ÅRSREDOVISNING 2014
VERKSAMHET OCH ÅRSREDOVISNING 2010 2
ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2014
STIL Alla bär vi kläder, och alla gör vi varje dag ett val vad ska vi sätta på oss? Men vad ligger bakom valen av våra kläder och accessoarer? Om det handlar programmet STIL. sverigesradio.se/p1
INNEHÅLL Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Styrelseordförande och vd har ordet 6 Förvaltningsberättelse 9 Resultaträkning 19 Balansräkning 20 Kassaflödesanalys 22 Noter 23 Revisionsberättelse 41 Uppgifter om styrelseledamöter och revisorer 42 Uppgifter om Sveriges Radios direktion 48 Adresser 50 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationsdirektör, Sveriges Radio Projektledare: Ulrica Bengtsdotter, Sveriges Radio Ansvarig för delen förvaltningsberättelse: Anders Hägerlöf, Ekonomiavdelningen, Sveriges Radio Form: ROI Division Omslag: Stefan Viterstedt, Sveriges Radio Copyright Sveriges Radio 2015 5
STYRELSE ORDFÖRANDE OCH VD HAR ORDET 2014 har återigen varit ett framgångsrikt år för Sveriges Radio då företagets medarbetare har vunnit ett stort antal internationella priser. Detta trots att konkurrensen om den svenska publikens tid är alltmer global och digital. Stora internationella och ekonomiskt starka aktörer får en allt större roll på den svenska mediemarknaden och tiden folk lägger på att lyssna på radio minskar. För Sveriges Radios del märks det speciellt i P4 och därför har företaget fokus på att en förflyttning från analogt till digitalt sker successivt. Förtroendet från allmänheten är högt. Det visar sig inte enbart i att Sveriges Radio ännu en gång toppar Förtroendebarometern från Medieakademin. Publikundersökningar efter branden i Västmanland visar också att den lokala kanalen, P4 Västmanland, var den informationskälla befolkningen hade absolut störst förtroende för. Sveriges Radios roll som pålitlig och trovärdig förmedlare i turbulenta tider befästes också under den politiskt intressanta hösten då till exempel P1 stundtals ökade sin publik med cirka 50 procent. 2014 är det första året med ett nytt sexårigt sändningstillstånd. Företaget arbetar utifrån visionen att vara Sveriges viktigaste medie företag och ledande kulturskapare och åtta nya strategiska mål styr arbetet för hela innevarande sändningstillståndsperiod. Det går dock inte att summera 2014 utan att inleda med den tragiska dagen då Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul, Afghanistan. En aktad, omtyckt och respekterad kollega och vän fick sätta livet till då han arbetade för att ge den svenska publiken en unik inblick i, och kunskap om, det förestående valet. Den 11 mars 2014 är en fruktansvärd dag i företagets historia och våra tankar går nu främst till Nils Horners familj. Nils var en unik radioreporter och hans röst i etern är djupt saknad av många. 2014 var för Sveriges Radios del framförallt ett intensivt politiskt bevakningsår. I Sverige var det ett historiskt supervalår med val till såväl Europaparlamentet som till riksdagen, kommuner och landsting. Företagets medarbetare svarade för en mycket bra insats som uppskattades stort av vår publik. Mycket positiva till vår valbevakning var glädjande nog den yngre åldersgruppen 18-34 år. Under året har Sveriges Radio ytterligare förbättrat det digitala utbudet med ljudet i fokus såväl på sajten som i våra appar. I sociala medier har utvecklade former av journalistik testats, till exempel med nyheter både via Instagram och Snapchat. Sveriges Radio ska vara en tydligt granskande och analyserande aktör speciellt i samband med val. Vår roll är också att vara opartisk, låta mängder av röster höras och åsikter brytas, utan att tala om för publiken vad den ska tycka. Genom att framgångsrikt arbeta på detta sätt svarar företaget för den så viktiga samhällsnyttan som krävs för en väl fungerande demokrati. 2014 kommer även att bli ihågkommet för att vara ett av de bästa dokumentäråren i Sveriges Radios historia. I P1 har hyllade och prisbelönta dokumentärer avlöst varandra. P3-dokumentär fortsätter att vara publikens favorit, speciellt när det gäller efterhandslyssning, och i P4 har publiken fått ett antal agendasättande dokumentärer med lokal prägel. 2014 är också det år då Sveriges Radio startat en speciell poddredaktion som både ger publiken ett ompaketerat utbud, historiskt mate- 6
Vd Cilla Benkö, Sveriges Radio och styrelseordförande John Brattmyhr, Sveriges Radio. Foto: Mikael Grönberg rial från arkivet men också nya specialpoddar där innehållet inte har publicerats i FM. Världshändelser och nationella händelser utspelades i direktsändning i Sveriges Radio. Viktiga skeenden likt konflikterna i Ukraina, IS roll i Syrien och konflikten i Gaza, har granskats och analyserats och under året har också ett speciellt fokus legat på att granska den svenska skolan. #Kaosklass är en av de mer tongivande publicistiska satsningar som gjorts i ett nära samarbete med publiken. Vid sidan av reportagen har reportrarna sammanställt en e-bok med många av de mest intressanta berättelserna. P4 med de lokala kanalerna är den stora familje kanalen. Lokalt har ett ännu större fokus än tidigare lagts på den granskande, agendasättande, journalistiken som till exempel P4 Dalarnas granskning av nazismen. Branden i Västmanland bevakades av den lokala kanalen med stöd av ett antal andra redaktioner och kanaler, extrainsatta politiska debatter har sänts direkt och återigen svarade Radiosporten för en högklassig bevakning av OS i Sotji, med anmärkningsvärt höga publik siffror både analogt och digitalt. Fokus breddades från det rent sportsliga till även ett historiskt politiskt perspektiv och rådande vardagsfrågor. 2014 var också det år då Berwaldhallen fick en ny chef och under hösten lanserades en ny konsertserie, Interplay, där vetenskap och musik knyts samman på ett nytt sätt. Kultur och musik har även 2014 präglat hela året bland annat via ett framträdande av kören och orkestern i samband med kulturhuvudstadsåret i Umeå då även vårt samiska utbud fick ett speciellt fokus. Musikguiden i P3 har befäst sin roll som den ledande guiden till ny musik för den unga publiken och turnén P3 Älskar har lanserats med storpublik i Göteborg, Linköping, Örebro, Gävle och Lund. Tillsammans med SVT, UR och Radiohjälpen genomfördes också den sjunde upplagan av Musikhjälpen, ett evenemang som aldrig tidigare engagerat så många. Sveriges Radio är ett företag i ständig utveckling såväl publicistiskt som tekniskt. Under året har företaget framgångsrikt skapat nya tekniska lösningar för att förbättra och förenkla arbets - metoderna. Ett exempel på detta är de mobila lösningar som gjorde att bland annat SR Metropol kunde sända delar av sin valbevakning från en rullande buss på Stockholms gator. Ett omfattande arbete har också påbörjats med att modernisera och förbättra lokalerna i Radiohuset i Stockholm och tillsammans med den lokala kanalen i Uddevalla arbetas det nu fram ett helt nytt koncept för hur morgondagens lokalradio ska produceras. Sveriges Radio går in i 2015 med en ekonomi i balans och en stor uppskattning hos publiken. I ett medielandskap som är inne i en historisk förändring där den internationella konkurrensen om publikens tid i Sverige aldrig varit större har vi som ett opartiskt och trovärdigt public service-bolag en viktigare roll än någonsin att spela. Fokus kommer främst att ligga på att ge tonårs publiken ett bättre utbud, att förnya våra kanaler i Stockholm, att utveckla de lokala kanalerna och det finska utbudet samt att ge publiken ett ännu bättre och tydligare innehåll i den smarta mobil telefonen. Och vi ska ännu bättre spegla Sverige som det faktiskt ser ut. John Brattmyhr styrelseordförande Cilla Benkö verkställande direktör 7
8 LÖRDAGSMORGON I P2 Med Eric Schüldt. Lördagar kl 9.00 i P2 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play. sverigesradio.se/p2
FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE ÄGARFÖRHÅLLANDEN Sveriges Radio AB är ett helägt dotterbolag till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen). Förvaltningsstiftelsen, organisationsnummer 802404-6982, med säte i Stockholm, är moderstiftelse i public service-koncernen som utöver Sveriges Radio AB även äger programföretagen Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Förvaltningsstiftelsens uppgift är att främja programföretagens självständighet. Koncernredovisning för public service-koncernen upprättas av Förvaltningsstiftelsen. Programföretagen äger tillsammans Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). Sveriges Radio äger 34 procent av aktierna i RIKAB och 34,4 procent av aktierna i SRF. SRF äger fastigheter som programföretagen utnyttjar i sin verksamhet samt handhar vissa gemensamma servicefunktioner, till exempel arkiv och bibliotek. Sveriges Radio äger till 100 procent tre vilande dotterbolag: Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Riksradio AB och Sveriges Radio och TV Teknisk Utveckling AB. INFORMATION OM VERKSAMHETEN Sveriges Radio bedriver radioverksamhet i enlighet med det av regeringen givna sändningstillståndet. Verksamheten finansieras av radio- och tv-avgifter som samlas in av RIKAB. Årets verksamhet har byggt på det sändningstillstånd som regeringen gett för perioden 2014-2019, samt de anslagsvillkor som förelagts företaget inför året. Sveriges Radio sänder i fyra rikstäckande kanaler och i 28 lokala kanaler. Dessutom finns Sveriges Radios utlandsutbud för nedladdning via webben. Sveriges Radio erbjuder också ett utbud över det digitala marknätet och över internet. I den s k public service-redovisningen, vilken inlämnas till Kultur departementet, följer Sveriges Radio årligen upp sin verksamhet och redovisar hur uppdraget fullgjorts. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET OCH EFTER RÄKENSKAPS ÅRETS UTGÅNG Under året presenterades betänkandet Från analog till digitalsänd radio En plan från Digitalradiosam - ordningen, SOU 2014:77, ett förslag till plan för övergång från analog marksänd radio till digital marksänd ljudradio. 9
0,8 mkr 1,2 mkr 2014 2013 RESULTAT 10
FEM ÅR I SAMMANDRAG Belopp i mkr 2014 2013 2012 2011 2010 Erhållna avgiftsmedel 2 735,9 2 683,4 2 630,5 2 571,4 2 521,2 Överfört till RIKAB och SRF -143,9-171,8-138,8-160,5-170,3 Summa 2 592,0 2 511,6 2 491,7 2 410,9 2 350,9 Övriga inkomster 57,1 61,2 57,0 52,3 60,4 Totalt 2 649,1 2 572,8 2 548,7 2 463,2 2 411,3 Kostnader Övriga externa kostnader -990,6-944,0-967,3-968,3-904,3 Personalkostnader -1 299,7-1 251,7-1 255,7-1 197,9-1 142,3 Sändningskostnader -247,4-246,0-251,4-278,2-280,4 Summa 2 537,7-2 441,7-2 474,4-2 444,4-2 327,0 Avskrivningar -49,0-37,6-65,6-78,5-87,9 Räntenetto 6,6 7,0 9,0 11,2 3,4 Skatt -1,6-1,5-1,9-1,5-1,2 Årets totala underskott (-) / överskott (+) 67,4 99,0 15,8-50,0-1,3 Förändring av periodiserade avgiftsmedel -66,2-98,2-15,8 50,0 1,9 Resultat enligt årsredovisningens 1,2 0,8 0,0 0,0 0,6 resultaträkning Vid årets början periodiserade avgiftsmedel 431,9 333,7 317,9 367,9 369,8 Förändring av periodiserade avgiftsmedel 66,2 98,2 15,8-50,0-1,9 Vid årets slut periodiserade avgiftsmedel 498,1 431,9 333,7 317,9 367,9 Balansomslutning 939,2 902,3 840,5 807,1 867,2 Medelantal årsanställda 1) 1 795 1 778 1 817 1 799 1 826 Personalomsättning i procent 5,1 4,4 5,1 4,6 4,2 Marknadsandel (= andel av det samlade 79 79 71 70 68 radiolyssnandet) i procent Daglig räckvidd (= hört något, 58 49 49 48 48 genomsnittligt dygn) i procent av hela befolkningen 2) 1) Vid beräkning av medelantalet anställda exkluderas samtliga tjänstlediga samt projekt- och programanställda (medverkandeanställda). 2) Uppgiften är hämtat från TNS-Sifo:s sista radiomätning 2014. 11
EKONOMI OCH FINANSIERING Sveriges Radio avviker från den kommersiella radio - marknaden genom att det övergripande målet, att ge avkastning på aktieägarnas kapital, inte ingår i de krav som ägaren ställer. I ekonomiska termer innebär detta att verksam - heten drivs utan vinstintresse och att avgiftsmedel som erhållits under räkenskaps året ska täcka kostnaderna för verksamheten. Sveriges Radio ska inom den tillgängliga ekonomiska ramen göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Verksamheten ska bedrivas rationellt. Utvecklingen av verksamheten ska bland annat syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet. Hanteringen av de finansiella riskerna sköts enligt principer som fastställts av styrelsen. Enligt dessa principer minimeras de risker som identifierats inom likviditetsförvaltningen. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom den särskilda avgift som uttas för innehav av tvmottagare. Storleken av denna radio- och tv-avgift bestäms av riksdagen. Radio- och tv-avgifterna inkasseras och förvaltas av RIKAB. Månatligen rekvireras en tolftedel av årsanslaget. Erhållna avgiftsmedel om 2 735,9 mkr, vilket motsvarar 37,5 procent av public service-koncernens totala intäkter, är avsedda att täcka såväl drift- som investeringsutgifter. Efter medelsavstående till RIKAB och SRF samt en återföring av tidigare års medelsavstående från SRF återstår 2 592 mkr. Av dessa medel har bolaget periodiserat 66,2 mkr till kommande år. De vid årsskiftet periodiserade avgiftsmedel, uppgående till 498,1 mkr, är intecknade i publicistisk verksamhet under tillståndsperioden. Bolaget har även externa rörelseintäkter upp - gående till 57,1 mkr (se not 5). Bolagets totala intäkter uppgår till 2 582,8 mkr, vilket är en ökning med 108,2 mkr jämfört med 2013. Se även not 3. Rörelsens kostnader uppgick till 2 598,4 mkr, vilket är en ökning med 91,3 mkr jämfört med 2013, främst beroende på högre kostnader inom kostnads - slagen personalkostnader och externa kostnader ingående i rörelsens kostnader. Av balansräkningen framgår att balansomslutningen ökat med 36,9 mkr. möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna. Utöver detta bedriver Sveriges Radio viss sido - verksamhet. Sveriges Radio har definierat sin sidoverksamhet till att omfatta uthyrning av studior, försäljning av program samt det konsult- och utbildningsarbete som bedrivs inom SR MDO (Swedish Radio Media Development Office). Sidoverksamheter till Sveriges Radios sändningsverksamhet skall bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamhet skall, enligt anslagsvillkoren, redovisas i en egen resultat- och balansräkning. Redovisning enligt den s.k. Transparenslagen upprättas också. Sidoverksamhetens resultat- och balansräkning framgår av not 4. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR AV ICKE-FINANSIELL KARAKTÄR HR-STRATEGI Under 2014 har Personalenheten utvecklat en sammanhållen HR-strategi som ska svara mot Sveriges Radios vision, värdegrund och strategiska mål. Den kommer att beslutas av vd under första delen av 2015 och ska vara vägledande för Sveriges Radios HR-arbete under hela sändningstillstånds perioden t o m 2019. HR- strategin består av fyra delar: chef- och medarbetarskap, bemanning, kompetensutveckling och prioriteringar för HR-arbetet. MÅNGFALD Under flera år har Sveriges Radios redaktioner arbetat med att rekrytera fler reportrar med en bakgrund som bär andra erfarenheter än den traditionella journalistens. Resultatet har ofta varit lyckat. Många duktiga personer, som utan den här ansträngningen troligen inte skulle ha kommit in i verksamheten, har idag utvecklats till några av företagets mest värdefulla medarbetare. Sveriges Radio har också genomfört flera lyckade satsningar, såsom #minflykt och #vågafinska, där satsningarna placerade berättelser och människor i centrum som inte brukar finnas där. SIDOVERKSAMHET Sveriges Radios medelstilldelning ska användas till företagets kärnverksamhet, det vill säga radio - verksamhet i allmänhetens tjänst. Medlen skall också i förekommande fall användas till kompletterande verksamhet, det vill säga verksamhet som syftar till att utveckla kärnverksamheten och förbättra ARBETSGIVARVARUMÄRKET För att uppnå målet att kunna spegla vår publik, måste vi kunna rekrytera rätt medarbetare. Sveriges Radio måste därför ha ett pålitligt och starkt varumärke som arbetsgivare. Att kunna erbjuda medarbetare en attraktiv arbetsplats är därmed också ett av Sveriges Radios viktigaste strategiska mål. Under 2014 påbörjades ett arbete för att 12
identifiera vilka mediekanaler vi ska verka i när vi rekryterar, men också för att garantera att vi vet hur vi effektivt når våra målgrupper under kommande år. Fokus ligger på sociala medier, att verka i de kanaler som vår publik finns i. BEMANNINGSFRÅGOR Parallellt med strävandena att förstärka vår identitet som attraktiv arbetsgivare, pågår också ett arbete att effektivisera användningen av våra ekonomiska resurser på bemanningsområdet. Under 2013 inleddes ett övergripande arbete som kommer att fortsätta under tillståndsperioden fram till 2019. Avsikten är att se över och anpassa Sveriges Radios bemanning till de krav som den snabbt förändrande mediemarknaden skapar. Arbetet har fortsatt under 2014 med att verkställa åtgärder på ett antal områden. Här ryms även frågor som exempelvis hur kollektivavtalen disponeras på ett kostnadseffektivt sätt och hur utomståendes medverkan i innehållsproduktionen ska bibehållas på en hög nivå. Samtidigt har förbättrade rutiner tagits fram för att säkerställa uppföljning och långsiktiga simuleringar av hur bemannings- och kostnadsbilder kommer att utvecklas i olika delar av företaget. VÄRDEGRUND Sveriges Radio har formulerat en värdegrund som ska genomsyra företagskulturen. Värdegrunden beskrivs i fyra ord: oberoende, trovärdig, öppen och nyskapande. Den ska vägleda verksamhet och medarbetare inte bara i hur man ska vara i möten med publiken utan även i andra kontakter, med samarbetspartners och inom företaget mot varandra. Den ska genomsyra rekryteringar, utbildningar, medarbetarsamtal, medarbetarunderökningar samt samarbetet och relationen mellan medarbetare och chefer. Under 2014 identifierades värdeorden utifrån sändningstillståndet och arbetet med implementering inleddes. En handledning till cheferna, som stöd för grupp dialogerna med medarbetarna, togs fram och testades tillsammans med verktyg och metoder. NÖJDA MEDARBETARE Sveriges Radio jobbar målmedvetet med att vara en attraktiv arbetsplats och genomför årliga medarbetar undersökningar. 80 procent av med arbetarna svarar på enkäten som mäter medarbetar skap, ledarskap, arbetsmiljö, hälsa, mål- och visionsstyrning samt företagets attraktionskraft. Sammantaget ger det ett NMI (Nöjd medarbetar index) som ligger på 68 procent. Framgångsfaktorer är: medarbetarnas goda hälsa och rätt kompetens, arbetsglädjen, förtroendet för närmaste chef, att chefer uppmuntrar samarbete, att Sveriges Radio är en attraktiv arbetsgivare som man rekommenderar samt att det råder ett öppet klimat. Arbetet med planerad återhämtning har gett resultat. Andelen som känner till och förstår ledningens strategiska mål och vision ökar och 83 procent av medarbetarna som svarat på enkäten är stolta över att jobba på Sveriges Radio. KOMPETENSUTVECKLING Sveriges Radio strävar efter att alla medarbetare alltid ska ha kompetens för sitt arbete i en arbets - situation som ständigt förändras. Fokus under året har varit utbildningar och seminarier med anledning av EU-valet och riksdagsvalet, vilket berörde 617 medarbetare. Andra exempel på satsningar under året har varit utbildningar kopplade till ny sändningsteknik samt specialutbildningar riktade mot reportrar, programledare och producenter. Under året har även satsningar fortsatt för att säkerställa att viktig kompetens hos medarbetare som går i pension överförs till andra medarbetare. Totalt deltog 1 634 medarbetare i någon form av kompetenshöjande insatser under året. SAMHÄLLSNYTTA Sveriges Radios uppdrag är att vara en radio i allmänhetens tjänst. Det betyder att grunden för verksamheten är att bidra med nytta till samhället i stort. På frågan i Novus Group årliga attitydundersökning, som genomförs på uppdrag av Sveriges Radio, om vilket värde Sveriges Radio har för samhället i stort svarar 86 procent mycket eller ganska stort värde. Frågan är ny i 2014 års undersökning och utvecklingen kommer att följas under tillståndsperioden. I åldersgruppen 65-79 år anger hela 92 procent att Sveriges Radios värde för samhället är mycket eller ganska stort. Ytterligare information om Sveriges Radios samhällsnytta framgår av Sveriges Radios public service-redovisning 2014. MILJÖPÅVERKAN Sveriges Radio genomförde en klimatmätning 2014 med hjälp av ett utomstående företag. Det som belystes var klimatpåverkan vid val av el, värme och kyla, vilka fordon som används och vad de drivs med, typ av avfallshantering och hur medarbetarna reser. Sveriges Radio strävar efter att minska antalet inrikes flygresor, bland annat genom att uppmuntra användning av alternativa mötesformer, som videokonferenser, och telefonmöten. Resepolicyn säger att det är tåg som gäller om man ska åka under 45 mil. Sveriges Radio har bytt ut delar av fordonsparken till mer bränsleeffektiva dieselbilar. 13
I samband med upphandlingar av fordon utgår Sveriges Radio i sin kravställning från de kriterier som gäller för miljöbilar enligt vägtrafikskattelagen. Sveriges Radio köper sedan 2012 grön el. Denna energi är alstrad ur naturens ständigt förnybara krafter: solkraft, vattenkraft och vindkraft. Grön el har dess utom låga koldioxidutsläpp (0,3 g/kwh). Sveriges Radio arbetar kontinuerligt med att minska bolagets energianvändning. I bolagets upphandlingar av byggentreprenader ställer bolaget krav på att leverantören ska ha ett miljöledningssystem som motsvarar kraven i SS-EN ISO 14001:2004 eller likvärdigt. När det gäller pappersförbrukningen 2014 syns en nedgång i både förbrukning och kostnader. Vi har inga enskilda skrivare och vi har som standard dubbel sidig utskrift. Sveriges Radio köper endast papper som är miljömärkt. Sveriges Radio har en uppförandekod för leverantörer som vi anger som tillkommande villkor i de avtal där det förekommer störst risk. Utöver det ställer vi alltid krav på kvalitetspolicy och miljöredovisning av våra leverantörer. Vi ställer också krav på mångfald när det är berättigat. På varuleverantörer ställer vi bl a krav på producentansvar samt relevanta miljökrav. SAMHÄLLSENGAGEMANG I FORM AV INSAMLINGAR STIFTELSEN RADIOHJÄLPEN har till uppgift att samordna Sveriges Radios, Sveriges Televisions och Sveriges Utbildningsradios insamlingsverksamhet för humanitära ändamål samt att upplysa om hjälpbehov. Radiohjälpen samlar in pengar men har också i uppgift att informera om varför, vilka behov som finns och hur pengarna sedan används. Genomgående för allt arbete som utförs för Radiohjälpens pengar är det lokala ägandet, den kunskap, erfarenhet och engagemang som finns på plats. Förutom appeller vid katastrofer gör Radiohjälpen uppmärksammade insamlingar via kampanjer som Världens Barn och Musikhjälpen. Under 2014 startade Radiohjälpen en insamling till förmån för de som drabbats av ebolautbrottet i Västafrika. Till och med den 31/12 2014 hade 850 000 kronor samlats in och beviljats: Plan Sverige 425 000 kr för arbete i Sierra Leone och Svenska kyrkan 425 000 kr för arbete i Liberia. P4 engagerar sig varje år i VÄRLDENS BARN KAMPANJEN med en mängd insatser över hela landet. 2014 slog P4 på nytt insamlingsrekord. Totalt samlades 7,8 miljoner kronor in. MUSIKHJÄLPEN är ett insamlingsevent som varje år uppmärksammar kriser och katastrofer som svält, människor på flykt, handel med barn, mänskligt lidande, som ofta hamnar i skymundan. Temat 2014 var att stoppa spridningen av det livshotande viruset hiv. 2014 hölls eventet i Uppsala i december. Insamlingen bygger på publikens låtönskningar som också utgör all musik i programmet. Musikhjälpen är ett samarbete mellan P3 Sveriges Radio, SVT och Radiohjälpen. 2014 års insamling gav drygt 30 miljoner kronor och 235 000 engagemang startades. MDO SR Media Development Office bildades 1996 och är en fristående avdelning inom Sveriges Radio, som arbetar med mediaprojekt i utvecklingsländer. Verksamheten bygger på Sveriges Radios erfarenhet av public service och värnar om yttrandefrihet och demokratisk utveckling. SR MDO arbetar på uppdrag av internationella biståndsorganisationer såsom Sida, organisationer och institutioner inom FN-systemet och EU samt NGO:s (non governmental organisations). Verksamheten finansieras helt genom intäkterna från uppdragen. ANMÄLNINGAR TILL GRANSKNINGSNÄMNDEN FÖR RADIO OCH TV Sveriges Radio fick under 2014 yttra sig i 37 ärenden och fälldes vid åtta tillfällen. Antalet begärda yttranden 2014 var sju högre än 2013. Ytterligare information om anmälningar till Granskningsnämnden för radio och tv framgår av Sveriges Radios public service-redovisning 2014. RISKER I VERKSAMHETEN Sveriges Radio har en ägarform och en finansiering som är avsedd för att just stärka oberoendet och minimera riskerna för styrning av utbudet från ekonomiska, politiska, religiösa eller andra makt - sfärer. Det tidigare nämnda höga förtroendet som företaget åtnjuter från allmänheten går att koppla till ett kvalitativt innehåll men också till den höga graden av oberoende. Myndigheten för Radio och TV har regeringens uppdrag att genomföra en marknadsanalys, dvs en genomgång av vilken roll public service har, kontra de kommersiella medieföretagen. Sveriges Radio har inga invändningar mot att verksamheten analyseras. Däremot råder det osäkerhet kring hur analysen ska användas utan att resultatet påverkar företagets oberoende och förmåga att framöver hålla samma höga kvalitet. 14
Regeringen har samtidigt gett Myndigheten för Radio och TV i uppdrag att se över hur systemet med den så kallade förhandsprövningen fungerar. Förhandsprövningen innebär att programföretagens nya programtjänster eller andra tjänster av betydelse ska föranmälas för godkännande, ett system som Sveriges Radio principiellt är emot. Myndigheten inledde i slutet av året en dialog med marknadens aktörer. De båda uppdragen ska redovisas senast den 1 september 2015 och vara en del av den halvtidsöversyn som ska genomföras i mitten av tillståndsperioden. Översynen ska vara framåtsyftande och antalet frågor som behandlas ska begränsas. Den branschsamordning för en digitalradioövergång, som regeringen tillsatte 2013, redovisades i november 2014. Uppdraget innebar att ta fram en plan för övergång från FM-sändningar till marksänd digitalradio (DAB+). Utredaren föreslog att riks dagen fattar beslut 2015, att övergången inleds 2016, med en släckning av FM-nätet under 2022 alternativt 2024, att den parallellsändning som är nödvändig lånefinansieras och att Sveriges Radio får ett årligt tillskott om 50 miljoner kronor till ett utökat utbud. Utredaren konstaterade att det är av avgörande vikt att publiken erbjuds ett mervärde i form av utökat kvalificerat utbud för att övergången ska bli framgångsrik. En ny finansieringsutredning kommer, enligt regeringen, tillsättas under tillståndsperioden där det prövas vilken avgiftsmodell som ska föreslås gälla från 2020. För att minimera risken för att Sveriges Radios trovärdighet skadas arbetar företagsledningen medvetet med att regler och policys ska vara tydligt förankrade och ständigt uppdaterade. Under 2014 har Sveriges Radios säkerhets avdelning i nära samarbete med de redaktionella cheferna fortsatt utbilda, förbättra rutiner och arbetssätt för att bättre trygga medarbetarnas situation vid arbete i riskområden. Förtroendet för Sveriges Radio påverkas av vår förmåga att nå ut med materialet till publiken. Denna förmåga ska upprätthållas även när samhället i övrigt är i kris eller har störningar. Under 2014 har det därför genomförts ett antal kontinuitetsövningar och justeringar av planer för avbrottshantering. RADIOHJÄLPENS INSAMLING FÖR EBOLA- DRABBADE I VÄSTAFRIKA P4:S VÄRLDENS BARN- KAMPANJ SLOG NYTT REKORD 2014 MUSIKHJÄLPENS TEMA 2014: STOPPA SPRIDNINGEN AV DET LIVSHOTANDE HIV-VIRUSET INSAMLINGAR 2014 15
STYRELSEARBETE Arbetsordningen för styrelsen jämte instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören och för ekonomisk rapportering tillika arbetsinstruktion för verkställande direktören utgör grunden för styrelsens arbete och reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om direktiv för och fastställande av långsiktiga planer, ekonomisk planering på lång sikt (bland annat budgetunderlag), direktiv för samt fastställande av årliga verksamhetsplaner, årsredovisning, public service-redovisning, policyer, lednings- och huvudorganisation, tillsättande av verkställande direktör, tillsättande och entledigande av samtliga direktörer på förslag av verkställande direktören, arbetsordning och programregler, principiellt viktiga yttranden och remisser samt mål och riktlinjer för affärsverksamheter. Vidare analyserar styrelsen programutbudet och hur detta förhåller sig till uppdraget. Arbetsordningen fastställs årligen och skall revideras när så erfordras. Verkställande direktören har ansvar för företagets löpande förvaltning samt planering och genomförande av Sveriges Radios utveckling enligt styrelsens beslut. Styrelsen har under året haft sju sammanträden. Dessutom har styrelsen ägnat delar av mötena åt omvärldsanalys. Martin Jönsson, digital direktör, har talat kring marknadens förändringar, de nya bolagens roll i Sverige och hur Sveriges Radio står sig i den konkurrensen. Sveriges Radios roll i ett Europeiskt perspektiv var i fokus utifrån EBU:s rapport Vision 2020 och vid årets sista styrelsemöte ägnades en stund åt skiftet FM digitalt. Den årliga utbildningsresan gick 2014 till Norge och ett besök på NRK. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel, belopp i kr: Balanserad vinst 3 193 723 Årets vinst 1 174 349 4 368 072 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 4 368 072,06 kronor. Under 2014 har flera frågor varit återkommande i styrelsen. Bemanningsstrategiarbetet med övergripande målsättningar, effektmål utifrån dessa och hur målen kan följas upp Omställningen av SRF och konsekvenser av denna för Sveriges Radio Digitalradiofrågan som en följd av den genomförandeutredning som gjorts av Nina Wormbs Sveriges Radios ekonomiska läge inklusive simuleringar på längre sikt Licensavgiftens framtid i skuggan av Högsta f örvaltningsdomstolens utslag angående licensplikt för datorer Metodutvecklingsorganisationen inom ramen för Red 3.0 De tretton utvecklingsprojekten som Sveriges Radios företagsledning driver inom SRPU (Sveriges Radios Publicistiska Utveckling) Förrådsbacken och upprustningen av Radiohuset i Stockholm 16
Morgonpasset i P3 Alla vardagar 06.30 10.00 och 08.05 11.00 varje helg eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play. sverigesradio.se/p3 17
18 JUKEBOXEN I P4 Med Jerry Williams, Nanne Grönvall, Joacim Cans, Janne Schaffer, Robert Wells, Gladys del Pilar och Anne-Lie Rydé. Lördagar kl 19.00 i P4 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play. sverigesradio.se/p4
RESULTATRÄKNING Tkr Not 2014 2013 Rörelsens intäkter 4 Avgiftsmedel 3 2 525 726 2 413 464 Övriga rörelseintäkter 5 57 116 61 179 Summa rörelsens intäkter 2 582 842 2 474 643 Rörelsens kostnader 4 Övriga externa kostnader 6, 7-990 622-943 934 Personalkostnader 8-1 299 721-1 251 736 Sändningskostnader 9-247 385-246 037 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 10-60 505-65 281 Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar 11-132 -132 Summa rörelsens kostnader 2 598 365-2 507 120 Rörelseresultat 15 523-32 477 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 7 079 7 054 Räntekostnader -490-44 Summa resultat från finansiella poster 6 589 7 010 Resultat efter finansiella poster 8 934-25 467 Bokslutsdispositioner 12 11 671 27 726 Skatt på årets resultat 13-1 563-1 531 Årets resultat 4 1 174 728 19
BALANSRÄKNING Tkr Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Bostadsrätter 11 11 146 11 278 Materiella anläggningstillgångar Teknisk utrustning och övriga inventarier 10 145 878 157 886 Pågående nyanläggningar 14 2 600-159 624 169 164 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag/intresseföretag 15 1 056 1 056 Långfristig fordran hos intresseföretag 16 125 431 20 551 Uppskjutna skattefordringar 17 1 404 1 100 Andra långfristiga fordringar 18 3 165 2 923 131 056 25 630 Summa anläggningstillgångar 290 680 194 794 Omsättningstillgångar Varulager 400 430 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5 419 6 325 Fordringar hos koncernföretag/intressebolag 5 048 2 080 Övriga kortfristiga fordringar 11 902 6 653 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 75 058 87 409 97 427 102 467 Kassa och bank 550 712 604 595 Summa omsättningstillgångar 648 539 707 492 Summa tillgångar 4 939 219 902 286 20