Vad vill Rättvisepartiet Socialisterna En presentation av program, aktivitet och historia
Innehåll FÖRORD sid 5 KAPITEL 1: MYCKET MER ÄN EN FINANSKRIS Den s k finanskrisen som startade 2008 var inte bara en kris för banker och aktiebörser utan skakade hela det kapitalistiska systemet i grundvalarna. sid 6 KAPITEL 2: REVOLUTIONERNA SOM FÄLLDE DIKTATORERNA Tunisiens diktator Ben Ali fick packa ihop bara efter 30 dagar, Hosni Mubarak stred mot revolutionen i Egypten i nästan tre veckor. sid 10 KAPITEL 3: SOCIALISM BEHÖVS FÖR ATT RÄDDA MILJÖN Redan med dagens teknik och resurser skulle klimatförändringarna kunna hejdas. Men så länge kapitalisterna får bestämma kommer samhällets resurser att fortsätta satsas på olja och vapen istället för på miljö. sid 14 KAPITEL 4: KASTA UT HÖGERREGERINGEN Hade det bara tagits initiativ till en proteströrelse mot attackerna på a-kassan och senare på sjukförsäkringsreglerna i början på 2010 eller till mer drag i avtalsrörelsen samma år hade valutgången kunnat bli en annan. sid 18 KAPITEL 5: DET MINDRE ONDA ÄR INTE TILLRÄCKLIGT RS varnade inför valet 2010 för illusionen att en röst på S, V och MP är en lösning. sid 22 KAPITEL 6: FÖR ETT NYTT SOCIALISTISKT ARBETARPARTI Rättvisepartiet Socialisterna vill vara en del av ett nytt socialistiskt arbetarparti. sid 24 KAPITEL 7: FÖR KÄMPANDE DEMOKRATISKA FACK- FÖRENINGAR Det politiska klimatet hade varit ett helt annat om arbetarklassen hade fackföreningar som tog strid för arbetarnas intressen. sid 28 2.
Innehåll KAPITEL 8: KROSSA RASISMEN Sverigedemokraternas intåg i riksdagen var ett kvalitativt nytt steg på den utförsbacke där staten och strömningar i samhället blivit mer och mer rasistiska under en längre tid. RS har ända sedan början av 1990-talet stått i fronten i kampen mot rasismen. sid 30 KAPITEL 9: KÖNSFÖRTRYCKET GÅR ATT AVSKAFFA En tydlig slutsats av 1900-talet är att kvinnoförtrycket inte har försvunnit för att kvinnor och män blivit lika inför lagen. sid 34 KAPITEL 10: UNGDOMAR OCH KAMPEN FÖR FRAMTIDEN Runt om i Europa har unga tvingats ut i masskamp mot arbetslöshet, försämrad anställningstrygghet och universitetsavgifter. sid 38 KAPITEL 11: STOPPA ALL FORM AV DISKRIMINERING - Upp till HBT-kamp - Värdig vård av gamla och sjuka, för rättvisa pensioner sid 42 KAPITEL 12: NEJ TILL KRIG OCH IMPERIALISM RS agerar mot krig, t ex i den landsomfattande rörelsen mot USA:s krig mot Irak, mot bombningarna av Gaza, inbördeskriget på Sri Lanka och anfallen mot Libyen. sid 46 KAPITEL 13: ALLT GROTESKARE KLYFTOR De 500 rikaste människorna i världen äger mer än de 416 miljoner fattigaste människorna tillsammans. sid 50 KAPITEL 14: DEMOKRATISK SOCIALISM Rättvisepartiet Socialisternas mål är ett demokratiskt socialistiskt samhälle. sid 54 KAPITEL 15: MARXISMEN: FÖR ANALYS OCH ORGANISERING Rättvisepartiet Socialisterna använder sig av marxismens metod, både för att förstå vad som händer och för att kunna formera program som kan användas i kampen. sid 58 KAPITEL 16: RS: ETT KÄMPANDE PARTI Alla medlemmar bidrar till kampen, både de som kan vara mycket aktiva och de som kan vara mindre aktiva. sid 64 3.
Förlaget Rättviseböcker Box 73 123 22 Farsta 08-605 94 01 rattvisebocker@socialisterna.org Rättviseböcker är Rättvisepartiet Socialisternas bokförlag Vad vill Rättvisepartiet Socialisterna En presentation av program, aktiviteter och historia Författare: Elin Gauffin, vice ordförande i Rättvisepartiet Socialisterna Layout: Nils Kaza Tryck: Backtorps Grafiska, Solna 2011 ISBN 978-91-9797-510-0 4.
Förord Du som läser det här kanske funderar på att bli medlem i Rättvisepartiet Socialisterna. Materialet du håller i handen är en omfattande presentation av vad RS är för parti. Du behöver inte läsa all text innan du bestämmer dig för att gå med. Man kan t ex välja olika kapitel i den ordning man själv väljer. Man kan också variera läsningen med diskussioner med någon som redan är medlem. Ett annat sätt är att delta på något av våra möten och/eller aktiviteter och se vad du tycker. De två första kapitlen är mer dagsaktuella och till för att ge en blick över den krisartade utvecklingen för kapitalismen de senaste åren. Klimatkrisen har fördjupats medan politikerna står handlingsförlamade. Finanskrisen har avlösts av nya kriser för ekonomin. Folkens revolutioner i Nordafrika och Mellanöstern har blottat EU:s och USA:s samarbete med diktaturer och skrämt makthavare världen över. Varje kapitel är kryddat med exempel från några av RS alla kampanjer. Det är alltid viktigt att testa ett partis politiska program mot vad de står för när det kommer till kritan: d v s vad partiet gör. RS gör förstås mycket mer än vad som ryms i det här materialet, varje partiförening och distrikt driver de flesta frågor vilket du kan följa och delta i lokalt. Det finns två längre historiska kapitel mot slutet de ger en bild av det politiska arbete som gör Rättvisepartiet Socialisterna till det parti vi är idag. Det är texter man kan fortsätta läsa och diskutera även efter man blivit medlem. 1 april 2011 Förord 5.
Mycket mer än en finanskris Den s k finanskrisen som startade 2008 var inte bara en kris för banker och aktiebörser utan skakade hela det kapitalistiska systemet i grundvalarna. Socialister hade länge varnat för att just det här skulle hända. Den här krisen var den djupaste sedan 1930-talet. Kapitalismen skapar återkommande kriser, och har gjort det i två hundra år. Motsättningar byggs upp under de s k högkonjunkturerna till en nivå där det inte är hållbart längre och luftslottet brakar samman. Arbetslösa och fattiga får betala ett fruktansvärt pris. Sedan börjar fuskbygget om på nytt. Kapitalisternas utsugning av arbetar - klassen ökar. 2005 tjänade Ericsson 235 procent mer per anställd än vad man gjorde i slutet av 1990-talet. Men vart tar alla vinster vägen? Inte främst till investeringar och långsiktig utveckling utan till aktieutdelning och spekulation. 2007 fördelade de 20 största företagen i Sverige dubbelt så mycket till aktieutdelningar som till investeringar. Den moderna kapitalismen skapar bubbla efter bubbla. Pengar pumpas in i det som för dagen antas ge mest vinst på kortast tid. I boken Världens springnota om finans - krisen citerar författaren och ekonomen Stefan de Vylder superspekulanten George Soros: När jag ser att en bubbla börjar växa hoppar jag på den av det enkla skälet att det är så jag tjänar pengar. Det är fullständigt rationellt. Nyliberalismen under 30 år gjorde bubblan extrem. Som Karl Marx förklarade redan på 1800- talet är kapitalismen ett system av motsätt - ningar. Motsättningen mellan arbete och kapital betyder att kapitalägarnas vinstandel står i direkt motsättning till löntagarnas löneandel. Om ingen motoffensiv sker från fackföreningar eller organiserade arbetare pressas lönernas andel av ekonomin långsiktigt neråt. Nu är lönernas andel i Sverige på samma nivå som på 1940-talet. Lönernas krympande del av ekonomin får till följd att löntagarna inte kan köpa alla de varor som produceras och det blir för mycket varor på marknaden. Därför uppstår överproduktionskriser/överkapacitetskriser där en del av produktionen måste slås ut. Företag går i konkurs, fabriker läggs ned och många blir arbetslösa. Den offentliga sektorn, stat och kommuner, får ökade kostnader för arbetslösheten och minskade skatteinkomster, vilket leder till nedskärningar. Under 2009 föll världens BNP (världsekonomin) med 1,9 procent, vilket är ett historiskt stort fall, katastrofalt i förhållande till befolkningstillväxten. Sveriges ekonomi krympte med hela fem procent, precis som många andra utvecklade länder. Enligt ILO kastades 30 till 50 miljoner arbetare ut i arbetslöshet och 90 miljoner fler 6. Kapitel 1: Mycket mer än en finanskris
blev fattiga. Detta gjorde att för första gången i världshistorien överskred antalet svältande i världen en miljard människor. Allt medan festen på övre däck fortsatte; i många länder blev de rika till och med rikare under krisen. Världens regeringar ställde mangrant upp som kapitalismens räddare. Aldrig någonsin har så stora räddningspaket till förmån för banker och bolåneinstitut betalats ut; den ofattbara summan på 14 biljoner dollar (14 000 000 000 000 dollar) som motsvarar en tredjedel av världens BNP, till banksubventioner och garantier av olika slag. Hade inte detta gjorts hade recessionen blivit en depression som på 1930-talet. Men livbojen till bankerna har bara givit upphov till en skuldkris för statsfinanserna. För vad som hände var att länder, stater, tog över bankernas dåliga lån varpå staterna drog på sig stora underskott. Vissa länder gick till och med i konkurs, som Island. Mest akut var det 2010 för Grekland. För att inte hela eurosamarbetet skulle haverera gick EU och Världsbanken in med ett nödlån och garantier till Grekland på 7 200 miljarder kronor. Priset får betalas av gamla, unga och låginkomsttagare. EU och IMF vill - korade lånet med stora välfärdsnedskärningar som bland annat innebär höjd pensionsålder och lönesänkningar på minst 25 procent. Detta bromsade inte heller krisen för tvärtemot propagandan om att krisen skulle bero på något specifikt grekiskt visade sig Irland, Portugal, Spanien, England och Belgien ha liknande underskott. Irland blev det andra landet som tvingades ta nödlån från EU och IMF. Där motsvarar nedskärningarna en halvering av budgeten 2014 jämfört med 2007 års nivå, d v s hälften av välfärden ska bort. Totalt räknar Europafacket med att nedskärningspaketen runt om i Europa 2011 innebär att 4 miljoner jobb försvinner, något som i sig drar ner ekonomierna igen och ökar fattigdomen. Även där tillväxtsiffrorna under 2010 förbättrades, och sköt i höjden som i Sverige, är arbetslösheten fortfarande hög. Arbets - lösheten pressar ner det allmänna löneläget eftersom man tvingas att ta sämre jobb hellre än att gå arbetslös. De fasta jobben försvinner och osäkra jobb tillkommer, t ex genom bemanningsföretag och visstidsanställningar. I detta är enbart arbetsgivarna vinnare som får anställda som tvingas till ett högre arbetstempo och i mindre utsträckning vågar säga ifrån. Kapitalistiska kriser slår ut produktion som lägger grunden till en ökning av vad Karl Marx kallade det absoluta mervärdet, profiten/vinsten som kapitalägaren lägger beslag på. Som ett brev på posten rapporterades därför Extrem återhämtning i storföretagen (TT 21 mars 2011). Lönsamheten i storbolagen, som var hög redan innan, är nu mycket högre än före krisen. De 25 företag som fackförbundet Unionen granskat gjorde sig av med 15 000 anställda under krisåret, men när det vänt uppåt har de inte återanställt i samma omfattning. Detta har gett en vinstmarginal på 14,1 procent i förhållande till försäljningen, 2006 och 2007 låg vinstmarginalen på 12 procent. Kapitel 1: Mycket mer än en finanskris 7.
Vad RS gör: När AB Volvo höll på att sparka tusentals anställda 2009 delade bolagsstämman samtidigt ut fyra miljarder till ägarna. IF Metalls representant Olle Ludwigsson höll tyst men stölden var inte oemotsagd. Vet Volvos bolagsstyrelse hur många Volvoarbetare som fyra miljarder räcker till? Enligt min beräkning räcker det till mer än 10 000 årslöner. Är ni medvetna om att det drar ihop sig till storm mot det kapitalistiska bonus- och klipparsamhället? Med de orden krävde Arne Johansson, redaktör på Offensiv, som köpt fem aktier för att kunna representera ArbetarInitiativet inne på AB Volvos bolagsstämma, ett stopp för aktieutdelningen och chefernas bonussystem och att jobben skulle räddas (ArbetarInitiativet, där Rättvisepartiet Socialisterna ingick, ställde upp i EU-valet 2009). Utanför delade arbetare från fem av Volvo Tuves sex gruppstyrelser inom IF Metall ut flygblad för att uppmana ägarna att stoppa aktieutdelningen och dra tillbaka varslen. Tusen Volvoarbetare hade också skrivit på namnlistor för kraven. RS och ArbetarInitiativet protesterade också utanför Swedbanks bolagsstämmor den våren för att sätta strålkastarna på de ansvariga för krisen. Vi lade förstås mest resurser på att försöka få arbetare (de var framförallt metallarbetare som drabbades) och fackföreningar att verkligen ta strid mot uppsägningarna genom upprop och uppmaningar till strejker. Vi har också uppmärksammat fackföreningsrörelsens alleuropeiska protestdagar. 8. Under 2010 skedde generalstrejker i fyra europeiska länder, massdemonstrationer i många fler samt flera alleuropeiska protestdagar. CWI och RS ställde krav på att bankerna och kapitalisterna ska betala sin egen kris, att stater ska vägra betala kapitalisternas utlandsskulder, bankerna förstatligas och att IMF och EMU måste skrotas. För att ena kampen sa vi att massiva strejker och protester måste hållas i alla länder för att förbereda för en 24 timmars europeisk generalstrejk. Affisch för protestmöte i Göteborg 29 september 2010. Kapitel 1: Mycket mer än en finanskris
Swedbanks vakter försöker ta bort nyliberalismens gravsten. 9.
Revolutionerna som fällde diktator I början på februari 2011 hade revolutionerna i Nordafrika och Mellanöstern pågått i drygt en månad. Tunisiens diktator Ben Ali fick packa ihop bara efter 30 dagar, Hosni Mubarak stred mot revolutionen i Egypten i nästan tre veckor och Muammar Gaddafi har dödat tusentals libyer men möter hårt motstånd. Massprotester äger rum dagligen i Jemen, Sudan och Bahrain och kampen har haft spridningseffekter till så gott som alla länder i regionen, även Irak och Iran. Revolutionerna har inneburit ett ytterligare hårt slag mot USA:s redan vacklande herravälde. Det har blivit uppenbart för miljoner människor runt om i världen att ledarna i väst blundar för det mest blodiga förtryck bara de får göra affärer och nu står handfallna inför krisen för sin egen världsordning. USA:s utrikesminister Hillary Clinton förklarade i början av folkets resning att Mubaraks regim är stabil och söker sätt att möta det egyptiska folkets behov. USA gav varje år omkring 1,5 miljarder dollar (9,7 miljarder kronor) i stöd till Egypten/Mubarak, och landet är därmed efter Israel, Pakistan och Afghanistan det land som får mest ekonomiskt bistånd från USA. USA har många militärbaser i regionen. Svensk vapenexport har fyrdubblats sedan 2001 och är idag den näst största vapenexportören i världen, sett till befolkningens storlek. Sedan 1980 har Sveriges export av vapen till Tunisien uppgått till omkring 350 miljoner kronor. En liknande siffra gäller 10. vapenexporten till Egypten. Saudiarabien en av de mest brutala regimerna i världen är också en stor köpare av svenska vapen. Utöver vapenexporten garanteras hundratals miljarder kronor i exportstöd till affärer varav en betydande del går till diktaturer runt om i världen (DN 25 februari). Så sent som i slutet av 2010 försökte handelsministern och moderaten Ewa Björling som företrädde hela EU få Gaddafi att köpa ett svenskt rymdbaserat övervakningssystem för att stoppa flyktingar. Utrikesminister Carl Bildt vägrade kräva Gaddafis avgång och kom istället med uttalanden om att det handlar inte om att stödja den ena eller andra sidan. Banden mellan regimerna i Nordafrika och EU är många. Frankrikes utrikesminister fick till slut avgå efter att ha semestrat i tunisiska palats under revolutionen och erbjudit Ben Alis poliser understöd från den franska polisen för att kväsa folket. Italiens pre- Revolution i Tunisien... Kapitel 2: Revolutionerna som fällde diktatorerna
erna miärminister Silvio Berlusconi var nära vän med Gaddafi och det italienska oljebolaget ENI är det största i Libyen. Berlusconi för - klarade så sent som i februari 2011 att han inte ville störa Gaddafi under dödskjutningarna av folket med en fråga om vad som försiggick. Revolutionerna har visat att det är masskamp som är den starka kraften för förändringar. Det är när massorna tar saker i egna händer som berg välter. Detta är många gånger mer effektivt än diplomatiska förhandlingar, handel, bojkotter, militära angrepp, kritiskt stöd till religiösa och andra oppositioner taktiker som provats av liberaler och andra som är motståndare till eller inte vågar stå för socialistiska lösningar. I revolutionerna har arbetarklassen en avgörande roll. Det var när arbetarna mer aktivt klev in på den egyptiska revoltens scen den tredje veckan som avgörandet fälldes. Sedan flera år hade organiseringen pågått genom bildande av oberoende fackföreningar och vilda strejker, med nära band med den ungdomliga 6 april-rörelsen. RS betonar att kampen föder nya organ för demokrati. Under tre veckor belägrade hundratusentals, ibland över en miljon, människor Tahrir-torget i Kairo. Där rådde en demokratisk ordning styrd underifrån genom folkliga kommittéer för matlagning, vattenförsörjning, säkerhet, religionsfrihet o s v. Kampen handlar också om kvinnors rättigheter. I revolutionerna har kvinnorna stigit fram och ställt sig täten för protesterna,...och Egypten vilket representerar ett stort steg framåt. På många arbetsplatser hade arbetarna kastat ut cheferna och styrde själva. Samma underifrån-styre behövdes inom armén för att vinna över soldaterna på revolutionens sida och splittra bort den reaktionära arméledningen. En samordning av alla kommittéer över landet kunde utgöra början till ett nytt arbetarstyre. Revolutionerna i Tunisien och Egypten är inte fullbordade och det är tydligt att det inte räcker med att få bort en diktator. Stora delar av regimerna finns kvar och kamp pågår dagligen för att få ministrar och maktpersoner utbytta, även chefer på arbetsplatserna. Som socialister förklarar vi att de politiska och ekonomiska systemen är tätt sammanflätade. Ska en verklig förändring bli av, hierarkier krossas och människor komma ur fattigdomen så måste revolutionen gå vidare till det ekonomiska fältet och avskaffa kapitalismen. Kapitel 2: Revolutionerna som fällde diktatorerna 11.
Vad RS gör: Sergels torg i Stockholm Alla torg är Tahrir. Rättvisepartiet Socialisterna har tagit initiativ till en rad solidaritetsdemonstrationer, bland annat den 5 februari i Göteborg. Då samlades 500 på RS demonstration i solidaritet med Tunisien och Egypten. RS organiserade också solidaritetsprotester för kampen i Bahrain, Iran, Kurdistan, Syrien, Jemen och Libyen. Att RS tillhör en international, CWI, bestående av systerpartier i över 40 länder ökar våra möjligheter både att få information om arbetarkamp runt om i världen och att bidra. Olika CWI-medlemmar har rapporterat från Nordafrika under revolutionerna. Under Egyptenrevolutionen pekade RS och CWI på behovet av demokratiskt valda kommittéer på arbetsplatser och i bostads - områden för kampens fortsättning. Kommittéer behövdes även för vanliga poliser och soldater, för att rensa ut officerarna och hierarkin. Vi varnade för att ha förtroende för militärledare och sa nej till en ny konstitution som utarbetats och godkänts av militären. Osama Elaqouz från Svensk- Egyptiska föreningen i Göteborg. Solidaritet i Boden. 12. Kapitel 2: Revolutionerna som fällde diktatorerna
Tisdag den 1 februari 2011 demonstrerade miljontals i Egypten 13.
Socialism behövs för att rädda mil Klimatförändringar och miljöförstöring hotar hela världen. Två av tre ekosystem på jorden är redan skadade. Extrem torka, översvämningar och bränder skapar svält och miljoner flyktingar. Om inget görs kan den globala temperaturen öka med flera grader (jämfört med förindustriell nivå) och inte minst hota vattenförsörjningen för hälften av jordens befolkning. Kapitalismen utrotar arter i ett ständigt pågående världskrig. Nästan en fjärdedel av världens växtarter beräknas vara utrotningshotade. Sedan år 1970 har populationen av ryggradsdjur minskat med 30 procent. FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december 2009 var ett katastrofalt misslyckande, inte ens ett avtal blev klart. Orsaken är att regeringarna i grunden representerar olika maktintressen baserade på industriers och megaföretags konkurrens med varandra. Därför är det omöjligt för dem att komma överens om en plan som räddar klimatet. Istället blev det upp till varje stat att sätta mål för minskningen av koldioxidutsläppen (som leder till uppvärmningen). Resultatet är en negativ spiral där ländernas regeringar lägger sig under varandra. Senast har Reinfeldts regering backat från att kräva hårdare satsningar från EU och säger att EU inte är redo att minska utsläppen med mer än 20 procent fram till år 2020. Enligt SMHI visar genomsnittstemperaturen under 00-talet på en 2-gradig ökning i Sverige jämfört med 1880. Företag och 14. transporter spyr ut koldioxid som om inget hade hänt. Vattenfall bygger 50 nya smutsiga kolkraftverk i Europa. I regeringens infrastrukturspaket ingår 80 miljarder kronor i investeringar på nya motorvägar/motorleder. Höghastighetståg och Norrbotniabanan däremot byggs inte. I och med avregleringen av kollektivtrafiken kan biljettpriserna komma att dubbleras. Enligt folkomröstningen 1980 skulle kärnkraften ha varit avvecklad vid det här laget, men det har regeringarna struntat i. Istället är Sverige världens per invånare kärnkraftstätaste land och högerregeringen öppnar för nysatsningar på kärnkraft. Kärnkraften är ingen förnyelsebar energikälla, då uranet tids nog kommer att ta slut. Katastrofen i Japan mars 2011 har påmint världen om hur farlig kärnkraften är, både vad gäller slutförvaringen och risken för härdsmälta. Även vid helt vanlig drift släpper ett kärnkraftverk ut radioaktiva ämnen i luften och haven. Japan visar också på hur kärnkraft i händerna på privata företag och regeringar som mörkar vid katastrofer leder till ännu större hälsorisker för befolkningen. Kapitalismen bär ansvaret: Kapitalismens jakt på vinster står i vägen för verkliga åtgärder. Istället för att minska utsläppen har storföretagen kunnat öka sina utsläpp genom handel med utsläppsrätter. Fiaskot med utsläppsrätter har totalt avslöjat s k marknadslösningar som lika absurda som ineffektiva. Redan med dagens teknik och resurser skulle klimatförändringarna kunna Kapitel 3: Socialism behövs för att rädda miljön
jön Klimatkrisen: kapitalismen ansvarig hejdas. Men så länge kapitalisterna får bestämma kommer samhällets resurser att fortsätta satsas på olja och vapen istället för på miljö. Vad som behövs är en global omställning till miljövänlig produktion i den stora majoritetens intresse. Transporterna står för de största utsläppen. Därför är gratis och utbyggd kollektivtrafik ett väsentligt krav. Dagens system driver på för en globalisering som innebär att varje del av en vara ska produceras där det är som absolut billigast och sedan färdas ibland flera varv kring jorden innan den når slutmålet. Lika slösaktigt är slit-och-slängproduktionen där varor inte produceras för att hålla så länge som möjligt utan för att snabbt förbrukas. Förstörelsen av ekosystem som t ex mangroveskogarna innebär förlust av kolsänkorna skogar och hav som binder kol. Den årliga förlusten av naturens naturliga förmåga att absorbera koldioxid motsvarar en till två gånger transportsektorns koldioxidutsläpp, enligt Naturskyddsföreningen. En annan klimatbov är köttproduktionen och storjordbruken som även de styrs efter maximerad vinst istället för hållbar produktion. RS kämpar för H Stoppa utsläppen. Avveckling av fossila bränslen massiva investeringar i vindkraft, sol- och jordvärme, på sikt vågkraft. Upp - rustning av elnäten. Nej till kärnkraft. Forsk - ning om ny teknik. Avskaffa energisubventioner för industri och flyg näring. Låt storföretagen betala inte konsumenterna. H Snabbtåg till låga priser mellan storstäder och längs Norrlandskusten. Kraftigt utbyggt nät av regionala tåg och lokal spårtrafik samt bussar, i offentlig regi och gratis. Snabbast möjliga omställning från fossilt bränsle till elhybrid- och elbilar genom skärpta utsläpps - krav och miljöbilspremie. H Samhällsplanering som minskar resandet. Klimatanpassa flerfamiljshusen på de boendes villkor. Arbeten, skolor, matbutiker och service i närmiljö. Klimatanpassning av vatten- och avlopp, sophantering, hushållsmaskiner m m. H Omedelbart förstatligande av hela energisektorn under demokratisk kontroll och styre. Arbetarkontroll för en bättre arbetsmiljö. H Omställning av jordbruket. Nej till matproduktion i form av industriella komplex och globala transporter. Ekologiskt jordbruk för djuren och miljöns bästa. H Planerad ekonomi för långsiktig hållbarhet. Offentligt ägda industrier och ett samhälle under arbetarkontroll och arbetarstyre kan ta vara på spillvärme och stoppa energi - slöseriet. Kapitel 3: Socialism behövs för att rädda miljön 15.
Vad RS gör: Socialistisk planering behövs RS-banderoll i Köpenhamn 2009. Köpenhamnstoppmötet 2009 var inte bara ett misslyckande där föddes en global massrörelse. De 100 000 demonstranterna hade rätt med sin huvudparoll System Change not Climate Change (Systemförändring inte klimatförändring). RS och CWI deltog. Mattias Bernhardsson är invald i Haninge kommunfullmäktige för RS. Vi gick i en fredlig demonstration när vi plötsligt blev överfallna av poliser. Därefter följde timmar av kränkningar. Mattias blev en av talespersonerna för de 250 klimatdemonstranter som lyckades få de danska poliserna fällda för övergreppen vid FN-toppmötet i Köpenhamn 14 december 2009. Då inte världsledarna lyckades med något annat än ett fiasko i Köpenhamn faller ansvaret ännu tyngre på fackföreningar och folkrörelser att föra kampen underifrån. I kommuner och på arbetsplatser driver RS lokala miljökrav. 16. Miljöförstörningen och klimathotet är det kanske viktigaste argumentet för att fler behövs i bygget av ett socialistiskt alternativ. Kapitalismen hotar annars att dra ner mänskligheten i ett inferno av naturkatastrofer och misär. Fredliga demonstranter greps av polisen i Köpenhamn. Kapitel 3: Socialism behövs för att rädda miljön
Pingviner, en av hotade djurarter. 17.
Kasta ut högerregeringen 18. Att högerregeringen kunde bli omvald 2010 kom som en chock för många. Hur kunde en allians som öppet förklarat krig mot fackföreningsrörelsen och mot de svagaste i samhället och vars politik är bland den mest marknadsfundamentalistiska i världen vinna majoritet i riksdagen? Reinfeldt & Co gick omedelbart till verket efter valet 2006. Den historiska attacken på a-kassan syftade till en kraftig minskning av arbetslösas inkomster vilket i förlängningen sänker det generella löneläget. Samma effekt avsågs med de chockhöjda avgifterna till a-kassan, genom att det triggade fram en massutströmning av medlemmar ur fackföreningarna. Enbart 35 procent av arbetslösa får ut a- kassa 2011 och ännu färre blir det, resten kan inte nå upp till de höga kraven. Det här kallades jobbpolitik men under Reinfeldts första period minskade antalet sysselsatta med 100 000. Ännu mer svidande orättvis är attacken på de sjuka. De allra flesta utförsäkrade tvingas leva på flera tusen kronor mindre per månad. Den oro som utförsäkringen orsakat, liksom det ifrågasättande sjuka utsatts för, har gjort många ännu sjukare. Alla har inte ens överlevt denna cyniska politik. Medan de som redan ligger har fått sparkar och slag har regeringen öst gåvor över de rika. Reinfeldt har sänkt sin egen inkomstskatt med 32 976 kronor per år, sin fastighetsskatt med 30 538 kronor per år och säkerligen även tjänat på den avskaffade förmögenhetsskatten och RUTbidraget. Högerregeringen har nu sänkt skatterna med tio gånger så mycket för den rikaste tiondelen som för den fattigaste. Samtidigt pågår en ständig utskänkning av gemensam egendom till privatpersoner. Förskolor och hemtjänst säljs för småsmulor till riskkapitalbolag, statliga bolag till privata monopol och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Servicen förfaller: privatiseringen av apoteken ledde omedelbart till högre priser på medicin och de två senaste vintrarnas tågkaos beror främst på bristande underhåll till följd av avregleringarna. Varför sker allt detta? RS nöjer sig inte med att beskriva orättvisor. Vi ger förklaringar och organiserar kamp. Bakom de fyra regeringspartierna står de som har den ekonomiska makten, kapitalisterna. Under 25 år har kapitalets makt stärkts på löntagarnas och det offentligas bekostnad. Men banker och storföretag är långt ifrån mätta, de vill ha mer. Konkurrensen mellan företag och kapitalister i världen blir allt skarpare. Kapitalisterna kommer inte att nöja sig förrän Sverige har ett lika extremt klassamhälle som t ex USA. En orsak till att högerregeringen kunde väljas om var att skattesänkningarna i hög grad fungerade som rena röstköp. Men att ett sådant grepp kunde få någon effekt beror på den totala passiviteten från fackföreningarna och den s k oppositionen. Hade det bara tagits initiativ till en proteströrelse mot attackerna på a-kassan och senare på sjukförsäkringsreglerna i början på 2010 eller till mer drag i avtals - rörelsen samma år, hade valutgången Kapitel 4: Kasta ut högerregeringen
kunnat bli en annan. Eftersom facken och den s k rödgröna oppositionen inte har mobiliserat till något motstånd har högerpolitiken framstått som det enda alternativet. Den tillfälliga högervridningen i valet är inte grundmurad, stämningsläget kan snabbt förändras. Om man har lite perspektiv över åren ser man hur kampstämningar kommer och går, även i Sverige. Internationella händelser kan också spela in när en ny proteströrelse tar fart framöver. Arbetslösheten är inget nödvändigt ont. Exempelvis på 1980-talet hade Sverige ner mot en procents öppen arbetslöshet. Arbetslösheten beror heller inte på att folk inte vill ha jobb eller att det inte finns tillräckligt med arbetsuppgifter. RS stödjer sig på en uträkning som Vänsterpartiet gjorde som kom fram till att det skulle behövas 200 000 nya jobb inom äldreomsorg, barnomsorg, vård och skola. V driver inte det kravet längre men det gör RS. 200 000 nya välfärdsjobb skulle behövas för att förbättra omsorgen, återställa den personaltät - het som gått förlorad och ge alla samma chans. Kanske lika många jobb skulle kunna skapas om de nödvändiga klimatomställningarna i ekonomin gjordes. Om dessutom sex timmars arbetsdag, med bibehållen lön, skulle införas så skulle arbetslösheten lätt utraderas. Därtill skulle folkhälsan förbättras genom att stressen på jobbet skulle minska och tiden för fritid öka. RS kämpar för Kapitel 4: Kasta ut högerregeringen H Arbete åt alla! 200 000 nya offentliga välfärdsjobb inom vård, skola och omsorg. Massiv satsning på nya jobb genom en klimatomställning av transporter, bostäder och produktion. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. H Förstatliga företag som sparkar anställda trots att de går med vinst. H Riv upp försämringarna i a-kassan, sjukförsäkringen och pensioner. Alla ska ha råd med avgifterna och kunna kvalificera sig. H Omedelbar höjning av a-kassan till 90 procent med sikte på inget inkomstbortfall vid arbetslöshet eller sjukdom. H Nej till privatiseringar. Riv upp de privatiseringar av statlig och kommunal egendom som varit. Återreglera marknader som kollektivtrafik, elmarknad, bostadsmarknad m m. H Nej till bostadsrättsombildningar. Bygg kommunala hyresrätter! Hyror och renoveringar på hyresgästernas villkor. Skrota den stora skattediskrimineringen av hyresrätter. Klimatanpassa miljonprogrammet. H Förstatliga banker och byggmonopol. För en kämpande hyresgästförening. H Sänkta avgifter inom omsorg och service. H Höj skatterna för de rika. 19.
Vad RS gör: Utlys politisk strejk 14 dec Rättvisepartiet Socialisternas krav 2006. LO stod som paralyserat när a-kasseattacken drogs igång. Först efter flera veckor av demonstrationer från vänsterorganisationer och syndikalister utlystes symboliska LO-demonstrationer i mitten av december 2006. RS lämnade över 9 000 namnunderskrifter med kravet på en politisk strejk. En strejk hade kunnat slå tillbaka regeringens attacker. Fackklubbar och avdelningar så som Gruv-facken krävde också strejk. Men LO-toppen avböjde med argumentet regeringen har ju vunnit valet och att LO endast kan tänka sig en politisk strejk om demokratiska rättigheter eller styrkeförhållandena mellan arbete och kapital skulle hotas som om inte detta var fallet. Samma inställning hade S, V och MP. Rättvisepartiet Socialisterna har tillsammans med andra socialister och fackliga aktivister i nätverket Septemberalliansen 20. sedan 2007 ordnat årliga demonstrationer mot regeringen vid riksdagens öppnande på hösten. Mellan 1 500 och upp mot 10 000 demonstranter har deltagit. Varje år har vi appellerat till de stora fackföreningarna att sluta upp. Men inte ens när sjuka sparkas på har de samlat till protester. S, V och MP har lika starkt lyst med sin frånvaro i kampen. Lokalt kämpar vi dagligen mot högerpolitiken. Ett exempel är våra insatser mot ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt i bland annat nätverket Rädda Hyresrätten i Stockholm. Ett annat är kampanjen mot nedlägg - ningen av Husby vårdcentral som den 26 mars 2010 organiserade en protestdag med 500 deltagare, kallad Vredens dag från Tahrir till Husby mot utarmningen av förorterna. Kapitel 4: Kasta ut högerregeringen