Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

Relevanta dokument
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.

Hälsofrämjande samhällsplanering. den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt,

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Malmös väg mot en hållbar framtid

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Tandvård på olika villkor

Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Länsgemensam folkhälsopolicy

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Malmös väg mot en hållbar framtid

Mötesplats social hållbarhet

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Folkhälsoplan Essunga kommun

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Från Vision till mål?

Folkhälsopolitiskt program

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsopolitiskt program

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad och Kommissionär:

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Ett nytt sätt att styra och leda

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Människan i staden - hur fungerar vi?

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Välfärds- och folkhälsoprogram

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Ängelholms folkhälsoplan

Strategiskt folkhälsoprogram

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN


Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

En god hälsa på lika villkor

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Folkhälsostrategi

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan

Ängelholms Folkhälsoplan

1. Så här fungerar en kommun

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Nästa steg på väg mot en mer jämlik hälsa

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Ett informationsmaterial om. WHO:s Europeiska Healthy Cities nätverk och Hälsobegreppet

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Transkript:

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

WHO:s Healthy Cities med en allt fetare och åldrande befolkning

Ta fram vetenskapliga underlagsrapporter Analysera Föreslå strategier som reducerar sociala ojämlikheter i hälsan Slutrapport mars 2013

32 underlagsrapporter

Två huvudrekommendationer: VAD Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystem mer jämlika HUR Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera governance Proportionell universalism Generella åtgårder anpassade speciellt efter geografiska förhållanden och prioriterade grupper

Den första Marmotkommissionen på stadsnivå. Undersöker stadens förutsättningar för god folkhälsa. Speciell arbetsgrupp inom kommissionen för stadsplanering Sir Michael Marmot följer själv med intresse Malmös arbete. St Petersburg juni 2012

Kommissionens arbetsgrupp för stadsplanering Head secretary Anna Balkfors, City Council, Malmö City Commissionaires Eva Engquist Pro Vice- Chanellor University of Malmö Christer Larsson Head of City Planning, Malmö City Per-Olof Östergren Professor of Social Medicin and Global Health, University of Lund Katarina Pelin Head Dep. of Environment Malmö City Tapio Salonen Professor in Social Work University of Malmö Mikael Stigendal Professor in Sociology University of Malmö

Vad är det rumsliga problemet i kommissionssammanhanget? Normaliteter kopplade till geografiskt avgränsade platser Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

Hälsans bestämningsfaktorer Planeringens möjligheter att påverka sociala nätverk

Röd tråd: Nätverkande omgivningar BONDING BRIDGING

Arkitektens traditionella lösningar: Addera funktioner som saknas...överbrygga barriärer, skapa kopplingar... skapa intima,människovänliga grannskap...förtäta Etcetera

Också: Samlade grepp och nya strategier Nya sätt att finansiera projekt Nya processer Nya sätt att premiera den byggsektor som vill ta socialt ansvar Nya sätt att utvärdera sociala utfall av fysiska insatser

Ökad förståelse för planeringens komplexitet på flera plan

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Missionsarbetet - Stadsplanering kan underlätta för: tillit bonding bridging fysisk aktivitet samhällsekonomi social hållbarhet

Tillit & Trygghet

Efter Kommissionen: SEXTIONIO uppdrag varav SJU riktade till Stadsbyggnadsnämnden

51. Utred hur Sociala Konsekvens- Bedömningar, SKB, kan implementeras inför fysiska investeringar

1:a testen, bred grupp Inte tillräckligt socialt Ansvarslöst Normkritiskt svagt Arkitektigt Snabbt Enkelt Brett Värdebaserat Självinstruerande Jämförbart

Test 2,3,4,5.. Fram till dagens matris Sociala aspekter

Sociala aspekter Ansvaret för helheten Samspel och sammanhang Vardagsliv Gröna miljöer Identitet Dialog & normer

Valda Folkhälsomål

Valda Folkhälsomål Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn, unga och äldre (8-80staden) Hälsofrämjande miljöer och produkter Fysisk aktivitet

Ifylld matris Tillsammans med inblandade aktörer

Den viktigaste spalten Ansvarsspalt

Mätbart & Upplevt Vad vill vi åt Varför

Test under 2015 Utvärdering /revidering till 2016

56. Utveckla arbetet med att omvandla fysiska barriärer till sammanlänkande områden (Levande Malmö)

VAD ÄR Levande Malmö. översiktsplanen kommissionen

Syfte och avgränsning Projektet har som övergripande syfte: 1. Att sociala, mentala och fysiska barriärer i det segregerade Malmö ska bryggas över. 2. Att åstadkomma detta genom att bygga staden tät, grön och blandad samtidigt som hälsa och företagsamhet främjas. 3. Att med ledorden förtätning, blandad stad och nya kopplingar nå uppdragets syfte.

Djupadal Vad är en barriär? Kroksbäck

MKB Riksbyggen

Det är inte brist på planer och idéer på hur vi ska bygga samman stadsdelar och överbrygga barriärer

PILDAMMSVÄGEN Densification Reduce barrier effects social, physical and organisational

Befintlig Skola Befintligt Folkets hus

Översiktsplan för Malmö Uppdrag: LEVANDE MALMÖ Bryta barriärer Sociala, mentala och fysiska Mötesplatser Stråk och kopplingar Gröna samband Förtäta läka samman Samverkan Människa kommun Samutnyttja Ekonomier, mark, lokaler, grönska Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Strukturella hinder Framgångsfaktorer Åtgärder agera! Tydliga gemensamma mål Verka territoriellt Långsiktiga permanenta satsningar Samband mellan ekonomier Utrota suboptimering Möjligheter Nytänkande Innovation Se nyttor Helhet, samhällsekonomi, sociala investeringar

Det är inte problemet som är problemet utan det är hur vi hanterar problemet som är det verkliga problemet Långsiktigt ansvarstagande Territoriellt perspektiv faktorer Gränsöverskridande förhållningssätt Framgångs- Hårda och mjuka frågor vävs samman Tillit Ledarskap

55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden (Amiralsstaden utreds)

Amiralsstaden/ Next stop Rosengård

Nätverkande stadsplanering Se över grannskapet och vidga den sociala sfären (bonding, bridging) Blanda funktioner komplettera där åtgärderna ger mer än bara nya tillägg Helhetsgrepp i bred samverkan öppna för nya processer och aktörer

Nya förutsättningar! Bland annat skriande Bostadsbrist och mängder av asylsökande Kräver en ny Stadsbyggnadsidé som omdefinierar: Kvalitet Bostadsbegreppet Ytbehov Processer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke den 14 oktober 2015

www.healthycities.se