Konkurrensbegränsande avtalsvillkor

Konkurrensbegränsande avtalsvillkor Motorfordonsförsäkring - en skyddad verkstad Företagsekonomiska institutionen: Handelsrätt Kandidatuppsats 15p, VT 2010 Författare: Wilhelm Hagtorn Handledare: Kjell Adolfsson 1

Sammanfattning Näringsfrihet är ett grundläggande villkor i ett marknadsekonomiskt system. Att utan restriktioner helt fritt få agera på en marknad resulterar dock ofta i en ineffektiv fördelning av samhällsresurser. På grund av detta har merparten av alla länder med en marknadsekonomi utarbetat konkurrensrättsliga system. I Sverige har vi Konkurrenslagen (2008:579, KL) vilken i stor utsträckning bygger på EUF-fördragets artikel 101 och 102. I 2 kap. 1 KL framgår att det är förbjudet för företag att tillsammans med andra företag upprätta avtal, som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen på en marknad. Denna syftar till att utreda huruvida svenska sakförsäkringsbolag i sina villkor rörande trafik- och motorfordonsförsäkringar riskerar att skapa inlåsningseffekter på marknaden trafik- och motorfordons försäkring. Vidare kommer frågan - om försäkringsvillkor rörande konsumentens möjlighet att själv välja verkstad kan strida mot konkurrenslagen att behandlas. I uppsatsen presenteras utlåtanden från personer inom intresse- och branschorganisationer. Det framkommer i detta material att försäkringsvillkoret angående konsumentens möjlighet att välja verkstad i praktiken tillämpas. Vidare förmedlas argument till varför dessa villkor blivit så vanliga. En teori är att försäkringsbolagen genom dessa villkor kan teckna underavtal med märkesverkstäderna om förmedling av försäkring vid nybilsförsäljning. Den avslutande diskussionen visar att villkoren skapar inlåsningseffekter. I och med dessa villkor kan försäkringstagaren inte fritt välja vilken verkstad som ska utföra reparation vid försäkringsärenden. Vidare så väcks frågan om detta i slutändan ändå inte gynnar konsumenten då ett system där försäkringstagaren fritt får utse verkstad riskerar att leda till fler fall av försäkringsbedrägeri. Ett konkret förslag på hur det går att lösa problemet utan att riskera denna negativa effekt är att låta en oberoende organisation, förslagsvis under Sveriges Försäkringsförbund, certifiera och godkänna verkstäder åt försäkringsbolagen. Att sedan ställa som krav att alla certifierade verkstäder ska använda sig av system liknande WinCABAS, för att upprätthålla en standard, är inte i sig något som ur konkurrensrättslig synvinkel bör utgöra hinder. Problemet idag är att få bolag har total marknadsdominans och möjlighet för extern part att få inblick i branschen är liten vilket stimulerar avtal och samordnat förfarande om marknadsuppdelning och prissättning. Försäkringsbolagen omfattas av ett gruppundantag i KL vilket tillåter samarbete inom vissa områden. Detta skadar ytterligare tillförlitligheten till att ett för marknaden effektiv samarbete föreligger. Huruvida undantaget är motiverat på försäkringsmarknaden bör ifrågasättas. Uppfattningen är att försäkringsmarknaden inte påverkas positivt av de gruppundantag som idag finns.

Förkortningar AvtL Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (1915:218) Art. Artikel BrB Brottsbalk (1962:700) EG-domstolen Europeiska gemenskapernas domstol EGF EG-fördraget (Romfördraget) EG Europeiska gemenskaperna EU-domstolen Europeiska unionens domstol EU Europeiska unionen EUF Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget) FAL Försäkringsavtalslag (2005:104) FRL Försäkringsrörelselag (1982:713) HD Högsta domstolen Kap. Kapitel KFB Konsumenternas försäkringsbyrå KKV Konkurrensverket KKVFS Konkurrensverkets författningssamling KL Konkurrenslag (2008:579) MD Marknadsdomstolen NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop. Regeringens proposition RF Regeringsformen SCB Statistiska Centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar TSL Trafikskadelag (1975:1410)

Innehållsförteckning 1. INLEDNING 5 1.1 Problemformulering 5 1.2 Syfte 7 1.3 Metod/disposition 7 1.4 Källmaterial 8 1.5 Avgränsning 8 2. GÄLLANDE RÄTT 9 2.1 Ekonomiska fri- och rättigheter 9 2.2 Konkurrensrätt 10 2.2.1 EU:s konkurrensregler 10 2.2.2 Konkurrenslagen 11 2.2.3 Horisontella konkurrensbegränsningar 12 2.2.4 Vertikala konkurrensbegränsningar 12 2.3 Bagatellavtal 13 2.4 Gruppundantag 13 2.4.1 Motorfordonssektorn 14 2.4.2 Försäkringssektorn 15 3. MARKNADEN 16 3.2 Avtalsvillkor 16 3.2.1 Länsförsäkringar 17 3.2.2 If 17 3.2.3 Trygg Hansa 17 3.2.4 Folksam 18 3.3 Ömsesidiga och vinstdrivande 18 3.1 Consulting AB 19 4. AVSLUTANDE DISKUSSION 21 KÄLLFÖRTECKNING

1. Inledning En grundläggande förutsättningen för det nu väletablerade marknadsekonomiska systemet är näringsfrihet. Som näringsidkare ska du fritt få etablera, utöva, förändra och avveckla din verksamhet efter egen vilja och behov. Närings- och yrkesfrihet är något som regleras i EU:s stadgar om grundläggande rättigheter och den finns uttryckt i 2 kap. 20 Regeringsformen (RF). 1 Ett exempel på en inskränkning i näringsfriheten, som syftar till att verka för en effektivare konkurrens, är förbud mot konkurrensbegränsande avtal i 2 kap. 1 Konkurrenslagen (KL). 2 Konkurrensrätt brukar vanligtvis förknippas med offentligrättsliga sanktioner så som konkurrensskadeavgift. Det finns dock två möjliga civilrättsliga konsekvenser vid brott mot KL. Den första är ogiltighet enligt 2 kap. 6 KL där det uttrycks att avtal eller avtalsvillkor som strider mot 2 kap. 1 KL är ogiltiga. Den andra är skadestånd enligt 3 kap. 25 KL där det utrycks att den (ekonomiska) skada som uppstår vid brott mot 2 kap. 1, 7 KL ska ersättas. Konkurrenslagen är dock huvudsakligen en offentligrättslig lagstiftning vilken bland annat innebär att den ska verka för en effektiv konkurrens som ska gynna konsumenten. Konsekvensen av att KL huvudsakligen är en offentligrättslig lagstiftning är att avtal eller avtalsvillkor som bryter mot KL inte per automatik resulterar i att det anses ogiltiga i civilrättsliga sammanhang. 3 Då det inte finns en direkt koppling mellan offentligrättslig och civilrättslig konkurrensrätt kommer denna uppsats inte behandla de civilrättsliga konsekvenserna. Istället kommer fokus ligga på att argumentera kring för- och nackdelar ur ett samhällsekonomisktperspektiv och de offentligrättsliga konsekvenserna. 1.1 Problemformulering Konsumenten missgynnas när biltillverkarna låter auktoriserade märkesverkstäder exklusivt erhålla rätten att utföra reparationer genom att inte tillhandahålla nödvändig teknisk information till fristående verkstäder. Detta har konstaterats av den Europeiska kommissionen och resulterat i ny lagstiftning inom området. I enlighet med EU-rätten finns numera något som kallas för Lag om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal inom motorfordonssektorn (2008:584). Detta gruppundantag tvingar i praktiken billtillverkarna att lämna sådan teknisk information till fristående verkstäder som krävs för att utföra service- och reparationsarbeten. Syftet med detta gruppundantag är i enlighet med konkurrenslagen, att verka för en effektivare konkurrens till förmån för konsumenten. Trots detta gruppundantag är det vanligt att försäkringsbolagen i försäkringsvillkoren för trafik- och motorfordonsförsäkring förbehåller sig rätten att utse vilken verkstad som får utföra reparationer vid aktivering av försäkring. Denna utveckling kan leda till inlåsningseffekter då fristående verkstäder står chanslösa när försäkringsbolagen genom avtal kontrakterar märkesverkstäder vilket i sin tur hämmar mångfalden på marknaden. Utvecklingen av dessa avtalsvillkor tycks vid en första anblick få precis den effekt på marknaden som Europeiska kommissionen försöker motverka med lag om gruppundantag inom motorfordonssektorn nämligen - att motverka inlåsningseffekter inom verkstadssektorn. Att denna utveckling som i allt större utsträckning låser kunder, obemärkt har fått ske kan tyckas märklig då det under lång tid pågått en kamp för konsumentens rätt att själv välja 1 Bernitz s 37 f. 2 Bernitz s 40. 3 NJA 2004 s 804 5

verkstad. Denna kamp började med lobbying av righ to repair konceptet bland amerikanska intresseorganisationer. Kampanjen som manifesterade konsumentens rätt att välja verkstad har sedermera spridit sig världen över genom olika intresseorganisationer och fått mycket stor genomslagskraft. En snabb överblick av konkurrenssituationen på försäkringsmarknaden visar på en marknadskonstellation som närmast kan beskrivas som ett oligopol, alltså ett fåtal aktörer som innehar merparten av marknaden. Statistik från 2009 visar på att fyra av de största försäkringsbolagen inom trafik- och motorfordonsförsäkring utgör drygt 90 procent av marknaden. 4 Att ett fåtal bolag utgör merparten av marknaden betyder inte per automatik att det i slutändan missgynnar konkurrensen och därigenom konsumenten. Det kan de facto vara så att dessa bolag verkar helt åtskiljda och genom gynnsam konkurrens och på marknadsvillkor vuxit fram till den position som de idag har på marknaden. Hur marknaden i realiteten fungerar är inte möjligt att utreda och svara på i en uppsats av denna typ. Däremot kan en redogörelse av gällande lagstiftning tillsammans med utlåtanden från intresse och branschorganisationer skapa bra underlag för att presentera troliga konsekvenser av avtalsvillkor. Bakgrundsundersökningen inleds med att kontakta Konkurrensverket (KKV). Samtal förs med två personer, Gunilla Skön - om försäkringar och Björn Lindén - om motorfordon. I samtal med Lindén framgår det att KKV arbetat mycket med konkurrensfrågor inom verkstadssektorn. Bland annat har utredningar gjorts av de på europeisk nivå införda konkurrensrättsliga gruppundantaget på vertikala avtal och samordnade förfaranden inom motorfordonssektorn. Skön som specialiserat sig på konkurrensrättsliga frågor inom försäkringsområdet berättar att området är relativt ogranskat och att det mycket väl kan finnas orsak att utforska huruvida avtalsvillkor rörande kundens rätt att välja verkstad överensstämmer med konkurrensrättsliga principer. 5 Vidare kontaktas Konsumenternas försäkringsbyrå (KFB). I samtal med en rådgivare på KFB framkommer att det ofta ringer försäkringskonsumenter som har synpunkter på att försäkringsbolagen ska reglera viken bilverkstad som ska utföra reparation. Vidare förmedlas en bild av att försäkringsbolagen vill ha möjlighet att själva välja verkstad för att på så sätt kunna förhandla fram låga kostnader för reglering av skada. En annan anledning tros dock vara försäkringsbolagens intresse att få nya kunder. Genom att kontraktera märkesverkstäder kan försäkringsbolagen avtala med bilförsäljarna om att förmedla just deras bilförsäkringar i samband med nybilsförsäljning. Försäkringsbolaget kan således genom att avtala med märkesverkstäderna också öka nyteckningen av bilförsäkringar. I och med detta tillvägagångssätt uppstår synergieffekt då både försäkringsbolagen och märkesverkstäderna får ökad efterfrågan på sina tjänster. 6 Motormännens riksförbund är en branschorganisation som verkar för billistens intressen. I kontakt med Rolf Löv teknisk expert på Motormännens riksförbund framkom att deras medlemmar har uppmärksammat denna utveckling. 7 Han finner problematiken intressant och rekommenderar mig att kontakta Kerstin Sundvall, jurist på Motormännens riksförbund. Sundvall menar på att Motormännens medlemmar kan irritera sig på att detta villkor finns i 4 Rapport Sveriges Försäkringsförbund - Svensk försäkring i siffror 5 Skön, telefon, 2010-03-31 kl 15:30 6 Bratt, telefon, 2010-03-19 kl 15:45. 7 Löv, telefon, 2010-03-25 kl 10:10. 6

avtalet. Om försäkringstagaren undertecknat avtalet är det dock svårt att som jurist agera i frågan. 8 På Finansinspektionen finns Ann-Marie Vanke Widemark, jurist, som tidigare har arbetat med utredning kring konkurrensen inom försäkringssektorn. Widemark ger rekommendationen att undersöka bolaget Consulting AB. Detta bolag tillhandhåller mjukvaruprogram för utföra kostnadskalkyler vid bilreparationer och ska enligt uppgift ägas av de fyra största försäkringsbolagen tillsammans. 9 Nedan presenteras en utförligare beskrivning av detta bolag och vilken position de spelar på marknaden. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att med en deskriptiv normativ ansats undersöka huruvida svenska sakförsäkringsbolag i sina villkor rörande trafik- och motorfordonsförsäkringar riskerar att skapa inlåsningseffekter inom verkstadssektorn. Vidare ämnar jag undersöka om försäkringsvillkor rörande konsumentens rätt att välja verkstad kan strida mot Konkurrenslagen. 1.3 Metod/disposition Då denna uppsats har till syfte att beskriva en marknadssituation utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv har jag använt mig av en deskriptiv normativ ansats. Denna ansats ger förutom en kartläggande, ren beskrivande redogörelse, även en utsaga om vad som bör gälla. En deskriptiv normativ återspegling av marknaden behandlar alltså både gällande rätt, de lege lata, utan även vad gällande rätt borde vara, de lege ferenda. Mitt mål med uppsatsen är att på ett relativ enkelt och lättöverskådligt sätt återge vilka konsekvenser ett avtalsvillkor får sett ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Ett avtal som alla bilägare, det vill säga merparten av den vuxna svenska befolkningen är bundna av. Avsikten är att denna uppsats ska kännetecknas av neutralitet och lättöverskådlighet. Arbetet startade med att samla information om hur marknaden fungerar. För att få en så verklighetsförankrad bild som möjligt av den konkurrenssituation som råder på marknaden bestämde jag mig för att kontakta intresse- och branschorganisationer för att ta reda på hur dessa upplever konkurrenssituationen generellt och mer specifikt de avtalsvillkor som är föremål för studien. Efter den inledande empiriska insamlingen av material blev jag alltmer övertygad om att grund för en djupare analys av området finns. Vidare i uppsatsen behandlas gällande rätt inom området konkurrensrätt. I redogörelsen för gällande rätt sker fortlöpande en avvägning gällande relevans för att uppfylla uppsatsen syfte. I kapitel 2 presenteras en kort redogörelse för allmänna grundläggande principer gällande näringsfrihet och konkurrensrättens legitimitet. Detta för att jag själv som författare men även läsaren ska ha en antites att pröva argument mot. Kapitlet ska premiera en mer objektiv och neutral återspegling av marknaden och konkurrenssituationen. Kapitel 3 inleds med en redogörelse av gällande rätt på området konkurrensrätt, vertikala och horisontella avtal. Vidare kommer jag beskriv det speciella gruppundantag som finns inom försäkringsmarknaden men även inom motorfordonsbranschen. Gruppundantaget inom 8 Sundvall, telefon, 2010-03-25 kl 11:30 9 Widemark, telefon 2010-03-29 kl 14:30 7

motorfordonsbranschen utgör en viktig del när det gäller att finna ett syfte med gruppundantag. Gruppundantaget inom försäkringsbranschen har en naturlig plats i en uppsats av denna typ då det direkt påverkar huruvida ett handlande är legitimt eller inte. Jag ämnar inte genomföra en traditionell rättsdogmatisk metod utan återger då det är relevant för uppsatsen hänvisning till tidigare domar från HD och MD. Rättsfall som jag anser kan styrka eller förkasta argument som presenteras. Då föremålet för denna studie är konkurrensbegränsande avtalsvillkor finns det i kapitel 3.2 en kort redogörelse av de för studien aktuella försäkringsavtalsvillkoren. Dessa villkor ställs mot positiv europeisk och svensk rätt gällande konkurrensbegränsande avtal mellan näringsidkare. Min ambition har varit att behandla den löpande texten på ett så neutralt sätt som möjligt för att avslutningsvis i slutdiskussionen framföra egna åsikter gällande konkurrenssituationen på försäkringsmarknaden och trafik- och motorfordonsförsäkring. 1.4 Källmaterial Det material jag har valt att använda i denna uppsats är relativt begränsat. Utgångspunkten för uppsatsen, vilken presenteras i problemdiskussionen, bygger till stor del på telefonintervjuer med jurister inom intresse-, tillsyns- och branschorganisationer. Jag värdesätter detta material högt och låter det utgöra en betydande del i uppsatsen. Uttalanden från samtliga intervjuobjekt är relativt likvärdiga vilket styrker trovärdigheten och relevansen i problemdiskussionen. Resterande källmaterial består av litteratur från framförallt Bernitz och Wetter vilka båda är framstående inom området konkurrensrätt. Jag kompletterra doktrinen med lagstiftning samt svensk och europeisk praxis. 1.5 Avgränsning Konkurrensbegränsande åtgärder som faller under KL resulterar vanligtvis i olika former av sanktioner. Vanligt förekommande är att tingsrätten på begäran av KKV utfärdar en konkurrensskadeavgift enligt 3 kap 5 KL, vilken tillfaller staten och ska gynna samhället. Konkurrenslagstiftningen är i huvudsak en offentligrättslig lagstiftning då den är utformad för att vara de allmänna till nytta. Kan då offentligrättslig lagstiftning utgöra rekvisit i ett civilrättsligt fall. Det vill säga kan ett avtal eller avtalsvillkor som tillkommit genom otillåtet samarbete anses ogiltigt eller oskäligt när det tillämpas och således jämkas eller helt lämnas utan avseende enligt generalklausulen i 36 AvtL. Av 2 kap. 6 KL följer - Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 1 är ogilltiga. Denna paragraf i KL har tillkommit för att uppfylla de minimikrav som EU-rätten fastslår och den har inte per automatik en utsläckande effekt på AvtL 36. Däremot framgår i NJA 2004 s 804 att avtal som kommit till stånd genom ett konkurrensbegränsande samarbete inte anses ogiltigt enligt 2 kap. 6 KL då det tagits in i ett följdavtal med tredjeman. 10 Detta prejudicerande domslut fastslår därmed att konkurrensbegränsande avtal mellan antingen flera försäkringsgivare eller försäkringsgivare och verkstad inte per automatik medför att avtal som uppkommit som ett resultat av ett enligt KL förbjudet samarbete mellan försäkringsgivare och försäkringstagare kan ogiltigförklaras enligt 2 kap. 6 KL. Detta trotts att ett ogiltigt avtal mellan försäkringsgivaren och verkstaden eller mellan försäkringsgivare ligger till grund för villkoren i trafik- och motorfordonsförsäkring. Uppsatsen kommer därmed endast behandla ett offentligrättsligt perspektiv på KL. Huruvida civilrättsliga påföljder är möjliga utgör i sig underlag för en uppsats och ryms därmed inte. 10 NJA 2004 s 804 8

2. Gällande rätt 2.1 Ekonomiska fri- och rättigheter Begreppet ekonomisk frihet förknippas ofta med marknadsliberalismen och kan definieras med uttrycket näringsfrihet. Ekonomisk frihet ger yttryck för den grad av frihet som råder i ett land. Hög ekonomisk frihet anses föreligga om skatterna är låga, det är få regleringar på marknaden, en stark äganderätt och hög grad av handelsfrihet. Ekonomiska fri- och rättigheter utgör en viktig stomme i ett demokratiskt samhällssystem och kommer till uttryck ibland annat näringsfriheten, avtalsfriheten och konkurrensfriheten. 11 Näringsfrihet innebär att varje medborgare har rätt att själv välja hur och när de vill starta och driva näringsverksamhet. I 2:20 RF uttrycks näringsfriheten i lagtext - Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Näringsfriheten har länge ansetts utgöra en grundläggande förutsättning för det marknadsekonomiska systemet. Frihet att utöva etablera, förändra och lägga ner näringsverksamhet är grunden i de civila rättigheterna. Näringsfriheten måste dock utsättas för vissa begränsningar för att erhålla en effektiv konkurrens på marknaden. Dessa begränsningar finns till skydd för allmänna intressen men framförallt till skydd för konsumentintressen. 12 Det finns inte något EU-fördrag som uttryckt en näringsfrihet, dock har EU-domstolen fastslagit att närings- och yrkesfrihet utgör en allmän rättsprincip. Huvudregeln är att så länge inte annat uttryckligen finns stadgat i lagstiftning råder näringsfrihet för både juridiska och fysiska personer. Inskränkningar i näringsfriheten får endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen. 13 Avtalsfrihet är ett uttryck som har stor betydelse för individens demokratiska friheter och anses nödvändigt för en väl fungerande marknadsekonomi. Avtalsfriheten finns inte direkt uttryck i lagtext utan framgår indirekt genom dispositiva lagnormer. Avtalsfriheten består i själva verket av tre fristående friheter, frihet för människor att ingå avtal, frihet att välja vem man vill ingå avtal med samt frihet att bestämma avtalets innehåll. Men som bekant förekommer begränsningar i avtalsfriheten. Det är nödvändigt för att tillgodose medborgares eller medborgargruppers intressen. En inskränkning i avtalsfriheten som bör nämnas med tanke på studiens inriktning är kontraheringsplikten. Detta är ett uttryck för parts skyldighet att ingå avtal och är vanligt förkommande inom försäkringsbranschen. Kontraheringsplikt kan när det gäller försäkringsavtal vara nödvändigt dels för att skydda försäkringstagaren men framförallt för att skydda tredjeman. 14 Trafikförsäkring är ett typexempel på en försäkringsprodukt vilken medför kontraheringsplikt. Försäkringsbolagen är alltså tvingade att acceptera en kund som vill teckna trafikförsäkring. Viktigt att notera är att inte bara försäkringsbolagen omsluts av kontraheringsplikt. Enligt Trafikskadelagen 2 (TSL) är fordonsägare som framför fordon i trafik skyldiga att teckna trafikförsäkring. En utveckling som i allt större grad innebär en inskränkning i möjligheten att bestämma ett avtalsinnehåll är det ökade utnyttjandet av standardavtal och standardvillkor i ekonomisk verksamhet. Dessa avtal tillåter i princip inte individuella avvikelser vilket framförallt beror på dessa avtal har en mycket stark och dominerande position på marknaden. 15 Enkelt uttryck 11 Taxell s 34 ff. 12 Bernitz s 38 ff. 13 Bernitz s 40 f. 14 Taxell s 36 f. 15 Taxell 3 38. 9

så är en avtalspart för stark för att den andra parten ska kunna påverka avtalets innehåll. Alternativet för den svagare avtalsparten är att välja att inte ingå avtal vilket inte är ett alternativ i detta fall då trafikförsäkring är obligatoriskt enligt 2 TSL. Definitionen på konkurrensfrihet är ingen entydig formulering men beskriv av Bernitz som frihet att delta i tävlan med andra företag om att träffa en affärsuppgörelse med andra parter på marknaden. 16 I artkel 98 i EGF uttryck näringsfriheten som att medlemsländerna ska bedriva sin ekonomiska politik i överensstämmelse med principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens som främjar en effektiv resursfördelning. Det framgår tydligt i litteraturen att det är en viktig grundläggande frihet att få konkurrera med andra företag på marknaden. Konkurrens vilken ofta bygger på att åsamka en annan aktör på marknaden ekonomisk skada kan möjligtvis upplevas som destruktivt men faktum är att det är nödvändigt för att erhålla en sund marknadssituation. Liksom övriga friheter måste även konkurrensfriheten beläggas med vissa restriktioner. Att företag fritt få använda sig av olika metoder för att orsaka annan part ekonomisk skada skulle snabbt leda till monopolliknande marknader. Brott som ocker, bedrägeri, utpressning vilka regleras i brottsbalken hör självklart inte heller hemma i näringslivet. Begränsningarna vad gäller konkurrensfriheten går dock längre än till de brott som brottsbalken behandlar och det är då framförallt konkurrenslagen (KL) som jag syftar på. I 1 kap. 1 KL framgår att lagens ändamål är att motverka hinder för en effektiv konkurrens. 17 Det är just ordet effektiv som är det centrala då det gäller inskränkningar i konkurrensfriheten. Begreppet effektiv är i detta sammanhang ett uttryck för att ekonomiskt gynna samhället. Gemensamt och talande för alla dessa friheter är något som är grundläggande för ett rättsamhälle nämligen det som inte uttryckligen är förbjudet enligt lag är tillåtet. Principen ställer som krav att samhällsmedborgarna ska kunna förutse när och hur de bryter mot en lag. Det diskuteras ofta i juridisk doktrin huruvida lagstiftning uppfyller legalitetsprincipen eller inte, det vill säga huruvida det är möjligt att förutse de rättsliga konsekvenserna av ett handlande. Legalitetsprincipens grundar sig i uttrycket inget straff utan lag och dess vara eller icke vara blir ofta en relevant frågeställning vid tolkning av KL. 18 2.2 Konkurrensrätt 2.2.1 EU:s konkurrensregler Konkurrensrätten är ett relativt ungt rättsområde som genomgått snabba förändringar och är i ständig utveckling. Den konkurrensrätt som vi idag har saknar rötter i den romerska rätten utan härstammar istället från den Amerikanska antitrust lagstiftningen. Denna lagstiftning fick under 1950- och 60-talet när avregleringen av den Tyska kartelliseringen skedde stor genomslagskraft i svensk och europeisk konkurrensrätt. 19 Idag är EU:s konkurrensrättsliga system grundläggande för hela Europa. De i svensk lagstiftning angivna förbuden mot konkurrensbegränsande avtal mellan näringsidkare och missbruk av dominerande ställning är numera även angivna i EUF fördragen artikel 101 och artikel 102. Dessa för konkurrensrätten grundläggande fördrag har med åren kompletterat med mängder av rättspraxis och rättsakter. 20 16 Bernitz s 36 17 Bernitz s 47 f. 18 Nationalencyklopedin - Legalitetsprincipen 19 Bernitz s 61. 20 Bernitz s 62. 10

I de europeiska länder som övergått till marknadsekonomi är idag EU-rättens konkurrensregler normgivande och utgör således en förebild inom europeisk medlemsländerna. Detta gör att den europeiska tillsammans med den amerikanska konkurrensrätten är den centrala lagstiftningen inom området konkurrensrätt sett över hela värden. Gemensamt för dessa båda rättssystem inom konkurrensrätten är kombinationen av en förbudsprincip och en missbruksprincip. Den förstnämnda principen går ut på att lagstadgade förbud ska kopplas till någon form av sanktion medan den andra principen går ut på att göra missbruksbedömningar. När det kommer till att göra missbruksbedömningar handlar det allt som oftast om företagsförvärv eller fusioner mellan företag och huruvida dessa överensstämmer med gällande rätt. Resultatet blir ingripanden i enskilda fall vilket kan få negativa konsekvenser vad gäller lagens träffsäkerhet och täckning. 21 Dessa förbundsprinciper kan kopplas till 2 kap. 1 KL - konkurrensbegränsande samarbete mellan företag samt 2 kap. 7 KL - missbruk av dominerande ställning. I och med Lissabonfördraget som trädde i kraft 1 december 2009 så har det tidigare EG fördraget ersatts med EUF fördraget (Europeiska unionens funktionssätt). Detta fördrag innehåller med detaljerad information om olika funktionella bestämmelser. En i detta sammanhang viktig konsekvens av Lissabonfördraget är att artikel 81 och 82 i EG-fördraget bytt namn till artikel 101 och 102 i EUF-fördraget. 22 Som jag tidigare beskrev så är svensk konkurrensrätt i stor utsträckning en återspegling av den europeiska. Artikel 101 och 102 EUF-fördraget är i stort sett med undantag för samhandelskriteriet direkt översatta till KL. I och med att Sveriges inträde i EU är svenskt rättsväsende tvingade till att söka ledning i europeisk praxis vid domstolsavgörande. Finns inte europeisk praxis på aktuellt rättsområde får domstol söka ledning nationellt. 2.2.2 Konkurrenslagen Av 2 kap. 1 KL framgår att de i lagstiftningen förbjudna konkurrensbegränsningarna gäller sådana avtal mellan företag som har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrens på marknaden. Rekvisitet företag innebär varje form av verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Därmed är det inte av betydelse huruvida ett företag har ett vinstintresse eller inte med sin verksamhet. Detta betyder att KL blir aktuell oavsett om det rör ett ömsesidigt eller ett vinstdrivande försäkringsbolag. Vidare så utgör formuleringen marknaden i 2 kap. 1 KL ett viktigt rekvisit. Då konsekvenserna av ett konkurrensbegränsande i regel är beroende av den marknadsmakt det aktuella företaget har måste den relevanta marknaden fastställas. Rekvisitet marknaden i 2 kap. 1 KL betyder i själva verket den relevanta marknaden. Den relevanta marknaden definieras genom geografisk marknad och produktmarknad. Produktmarknad är beroende av hur lätt konsumenten kan ersätta produkten med en likvärdig produkt. Produkter som är lätta att ersätta, det vill säga likvärdiga vad gäller pris, egenskaper och användning, tillhör samma produktmarknad. Den geografiska marknaden är det geografiska området i viken berörda företag distribuerar produkten eller tjänsten. 23 KL förbjuder samarbete mellan två eller fler företag. Samarbete kan i princip ske på tre olika sätt antingen genom avtal mellan företag, beslut av en företagssammanslutning eller samordnat förfarande. Beslut av en företagssammanslutning är när till exempel en 21 Bernitz s 36 ff. 22 www.eu-upplysningen.se, 2010-05-03 kl 19:26 23 Konkurrensverket - Konkurrensreglerna, februari 2010 11

branschförening i sina stadgar styr hur ansluta företag ska agera på marknaden. Samordnat förfarande innebär ett agerande mellan företag som inskränker i den effektiva konkurrensen. Det kan uttryckas som att företagen agerar i samförstånd med varandra utan att detta samarbete finns direkt uttryckt i överenskommelse mellan parterna. Det behöver därmed inte vara en civilrättslig förpliktelse så som avtal mellan parterna för att ett samordnat förfarande ska föreligga. 24 Ytterligare rekvisit i 2 kap. 1 KL är uttrycket märkbart sätt, det vill säga konsekvensen av ett förbjudet handlande måste ha en märkbar påverkan för att falla under KL. Formuleringen märkbart sätt i KL ger uttryck för märkbarhetskriteriet vilket behandlas under rubrik 2.5 - Bagatellavtal. 2.2.3 Horisontella konkurrensbegränsningar Horisontell konkurrensbegränsning är benämningen när avtal mellan näringsidkare inom samma produktions och handelsled skapar konkurrensbegränsningar. 25 Horisontella samarbeten leder i regel till strängare sanktioner än vertikala samarbeten då de anses utgöra större skada på välfärden. Det vill säga horisontella samarbeten skapar orsakar större skada för konsumenten i form av högre priser, sämre service, sämre produktivitet med mera. Likväl som att horisontella avtal kan resultera i negativa effekter för konsumenten så kan positiva effekter uppstå som en följd av ett horisontellt samarbete. Företag kan reducera produktionskostnader och således sänka priserna, sprida risker, förbättra servicen. Vanligtvis är dock horisontella samarbeten förknippade med negativa effekter för konsumenten. Denna osäkerhet kring vilken effekt ett avtal har på marknaden resulterar i att det, trotts att det finns omfattande praxis på området, är mycket svårt att ge tydliga svar på vad som är tillåtet och inte. Horisontella avtal regleras i artikel 101 i EUF samt i 2 kap. 1, 2 KL. 26 2.2.4 Vertikala konkurrensbegränsningar Vertikal konkurrensbegränsning bygger på förhållanden mellan leverantörer i olika led i distributionskedjan. Ett vanligt exempel på en vertikal konkurrensbegränsning är när konkurrensbegränsande villkor upprättas i anslutning till avtal om köp. Vertikal konkurrensbegräsning anses i regler utgöra en mindre allvarlig förseelse jämfört med horisontell konkurrensbegränsning. 27 I och med införandet av det nya gruppundantaget presenterade kommissionen nya riktlinjer angående vertikala konkurrensbegränsningar. Dessa riktlinjer medger en mer vidgående och flexibel hållning till vertikala samarbeten. Kommissionen menar att den tidigare tillämpningen av konkurrensreglerna i för stor utsträckning stred mot freedom of action doktrinen. Det bör påpekas att EU:s konkurrensregler i stor utsträckning bygger på att främja integrationen av den europeiska marknaden. Detta grundläggande syfte med EU:s konkurrensregler beaktas i förarbetena till KL. 24 Konkurrensverket - Konkurrensreglerna, februari 2010. 25 Bernitz s 57 f. 26 Wetter s 239 f. 27 Bernitz s 58. 12

2.3 Bagatellavtal Utgångspunkten är att avtal och samverkningar mellan företag som får negativa konsekvenser för konkurrensen på marknaden är förbjudna. Det finns dock vissa undantag från dessa bestämmelser, ett av dem är de tidigare nämnda gruppundantagen ett annat är något som kallas bagatellavtal. Bagatellavtal är en benämning på avtal som är av mindre betydelse för konkurrensen på marknaden. Reglerna kring bagatellavtals kommer till uttryck i märkbarhetskriteriet i 2 kap. 1 KL och har sitt ursprung från artikel 101 i EU rätt. Märkbarhetskriteriet ska i svensk lagstiftning tolkas enligt KKVs allmänna riktlinjer vilka finns angivna i författning KKVFS 2009:1. Tidigare benämndes avtal mellan företag som utgjorde mindre än tio procent av marknaden som bagatellavtal (KKVFS 2004:1), 28 denna regel gäller dock inte längre utan har ersatts av KKVFS 2009:1 definition på märkbarhetskriteriet viken är att om årsomsättningen för varje avtalspart inte överstiger 30 miljoner kronor kan anknutna företag ha en marknadsandel på högst 15 procent utan att omslutas av 2 kap. 1 KL. Dock så gäller inte denna grundregel förseelser av särskilt alvarlig begränsning 29. Som särskilt allvarlig begränsning ses; samarbete kring prissättning, uppdelning av marknaden, selektiv distribution samt hindar eller begränsa tillgång till reservdelar. Dessa begränsningar är i princip alltid förbjudna. 30 KKV riktlinjer är i stor utsträckning en upprepning av kommissionens kungörelse dock med vissa undantag för samhandelskriteriet. 31 Av 5 punkten KKVFS 2009:1 framgår att KKV inte kommer ta initiativ till förfaranden enligt KL i sådana fall som faller inom ramen för bagatellavtal. Vidare i punkt 6 framgår att om avtals felaktigt antas falla under märkbarhetskriteriet så kommer KKV endast väcka talan om konkurrensskadeavgift då det beror på oaktsamhet. Viktigt att ha i åtanke är att KKVs allmänna råd inte utgör någon form av praxis för domstolarna vilka har fritt att tolka märkbarhetskriteriet. 32 Det kan dock ses som en god riktlinje för företag som söker ledning i huruvida samarbeten är tillåtna eller inte. 33 Denna brist på koppling mellan domstol och KKVs riktlinjer kan till viss del underminera lagstiftningens legitimitet då det skapar en viss osäkerhet kring hur märkbarhetskriteriet ska tolkas. 2.4 Gruppundantag Det finns undantag från förbudet mot horisontella och vertikala samarbeten. Dessa kallas för gruppundantag och kan införas på EU nivå eller genom nationell lagstiftning. En förutsättning för att gruppundantag ska få förekomma är att de positiva effekterna av samarbetet överväger de negativa. 34 Ett exempel på ett Svenskt gruppundantag är avtal om viss taxiverksamhet. 35 På EU nivå finns flertalet gruppundantag bland annat gruppundantag för samarbete inom försäkringssektorn 36 samt gruppundantag för avtal om motorfordon 37 vilka båda blir aktuella för denna studie. Den 31 mars 2010 upphörde tidigare förordning 358/2003 rörande 28 KKVFS 2004:1. 29 KKVFS 2009:1 punkt 9. 30 http://ec.europa.eu 31 KKVFS 2009:1. 32 KKVFS 2009:1. 33 Wetter s 195. 34 http://www.eu-upplysningen.se. 35 Wetter s 241. 36 Wetter s 351. 37 Wetter s 375. 13

gruppundantag att gälla. Förordningen har ersatts av ny lagstiftning på området vilken trädde i kraft 1 april 2010. Den nya förordningen påminner i stor utsträckning om den tidigare med undantag för vissa skillnader inom bland annat försäkringssektorn. Man har bland annat inskränkt i försäkringsbolagens möjlighet gällande samarbeten om standardvillkor vid direktförsäkring, modeller som beskriver avkastningen från ett försäkringsavtal som innehåller sparmoment och samarbeten gällande säkerhetsanordningar. Anledningen till att dessa områden inte längre omfattas av gruppundantaget är att de inte anses vara tillräkligt karakteristiska för försäkringsbranschen. Vad gäller gruppundantaget för samarbete inom försäkringssektorn skiljer sig det svenska gruppundantaget något från EU:s gruppundantag. Detta gäller dock främst teniska detaljer kring undantaget så som regler kring återkallelse av gruppundantaget. I regel så återspeglar det svenska gruppundantaget de regler fastslagna på EU nivå. Vanligt förekommande samarbete mellan försäkringsbolag är arbete kring standardvillkor, statistiksammanställningar, gemensam täckning av vissa risker, skadereglering samt provande och godkännande av säkerhetsanordningar. De fördelar som utkommer genom samarbete inom försäkringsbranschen anses överväga de nackdelar som uppstår i och med försvagad konkurrens och därmed uppfyller samarbetet de förutsättningar om undantag som finns angivna i artikel 101 EGF. Det nu gällande gruppundantaget inom försäkringssektorn trädde ikraft 1 augusti 2003. En utvidgning i undantaget som skiljer sig från tidigare undantag är en utökad möjlighet till gemensam beräkning av tidigare kostnader för en viss risk. Ytterligare en nyhet är att det inte längre finns någon marknadsandelsgräns för sammanslutningar som bildats efter 1 april 2003 där syftet är att endast täcka risker. 38 I Prop. 1992/93:56 framgår att gruppundantag endast kan bli tillämpliga i de fall att de på marknaden i övrigt kvarstår en effektiv konkurrens. Gruppundantaget är således endast ett undantag från förfaranden som enligt KL är förbjudna men det är inte ett undantag från syftet med KL, det vill säga att verka för en effektiv konkurrens. Det åligger alltid den part som anser att gruppundantag är tillämpligt att också bevisa att så är fallet vilket framkommer i artikel 2 i rådet förordning nr 1/2003. 39 2.4.1 Motorfordonssektorn Gruppundantag för vertikala avtal inom motorfordonssektorn regleras i förordning nr 1400/2002 och trädde i kraft den 1 oktober 2002. Detta gruppundantag anses nödvändigt för att åtgärda den bristfälliga konkurrenssituation som förelåg på marknaden. Det Svenska gruppundantaget trädde i kraft 1 januari 2003 och är i princip en återspegling av EU:s gruppundantag. Den faktor som orsakade gruppundantaget inom motorfordonssektorn var biltillverkarnas ovilja att till fristående verkstäder tillhandahålla sådan teknisk information som var nödvändig för att utföra service och reparationsarbeten. Detta resulterade i att endast märkesverkstäder hade möjlighet att utföra verkstadsarbeten. Kommissionen ansåg att detta förfarande hämmade konkurrensen på marknaden och införde således ett gruppundantag på området. 40 Följden av gruppundantaget är att avtal och bestämmelser som omfattas av undantaget inte behöver bedömas enligt 2 kap. 1 KL. Vertikala avtal inom sektorn som inte omsluts av undantaget presumeras ej vara olagliga de kan däremot kräva en individuell prövning. 41 Undantaget består av en svart lista vilken utgör bestämmelser som resulterar i 38 Wetter s 351 ff. 39 Prop 2009/10:196 s 22. 40 Wetter s 465 ff. 41 Wetter s 466. 14

att undantaget ej är tillämpligt. Meningen är att förbjuda sådant beteende på marknaden så som till exempel prisstyrning samt kombinerad selektiv och exklusiv distribution. 42 2.4.2 Försäkringssektorn Försäkringssektorn omsluts sedan 21 augusti 2003 av ett nytt gruppundantag. Vanliga områden inom vilket samarbete sker är framställning av statistik, standardvillkor samt gemensam täckning av vissa risker. I kommissionens förordning nr 358/2003 behandlas tillämpningen av gruppundantag i försäkringssektorn. Argument för gruppundantaget är bland annat att tillförlitligheten kring statistiskt material ökar i takt med ökat antal statistiska uppgifter som de grundar sig på. 43 Ytterligare argument är att gemensamt utarbetade standarvillkor resulterar i att konsumentorganisationer lättare kan jämföra olika bolag till förmån för försäkringstagaren. 44 Av den svarat listan framgår bland annat att undantaget inte gäller när produktion eller försäljning begränsas samt när marknaden eller kunder delas upp. 45 När det gäller samarbete kring framställning av standardvillkor gäller inte gruppundantaget då uppgifter om bruttopremier anges, försäkringsbelopp eller självrisk anges. Bolagen får heller inte samarbeta kring villkor som rör huruvida täckning av risk utesluts om försäkringstagaren anlitar installations- eller underhållsföretag som inte uppfyller vissa specifikationer som branschen fastställt. 46 42 Wetter s 470 ff. 43 Kommissionens förordning (EG) nr 358/2003, punkt 13. 44 Kommissionens förordning (EG) nr 358/2003, punkt 14. 45 Wetter s 357. 46 Wetter s 355. 15

3. Marknaden Det finns idag ett tiotal sakförsäkringsbolag varav fyra bolag tillsammans har total marknadsdominans. Dessa är If, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa samt Folksam. Tillsammans utgör de dryg 90 procent av marknaden inom trafik- och motorfordonsförsäkring. 47 Nedan presenteras en redogörelse för de avtalsvillkor som respektive bolag använder sig i av i trafikoch motorfordonsförsäkring. 3.2 Avtalsvillkor Konsumentförsäkringar är en enligt definition i 1 kap. 4 försäkringsavtalslagen (FAL); individuell skadeförsäkring som en fysisk person eller dödsbo tecknar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Vid tecknande av konsumentförsäkringar har försäkringsbolagen kontraheringsplikt vilket innebär att bolaget inte får vägra konsumenten att teckna sådan försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten. 48 Enligt 2 kap. 2 FAL ska innan en konsumentförsäkring meddelas information lämnas som underlättar kundens bedömning av försäkringsbehov och val av försäkring. Informationen ska på ett enkelt sätt återge det huvudsakliga innehållet i försäkringsvillkoren för att kunna bedöma kostnad för och omfattning av försäkringen. I förarbetet till paragrafen framgår att begränsningar i villkoren samt andra negativa moment ska nämnas. I prop. 2003/04:150 s 149 framgår att inte endast väsentliga begränsningar ska meddelas utan även oväntade begränsning i försäkringen. Vidare framgår att bolagen på ett enhetligt sätt bör framställa de viktiga villkoren och på så sätt göra det lättare för konsumenten att jämföra, inte bara olika försäkringsprodukter, utan även olika bolag. Lagstiftaren överlåter dock mycket av ansvaret gällande jämförelsekriterierna på riktlinjeförhandlingarna mellan konsumentmyndigheterna och försäkringsbranschen. 49 Lagstiftningen innehåller endast ramregler som överlåter på branschen själv att upprätta riktlinjer för hur jämförelsekriterierna ska utformas. 50 Vidare framgår att informationskravet inte blir gällande i de fall då det finns särskilda hinder mot att lämna information innan försäkringen tecknas. Lagstiftaren menar framförallt sådana fall där konsumenten omgående behöver en försäkring och att informationskravet i dessa fall skulle leda till en fördröjning för konsumenten. 51 Det får antas att särskilda hinder ofta förekommer vid försäljning av bilförsäkringar då dess i regel förmedlas per telefon. Konsumenten är ofta i behov att snabbt teckna bilförsäkring då det enligt Trafikskadelagen (TSL) (1975:1410) är obligatoriskt med trafikförsäkring. 52 Oförsäkrat fordon förenas med höga kostnader för den som står som ägare på bilen då Trafikförsäkringsföreningen tar ut en trafikförsäkringsavgift i enlighet med 34 TSL. 53 Att försäkringar som förmedlas per telefon är förenliga med undantagsregeln gällande informationsplikt framgår i prop. 2003/04:150 s 148. 47 Rapport Sveriges Försäkringsförbund - Svensk försäkring i siffror 48 Agell & Malmström s 357, se även FAL 3:1 49 Prop. 1978/80:9 s 35 f. 50 Prop. 2003/04:150 s 147. 51 Prop. 1978/80:9 s 35 f. 52 Angell & Malmström s 341. 53 www.tff.se 2010-03-24 kl 11:50 16

I EU:s tredje skadeförsäkringsdirektiv föreskrivs att försäkringsbolagen är skyldiga att innan avtals ingås meddela försäkringstagaren om vilken lagstiftning som är tillämplig på avtalet, hur klagomål ska handläggas, i vilken stat som bolaget huvudkotor finns etc. 54 3.2.1 Länsförsäkringar I Länsförsäkringars avtalsvillkor för motorfordon framgår i punkt 831 b att försäkringsbolaget förbehåller sig rätten att utse reparatör: Reparation och bärgning får, utöver vad som följer av punkt 82, göras endast efter vårt godkännande. Beträffande valet av reparatör, bärgare reparationsmetod och material ska våra anvisningar följas. Vi har rätt att företräda dig i förhållande till den som utför reparationen. Skadade föremål ska under skaderegleringstiden hållas tillgängliga för eventuell besiktning. Vidare framgår att om man åsidosätter villkoren i 831 kan ersättningen minskas eller helt utebli enligt punkt 84. Det vill säga om försäkringstagaren själv anlitar en reparatör utan att först ha fått godkännande av försäkringsbolaget så riskerar denne att förlora sin rätt till ersättning trots att skadan ska ersättas enligt villkoren. 3.2.2 If I If:s avtalsvillkor 5.1 framgår att även If förbehåller sig rätten att utse reparatör. If har rätt att avgöra om skadat fordon ska repareras, ersättas med likvärdigt fordon eller om skadan ska ersättas kontant. If har också rätt att avgöra vem som ska utföra reparation alternativt var återskaffningen av delar ska göras. Om fordonet repareras ska försäkringstagaren beställa igångsättning av reparationen. Vidare i punkt 5.2 framgår att If inte ersätter merkostnad som uppstår då försäkringstagare inte efterlever den anvisning som If gör om verkstad. If ersätter inte - merkostnad pga. att våra anvisningar om inköpsställe eller transportmedel inte inhämtas eller följs, t.ex. 3.2.3 Trygg Hansa I Trygg Hansas avtalsvillkor E.1 framgår att bolaget avgör vem som ska få utföra reparation: Trygg-Hansa avgör på vilket sätt du ska få ersättning: reparation kontant ersättning återanskaffning, det vill säga inköp av likadant eller närmast motsvarande egendom. Vid återanskaffning eller reparation avgör vi också var inköp respektive reparation ska göras. Vi avgör även vilken reparationsmetod som ska tillämpas. Reparationen ska vara fackmannamässigt utförd och till skälig kostnad. Vid bilhyra och bärgning avgör vi vilken leverantör som ska anlitas. Vidare under viktigt i samma villkor framgår att: 54 Prop. 2003/04:150 s 147 17

Vid reparation har vi rätt att företräda dig som ombud hos den som utför reparationen, men det är du som är beställare hos verkstaden. Detta för att konsumenttjänstlagens bestämmelser avseende bland annat reklamation ska gälla för dig. Det är alltså upp till dig att godkänna eller reklamera utfört arbete. Du ska alltid kontakta oss innan reparation, bärgning, återanskaffning och bilhyra. Om så inte sker begränsas Trygg-Hansas ersättningsskyldighet till vad det skulle ha kostat om du anlitat vår avtalade leverantör. 3.2.4 Folksam I Folksams avtalsvillkor punkt 50 och punkt 129 framgår att försäkringstagaren måste följa Folksams anvisningar vid val av reparatör. 50. Vi har rätt att avgöra om en skada ska ersättas kontant eller repareras samt reparationsmetod eller ersättas med närmast motsvarande egendom. Vi har också rätt att avgöra var egendomen ska inköpas eller repareras. 129. Reparation ska i förväg godkännas av oss. Våra anvisningar ska följas vid valet av reparatör, reparationsmetod och material. Du ska ha ett medgivande från oss eller Folksam Jour innan du själv beställer reparation såvida inte omständigheterna hindrar dig från att ta kontakt med oss eller Folksam Jour. För försäkringen gäller vissa miljöåtaganden. Dessa framgår av punkt 50 och 93. Du ska som ägare till bilen, efter vårt medgivande, beordra reparation samt godkänna eller reklamera utfört arbete. I villkor 53 framgår att - Folksam betalar inte merkostnader som beror på att försäkringstagaren inte följt Folksams anvisningar. 55 3.3 Ömsesidiga och vinstdrivande Det finns i princip tre associationsformer att på försäkringsmarknaden idag. Dessa är försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag samt understödsföreningar. Försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag är de två dominerande bolagsformerna och kan jämföras med aktiebolag respektive ekonomiska föreningar i allmänna associationsrättsliga termer. Försäkringsbolag får dock inte drivas verken som allmänna aktiebolag eller som ekonomisk förening utan regleras av särregler i Försäkringsrörelselagen, FRL (1982:713). 56 Inom försäkringsbranschen finns en lång tradition av ömsesidigt styrda bolag, framförallt bland livförsäkringsbolagen. Den stora skillnaden mellan bolagsformerna är ägarförhållandet och således även riskfördelningen mellan ägare och försäkringstagare. Ömsesidigt styrda försäkringsbolag ägs av försäkringstagarna vilka således får dubbla roller i bolaget. De är dels ägare vilket betyder att de står ansvariga för bolaget ekonomiska tillstånd samtidigt som de är konsumenter i bolaget i form av försäkringstagare. I försäkringsaktiebolag vanligen även kallade vinstdrivande bolag är fördelningen mellan ägare och försäkringstagare åtskiljd. I dessa bolag står aktieägarna för det ekonomiska ansvaret medan försäkringstagarna är 55 Folksam, försäkringsvillkor, bilförsäkring 2010-04-01 kl 10:15. 56 SOU 2006:55 18

konsumenter. Ömsesidiga försäkringsbolag har i regel inte samma krav på ekonomiska avkastning i sin verksamhet som vinstdrivande bolag dock så finns oftast ett mindre kommunikationsgap mellan styrelsen och försäkringstagarna. Av de fyra största sakförsäkringsbolagen är ett ömsesidigt styrt och tre är vinstdrivande. 57 Ömsesidigt Folksam ömsesidig sakförsäkring Vinstdrivande If Skadeförsäkring Holding AB (publ) Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag (publ) Samtliga av de fyra största aktörerna följer dock svensk kod för bolagsstyrning. Denna kod infördes 2004 och har till syfte att öka transparensen i bolagen samt verka för en ökad självreglering inom näringslivet till förmån för aktieägarna. 58 Då Folksam är ett ömsesidigt bolag finns inga aktieägare utan koden tillämpas på de särskilt delegerade representanterna på bolagsstämman. 59 3.1 Consulting AB Något som väckte mitt intresse var den information Widemark på Finansinspektionen gav. Det gäller bolag Consulting AB och utgör viktigt material vid argumentering och analys av konkurrenssituationen på marknaden. Consulting AB är ett svensk koncernbolag med säte i Örebro. Bolaget har två dotterbolag, ett i Wolfsburg, Tyskland, Consulting AB GmbH och ett i Örebro, Calculos AB. Moderbolaget Consulting AB ägs av de fyra största aktörerna inom trafik- och motorfordonsförsäkring. Företaget tillhandahåller system för att effektivisera och beräkna tidåtgång vid bilreparationer. Insamlade tidsunderlag lagras i databaser och ligger sedan till grund för kostnadskalkylering av försäkringsskador. Det system som Consulting AB tillhandahåller utgör idag grunden för försäkringsbolagens upphandling av verkstadstjänster. Consulting AB erbjuder flertalet produkter för företag inom motorfordons- och försäkringsbranschen. Den produkt som utgör basen för verksamheten heter WinCABAS vilket idag finns i flertalet länder. Till detta basprogram finns en rad tilläggsprogram för att uppfylla specifika behov. Consulting AB menar att deras system optimerar hela skadeprocessen. Systemet innehåller funktioner för överföring av bild- och videomaterial vilket underlättar för försäkringsbolagen att behålla kontrollen över reparationsprocessen. En förutsättning för att kunna utnyttja systemet maximalt är därmed att både försäkringsbolagen och verkstäderna använder programmet. Efter att verkstaden i WinCABAS gjort en kalkylering av skadan, fotograferas den och därefter sänds kalkyl och fotografier direkt via programmet till försäkringsbolaget för godkännande. Programmet används av cirka 1 500 verkstäder, detta att jämföra med det totala antalet verkstäder 2008 57 www.bolagsverket.se 2010-05-25 kl 11:30 58 Kollegiet för bolagsstyrning - Svensk bolagskod 59 Folksam bolagsstyrningsrapport 2009 19

som var mellan cirka 9 000 och 13 000 verkstäder, beroende på definitionen av verkstad 60. Programmet är utformat så att en prenumeration är nödvändigt för att erhålla uppdateringar med information om de senaste bilmodellerna. 61 Viktigt är att i denna situation återgå till det grundläggande rekvisitet som måste vara uppfyllt för att konkurrenslagen ska bli tillämplig, det vill säga samarbetet ska hämma den effektiva konkurrensen. Utöver de grundläggande konkurrensrättsliga reglerna så finns dessutom ett gruppundantag i artikel 101 i EUF som tillåter en viss typ av samarbete mellan försäkringsbolag. Detta gruppundantag måste prövas mot rådande samarbete för att fastställa huruvida samarbetet ur ett konkurrensrättsligt perspektiv är legitimt. Grundläggande rekvisit för gruppundantaget är att det på marknaden kvarstår en effektiv konkurrens efter att undantaget införts. Att det finns fördelar med programmet råder det inga tvivel om. Det faller sig relativt naturligt att administrationen av ett försäkringsärende påskyndas med hjälp av programmet då det underlättar för verkstad och försäkringsbolag att upprätthålla en effektiv kommunikation. Försäkringsbolagen får även bättre kontroll över skadeprocessen när verkstäderna använder sig av Consulting ABs system. Vidare uppstår positiva effekter genom att större mängd data samlas i de gemensamma databaserna. Detta i sin tur skapar bättre statistiskt underlag vid prissättning av försäkringsprodukter. I vilken utsträckning som försäkringsbolagen kräver att konsulterad verkstad använder WinCABAS är svårt att fastställa. En inte allt för långtgående gissning är att majoriteten av delägarna i Consulting AB alltså de försäkringsbolag som utgör drygt 90 procent av marknaden ställer som krav på konsulterad verkstad att programmet ska användas. Med detta sagt dras inte slutsatsen att det skulle vara till nackdel för konkurrensen på marknaden och således strida mot KL. En viktig fråga ur konkurrensrättsligtperspektiv är huruvida övriga försäkringsbolag på marknaden, det vill säga resterande knappt 10 procenten, har möjlighet att bruka systemet och den information som finns lagrad i databasen. 60 Rapport KKV 2008:3 s 17. 61 www.cab.se 2010-04-21 kl 10:15 20