Forskningsverksamhet och behov av elektronisk vetenskaplig information Litteraturstudie Åsa Aretun

Forskningsverksamhet och behov av elektronisk vetenskaplig information Litteraturstudie Åsa Aretun Delrapport 1 Projektet E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI 2011-06-12 1

2

Innehåll Inledning... 5 Akademisering, kunskapsproduktion & -konsumtion... 6 Förhållanden mellan forskningsproduktion & konsumtion av e-artiklar... 7 E-resurser & effektivisering av forskningsprocessen... 9 Hög användning och värdering av elektroniska artiklar... 10 Tidsåtgång och arbetsflöde... 11 Informationsanvändningsmoment och flexibilitet i onlinemiljön... 13 Förändring av bibliotekens bestånd & informationsservice... 14 Referenser... 17 3

4

Inledning De senaste tio åren har en snabb övergång skett från fysisk till elektroniskt vetenskaplig informationsförsörjning tillika publicering vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt. I denna process har tillgången till vetenskaplig information ökat dramatiskt, där elektroniska tidskrifter i fulltext står för merparten (Borgman 2007, Kidd 1998). De flesta universitet/högskolor har valt att tillskjuta betydande resurser till licenser för elektroniska tidskrifter eftersom tillgång till dessa ses som en viktig förutsättning för att själva kunna producera och publicera forskning av hög internationell kvalitet (Harley et al 2010, O Brien 2010). Övergången till elektronisk publicering och spridning av forskning påverkar även förutsättningarna att bedriva forskning utanför universitet/högskola såsom vid forskningsinstitut eftersom denna verksamhet också är beroende av tillgång till vetenskaplig information. Omställningen från fysisk till elektronisk informationsförsörjning har dock gått långsammare vid många forskningsinstitut och möjligheter att tillskjuta mer resurser för e- licenser är begränsade i jämförelse med universitet/högskolor (Branin et al 2001, Fletcher 2009, Lidman 2008, McDonald 1999). Den här rapporten ingår i projektet "E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI", som finansieras av Kungliga biblioteket och VTI. Projektets syfte är att utreda hur informationsförsörjningen vid mindre forskningsinstitut kan förändras för att möta ökade behov av elektronisk vetenskaplig information med särskilt fokus på ökad tillgång till elektroniska tidskrifter i fulltext. Projektet är designat som en fallstudie där Statens väg- och transportforskningsinstitut utforskas. Rapporten motsvarar steg 1 i projektplanen, Forskningsanknytning och omvärldsanalys. Rapporten utgörs av en litteraturstudie kring förändringar av forskares informationsanvändning och behov som konsekvens av den elektroniska utvecklingen och dess implikationer för informationsförsörjning och service. Litteraturstudien präglas av att den nationella forskningen på området är ringa tillika forskning som rör forskningsinstitut. I rapporten dominerar därför internationell forskning och studier av situationen vid universitet och högskolor. Forskare vid forskningsinstitut har dock liknande vetenskapliga informationsförsörjningsbehov som forskare vid universitet/högskola. Det gäller särskilt för 5

forskare vid forskningsinstitut som VTI, med mål om att den egna forskningen i vissa avseenden ska kunna konkurrera med den som bedrivs vid universitet och högskolor. Syfte Litteraturstudiens syfte är kunskapshöjande och innefattar att utreda hur forskningsinstitut kan förändra sin biblioteksverksamhet för att i högre grad tillgodose forskares behov av vetenskaplig information i den elektroniska eran. Rapporten ska fungera som stöd för de övriga stegen i projektet: Steg 2 Nulägesbeskrivning av situationen vid VTI, Steg 3: Identifiera problem och föreslå lösningar, Steg 4 Strategisk Plan. Akademisering, kunskapsproduktion & -konsumtion Forskningsinstitut i en förändrad omvärld Forskningsinstitut har i regel bildats för rollen att snabba på och underlätta processen från grundforskning till samhällelig tillämpning. De har bildats för att inta en mellanposition med universitet/högskola och grundforskning i ena noden och icke forskningsbedrivande kvalificerad verksamhet i den andra, exempelvis myndigheter och konsultföretag (Gulbrandsen 2011, Stokes 1997). En sådan mellanposition för VTI tydliggörs i regeringens instruktion där VTI ska utföra forsknings- och utvecklingsarbete åt myndigheter och andra uppdragsgivare. Gränserna mellan tillämpad forskning och grundforskning, forskningsinstitut och universitet har dock luckrats upp under senare år genom att den forskning som bedrivs vid universitet/högskolor allt starkare betonas i länders innovationsagendor (Laredo & Mustar 2001, Stokes 1997). Rollen är sammanbunden med ökade krav på samhällsrelevans, tillämpbarhet, kommunikation och samarbete med samhälleliga aktörer. Den är också sammanbunden med ökat politiskt intresse av kvalitetssäkring och värdering av forskningsprestationer. Idag sker det genom ett internationellt peer review system baserat på publiceringar i internationella tidskrifter. Forskningsinstitutens mellanposition utmanas också från den andra noden; genom alltfler disputerade anställda vid myndigheter och konsultföretag, delade tjänster och samarbete mellan dessa och universitet/högskolor. Sammantaget har det blivit mer komplicerat att inta och bibehålla en tydlig och konkurrenskraftig mellanposition för forskningsinstitut (ibid). 6

En vanlig strategi för att hantera ovanstående gränsförskjutningar är akademisering; att forskningsinstitut närmar sig universitet och högskolor på olika sätt: rekrytering av kvalificerade forskare, delade tjänster, tjänstebenämningar och meriteringssystem som liknar dem vid universitet/högskolor, ökat samarbete med universitet/högskolor nationellt och internationellt samt att den egna forskningens kvalitet ska mätas och värderas genom det internationella peer review systemet (Gulbrandsen 2011, Guston 2001, Whitley 2003). Akademisering stämmer väl in på flera förändringar som gjorts vid VTI under senare år såsom förändrade tjänstebenämningar, doktorand- och docentprogram, ökad rekrytering av disputerade forskare samt framtagandet av strategier för vetenskaplig publicering där särskilt fokus läggs på internationell publicering (Verksamhetsplan 2011). I detta projekt fokuseras särskilt den akademisering som skett av VTIs strategiska verksamhetsmål VTI är ett framstående FoU-institut, där kvalitetssäkring ska ske enligt Peer Review systemet och där antalet publikationer i vetenskapliga tidskrifter med Peer Review utgör ett viktigt mått för måluppfyllelse (Verksamhetsplan 2011). Akademisering i form av att ansluta sig till Peer Review systemet medför att konkurrensutsätta sig och överlåta den vetenskapliga bedömningen av den egna forskningsproduktionen till ett internationellt universitets- och högskolestyrt forskarsamhälle där inte någon hänsyn tas till skillnader i forskningsresurser, forskningsroll och uppdrag/uppdragsgivare. Studier pekar på svårigheter för forskare vid forskningsinstitut som förväntas klara av att vara konkurrenskraftiga i förhållande till båda noderna och kunna mäta sig med forskare vid universitet/högskolor som kan lägga merparten av sin arbetsinsats kring att uppnå mål om internationell publicering och med betydande resurser att tillgå för det ändamålet (Gulbrandsen 2011, Guston 2001, Whitley 2003). Förhållanden mellan forskningsproduktion & konsumtion av e-artiklar En viktig resurs i sammanhanget utgörs av elektronisk vetenskaplig informationsförsörjning. Som berördes inledningsvis är universitets- och högskolors övergång från fysisk till elektronisk informationsförsörjning sammanbunden med en syn på att det råder starka samband mellan forskningskonsumtion och forskningsproduktion (Harley et al 2010, O Brien 2010). Bland universitet och högskolor har intresset växt under senare år att också utreda huruvida de betydande resurser som läggs på e licenser och framförallt elektroniska tidskrifter i fulltext faktiskt ger utdelning i form av egen forskningsproduktion. De flesta studier och 7

utredningar som har hunnit göras på området bygger på forskares självrapporteringar och där de själva uttrycker sådana samband. Det finns också ett par större studier där kvantitativa samband utreds mellan elektronisk informationsanvändning, beräknat som antal nedladdningar av artiklar i fulltext som forskare genomför och deras forskningsprestationer (för en översikt se Palmer et al 2009). Den mest omfattande studien är den så kallade Ciber studien (Ciber 2008) som har genomförts på universitets och högskolor i Storbritannien. Tabellen i ovan är ett utdrag från Ciber (2008:25) studien som visar på korrelation mellan användning av artiklar i fulltext från e-tidskrifter och forskningsprestation i form av publiceringar i vetenskapliga tidskrifter och erhållandet av forskningsmedel. I denna studie presenteras även fler samband mellan forskares e-artikel konsumtion och forskningsprestationer. Sammantaget tyder dessa studier på att vetenskaplig publicering och erhållande av forskningsmedel är avhängig forskares tillgång till och användning av elektroniska artiklar i fulltext (Ciber 2008, Kroll & Forsman 2010, Nicholas et al 2010, Palmer et al 2009, RIN 2006). Det bör poängteras att mängden studier är liten beroende av att det rör sig om ett 8

relativt nytt område, men att alla så här långt är samstämmiga kring samband mellan elektronisk informationsanvändning och forskningsprestationer. Svaret på frågan om universitet och högskolor får valuta för de medel som läggs på elektroniska resurser är hittills således ja. Vid VTI råder en situation där forskare under flera år har uttryckt nödvändigheten av ökad tillgång e-tidskrifter i fulltext för att kunna utföra forskning, något som kan förstås mot bakgrund av ovanstående kontext, inbegripet VTIs förändrade målsättningar och förväntningar på sina medarbetare. Om forskningsinstitut hanterar förändringar i sin omvärld genom akademisering avseende mål, kvalitetssäkring och mätning tyder den här typen av studier på att realisering av detta är beroende av god tillgång till elektroniska tidskrifter i fulltext. De få studier som finns kring forskningsinstituts eller motsvarande organisationers vetenskapliga informationsförsörjning i den elektroniska eran visar dock på begränsad tillgång. Forskare hanterar det genom att skaffa sig tillgång till dessa resurser på annat sätt - främst via kontakter med forskare i sina vetenskapliga nätverk som har tillgång till dem (Branin et al 2001, Fletcher 2009, Kidd 1998, McDonald 1999). Problemet med detta förfarande är att vikten av tillgång till e-resurser för att kunna bedriva forskning vid det egna institutet osynliggörs. Forskningsproduktionen tycks flyta på ändå. E-resurser & effektivisering av forskningsprocessen Arbetsflöde, tidsanvändning & flexibilitet i onlinemiljön Forskning om forskares informationsanvändning har tidigare varit relativt begränsad, men har under det sista decenniet fått ett uppsving som en konsekvens av den elektroniska utvecklingen. Nationell forskning inom området är dock fortfarande liten. Den internationella trenden är att större universitet satsar mer resurser på att bygga upp forskning kring vetenskaplig informationsförsörjning och användning vid institutioner som är kopplade till det egna biblioteket. Forskningen är orienterad mot frågor kring hur forskningsprocessen och forskares informationsanvändning har förändras genom tillgång elektroniska resurser. Forskningsresultaten syftar till att komma till användning i biblioteksplanering och i utformning av informationsservice till forskare. En viktig utgångspunkt i denna forskning är betoningen på bibliotekets och informationsservicens roll att stödja forskningsprocesser och underlätta forskningsarbetet. 9

Hög användning och värdering av elektroniska artiklar Forskningen inom området visar entydigt att forskare värderar tillgång till elektroniska artiklar i fulltext högst av all typ av vetenskaplig information, vilket också motsvaras av att de använder den här typen av vetenskaplig information betydligt mer än annan vetenskaplig information med fördelningar om ca 80-90 % e-artiklar och 10-20 % annan vetenskaplig information (se t ex Houghton et al 2004, Nicholas et al 2011, Palmer et al 2009, RIN 2006). Även om elektronisk informationsanvändning varierar något mellan discipliner och forskningsinriktningar så visar denna forskning att användning av elektroniska artiklar i regel sker på daglig basis, mer eller mindre intensivt i forskningsprocessens olika delar (figur 1). I genomsnitt laddar forskare ned flera hundra elektroniska artiklar under ett arbetsår. Den stora mängden som hanteras är exempelvis förklaringen till varför system där forskare får betala för varje artikel som de vill titta på genom att ladda ned fulltext inte utnyttjas. Det riskerar att bli för kostsamt i faser som kännetecknas av intensiv informationssökning (Palmer et al 2009, O Brien 2010, RIN 2007). Figur 1. Schematisk bild över forsknings- processens olika delar (RIN 2010b:8) 10

Den höga värderingen och användningen av e-artiklar motsvaras vidare av att brist på tillgång till dem anger forskare som det allvarligaste problemet som kan uppstå kring informationsförsörjningen, vilket försvårar forskningsprocessens alla delar. Det resulterar exempelvis i problem såsom att ansökningar inte kan skrivas, artiklar inte produceras eller att dessa håller så låg kvalitet att de får avslag/inte accepteras (RIN 2006). Den sista typen av problem hänger samman med att akademiska system har etablerats som förutsätter god tillgång till e-baserad informationsförsörjning. Ett viktigt kriterium i Peer bedömningar är exempelvis huruvida ansökningar eller artiklar bidrar till State of the art, något som enbart kan visas genom att referera litteratur. Forskare verkar i detta sammanhang i en konkurrensutsatt situation där det inte tas någon hänsyn till skillnader i tillgång till litteratur. Peer bedömning sker idag inte enbart när det rör ansökningar till större forskningsråd. Trenden är att andra forskningsfinansiärer såsom myndigheter och organisationer tillsätter egna vetenskapligt råd bestående av forskare för bedömning av vetenskaplig kvalitet. Tidsåtgång och arbetsflöde Idag måste forskare gå igenom en betydande mängd vetenskapliga artiklar för att kunna bedöma vilka som är de viktigaste och mest relevanta för det aktuella arbetsmomentet såsom exempelvis state of the art - samtidigt som forskningen ofta bedrivs under stark tidspress. I onlinemiljön har forskare därför utvecklat en rad strategier för att hantera stora mängder information på kort tid; strategier som inte kan användas på information i fysisk form. För att exempelvis snabbt identifiera nyckelreferenser jämförs litteraturlistor från olika artiklar online med varandra för att se vilka referenser som förekommer ofta. Många referenser i litteraturlistor är numera klickbara online, vilket medför att forskaren snabbt och enkelt kan ladda ned identifierade nyckelreferenser (Hougton 2004, Eason et al 2000, Sukovics 2008, University of Minnesota Libraries 2007). Det är inte svårt att föreställa sig den tidsåtgång motsvarande process skulle ta med vetenskaplig information i fysisk form och vad det innebär konkurrensmässigt i att exempelvis producera ansökningar och artiklar. Den elektroniska informationsförsörjningen utvecklas hela tiden mot att det ska ta så kort tid som möjligt för forskare att få tillgång till den information som de för tillfället behöver. Ett exempel bland många är just klickbara referenser i såväl brödtext som litteraturlistor, vilket 11

innebär att en artikel i fulltext ofta inte befinner sig mer än på ett klicks avstånd. Ett annat exempel är att alltfler forskare söker efter artiklar med ingången Google eller Google Scholar, som länkas till vetenskapliga databaser och som samkörs med den aktuella forskningsorganisationens egna fulltextlicenser. De tekniska subsystemen är inte synliga för forskaren. Vad som är synligt är den klickbara länken till artikeln i fulltext direkt i Google. Genom ingångar som Google får forskaren dessutom tillgång både till de fulltexter som den egna organisationen prenumererar på och andra artiklar som av olika skäl finns tillgängliga i fulltext online. En ingång med tillgång till alla fulltexter premieras framför att söka i olika databaser, gå in via det egna bibliotekets hemsida osv. Ett ytterligare exempel är möjligheter att söka i texten för att identifiera sektioner av särskilt intresse. Sökning i exempelvis Google innebär sökning i fulltexter, inte endast abstract och annan information som beskriver innehåll i dokument. Den tidsbesparing som sker via att arbeta online är en viktig förklaring till att forskare idag vänder sig till biblioteket för att få tillgång till information som sista utväg (ibid). En central aspekt med den effektiva tidsanvändningen är att arbetsflödet inte behöver störas eller avbrytas i någon hög utsträckning vid elektronisk informationsförsörjning (Sukovics 2008). Den tidigare fysiska informationsförsörjningen innebar att forskaren behövde göra avbrott i det analytiska arbetsflödet för att gå till biblioteket för att beställa och sedan vänta på litteratur, vilket kunde både ta dagar och veckor. När litteraturen väl kom så var det aktuella arbetsmomentet i regel passerat, tankar och idéer som föranledde beställd litteratur delvis bortglömda och litteraturen kom inte till så stor användning. I onlinemiljön kan forskaren få tillgång till den vetenskapliga information som hon eller han momentant behöver för att komma vidare i arbetet. Många vetenskapliga arbetsmoment kräver djup koncentration och fokusering på att lösa analytiska problem där en momentan informationsförsörjning ger många fördelar både tids- och kvalitetsmässigt. Det är en viktig förklaring till den elektroniska informationens popularitet bland forskare (Nicholas et al 2011, Sukovics 2008). 12

Informationsanvändningsmoment och flexibilitet i onlinemiljön Figur 2. Delmoment i forskares informationsanvändning (Palmer et al 2009:9). Som illustreras i figur 2 kännetecknas forskares informationsanvändning av ett stort antal relativt komplicerade delmoment med olika funktioner och mål. Studier kring vetenskaplig informationsanvändning i onlinemiljö innefattar i regel detaljerade redogörelser av dem och förhållandet dem emellan många utförs parallellt med varandra (se exempelvis Palmer 2009, University of Minnesota Libraries 2007). I denna rapportering lämnas den typen av redogörelser av utrymmesskäl därhän. Några exempel bör dock ges. I onlinemiljön och där sökning sker i fulltexter kan forskare använda mycket varierade sökord beroende av vad för information som efterfrågas såsom ordvändningar, begrepp och fraser som används av en särskild teoretisk riktning kring ett specifikt tema. Den typen av finkalibriga sökningar är inte möjliga att genomföra via ämnesord eller där sökningen begränsas till abstract och de nyckelord som anges för artiklar i dessa sammanhang. Ett annat exempel är att forskaren kan ha identifierat en sektion i en artikel relevant för läsning som innefattar ytterligare klickbara referenser som leder direkt till ytterligare fulltexter om det visar sig att den aktuella sektionen inte är tillräckligt uttömmande kring ämnet. 13

De olika delmomenten illustrerar att den betydande mängd artiklar som forskare laddar ned (ur forskarens perspektiv klickar upp) under ett år långt ifrån betyder att läsa dem till fullo. Det är vanligt att forskare skannar textsidor och referenser snabbt, använder sökord i texten för att bedöma och finna relevanta textsektioner samt identifiera andra artiklar av relevans för pågående arbetsmoment. Den tidigare refererade Ciberstudien visar att de forskare som processar flest artiklar lägger minst tid på varje session. Att ta fasta på är att många delmoment kräver att kunna öppna fulltexten; de är inte möjliga att genomföra via enbart tillgång till exempelvis abstract. Onlinemiljön erbjuder forskare både snabbhet och flexibilitet avseende hur de vill söka och använda information. Många delmoment som illustreras i figur 2 låter sig svårligen utföras med vetenskaplig information i fysisk form och inte utan avsevärd tidsåtgång och kostnader för att leda till jämförbara resultat som vid elektronisk informationssökning och användning. Förändring av bibliotekens bestånd & informationsservice Som poängterats tidigare är en central utgångspunkt i forskning om vetenskaplig informationsanvändning betoningen av bibliotekets och informationsservicens roll att stödja forskningsprocesser och underlätta forskningsarbetet. Det är en viktig anledning till varför forskningen ägnar sig åt detaljerade kartläggningar och analyser av hur och till vad forskare använder sig av vetenskaplig information, vilket leder till vidare analyser kring hur bibliotekens informationsservice ska utformas. Att denna forskning har tagit fart är ytterst symptom på att forskare i hög grad har slutat att använda det fysiska biblioteket och den service bibliotekarier konventionellt har erbjudit när det elektroniska alternativet har gjorts tillgängligt (se t ex RIN 2007, 2010b). Den generella slutsats som dras i denna forskning är att forskares informationssökning- och användning sker integrerat i forskningsprocessens olika delar och i onlinemiljö, vilket bildar utgångspunkten för frågan om hur informationsservicen ska utvecklas (Hougton 2004, Kroll et al 2010, Nicholas et al 2011, O Brien 2010). Slutsatser uttrycks exempelvis som: In fact, academic and research libraries should expect that soon; in all but the most specialized cases, good service will be defined by scholars ability to find and use the digital information they need for at all stages of research. The question facing service developers, then, is not what services need to be offered digitally, but rather how do we proceed in the long term to move all services to an e-research platform ( Palmer et al 2009:34). 14

De generella riktlinjer som litteraturen på området ger är att bestånd och informationsservice ska utformas i syfte att spara tid och förenkla informationsanvändningen, omfattande de olika aktiviteter som ingår i denna term, samt bidra till bättre forskningskvalitet (Ciber 2008, Kroll & Forsman 2010, Nicholas et al 2010, Palmer et al 2009, O Brien 2010, RIN 2010a). Mer konkret ingår i de riktlinjer som vanligen ges att: Bibliotekens bestånd ska spegla forskares användning och värdering av vetenskaplig information i sitt arbete. Som samtliga studier visar dominerar forskares informationsanvändning idag av elektroniska artiklar i fulltext, värderas högst och vars brist på tillgång till ses som ett betydande hinder i arbetet. Studierna visar att vid de flesta universitet och högskolor har en sådan omläggning av bestånden gjorts där merparten av budgeten för vetenskaplig information idag läggs på elektroniska artiklar i fulltext. Att bevaka för framtiden är vilken betydelse ökningen av elektroniska böcker kommer ha i forskares informationsanvändning. System för sökning och användning ska bygga på principen att informationsanvändning sker integrerat i forskningsprocessen, vid datorn i onlinemiljö. Ingången till att söka vetenskaplig information på nätet ska vara bred och leda till att forskaren direkt kan klicka sig fram till och öppna fulltexter, både de som ingår i bibliotekets eget bestånd och de som finns tillgängliga på annat sätt såsom via Open access. Ingångar som innebär möjligheter att söka i flera databaser samtidigt och som innefattar möjligheter att söka i fulltext, inte enbart abstracts, är att föredra, och helst båda möjligheterna. System för sökning och användning ska bygga på principen att forskare ska kunna utföra olika typer av informationsaktiviteter samtidigt, från samma digitala plats eller snabbt och enkelt kunna klicka sig vidare för att kunna göra det. Undvika ekonomiska barriärer för att hitta och använda information. Som poängterats tidigare har antalet vetenskapliga publikationer ökat dramatiskt det senaste decenniet där de elektroniska står för merparten av ökningen - vilket medför att forskare idag måste sortera och göra urval utifrån stora mängder information utan att riskera att missa centrala publikationer. En stor del av forskares informationssökning och användning antar därför tratten, startar i ett stort antal artiklar som genom olika strategier snabbt minskar till ett mindre antal artiklar, eller delar av artiklar som sedan kommer till användning. Studier visar att om system införs där den enskilda forskaren, forskningsprojektet eller institutionen får betala per fulltext som öppnas så slutar i 15

regel forskare att utnyttja systemet eftersom de ekonomiska kostnaderna riskerar att bli mycket stora och/eller oöverblickbara. Forskares respons på sådana system är ofta att utnyttja andra organisationers fulltextlicenser via sina forskarnätverk. Detta sker utifrån deras bedömning av att de annars inte kan utföra sitt arbete. Behov av ny informationsservice. Som behandlades inledningsvis råder kopplingar mellan att konsumera och publicera vetenskapliga artiklar. Antalet internationella elektroniska tidskrifter har växts dramatiskt. Många studier identifierar att det idag har blivit svårare för forskare att orientera sig i tidskriftslandskapet och göra strategiska bedömningar kring vilka tidskrifter man ska publicera sig i, vilka målgrupper, vilken rankning och impact factor olika tidskrifter har och därmed vilka publikationer man bör ha extra koll på. För ett mindre forskningsinstitut kan strategiska bedömningar på kollektiv nivå kring var det är lämpligt att publicera sig - som ett viktigt skyltfönster utåt mot forskarsamhället vara viktigt för bedömningen av vilka elektroniska tidskrifter som bör finnas i beståndet. Service för att underlätta publiceringsval för såväl enskilda forskare som forskningsorganisation är något som rekommenderas att biblioteken tillhandahåller. Ökat samarbete mellan bibliotekspersonal och forskare. En viktig utgångspunkt i de rekommendationer som ges är att vetenskaplig informationsservice ska medföra fördelar för forskare, underlätta och inte störa forskningsprocessen med fokus på arbetsflöde och kreativitet. För att informationsservice ska kunna utvecklas i denna riktning krävs ökat samarbete mellan bibliotekspersonal och forskare. Ökade kostnader för elektroniska tidskrifter och elektronisk infrastruktur är ett problem som forskningsbibliotek vid universitet och högskolor brottas med. Idag tar elektronisk information i genomsnitt ca 70-80 % av budgeten för vetenskaplig information vid universitet och högskolor. Den internationella trenden är att universitets och högskolebibliotek i slutet av 1990 talet och i början av 2000 talet fick betydande tillskott i sina budgetar för att öka det elektroniska tidskriftsbeståndet. Denna period är nu över samtidigt som förlagen procentuellt höjer sina avgifter varje år (RIN 2010a). De rekommendationer som ges medför att biblioteken mer strategiskt behöver se över förhållanden mellan kostnader för informationsresurser och personal. Det bör dock poängteras att tillhandahållande av elektronisk infrastruktur och information tar betydande arbete i 16

anspråk. Det innebär vidare omprioriteringar i service såsom att prioritera bort uppgifter med låg användning. Detta gäller också bibliotekets bestånd. Forskningsbibliotek har inte råd att tillhandahålla vetenskaplig information som inte används, såsom fysisk information. När det gäller elektroniskt information behöver biblioteket följa forskares användning för att justera beståndet, modifiera licenser och paket samt leta efter andra lösningar för att hålla ned kostnader (RIN 2010a). I denna rapport bedöms att dessa spörsmål är än mer angelägna för mindre forskningsinstitut och bibliotek med mer begränsade resurser i jämförelse med universitet/högskolor. Det bör poängteras att det är de stora förlagen som idag bestämmer de ekonomiska villkor för tillgång till elektronisk vetenskaplig information; villkor som inte utformats av och inte gynnar forskare och forskningsorganisationer (Branin et al 2001, Fletcher 2009, Kidd 1998, RIN 2010a). I likhet med Sverige så ingår de flesta universitet och högskolor i konsortium som förhandlar som en part med de större förlag som dominerar marknaden och där de avtal som skapas ger både för och nackdelar ur de enskilda bibliotekens perspektiv. Att få till mer fördelaktiga avtal med förlagen genom att förhandla på egen hand är både kostsamt och svårt och rekommenderas inte i litteraturen. Däremot ökat samarbete forskningsbibliotek emellan nationellt och internationellt för att förändra de ekonomiska villkoren, inbegripet påtryckningar på regeringar och myndigheter som finansierar forskning och har ett intresse av god vetenskaplig informationsförsörjning till den (ibid). De rådande ekonomiska villkoren drabbar mindre forskningsinstitut särskilt hårt. Tillfredsställande lösningar på informationsförsörjningsbehov kräver att dessa villkor ändras. I denna rapport rekommenderas därför att forskningsinstitut som VTI engagerar sig i denna fråga nationellt och internationellt, i samarbete med andra forsknings- och specialbibliotek. Detta engagemang bör även omfatta forskningsorganisationers ledning och inte endast bibliotek med personal. Referenser Borgman, C.L. (2007), Scholarship in the digital age: Information, infrastructure, and the Internet. Cambridge Mass.: MIT Press. Branin, J., Groen, F. & Thorin, S. (2001), The changing nature of collection management in research libraries, Library Resources and Technical services, Vol. 44(1). Ciber (2008), Evaluating the usage and impact of e-journals in the UK: Journal spending, use and research outcomes, A UK institutional analysis. CIBER WORKING PAPER 2. 17

Eason, K, Richardson, S. & Yu, L. (2000), The use and usefulness of functions in electronic journals, Program, vol. 34(1):1-28. Fletcher, A. et al (2009) Saving Special Libraries in a Recession: Business Strategies for Survival and Success, Information Outlook, issue 1. Guston, D. H. (2001). Boundary organizations in environmental policy and science: An introduction. Science, Technology & Human Values, 26: 399 408. Gulbrandsen, M. (2011). Research institutes as hybrid organizations: central challenges to their legitimacy, Policy Sciences. Harley, D. et al. (2010), Assessing the future landscape of scholarly communication: an exploration of faculty values and needs in seven disciplines. UC Berkeley: Center for Studies in Higher Education. Houghton, J.W., Steele, C & Henty, M. (2004), Research practices and scholarly communication in the digital environment, Learned Publishing, vol. 17(3):231-249. Kidd, T. (1998), Electronic Journals: Their introduction and exploitation in academic libraries in the United Kingdom, Serials review, Vol. 24(1). Kroll, S. & Forsman, R. (2010), A Slice of Research Life Information Support for Research in the United States. OCLC research report. Ohio: Online Computer Library Center inc. Laredo, P., & Mustar, P. (red.) (2001), Research and innovation policies in the new global economy. An international comparative analysis. Cheltenham: Edward Elgar. Lidman, T (2008), Scientific Libraries: Past development and future changes. Oxford: Chandos Publishing. McDonald, A. (1999), Lifelong Learning and the University for Industry: The Challenge for Libraries in the United Kingdom, Advances in librarianship, vol. 23(2). Nicholas, D. et al (2010), Researchers e-journal use and information seeking behavior, Journal of Information Science, vol. 36(4):494-514. Nicholas, D., Rowlands, I. & Williams, P. (2011), E journals, researchers and the new librarians, Learned Publishing, vol. 24(1):15-27. O Brien, L. (2010), The changing scholarly information landscape: Reinventing information services to increase research impact. ELPUB2010 - Conference on Electronic Publishing, Helsinki. Palmer, C.L., Teffeau, L.C. & Pirmann, C.M. (2009), Schorlarly Information Practices in the Online Environment: Themes from the literature and Implications for Library Service Development. OCLC research report. Ohio: Online computer library center inc. Research Information Network (RIN) (2006), Researchers and discovery services: Behaviour, perceptions and needs. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2007), Researchers Use of Academic Libraries and their Services. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2009), E-journals: their use, value and impact. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2010a), Challenges for academic libraries in difficult economic times: a guide for senior institutional managers and policy makers. London: RIN. Research Information Network (RIN) (2010b), Research Support Services in UK universities. London: RIN. Stokes, D. E. (1997). Pasteur s quadrant: Basic science and technological innovation. Washington, DC: Brookings Institution Press. Sukovics, S. (2008), Convergent flows: Humanities scholars and their interactions with electronic texts, The Library Quarterly, vol. 78(3):263-284. University of Minnesota Libraries (2007), Understanding Research Behaviors, Information Resources, and Service Needs of Scientists and Graduate Students. Minneapolis: University of Minnesota Libraries. Whitley, R. (2003). Competition and pluralism in the public sciences: The impact of institutional frameworks on the organisation of academic science. Research Policy, vol. 32:1015 1029. 18