1(1) Datum 2010-03-23 Beteckning Remiss Kommunstyrelsen Utökad remiss av förslag till flerårsplan för Svenskt Vatten Bifogat återfinns för kännedom brev med remiss av förslag till flerårsplan för Svenskt Vatten, där ni är medlem. Remissen är ställd till VA-ansvarig (eller motsvarande), med uppmaningen att involvera berörd politisk nämnd eller styrelse. Jag vill med detta brev till kommunstyrelsen fästa er uppmärksamhet på remissen och uppmuntra er att se till att berörd nämnd eller styrelse engagerar sig på lämpligt sätt i frågan. Remissvaret ska vara oss tillhanda senast 24 maj. Om ni utgör en av de kommuner som redan svarat på remissen, så ber jag er bortse från denna skrivelse. Med vänliga hälsningar Lena Söderberg VD Bifogas: Brev förnyad remiss VA-ansvariga 100323 Flerårsplan version 100303 Svenskt Vatten Box 47607 SE-117 94 Stockholm Sweden BESÖK/VISITORS Liljeholmsvägen 28 Stockholm PHONE +46-(0)8 506 002 00 FAX +46-(0)8 506 002 10 E-MAIL svensktvatten@svensktvatten.se INTERNET www.svensktvatten.se VAT NO SE556473-5248-01
1(1) Datum 2010-03-23 Beteckning Remiss VA-ansvarig (motsvarande) Utökad remiss av förslag till flerårsplan för Svenskt Vatten Svenskt Vatten har idag en flerårsplan som sträcker sig till 2010. Under året har en process för att ta fram en ny plan för åren 2010-2014 inletts. Konsultföretaget Gullers Grupp har engagerats, ett antal nyckelaktörer har djupintervjuats, ett seminarium har hållits i samband med årsmötet i Luleå med företrädare för många medlemmar, medarbetarna har trendspanat och tagit fram en SWOT-analys, och styrelsen med företrädare för våra kommittéer har genomfört ett strategiseminarium. Med det underlag som framkommit som resultat av ovanstående aktiviteter har ett förslag till ny flerårsplan utarbetats. I december skickades detta förslag ut på remiss till Svenskt Vattens medlemmar, företagsabonnenter och kommittéer. Styrelsen har därefter diskuterat och något reviderat förslaget. Då vi fått in begränsat med remissvar och vi anser det vara av stor vikt att VAverksamheternas politiska ledningar (tekniska nämnder, bolagsstyrelser eller motsvarande) får möjlighet sätta sig in i förslaget till flerårsplan sänder vi nu åter ut den på remiss. Remissvar ska vara Svenskt Vatten tillhanda senast 24 maj adresserat till lena.soderberg@svensktvatten.se eller Lena Söderberg, Svenskt Vatten, Box 47607, 117 94 Stockholm. Bifogat återfinns också ett brev ställt till kommunstyrelserna hos Svenskt Vattens medlemmar, där vi informerar om remissen. Har ni några frågor kring flerårsplanen och remissen så går det bra att återkomma till mig. Om ni utgör en av de verksamheter som redan svarat på remissen, så ber jag er bortse från denna skrivelse. Med hälsningar Lena Söderberg VD Bifogas: Flerårsplan version 100303 Brev kommunstyrelser 100323 Svenskt Vatten Box 47607 SE-117 94 Stockholm Sweden BESÖK/VISITORS Liljeholmsvägen 28 Stockholm PHONE +46-(0)8 506 002 00 FAX +46-(0)8 506 002 10 E-MAIL svensktvatten@svensktvatten.se INTERNET www.svensktvatten.se VAT NO SE556473-5248-01
1 FÖRSLAG UTÖKAD REMISS FLERÅRSPLAN 2010 2014 Innehåll: 1. Svenskt Vatten mot 2014 2 2. Vision 3 3. Verksamhetsidé 3 4. Långsiktiga mål 4 5. Kännetecken 4 6. Strategier 5
2 1. Svenskt Vatten mot 2014 Flerårsplanen anger färdriktningen och innehåller ett antal övergripande ställningstaganden för Svenskt Vattens verksamhet. Flerårsplanen utgör ett styrdokument för den årliga verksamhetsplaneringen. Medlemmar, medarbetare och andra intressenter har deltagit i framtagandet av denna flerårsplan, som beslutas av styrelsen. Vi startar resan mot 2014 med en hög trovärdighet och god medlemsnytta. De omvärldsanalyser som gjorts, liksom konsultationer med medlemmar visar att vi i grunden gör rätt saker och därför ska ta avstamp i den verksamhet som idag håller hög kvalitet och åtnjuter förtroende. Vattenfrågorna ökar i aktualitet och behovet av att uppmärksamma vattentjänstfrågorna i samhällsplaneringen och politiken ökar också. För att möta framtiden ses organisations- och samverkansformer inom sektorn över. På dessa områden måste Svenskt Vatten stärka sina insatser framöver. De omvärldsfaktorer som vi använt som utgångspunkt för flerårsplanen är främst: Miljöengagemanget fördjupas och klimatfrågan ligger högst på agendan. Klimatfrågans centrala ställning medför att även vattenfrågorna kan inta en framträdande ställning i miljödebatten. Den globala uppvärmningen skapar samtidigt ökad sårbarhet för vatten- och avloppssystemen. Ramdirektivet för vatten, det marina direktivet samt Baltic Sea Action Plan (BSAP) och därtill hörande avgiftssystem ställer krav om att prioritera vattenfrågorna på samtliga politiska nivåer. Det ger grund för teknikutveckling och modernisering. I regeringens analys av miljömålsarbetet konstateras att man på viktiga punkter inte kommer att nå målen vad gäller grundvatten och råvattentäkter. Regional samverkan mellan kommunerna har visat sig öka möjligheter att leverera och säkra god kvalitet. Det handlar i hög grad om att kunna rekrytera och behålla rätt kompetens inom den egna organisationen. Branschen möter också ett antal utmaningar, som måste hanteras i en flerårsstrategi. Några påtagliga sådana är: Vattenfrågorna får inte tillräcklig uppmärksamhet på lokal politisk nivå. Man ser gärna vattenfrågorna som enbart en teknisk fråga, snarare än som en viktig aspekt av frågan om miljö och hållbar utveckling. Ytterst handlar det om att den lokala politiken och medborgarna måste värdesätta vattnet mer, och inte ta dess kvalitet för given. Systemet som branschen har att verka inom är fragmenterat. Det gäller på myndighetsnivå och på kommunal nivå. Det är många aktörer som är inblandade och kompetensen är många gånger tunn. Vår bransch står, liksom resten av samhället, inför en generationsväxling när rekordgenerationen börjar lämna arbetsmarknaden. Det skapar stora rekryteringsbehov och skärpt konkurrens om kompetent arbetskraft. Flera frågor ligger på politisk nivå vare sig det gäller miljöpolitiken, principer för kommuners planeringsprocesser eller den statliga förvaltningspolitiken. Utmaningarna
3 avseende kundernas värdering av t ex dricksvatten av hög kvalitet handlar om den allmänna opinionen och dess utveckling. 2. Vision Branschorganisationen Svenskt Vatten uppfattas som den självklara företrädaren för den svenska vattensektorn och utgör navet i ett nätverk av vattenspecialister. Medlemmarna är själva företrädare i relation till sina egna kunder och sin egen omvärld. Svenskt Vatten är väl känt bland medlemmarna och alla övriga intressenter. Vi har tillgång till den kompetens som medlemmarna efterfrågar och levererar service och stöd av hög kvalitet till medlemmarna. Organisationen är respekterad för sin expertis, och inbjuds som samarbetspartner och deltagare i tidiga skeden av beslutsprocesser. Med ovanstående som grund har Svenskt Vatten, i samverkan med medlemmarna, stärkt bilden av vattentjänstbranschen: Branschen uppfattas som en central och strategisk aktör för en långsiktigt hållbar utveckling. Vattentjänstfrågorna befinner sig högt på agendan hos beslutsfattare och är prioriterade, varför de också är integrerade i all annan fysisk planering. Med stöd av Svenskt Vatten och dess medlemmar införs ny teknik inom vatten- och miljöområdet i snabb takt. När branschen omstruktureras sker det med hjälp av erfarenhetsutbyte. Generationsväxlingen klaras genom att medlemmarna är attraktiva arbetsgivare; nya generationer på arbetsmarknaden uppskattar att arbeta med frågor som ses som samhällsviktiga och därmed ger hög yrkesstatus. En stark branschorganisation och kraftfulla medlemmar har medfört att bilden av det svenska vattnet stärkts hos medlemmarnas vattentjänstkunder: Medlemmarnas vattentjänstkunder uppskattar det svenska vattnet och förstår vikten av att vårda denna resurs för framtiden. Dricksvattnet ses som en livsnödvändig produkt. Ett dricksvatten av hög kvalitet och rena sjöar är alltså inget man tar för givet, utan engagerar sig för att bevara och utveckla. Avloppsreningen ses allmänt som en viktig miljövårdsinsats. 3. Verksamhetsidé Svenskt Vattens medlemmar är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag som arbetar för friskt vatten och rena sjöar. Vårt uppdrag är att företräda medlemmarnas intressen och bidra till medlemmarnas utveckling.
4 4. Långsiktiga mål Följande långsiktiga mål för Svensk Vattens verksamhet gäller under planeringsperioden: Vi ska leverera stor medlemsnytta Mål: hög andel medlemmar (minst 95% av möjliga), högt Nöjd-Medlem-Index (minst 5 på en 6-gradig skala), stort medlemsengagemang (minst 75% av antalet medlemmar deltar i någon aktivitet/tjänst varje år). Vi ska bidra till att säkra medlemmarnas hållbara vattentjänster Indikatorer att ingå i Nöjd-Medlem-Index: Svenskt Vattens arbete har förbättrat förutsättningarna för medlemmarna i deras arbete med:- bra dricksvattenkvalité, hög energieffektivitet, god restprodukt, god recipientkvalité, bra beredskap för klimatförändringar, stor påverkan på samhällsplaneringen, samt stor insikt hos nyckelaktörer Vi ska bidra till att medlemmarna stärker vattenfrågornas ställning hos sina vattentjänstkunder Indikator att ingå i Nöjd-Medlem-Index: Svenskt Vattens arbete har underlättat för medlemmarna att arbeta med att öka medvetenheten hos kunderna om vattnets kretslopp och värde. 5. Kännetecken För att vara framgångsrika ska vi kännetecknas av att vi: uppfattas som en ledande branschorganisation har hög kvalitet på de tjänster som vi erbjuder är synliga och är den naturliga samtalspartnern har god ekonomi har medarbetare som trivs och utvecklas
5 6. Strategier För att nå visionen och de långsiktiga målen har främst följande kritiska framgångsfaktorer identifierats: - De kommunalpolitiska insikterna om vattentjänster behöver öka. - Tillsynsmyndigheternas kompetens behöver öka. - Branschen behöver klara det pågående generationsskiftet. - Samhället och branschen behöver förbereda sig för klimatförändringar. - Användningen av kemikalier som kan komma till reningsverken behöver minska i samhället. - Förväntningarna på Svenskt Vatten behöver anpassas till resurserna. - Vi behöver bli mer synliga. - Fler medelstora och små medlemmar behöver involveras i vårt arbete. - Vi behöver arbeta närmare de regionala medlemsnätverken så att vi får regionala ambassadörer och samtidigt kan vi utveckla vår kunskap om regionala förhållanden. - Vi behöver bli mer drivande. - Vi behöver öka våra insatser inom management. För att nå visionen och de långsiktiga målen, samt beakta vad vi vill kännetecknas av samtidigt som vi hanterar våra kritiska framgångsfaktorer väljer vi följande strategier: Vi ger - satsar på benchmarking stimulans till ständiga förbättringar och tolkningsföreträde - stimulerar FoU och arbete inom EUREAU informationsövertag - erbjuder utbildning hjälp till självhjälp - tar fram branschstandarder oss initiativet - ingår strategiska allianser och arbetar nätverksbaserat större slagkraft - ger stöd för påverkansarbete genomslag - har en stor plånbok och mindre kostym flexibilitet - digitaliserar och tar fram gemensamma verktyg effektivitet - miljö- och kvalitetscertifierar oss trovärdighet - har ramar för vår soliditet stabilitet