gemensamt bygga upp kunskap om hur språket fungerar i samspel mellan människor och därigenom få perspektiv på sin egen språkförmåga. När eleverna använder sitt språk talar, läser, skriver och tänker i meningsfulla sammanhang kan de utveckla goda språkfärdigheter. Genom att använda språket lär sig eleverna att behärska situationer som ställer olika språkliga krav på t.ex. formell korrekthet, utförlighet eller inlevelse. Kunskaper om språkets struktur och uppbyggnad och om hur språket historiskt har utvecklats tillför språkutvecklingen andra dimensioner och fördjupar förståelsen. Språket byggs upp och utvecklas i ett ständigt växelspel mellan kunskapen om hur man själv använder språket och nya kunskaper om språket. Litteraturen innefattar med ett vidgat textbegrepp också film och teater. Skönlitteraturen öppnar nya världar och förmedlar upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. Skönlitteraturen hjälper människan att förstå sig själv och världen och bidrar till att forma identiteten. Skönlitteratur ger möjligheter till empati och förståelse för andra och för det som är annorlunda. Därigenom kan motbilder formas till exempelvis rasism, extremism, stereotypa könsroller och odemokratiska förhållanden. När ungdomar möter skönlitteraturen innebär det också möjligheter för dem att tillägna sig litterära mönster och förebilder för det egna skrivandet. 68 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 i - Kursplan för kompletterande svenskundervisning Skönlitteratur ger kunskaper om barns, kvinnors och mäns livsvillkor under olika tider och i olika länder. Litteraturen ger också perspektiv på det nära och vardagliga. Såväl det gemensamma utbytet som den individuella erfarenheten vid arbetet kring litteraturen hjälper eleverna att få svar på de stora livsfrågorna. Goda språkfärdigheter får eleverna när de i meningsfulla sammanhang och kring ett meningsfullt innehåll använder sitt språk för att samtala, läsa, skriva, se och lyssna. Eleverna skall få möta olika slag av litteratur, såväl barn- och ungdomslitteratur som vuxenlitteratur. Eleverna skall dessutom få kunskaper om sin kulturella bakgrund: traditioner, geografi, historia, litteratur och muntlig tradition. Aven nutida samhällsförhållanden och aktuella händelser hör till de väsentliga kunskaperna. Genom att eleverna kan göra jämförelser mellan kultur och förhållanden i Sverige och det land de befinner sig i, kan de bättre förstå sin situation och öka sin interkulturella förståelse. Mål för elever som inte avser att fortsätta sina studier i Sverige kunna i vardagliga sammanhang läsa och samtala om texter av olika slag kunna uttrycka erfarenheter, känslor och åsikter i tal och skrift känna till förhållanden och traditioner i Sverige både vad avser modern tid och äldre tider. Mål som skall ha uppnåtts i slutet av det som motsvarar femte skolåret i svensk grundskola Eleven skall kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter, kunna producera texter med olika syften som redskap för lärande och kommunikation, kunna muntligt berätta och redogöra för något så att innehållet blir begripligt och levande, kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning samt kunna använda ordlista. Mål som skall ha uppnåtts i slutet av det som motsvarar nionde året i svensk skola aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt, kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det, kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några svenska skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka, SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 69

13 i - Kursplan för kompletterande svenskundervisning kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tilllämpa skriftspråkets normer, ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk, ha kunskap om Sveriges geografi, historia, religion, kulturtradition, samhällsskick och livsvillkor. Mål som dessutom skall ha uppnåtts i slutet av det som motsvarar det tolfte året, dvs. i slutet av ett av gymnasieskolans program Eleven skall kunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift, göra sammanställningar och utredningar samt dra slutsatser och föra fram argument, så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgrupp och syfte, ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv, ha kunskap om och använda sig av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad, ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska och nordiska verk och författarskap från olika tider och epoker, kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort, känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. 70 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

13 j Kommentar till kusplan kompletterande svenska Skolverkets kommentar till Kursplan i svenska att användas vid kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet För att en elev skall få delta i statsunderstödd kompletterande svensk undervisning i utlandet måste svenska vara ett levande språk i hemmet och minst en förälder vara svensk medborgare. (SFS 1994:519 33-34) Förutsättningarna för en god språkutveckling är naturligtvis mycket gynnsammare i en språkmiljö där alla talar svenska, men för elever som fullgör delar av sin skolgång utomlands är bibehållandet av kunskaper i svenska språket inte mindre viktigt. Flera elever återvänder till Sverige efter några år utomlands. Den svenskundervisning som erbjuds bör därför påminna om den i Sverige, både för grundskolan och i den gymnasiala utbildningen, så att svenskar kan rekryteras till arbetsuppgifter i andra länder och ha sin familj med sig. Utlandssvenskars barn bör få möjligheter att få förankring i det egna språket, den egna kulturen och det svenska samhället, så att återkomsten till hemlandet underlättas. Kursplanen i kompletterande svenska är utformad så att den skall kunna ge stöd för organiserande av undervisning i svenska utomlands genom att målen är jämförbara med de mål som finns i kursplanerna i svenska för grundskolan och gymnasieskolan. Skillnaden mellan dessa mål och målen för den kompletterande svenska undervisningen ligger huvudsakligen i begreppet kompletterande; eleverna skall erbjudas undervisning i vad som är specifikt svenskt i någon mån nordiskt vilket de inte kommer i kontakt med i sin egen skolgång. Kursplanen är så långt det är möjligt uppbyggd på samma sätt som kursplanerna för svensk grundskola och svensk gymnasieskola och den har samma innehåll. De särskilda villkoren och förutsättningarna för den kompletterande undervisningen har dock medfört en hel del ändringar och förkortningar men också tillägg och anpassningar till det specifikt svenska, som elever utomlands måste få hjälp att komma i kontakt med och få kunskaper om. Kursplanen vänder sig till två målgrupper. Den ena är elever som tänker stanna utomlands och vill bevara och upprätthålla sin tvåspråkighet. Den andra gruppen är elever som återvänder till studier i Sverige och då ska göra det utan att behöva läsa in alltför mycket i ämnet svenska. Målen för det tolfte året är naturligtvis högt satta, men de visar vad som krävs för att få grundläggande behörighet för att gå vidare till högre studier i Sverige. Strävan visar inriktning för undervisningen. De mål som uttrycks i Strävan är skrivna så att de kan vara en utgångspunkt för diskussion med varje elev och också elevens föräldrar om vart eleven syftar med sina studier. Önskar eleven främst att kunna förstå och kunna göra sig förstådd på svenska blir den första nivån aktuell, medan ambitionerna måste bli högre, om eleverna tänker utnyttja sitt språk för studier i Sverige på olika stadier. SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor 71

13 j Kommentar til kursplan kompletterande svenska Eleverna som deltar i den kompletterande undervisningen är sinsemellan mycket olika och har nått olika långt i sin förmåga att behärska det svenska språket. Målen är ordnade efter ålderskategorier i Sverige efter femårig, nioårig respektive tolvårig skolgång vilket ger en fingervisning om nivå och ålder i den kompletterande undervisningen och jämförelsepunkter med krav i Sverige. Målen kan vara en vägledning om eleven vill ha ett intyg om sina studieprestationer. Läraren kan med hjälp av kraven i kursplanens mål visa hur långt eleven har nått i språkutveckling och kunskapsutveckling. Målen är s.k. utbildningsmål. Det blir lärarnas uppgifter att förvandla utbildningsmålen till undervisningsmål. Läraren bestämmer vilket stoff böcker, texter, undervisningsmaterial etc. som skall användas och vilka metoder och vilka arbetssätt som är lämpliga. Läraren bestämmer också i vilken ordning kursen skall läggas upp och målen förverkligas. Denna planering bör helst utformas som en lokal arbetsplan, eller i några fall kanske individuell studieplan, som efter skolåret eller två skolår kan utvärderas tillsammans med elever och gärna föräldrar, så att den lokala planen kan revideras och förbättras. 72 SUF-PÄRMEN 2009 U Bilagor

SUF-handboken 2009 U Bilagor Svenska Utlandsskolors Förening Villavägen 19, 241 31 Eslöv. E-post: info@suf.c.se - Hemsida: www.suf.c.se Plusgiro 82 75 52-1. Bankgiro 481-5965. Org nr 802010-3464