PROV I SAMHÄLLSKUNSKAP Besvara TRE av följande uppgifter;

Relevanta dokument
Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.

Åren var det krig mellan Sverige och

Demokrati. Folket bestämmer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

av Sture Lindholm m.fl. okt 11 20:22

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 22/2012 rd. I denna proposition föreslås att partilagen ändras så att inte bara personer som är röstberättigade

RP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

Beslut. Lag. om ändring av 25 i Finlands grundlag

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

samhlära1.notebook November 02, 2009

Demokratipolitiskt program

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. FÖRORD... iii INNEHÅLLSFÖRTECKNING...v FÖRTECKNING ÖVER FIGURER... ix FÖRKORTNINGSFÖRTECKNING...x

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

De grundläggande rättigheterna i Finlands konstitution

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

RP 48/2011 rd. förordning av justitieministeriet. Också straffregisterutdrag som lämnas till klassificerare av bildprogram ska vara avgiftsbelagda.

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 271/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Så styrs Sverige. 8 a och c

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Demokrati Folket styr

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 105/2007 rd. föreslås vissa mindre tekniska ändringar i vallagen. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2008.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Först några inledande frågor

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

lättläst finlands riksdag

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

Regeringens proposition 1998/99:46

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

Så här fungerar vår demokrati

RP 16/1997 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Finland aktuellt i samhället och politik

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Språkliga rättigheter

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.

RP 162/2018 rd. I denna proposition föreslås det en del smärre ändringar av teknisk natur i vallagen.

Demokratin i Sverige och valet 2018

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SDPs kommunalpolitiska modellreglemente

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Publikation (även den finska titeln) Skydd av foster, embryo och genom (Sikiön, alkion ja perimän suoja)

Momentguide: Makt & demokrati

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 117/2008 rd 2009.

RP 70/2011 rd PROPOSITIONS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

PROV I SAMHÄLLSKUNSKAP Besvara TRE av följande uppgifter; 1) I riksdagsval i Finland kan en kandidat bli invald, även om han har fått färre personliga röster än en annan kandidat i samma valkrets, som inte blivit invald. Hur kan en sådan situation uppstå? 2) Jämför medborgarorganisationer och partier som kanaler för den enskilde medborgarens inflytande. 3) Definiera kort; a. Interpellation b. Progressiv beskattning c. Proportionell beskattning d. Budgetproposition e. Presidentstyre f. Parlamentarism 4) Förklara hur republikens president väljs i Finland, börjande från uppställandet av kandidater. Bedöm valkampanjens olika medel och deras inverkan på slutresultatet. 5) Redogör för Marxismens idéinnehåll och förklara på vilka grunder socialisterna splittrades i två olika politiska tolkningar. 6) Man har vant sig vid att karakterisera den västerländska staten i sin moderna samhälleliga form med följande begrepp; -välfärdsstat -rättsstat Vad avses med dessa begrepp. I vilken mån beskriver de Finlands nuvarande samhälle 7) Beskriv hur en lag stiftas samt förklara på vilka sätt förfarandet förändras ifall det är frågan om en grundlag 8) 1) I ett riksdagsval uppnåddes följande resultat: parti A: kandidat Aa 1000, Ab

900, Ac 600, Ad 500, Ae 300, Af 100; sammanlagt 3400, parti B: Ba 800, Bb 700, Bc 500; sammanlagt 2000, parti C: Ca 1200, Cb 1100, Cc 900, Cd 800; sammanlagt 4000. Sex mandat fördelas i valet. Ge en motiverad utredning av vilket av följande alternativ som i detta val skulle ha varit mest fördelaktigt för parti B: a) att inte ingå valförbund alls, b) att ingå valförbund med parti A, c) att ingå valförbund med med parti C. 2) Definiera följande begrepp; a. grundlag b. demokrati c. valförbund d. parlamentarism e. konservativ f. ideologi 3) Finlands president har två gånger valts genom direkt folkval. Behandla valet år 2006 ända från kandidatnomineringen fram till valresultatet och bedöm valsättets ändamålsenlighet. 4) Förklara de fundamentala elementen i Montesqieus maktfördelningslära. Anser du att läran om maktens blivit föråldrad?argumentera för eller emot. tredelning 5) a. Förklara kort Adam Smiths tes som blev fundamentet i den ekonomiska liberalismen. b. Konservatismen uppstod som en protest mot den stora franska revolutionen. Definiera kort konservatismen. 6) I Finland är det möjligt att utnämna olika slags regeringar, såsom majoritets-, minoritets- och tjänstemannaregeringar. Utred vad som avses med dessa regeringstyper och vilka förutsättningarna är för deras maktutövning. 7) I Finlands grundlag (se dokumentet) ingår det en definition av medborgarnas grundläggande rättigheter. Vi har också allmänna skyldigheter som dikterar vårt liv. Diskutera våra rättigheter samt skyldigheter och ifall dessa utgör fundamentet i ett rättvist och jämställt samhälle. Grundläggande fri- och rättigheter 6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen.

Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Jämställdhet mellan könen i samhällelig verksamhet och i arbetslivet främjas enligt vad som närmare bestäms genom lag, särskilt vad gäller lönesättning och andra anställningsvillkor. 7 Rätten till liv, personlig frihet och integritet Alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Ingen får dömas till döden eller torteras eller utsättas för någon annan behandling som kränker människovärdet. Den personliga integriteten får inte kränkas och ingen får berövas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund. Straff som innefattar frihetsberövande får dömas ut endast av domstol. Lagligheten av andra frihetsberövanden skall kunna underkastas domstolsprövning. Rättigheterna för den som har berövats sin frihet skall tryggas genom lag. 8 Den straffrättsliga legalitetsprincipen Ingen får betraktas som skyldig till ett brott eller dömas till straff på grund av en handling som inte enligt lag var straffbar när den utfördes. För brott får inte dömas till strängare straff än vad som var föreskrivet i lag när gärningen begicks. 1) Förklara de fundamentala elementen i Montesqieus maktfördelningslära. Anser du att läran om maktens blivit föråldrad? Argumentera för eller emot. tredelning 2) a. Förklara kort Adam Smiths tes som blev fundamentet i den ekonomiska liberalismen. b. Konservatismen uppstod som en protest mot den stora franska revolutionen. Definiera kort konservatismen. 3) I Finlands grundlag (se dokumentet) ingår det en definition av medborgarnas grundläggande rättigheter. Vi har också allmänna skyldigheter som dikterar vårt liv. Diskutera våra rättigheter samt skyldigheter och ifall dessa utgör fundamentet i ett rättvist och jämställt samhälle.

4) I ett riksdagsval uppnåddes följande resultat: parti A: kandidat Aa 1000, Ab 900, Ac 600, Ad 500, Ae 300, Af 100; sammanlagt 3400, parti B: Ba 800, Bb 700, Bc 500; sammanlagt 2000, parti C: Ca 1200, Cb 1100, Cc 900, Cd 800; sammanlagt 4000. Sex mandat fördelas i valet. Ge en motiverad utredning av vilket av följande alternativ som i detta val skulle ha varit mest fördelaktigt för parti B: a) att inte ingå valförbund alls, b) att ingå valförbund med parti A, c) att ingå valförbund med med parti C. 5) Definiera följande begrepp; a. proposition b. interpellation c. valförbund d. parlamentarism e. riksdagsutskott f. grundlag

6) Beskriv hur en lag stiftas samt förklara på vilka sätt förfarandet förändras ifall det är frågan om en grundlag 7) 1) I ett riksdagsval uppnåddes följande resultat: parti A: kandidat Aa 1000, Ab 900, Ac 600, Ad 500, Ae 300, Af 100; sammanlagt 3400, parti B: Ba 800, Bb 700, Bc 500; sammanlagt 2000, parti C: Ca 1200, Cb 1100, Cc 900, Cd 800; sammanlagt 4000. Sex mandat fördelas i valet. Ge en motiverad utredning av vilket av följande alternativ som i detta val skulle ha varit mest fördelaktigt för parti B: a) att inte ingå valförbund alls, b) att ingå valförbund med parti A, c) att ingå valförbund med med parti C. 2) Definiera följande begrepp; g. proposition h. interpellation i. valförbund j. parlamentarism k. riksdagsutskott l. statsandelar till kommunerna 3) Finlands president har två gånger valts genom direkt folkval. Behandla valet år 2000 ända från kandidatnomineringen fram till valresultatet och bedöm valsättets ändamålsenlighet. 4) Vilka skeden i lagstiftningsordningen framgår av nedanstående utdrag ur Finlands författningssamling?

5) Förklara de fundamentala elementen i Montesqieus maktfördelningslära. Anser du att läran om maktens blivit föråldrad? Argumentera för eller emot. tredelning 6)En glad Anneli Jäätteenmäki firar centerns valseger senaste riksdagsval. Redogör för bildandet av regering efter riksdagsvalet 2003. efter

4) En glad Anneli Jäätteenmäki firar centerns valseger efter senaste riksdagsval. Redogör för bildandet av regering efter riksdagsvalet 2003. Varför blev hennes tid som statsminister så kortvarig? 5) I riksdagsvalet 2003 erhöll Kristliga Förbundet fler röster än vid valet 1999. Ändå förlorade partiet 3 platser i riksdagen. Hur är detta möjligt? Förklara. 6) Kanske Tarja ser så nöjd ut eftersom hon har ganska mycket makt. Redogör över presidentens möjligheter att bruka sina maktbefogenheter i samarbetet med regering och riksdag.

7) Definiera följande begrepp; b. proposition c. interpellation d. proportionell skatt e. grundlag f. indirekt skatt g. parlamentarism 8) I Hbl 5.2.2004 skriver Staffan Bruun om ett aktuellt lagförslag. Förklara vad lagförslaget skulle innebära och redogör också över hur en lag kommer till. Enligt gällande lag är det presidenten som benådar livstidsfångar utgående från justitieministeriets beredning och Högsta domstolens utlåtande. Mauno Koivisto följde i allmänhet HD:s rekommendation. Martti Ahtisaari följde en strängare linje, som Tarja Halonen ytterligare har skärpt. I sitt tal vid riksdagsinvigningen i går ansåg Tarja Halonen att presidentens benådningsrätt kan bevaras, men den borde vara en exceptionell och ytterst ovanlig åtgärd. - Beslut om benådning borde fattas av domstol, sade hon. Tuija Brax (grön) som är ordförande i riksdagens lagutskott håller med. - Frågan har diskuterats länge och stor enighet råder. Vi väntar bara på ett lagförslag av justitieminister Johannes Koskinen. Det var utlovat under hösten, men gavs aldrig till riksdagen. Enligt Brax har den ökande kriminaliteten i samhället gjort det omöjligt för presidenten att i

framtiden ansvara för livstidsfångarnas benådning. - Vi upplever i dag en kraftig ökning av organiserad och ytterst brutal brottslighet. Antalet livstidsfångar i fängelserna ökar snabbt. Det kan inte vara vettigt att presidenten använder sin arbetstid till att bekanta sig med fallen och avgöra dem. - Besluten kan fattas i Högsta domstolen eller i tingsrätter. Men det förutsätter klara kriterier för när benådning sker. Riksdagen kunde äntligen fatta ett beslut om vilken längden bör vara för ett livstidsstraff. Tuija Brax vill bevara presidentens rätt att benåda fångar för extrema situationer. - Det kan handla om dödssjukdomar och ytterst vägande familjeskäl. Djup kris Tuija Brax väntar inte otåligt på lagförslaget från justitieministeriet endast för att ändra på systemet för benådningar. - Livstidsfångarna utgör bara en liten del av en större reform av hela vår fängelselagstiftning. Bakgrunden är att fängelserna är i djup kris och att någonting måste göras snabbt. Fångarnas antal har ökat kraftigt och myndigheterna har inte hängt med. - Bara hälften av fångarna kan arbeta medan de avtjänar sina straff. Orsaken är att fångvaktarna inte räcker till. Och sjukvården har så små resurser att fångarna inte kan garanteras ens elementär hälsovård, säger Brax. Senare i vår Justitieminister Johannes Koskinen (sdp) uppger att förslaget till ny fängelselag ges till riksdagen i vår. Enligt lagförslaget ska Helsingfors hovrätt bli den instans som i normala fall avgör benådningsfrågor. - Fallen är inte många, cirka tio per år. Därför anser vi det vettigt att koncentrera alla ansökningar till samma domstol. Presidentens benådningsrätt slopas inte, enligt förslaget. Johannes Koskinen vill frångå termen benådning. - I framtiden benådas inte livstidsfångar utan de försätts i frihet. De klara kriterier som Tuija Brax efterlyser kan inte Koskinen lova. - Nej, enligt lagförslaget sker försättandet på fri fot också i framtiden efter ansökan som behandlas av hovrätten. Ingen automatik finns utan domstolen beslutar från fall till fall, uppger Koskinen. 9) Inför senaste kommunalval inledde Barbro Teir en artikel i Hbl på följande sätt: UNGA VÄLJARE, GÖR DIN RÖST HÖRD. Du som inte bryr dig om hurdan dagvård barnen i din kommun får, eller hur lärarsituationen ser ut i skolorna, hur gator och vägar byggs och sköts i din stadsdel, vad kollektivtrafikens biljetter ska få kosta, vem som ska få hurdan vård vid hälsocentralen, att filialbibliotek är indragningshotade - sluta läsa nu. Du kommer förmodligen ändå inte att gå och rösta i höstens kommunalval, men nog att klaga över att ingen gör något åt alla de orättvisor, fel och brister som finns i hemstadens vardagsliv. Där har du och gör du fel. Vem besluter i kommunen och hur kan man påverka

beslutsfattandet? Varför utnyttjar inte alla sin rösträtt i kommunalvalen? 1) Jämför vilket inflytande det proportionella valsättet och majoritetsvalet har på partiverksamheten i en stat. 2) Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen (Finlands grundlag, 2 ) Bedöm riksdagens möjligheter att bruka sina maktbefogenheter utgående från hur dess ställning påverkas av; -Statsrådet -Republikens president -Justitieombudsmannen 3) Man har vant sig vid att karakterisera den västerländska staten i sin moderna samhälleliga form med följande begrepp; -välfärdsstat -rättsstat Vad avses med dessa begrepp. I vilken mån beskriver de Finlands nuvarande samhälle? 4) I vårt land arrangeras både riksdagsval och presidentval. Vilka skillnader finns det i sättet att välja och hur fastställs valresultaten i de ovannämnda fallen? 5) Beskriv hur en lag stiftas samt förklara på vilka sätt förfarandet förändras ifall det är frågan om en grundlag. 6) Definiera; a. Interpellation b. Montesqieus maktfördelningslära c. Parlamentarism d. Valförbund e. Proportionell kommunalskatt f. Statsandelar till kommunerna

1) I riksdagsval i Finland kan en kandidat bli invald, även om han har fått färre personliga röster än en annan kandidat i samma valkrets, som inte blivit invald. Hur kan en sådan situation uppstå? 2) Hur finansierar en kommun i Finland sina utgifter? 3) Förklara vilka åligganden och maktbefogenheter republikens president i Finland har beträffande: a. riksdagen b. statsrådet 4) Definiera följande begrepp: a. Justitiekansler b. Presidentföredragningen c. Interpellation d. Subventioner e. Parlamentarismen f. Ecu 5) Förklara kortfattat; a) Cassis de Dijon-principen (inom EG eller EU). b) Då man talar om EU eller EES nämns ofta "den fria rörligheten". Vad menar man med varornas, kapitalets, tjänsternas och människornas fria rörlighet? LYCKA TILL!!!!!!!!

ESSÄFRÅGOR FÖR DE ELEVER SOM INTE DELTAR I PROVET. 1) 23 i Regeringsformen för Finland lyder efter ändring, stadfäst den 22.7.1991 på följande sätt: "Republikens president utses av Finlands folk genom direkta val bland infödda finska medborgare för en ämbetsperiod av sex år. Samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd." Dessutom konstateras i ändringen av regeringsformen, att vid tillämpningen av detta lagrum inte skall beaktas de ämbetsperioder, som löpt till ända innan lagen trädde i kraft 1.10.1991. a) Hur förändrade denna lag sättet att välja president jämfört med tidigare? b) I Finland har republikens president ett flertal gånger valts genom undantagsförfaranden, utan allmänna val. Beskriv dessa fall. 2) Ekonomin har i Esbo, alldeles som i Finland i övrigt, på senare tid råkat i svårigheter. Vilka är de olika orsakerna till kommunernas ekonomiska svårigheter? Vilka olika möjligheter har kommunerna att balansera sin ekonomi? Beskriv Esbos situation. Vilka problem tampas just Esbo med och på vilka sätt försöker man klara av den ekonomiska recessionen? På vilka sätt avspeglas detta på Esbos budget för år 1994? Vad skulle du göra för att förbättra Esbos ekonomi?