Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden

Relevanta dokument
Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

PM Hydrologi. Dimensionerande vattenstånd i Mortsbäcken

CEATI DSIG Steg 1 Flood Hazard Estimation Methods for Dam Safety. Fredrik Persson

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

PROGRAMFÖRKLARING III

Framtidens översvämningsrisker

Hydrologi, grunder och introduktion

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

SMHIs nederbördsmätning

BILAGA II. Extremvärdesstatistik och osäkerhet

Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Extremvärden att extrapolera utanför data och utanför teori/modell. Statistik för modellval och prediktion p.1/27

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Dalälvens vattenkraftssystem

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Värdering av vårt grundvatten. Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

SMHI HYDROLOGI Nr 5, augusti 1986

PROGRAMFÖRKLARING I. Statistik för modellval och prediktion. Ett exempel: vågriktning och våghöjd

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).

Referensuppdrag översvämningskartering

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden på dagvattenflöden

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Framtidsklimat i Hallands län

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Dagvattenutredning. Jutagårds förskola, Halmstad Daiva Börjesson Granskad av Carina Henriksson

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014


Nederbördshändelser extraherades från kommundata (avsnitt 2.2) enligt ett antal kriterier. Nederbördshändelserna hämtades enligt följande rutin

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid


Kunskapsunderlag för delområde

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Uppdrag nr. 13U Dagvattenutredning. Ångström 4, Uppsala.

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM

KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER FÖR DAGVATTENPLANERING

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Vattenståndsberäkningar Trosaån

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg

Kalkstenstäkt i Skövde

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

Gemensam syn på översvämningsrisker

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Framtida klimat i Stockholms län

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Kunskapsunderlag för delområde

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna. Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare


Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Transkript:

Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood

Syfte: Utveckla bättre statistiska metoder för att förutse extrema flöden. Multifraktal statistik och kaskad modeller har använts i meterologi, klimatologi och hydrologi under de senaste 20 åren. Roll: Ge råd och synpunkter till statistiker som arbetar med dessa metoder men som inte har en bakgrund i hydrologi. Hydro Québec testar metodik separat. Telefonkonferenser och workshops i Montréal jan och nov -06

Återkomsttid på vattenföringar: Vattenföringsdata analyseras genom anpassning till en normalfördelningskurva med sannolikheter. Den används för att dra slutsatser om Qdim för en damms resterande livslängd-100 år?

Återkomsttid på vattenföringar: Vattenföringsdata analyseras genom anpassning till en normalfördelningskurva med sannolikheter. Den används för att dra slutsatser om Qdim för en damms resterande livslängd-100 år? I dammsäkerhetsarbetet vill vi veta vad som händer längst ned till höger. Hur ser svansen ut? Ingen svans (Weibull), tunn svans (Gumbel) eller fet svans (Frechet)?

Begränsningar med klassisk analys: För korta mätserier: T=10 000 data N=100 år max 200 år Utgår från stationära förhållanden men klimatet fluktuerar- Icke stationärt! Flöden under SMHI referensperioder 1931-1960 och 1961-1990! Oberoende men flöden är inte oberoende mellan år! Extremer förekommer ofta i kluster! Mellersta och södra norrland! Kontinuitet men mätserier ofta ofullständiga! Vi tvingas interpolera för att kunna extrapolera = stora osäkerheter! Även flöden som uppträder sällan ska korrelera! Extremer anses vara avvikare och lyfts ofta ut för bättre anpassning!

Multifraktaler: Första stegen liknar klassisk frekvensanalys men data bryts ned i delar där flöden med korta och långa återkomsttider (dammsäkerhet) uppträder på olika skalor enligt en kaskadmodell De statistiska verktygen består av ett flertal grafiska metoder där Log-Log grafer på upplösning (λ) och statistiskt moment används för att bestämma kritisk tröskel och sannolikhet Multifraktala parametrar - C- codimension visar seriens heterogenitet - Hurst exponent H hur trenden bevaras genom serien - Multifraktal parametern α variabiliteten av olika regimer i serien MF parametrarna universala - speglar en bakomliggande fysik hos de hydrologiska processerna Den statistiska fördelningen med MF ligger närmare Frechet (fet svans)

Resultat: Urval och upprättande av databas med 16 000 vattenföringsstationer i US&C Hälften av vattendragen har snösmältningsregim Kontinuitet: 20 år 9 år dagliga data Moderata årstidsvariationer även stora variationer Dagliga data + Årshögsta dygnsmedel MF parametrar togs fram för samtliga stationer! Ett verktyg för frekvensanalys (MFFA) validerades med urval: moderata årstidsvariationer, 10% längsta serierna och välkända vattendrag

Kenogami, Québec: Hydro-Québec äger 2 dammar i Lac St- Jean regionen reglerad tidigt 1900-tal Sommar-höst flöden dimensionerande Dammbrott i båda dammarna 1996 Klassisk frekvensanalys före 1996 ger Q 1996 en återkomsttid på 100 000 år! Flöden av denna storleksordning analyserades inte innan det inträffade! När analysen görs om med 1996 års flöde blir T= 10 000 (LN3) Frekvensanalys (MFFA) ger vid en preliminär analys Q 1996 T= 1 000

Carson river, Nevada: Källflöden i Sierra Nevada och de nedre partierna går genom öknen Mätserie 90 års dagliga data från nedre delen. Vinter-vår-flöden dimensionerande USGS utförde en geologisk undersökning där nivån på en historisk översvämning var tydlig Stabila geologiska förhållandena och mycket väl definierad bestämmande sektion Den historiska översvämningen fastställdes av geologerna till att ha inträffat för ca 16 000 år sedan En preliminär analys med MFFA ger det historiska flödet en återkomsttid på 15 000 år

Bow river, Calgary: Dammar byggdes tidigt 1900-tal Visar två tydliga trender före och efter 1933 Markanvändning eller regleringar förklarar ofta sådana trender- men inte här! MF-analys utfördes för perioden till 1933 samt efter 1933 Resultatet med MF blev detsamma! Återstår externa förklaringarklimatförändringar?

Kommentarer: Kenogami och Carson river inte representativa. I andra vattendrag där gruppen har god kännedom var skillnaden mellan klassisk frekvensanalys och preliminär MFFA inte stor. Statistikernas specialprogramvara gjorde det först svårt för hydrologerna att testa själva. En Excel-version finns nu. Regionalisering av MF-parametrar kräver god kännedom om analysens känslighet för hydrologiska nyckelparametrar i avrinningsområdena Stora avrinningsområden låg sannolikhet för extremer. Men med mindre områden ökar sannolikheten. Drivgods. Regional MF-parameterisering kan identifiera riskområden. Förebyggande åtgärder.

Kommande aktiviteter: Analysen för vattendrag med uttalad snösmältningsregim ska utvecklas Ett delprojekt analyserar extrem nederbörd parallellt där aktiviteterna stöder varandra Analysens känslighet för avrinningsområdets distribution av hydrologiska nyckelparametrar (urval) ska undersökas Inom- och mellan-årig variabilitet undersöks ytterligare Verktyg för ett regionalt riskindex baserat på multifraktala parametrar tas fram Riskkartor för hela databasen kommer att valideras Projektet löper fram till dec-2007

Kaffepaus?