av Sture Lindholm m.fl. okt 11 20:22

Transkript

1 SL1 Maktstrukturer, stat och individ (obligatorisk kurs) Innehåll: Kursen går ut på att orientera studeranden i Finlands moderna samhällsskick. Huvudmoment i kursen är politik, ekonomi, arbetsliv och sociala förhållanden. Centrala teman är: Makt och maktfördelning, demokrati, valsystemet, riksdagens och regeringens verksamhet, den kommunala självstyrelsen, presidentens uppgifter, säkerhetspolitiken, Ålands självstyrelse, partier och intresseorganisationer samt massmedier. av Sture Lindholm m.fl. okt 11 20:22 Enligt Finlands nya grundlag som trädde i kraft (denna ersatte alla tidigare grundlagar förutom lagen om Ålands självstyre från 1993) delas det centrala maktutövandet in i; Den LAGSTIFTANDE MAKTEN innehas av RIKSDAGEN tillsammans med PRESIDENTEN. Den VERKSTÄLLANDE MAKTEN anförtros PRESIDENTEN som vid sin sida har STATSRÅDET (REGERINGEN). Den DÖMANDE makten utövas av OBEROENDE DOMSTOLAR. I detta kan man spåra såväl PARLAMENTARISKA drag som drag från den så kallade MAKTFÖRDELNINGSLÄRAN. PRESIDENT RIKSDAG REGERING DOMSTOLAR sep 1 09:47 1

2 Utmärkande för parlamentarismen är att regeringen måste åtnjuta riksdagens förtroende. Om regeringen eller någon minister inte gör det måste de avgå. Maktfördelningsläran inget statligt organ bör ges absolut makt. Makten bör fördelas i olika sfärer; lagstiftande verkställande dömande Regeringen måste åtnjuta riksdagens förtroende okt 11 20:36 Skilda och varandra oberoende statliga organ skall ha hand om de olika maktsfärerna. Finland skiljer sig från traditionella demokratier som bygger på maktfördelningsläran i.o.m att presidenten i vårt land har en så stor makt i förhållande till riksdagen (USA, Frankrike). okt 11 20:40 2

3 RIKSDAGEN enkammarparlament (jmf USA senat kongress) okt 12 11:34 FRÄMSTA UPPGIFTER: stifta lagar godkänna statsbudgeten övervaka regeringen granska förvaltningen Riksdagen godkänner också internationella avtal och medverkar i den nationella beredningen av EU ärenden. aug 13 08:04 3

4 RIKSDAGSVAL 200 ledamöter väljs vart/4:de år Allmän och lika rösträtt, hemliga val, direkta val, proportionella val. rösta kan den som fyllt 18, en person som gjort sig skyldig till valfusk el stört valfreden kan förlora sin rösträtt för en bestämd period. aug 14 10:02 Finl. indelat i 15 valkretsar antalet riksdagsledamöter bestäms av kretsens inv. antal förutom Åland som garanteras minst ett riksdagsmandat (antal röstber./mandat, mellan ). alla som är röstberättigade är även valbara, undantag; yrkesmilitärer, justitiekanslern, justitieombudsmannen samt medlemmarna i den högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen. kandidater får uppställas av de registrerade partierna eller vilken grupp som helst som kan ställa upp med minst 100 namn. aug 14 10:06 4

5 I RIKSDAGEN INGÅR IDAG (valdeltagande 2007) SDP 45 ( 7) C 51 ( 4) SFP 9+1(av dessa är en Ålands) ( Samlp. 51 (11) Vf 17 ( 2) De gröna 14 () FKF 7 () Sannfinnarna 5 (2) Regering Opposition aug 14 10:07 RIKSDAGSUTSKOTTEN I början av varje valperiod (vart 4 år) väljs medlemmarna i stora utskottet. Riksdagen har 15 permanenta utskott + stora utskottet. okt 12 20:23 5

6 RIKSDAGSÄRENDEN Det viktigaste sättet för hur ett ärende tas upp i riksdagen är en REGERINGSPROPOSITION vilket är ett beslutsförslag som kan gälla; en lag eller en lagändring statsbudgeten fullmakt att uppta lån avtal med andra stater berättelser och meddelanden från regeringen för riksdagens behandling aug 18 07:23 Enskild riksdagsledamot kan ta initiativet i form av: lagmotion (förslag till lagändring) finansmotion (budgetförslag) hemställningsmotion (förslag till reg. åtgärder) (leder sällan till önskat resultat undantag: a) kyrkomötet initiativrätt till kyrkolagstiftningen b) landstinget förslag som gäller enbart Åland men som faller inom ramen för riksdagslagsstiftningen. aug 18 07:24 6

7 RIKSDAGSBEHANDLINGEN Det existerar 2 sätt för riksdagen att behandla ett ärende; antingen i en enda behandling (t.ex. statsbudgeten) eller i två alla lagstiftningsärenden FINANSMINISTERIET behandlar de olika ministeriernas utgiftsönskemål okt 12 21:30 STIFTANDET AV LAG Lagstiftandet hör till riksdagens centrala uppgifter. Ett lagförslag kommer till riksdagen antingen som en regeringsproposition eller en riksdagsmotion. okt 12 21:52 7

8 1) Först tas ärendet upp i REMISSDEBATT riksdagsledamöterna kan uttala sig i ärendet, snarast för att ge vägkost åt utskottet. Inga beslut om lagförslagets innehåll görs i detta skede. Ifall lagförslaget anses vara av principiellt stor betydelse föredras ärendet ofta av ansvarig minister. Efter remissdebatten tar riksdagen ställning till vilket specialutskott lagförslaget skall remitteras till. Man kan också besluta att andra specialutskott skall avge utlåtanden om förslaget till detta specialutskott. okt 12 21:48 2) Efter remissdebatten behandlar något av SPECIALUTSKOTTEN propositionen. Vanligen hör utskottet olika experter (t.ex. Greepeace alldeles nyligen). Resultatet av utskottets arbete blir ett BETÄNKANDE. Betänkandet utgör specialutskottets ställningstagande till lagförslaget. Utskottet kan föreslå att förslaget skall godkännas oförändrat eller att förändringar skall vidtas eller också att hela lagförslaget skall förkastas. Ifall en minoritet av utskottets medlemmar har en annan åsikt kan de lämna in en protest. Efter detta skickas lagförslaget tillbaka till riksdagen där det behandlas i TVÅ behandlingar. okt 19 10:47 8

9 3) FÖRSTA BEHANDLING i plenum. Ifall det inte är fråga om ett lagförslag slutbehandlas frågan under denna första behandling. Om det däremot är fråga om lagstiftning inleder riksdagen med en allmän debatt möjlighet att uttala sig om förslaget och utskottets betänkande (också regeringen kan uttala sig). Därefter följer en detaljerad behandling där riksdagen tar ställning till lagförslagets innehåll och man går genom förslaget för. Ifall det finns behov röstar man om innehållet. okt 19 10:49 4) Riksdagen kan också besluta att remittera förslaget till det STORA UTSKOTTET. Så sker alltid då riksdagen har ändrat på specialutskottets förslag. I praktiken är det bara några förslag som remitteras till stora utskottet per år. okt 19 10:51 9

10 5) ANDRA BEHANDLING i plenum kan inledas tidigast tre dagar efter det att den första behandlingen har slutförts. Nu kan riksdagen bara godkänna eller förkasta ( tidigare kunde man rösta lagen vilande till nästa riksdag men nu är detta inte längre möjligt när det gäller vanliga lagar). Enkel majoritet räcker för ett godkännande av vanlig lag. okt 19 10:54 FÖR GRUNDLAGAR GÄLLER STRÄNGARE BESTÄMMELSER; EFTER ATT LAGEN GODKÄNNTS MED ENKEL MAJORITET SKA DEN LÄMNAS LIGGANDE TILL NYVAL VAREFTER DEN NYA RIKSDAGEN OCKSÅ SKALL GODKÄNNA DEN OFÖRÄNDRAD MED 2/3 MAJORITET. MEN EFTERSOM DETTA ÄR SYNNERLIGEN LÅNGSAMT GÅR MAN OFTAST DEN ANDRA VÄGEN DÅ LAGEN MED 5/6 DELARS MAJORITET FÖRKLARAS BRÅDSKANDE OCH DÄREFTER GODKÄNNS MED 2/3 MAJORITET. SKATTELAGAR kräver också 2/3 majoritet. okt 19 10:58 10

11 När ett lagförslag har gått genom riksdagen skall det ännu stadfästas av PRESIDENTEN SOM HAR SUSPENSIV VETORÄTT. Efter att presidenten undertecknat lagen skall den ännu kontrasigneras av ansvarig minister varefter den publiceras i Finlands författningssamling. okt 19 11:00 Alltid två behandlingar av lagförslag Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar och lagar stiftas i plenum. Ett lagförslag föreläggs riksdagen antingen som en proposition från regeringen eller som en lagmotion från en riksdagsledamot. En övervägande del av lagändringarna och nya lagar har sitt ursprung i regeringspropositioner. Riksdagen beslutar och presidenten stadfäster I plenum börjar behandlingen av ett lagförslag med en remissdebatt. När debatten är slut remitteras ärendet till något utskott för beredning. Efter behandlingen i utskottet kommer lagförslaget tillbaka till plenum. I den första behandlingen beslutar riksdagen om innehållet i lagen. I den andra behandlingen slås lagen slutgiltigt fast och riksdagen godkänner eller förkastar den. För att anta eller förkasta en så kallad vanlig lag räcker det med enkel röstmajoritet. Det förslag som får en majoritet av rösterna vinner alltså. I frågor som gäller grundlagen tillämpas en särskild lagstiftningsordning. De flesta ärenden behandlas mellan två och fyra månader, men stora lagstiftningsprojekt kan dra flera år ut på tiden. När en lag har antagits av riksdagen utarbetas ett svar, riksdagens svar. Svaret lämnas till republikens president för stadfästelse. Riksdagens ärenden och handlingar är offentliga Alla de handlingar som behandlas i riksdagen och uppgifter om dem registreras i publika databaser som är åtkomliga för alla på riksdagens webbplats. Databaserna uppdateras fortlöpande. Information förs över på webbplatsen varje halvtimme. aug 18 07:24 11

12 Given i Helsingfors den 29 december 2006 Lag om ändring av universitetslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i universitetslagen av den 27 juni 1997 (645/1997) 31 samt ändras 39 som följer: 39 Universitetsfonder Universiteten har rätt att i en från staten fristående universitetsfond ta emot donations och testamentsmedel samt medel som överförs från stiftelser och privata sammanslutningar. Universitetsfondens medel kan användas för universitetets verksamhet. Universitetsfondens medel kan även användas för avlöning av statsanställd personal till universitetet och för inrättande av statliga tjänster. Universitetsfonden förvaltas separat från de medel som har beviljats universiteten i statsbudgeten och universitetsfonden skall i bokföringen skiljas från statens bokföring. Universitetsfonden utför i eget namn rättshandlingar som gäller fonden och dess medel och för talan inför domstol och andra myndigheter i ärenden som gäller dem. Universitetsfonden svarar för sina förbindelser med sina egna medel och staten är inte ansvarig för dem. Universitetets styrelse är styrelse för universitetsfonden. Styrelsens uppgift är att ha hand om universitetsfondens förvaltning och se till att verksamheten är ändamålsenligt organiserad, fatta beslut om användningen av fondens medel samt svara för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad. I fråga om universitetsfonden gäller vad som i bokföringslagen (1336/1997) och i revisionslagen (936/1994) föreskrivs om bokföring, bokslut och koncernbokslut samt om offentliggörande och revision av dem. Till en tjänst som har inrättats med donations och testamentsmedel samt till en tjänst som har inrättats vid universitetet med universitetsfondens medel hör samma rättigheter och skyldigheter som till en annan motsvarande tjänst. I fråga om skattefrihet för universitetsfonderna tillämpas bestämmelserna om samfund i skattelagstiftningen. Åbo Akademi har dessutom de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som den har när denna lag träder i kraft. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas också på dessa rättigheter, egendomen och inkomsterna. Denna lag träder i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 256/2006 KuUB 19/2006 RSv 244/2006 Helsingfors den 29 december 2006 Republikens President TARJA HALONEN Undervisningsminister Antti Kalliomäki okt 19 12:44 okt 19 12:47 12

13 MAKT OCH KONTROLL plenum inom riksdagsgruppen utskottsarbetet motioner samarbete med övriga riksdagsledamöter aktivitet utanför riksdagen t.ex. organisationer, massmedia okt 19 12:33 Det proportionella valsättet I Finland använder man sig av d'hondts proportionella valsystem i riksdags och kommunalval. Detta infördes i.o.m LO Avgörande är proportionen mellan personliga röster och partiets gemensamma röster. A B C D Aa 5 Ba 10 Ca 2 Da 20 Ab 10 Bb 20 Cb 100 Db 25 Ac 30 Bc 25 Cc 3 Dc 30 Ad 33 Bd 22 Cd 10 Dd 20 jmf aug 20 07:35 13

14 Parrtiets hela röstetal räknas ihop=jämförelsetal. Den kandidat som erhållit flest röster får hela jämförelsetalet, den kandidat som erållit nästmest får halva, sedan 1/3, 1/4, 1/5 osv. Dessa jämförelsetal avgör vilken kandidat som blir invald. Ifall två kandidater har samma röstantal inom partiet eller två kandidater har samma jämförelsetal så avgör lotten. aug 20 07:45 Räkna exemplet på s. 73. aug 20 07:50 14

15 INTERPELLATION parlamentarismens viktigaste verktyg, mäter regeringens eller ministers förtroende. Minst 20 ledamöter måste underteckna interpellationen, skall besvaras inom 15 dagar. Därefter debatt och omröstning. meddelanden och redogörelser efter att regeringen meddelat om sin verksamhet kan ärendet debatteras och kan resultera i interpellation. Regeringen kan också mäta sitt stöd genom att ställa en förtroendefråga till riksdagen. Ifall regeringen inte erhåller förtroende måste den avgå. aug 20 07:54 DIREKT KONTROLL muntliga frågor under frågetimmen, oförberedda frågor till regeringen. Frågan max. 1 minut till minister (massmedia). skriftliga spörsmål riktas till minister skriftligen och skall besvaras inom 21 dagar. aug 20 07:54 15

16 INDIREKT KONTROLL Statsrevisorerna granskar att budgeten följts Riksdagens justitieombudsman avger årligen en berättelse till riksdagen Kontrollerar regeringens och ämbetsmännens verksamhet. okt 19 12:36 BESKATTNINGEN Riksdagen bestämmer grunderna för och storleken på statsskatterna. Statsbeskattningen är PROGRESSIV och den uppbärs för att täcka servicekostnader som uppstår i samhället. Till kommunen betalas proportionell skatt alla lika mycket, bestäms av kommunfullmäktige. Skatter används också för att styra folks beteende. Genom högre skatter vill man begränsa förbrukning samtidigt som man utökar inkomsterna. Med EU kan man inte som tidigt utöva denna typ av restriktioner som tidigare diskutera. Direkt skatt vs. Indirekt skatt. Avgifter av skattenatur obligatoriska avgifter (pensions och sjukförsäkringsavgifter) Den totala skattebördan får man då man räknar ihop alla dessa. aug 20 07:54 16