Vem utnyttjar vårdnadsbidrag?

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsats fortsättningskurs D Höstterminen 2006 Vem utnyttjar vårdnadsbidrag? En studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994 Författare: Marit Widman Handledare: Eva Mörk

Sammanfattning Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor. Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras. Nyckelord: vårdnadsbidrag, barnomsorg, jämställdhet, arbetsmarknad, linjär sannolikhetsmodell. 2

Innehållsförteckning 1. INLEDNING 4 1.1 Syfte och frågeställning 4 1.2 Disposition 5 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE STUDIER 6 2.1 Vårdnadsbidraget då och nu 6 2.2 Svensk familjepolitik 9 2.3 Tidigare empirisk evidens 11 3. TEORI OCH HYPOTESER 13 3.1 Familjemodeller och arbetsutbud 13 3.1.1 Familjemodeller 13 3.1.2. Arbetsutbud 15 3.2 Hypoteser 16 4. DATA OCH METOD 21 4.1 Urval 21 4.2 Variabler 22 4.3 Empirisk modell 25 5. RESULTAT 27 5.1 Resultat av regressionerna 27 5.2 Diskussion av resultaten 34 7. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 37 Referenser 40 Appendix 1 42 Appendix 2 45 Appendix 3. 46 Appendix 4. 47 3

1. Inledning Sverige har en i ett internationellt perspektiv väldigt hög andel yrkesarbetande kvinnor. Den allmänna förklaringen till detta är en familjepolitik som innefattar en väl utbyggd offentlig barnomsorg och en inkomstbaserad föräldraförsäkring, vilket underlättat för kvinnor att yrkesarbeta. Även särbeskattningen har bidragit till att den så kallade tvåförsörjarmodellen är dominerande. Sveriges nya borgerliga regering har uttalat en önskan om att införa ett vårdnadsbidrag till föräldrar till barn i åldrarna ett till tre år. Under valrörelsen år 2006 fördes en intensiv debatt kring vårdnadsbidragets jämställdhetspolitiska konsekvenser och ambitioner. Enligt Allians för Sverige 1 skapar vårdnadsbidraget ökad valfrihet för småbarnsföräldrar. Motståndarna hävdar att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla som kommer att cementera traditionella könsroller och motverka en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Så vad kommer att hända? Vem kommer egentligen att ta ut vårdnadsbidraget och vilka konsekvenser kommer detta att få för jämställdheten på arbetsmarknaden och i hemmet? En ledtråd kan vi få från situationen 1994 då det under ett halvår fanns ett vårdnadsbidrag i Sverige. Det finns dock ytterst begränsat med studier från denna period. För mig är det därför en lämplig utgångspunkt att undersöka uttaget av vårdnadsbidraget 1994. Jag kommer att avgränsa studien till att omfatta uttaget av vårdnadsbidraget med avseende på ett antal faktorer som kommer att väljas ut mot bakgrund av arbetsutbudsteori och närliggande studier. Då det som sagt råder brist på svenska studier av vårdnadsbidraget anser jag att det är viktigt att fokusera på just uttaget och lämna de eventuella konsekvenserna därhän. Ytterligare stöd för denna avgränsning ges av det faktum att vårdnadsbidraget endast var ikraft under sex månader. Med utgångspunkt i de resultat jag får kommer jag att diskutera det förväntade utfallet och möjliga konsekvenser vid ett återinförande av vårdnadsbidraget. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som bestämmer huruvida föräldrar tar ut vårdnadsbidrag eller ej, genom att sätta upp hypoteser för de möjliga påverkansfaktorerna och testa dessa empiriskt. Utifrån detta kommer jag sedan att diskutera ett möjligt scenario vid ett återinförande av vårdnadsbidraget. 1 Alliansen bildades inför valrörelsen och består av Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet, Centerpartiet samt Kristdemokraterna. Dessa partier bildade efter valsegern regering. 4

1.2 Disposition Inledningsvis kommer jag att redogöra för vårdnadsbidragets utformning 1994 och Allians för Sveriges förslag till vårdnadsbidrag. För att skapa en bild av den familjepolitiska situationen kommer jag i påföljande avsnitt, Svensk familjepolitik, att kortfattat presentera föräldraförsäkring och barnomsorg. Föräldraförsäkringen, eller föräldrapenningen, är den försäkring som gör det möjligt för föräldrarna att stanna hemma med barnet under dess första levnadsår. Uttaget av denna kan tänkas spegla värderingar kring ansvaret för barn. Troligtvis kan samma mekanismer till viss del styra beslutet om att ta ut vårdnadsbidrag. Då vårdnadsbidraget är att betrakta som ett alternativ till andra former av barnomsorg är det även relevant att behandla föräldrars inställning till barnomsorg och i vilken omfattning barnomsorgen nyttjas. Det handlar om att väga kostnader mot vinster förknippade med att arbeta och nyttja kommunal barnomsorg, och att stanna hemma och nyttja vårdnadsbidrag. Dessa aspekter samt fakta kring uttaget av föräldraförsäkringen kommer att behandlas i nästföljande avsnitt, Tidigare empirisk evidens. Där kommer även en genomgång göras av studier från Finland och Norge. Dessa länder har liksom Sverige anammat en välfärdmodell, som brukar benämnas den nordiska välfärdsmodellen, där den offentliga sektorn tagit över en stor del ansvaret för vård och omsorg av barn och gamla, och det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet är högt. Vårdnadsbidrag liknande det svenska har införts i både Finland och Norge och erfarenheter från dessa länder är därför intressanta att ta i beaktande när jag ska skapa en bild av vilka faktorer som kan påverka uttaget av vårdnadsbidraget. Givetvis finns skillnader mellan länderna som gör det svårt att dra säkra slutsatser om utfallet i Sverige endast utifrån erfarenheter därifrån, men det ger ändå en fingervisning om vilka faktorer som är relevanta att uppmärksamma. De studier jag valt att ta upp är gjorda av inom området väletablerade forskare. I nästkommande avsnitt, Teori och hypoteser, kommer jag inledningsvis att redogöra för olika beslutsmodeller för familjer i syfte att ge en bild av hur processen kan gå till när familjen ska besluta om barntillsyn och det därtill relaterade arbetsutbudet. Därefter presenteras nationalekonomisk teori kring arbetsutbud och de ställningstaganden som familjen och dess enskilda medlemmar gör. Denna teori är relevant då den behandlar både ekonomiska och i viss mån icke-ekonomiska incitament för familjemedlemmarna. Utifrån familjemodellen och arbetsutbudsmodellen samt erfarenheter från de studier som refererats till tidigare kommer jag att formulera hypoteser kring de olika faktorer som kan antas påverka uttaget av 5

vårdnadsbidrag. I avsnittet Data och metod redogörs för datamaterialet, som är hämtat ur SCB:s longitudinella individdatabas LINDA. Därefter beskrivs den sannolikhetsmodell som kommer att användas i regressionerna. I nästföljande avsnitt presenteras resultaten från regressionerna varpå resultaten analyseras. Avslutningsvis dras ett antal slutsatser och ett framtida scenario diskuteras. 2. Bakgrund och tidigare studier 2.1 Vårdnadsbidraget då och nu Vårdnadsbidrag har diskuterats i svensk politik sedan 1960-talet. Socialdemokratiska Arbetarpartiet fattade på partikongressen 1964 ett principbeslut om att ett vårdnadsbidrag för små barn borde införas (Hinnfors 1992 s. 5). Socialdemokratiska riksdagsledamoten, tillika Kvinnoförbundets ordförande, Lisa Mattsson motionerade i riksdagen om införandet av ett vårdnadsbidrag med motiveringen att det var ett jämlikhetsskapande instrument som skulle garantera större valfrihet för unga familjer att antingen yrkesarbeta eller stanna hemma under barnets första år. Bidraget skulle utformas som ett slags moderskapslön för att ge hemmafruar större ekonomisk självständighet (Hinnfors 1992 s. 110). Högerpartiet, som senare blev Moderata Samlingspartiet, var vid denna tid motståndare till vårdnadsbidrag då man ( ) anser det principiellt motbjudande att den naturliga funktion som föräldrauppgiften innebär skulle betalas av staten. (Familjepolitiska programmet Familjen i blickpunkten 1963, utdrag ur Hinnfors 1992 s. 100). Man menade att det var varje familjs skyldighet att själva ordna med sin försörjning. Några år senare bytte dock partiet åsikt i frågan och anslöt sig till Centerpartiets ståndpunkt att en hemmafrulön borde införas. Argumenten för vårdnadsbidrag handlade delvis om rättvisa i så måtto att de som inte utnyttjade den offentligt subventionerade barnomsorgen, utan tog hand om barnen i det egna hemmet, också skulle få del av samhällets resurser. Vidare argumenterade förespråkarna för ökad valfrihet för kvinnor att antingen yrkesarbeta eller stanna hemma och ta hand om sina barn. Möjligheten att män skulle kunna stanna hemma med barn berördes ej (Hinnfors 1992 s. 176). Socialdemokraterna å sin sida övergav i slutet av 1960-talet idén om vårdnadsbidrag som de menade skulle försvåra för kvinnor på arbetsmarknaden. Istället förespråkades en tvåförsörjarmodell där både mannen och kvinnan förvärvsarbetar och barntillsynen 6

tillhandahålls genom en väl utbyggd offentlig barnomsorg. Detta skulle möjliggöra för såväl fäder som mödrar att kombinera yrkesarbete med barn (Hinnfors 1992 s. 168). Den borgerliga koalition som tog över regeringsmakten 1976 2 fortsatte att föra familjepolitik i samma anda. Trots att vårdnadsbidrag i någon form stöddes i alla tre regeringspartiers partiprogram drevs det, på grund av oenighet om finansieringen av reformen, inte igenom (Hinnfors 1992 s. 161-162). Det var först vid nästa borgerliga regering som tillträdde 1991 3 som vårdnadsbidraget hade en reell chans att införas. Det rådde dock ingen enighet i regeringen och det dröjde ända till 1994 innan vårdnadsbidraget röstades igenom. Drivande i införandet var det nytillkomna Kristdemokratiska samhällspartiet, som hade mer traditionella familjevärderingar än övriga riksdagspartier, och Centerpartiet som sedan länge förespråkat ett vårdnadsbidrag. Det främsta argumentet var att öka föräldrars möjlighet att välja mellan hur deras barn skulle tas om hand (Bergqvist 2001 s. 25). Ett annat motiv var att kompensera de föräldrar som inte utnyttjade den offentligt subventionerade barnomsorgen (SOU 2005:73 s. 112). Den första juli 1994 trädde Lag (1994:553) om vårdnadsbidrag ikraft. Vårdnadsbidraget finansierades med statliga medel och handlades av lokala försäkringskassor. Bidraget kunde uppbäras för vård av barn från det att barnet fyllt ett år till och med den månad då barnet fyllde tre, under förutsättning att barnet inte hade plats inom den kommunala barnomsorgen eller enskild barnomsorg som fick kommunalt stöd. Det var dock möjligt att nyttja sådan barnomsorg på deltid och för resten av tiden erhålla vårdnadsbidrag. Det maximala beloppet var 2000 beskattade kronor per barn och månad. Om platsen avsåg högst 15 timmar per vecka fanns möjlighet att få 1350 kronor i månaden; mellan 16 och 30 timmar gav 700 kronor i månaden och om man hade sitt barn i kommunal barnomsorg mer än 30 timmar per vecka hade man inte rätt att få vårdnadsbidrag (Lag (1994:553) om Vårdnadsbidrag 5 ). Vårdnadsbidraget kunde användas till att betala annan barnomsorg än den kommunalt subventionerade, eller för den som valde att avstå från förvärvsarbete för att själv vårda sitt barn. I enlighet med argumentationen vid införandet om att föräldrar skulle få möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn kan man dock anta att det främst var riktat till den senare gruppen (Socialutskottets betänkande 1993/94:SOU25). 2 Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Centerpartiet 3 En koalition bestående av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet. 7

Rätt att erhålla vårdnadsbidrag för ett barn hade den som uppbar det allmänna barnbidraget, vilket vid gemensam vårdnad var modern om inget annat anmälts (Lag (1947:529) om allmänna barnbidrag 4 ). Vårdnadsbidraget utbetalades således automatiskt till modern om inte föräldrarna angav att det skulle betalas ut till fadern vid anmälan till Försäkringskassan. Vidare gällde att man måste vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige sedan minst sex månader för att vara berättigad till vårdnadsbidraget (Lag (1994:553) om vårdnadsbidrag 3 ). Efter valet i september 1994 tillträdde en socialdemokratisk regering som genomdrev ett avskaffande av vårdnadsbidraget, vilket genomfördes den första januari 1995. Enligt kommunallagens förbud mot utbetalning av ersättning till enskild kan föräldrar sedan dess inte få ersättning för att själva vårda sina barn (Kommunallagen (1991:900) kap. 1 8). Debatten om vårdnadsbidraget har dock fortsatt och ett antal kommuner, däribland Nacka, har infört vårdnadsbidrag, vilket dock förklarades vara olagligt i Länsrätten (Esbjörnsson 2006). Vårdnadsbidraget blev i valrörelsen 2006 återigen en het fråga då den borgerliga koalitionen, Allians för Sverige, hade ett återinförande av vårdnadsbidraget i sitt valmanifest (Allians för Sverige 2006 s. 2). Det som förs fram som främsta argumentet i valmanifestet är att öka valfriheten för föräldrar med små barn och göra det möjligt för dessa att tillbringa mer tid med sina barn. I valmanifestet anges att det i vissa av Sveriges kommuner inte finns tillgång till alternativ barnomsorg, varför ett vårdnadsbidrag skulle bidra till ökad valfrihet för familjer i även dessa delar av landet. Vidare poängteras vikten av att vårdnadsbidraget utformas så att det inte medför en hård styrning av familjers val och framförallt inte utgör ett ekonomiskt hinder för att arbeta, utan det ska tvärtom vara möjligt att kombinera vårdnadsbidrag med förvärvsarbete. Då vårdnadsbidraget inte kommer att finansieras med höjda avgifter i barnomsorgen påstår man att den kommunala barnomsorgen inte kommer att drabbas. I kombination med införandet av barnomsorgspeng, pedagogisk förskola och jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen hävdas att valfriheten för föräldrar kommer att öka och jämställdheten förbättras (Allians för Sverige 2006 s. 9). Motståndare till ett införande av vårdnadsbidrag är bland annat Socialdemokratiska arbetarpartiet och Vänsterpartiet som i valrörelsen hävdade att vårdnadsbidraget skulle innebära minskad reell valfrihet och försämrad jämställdhet. Begreppet kvinnofälla har ofta förekommit i betydelsen att kvinnor tvingas välja att ansvara för barn och hem istället för att förvärvsarbeta. En rad forskare inom sociologi och statskunskap hänvisar på DN debatt (Larsson et al. 2006) till forskning från Finland och menar att införandet av ett 8

vårdnadsbidrag kommer att medföra en återgång till gamla tiders könsroller med en manlig familjeförsörjare och en ekonomiskt osjälvständig hemmafru. Detta skulle enligt författarna vara negativt för kvinnors situation på arbetsmarknaden och leda till mindre tid tillsammans med barnen för papporna, i motsättning till ambitionen om mer tid (Larsson et al. 2006). I och med den borgerliga valsegern är det högst sannolikt att ett vårdnadsbidrag kommer att införas på nytt. Förslaget liknar i stora drag vårdnadsbidraget anno 1994. Den främsta skillnaden är att staten inte längre skulle vara huvudman utan kommunerna. I en rapport från Kristdemokraterna hävdas att majoriteten av Sveriges kommuner kommer att införa vårdnadsbidrag om det blir möjligt (Kristdemokraterna 2006 s. 8). Den nya lagen skulle innebära att kommuner i den mån de önskar får möjlighet att införa ett vårdnadsbidrag. Berättigade till bidraget är föräldrar till barn mellan ett och tre år som inte har en plats i offentligt subventionerad barnomsorg. Den maximala summan som kan erhållas per barn och månad är 3000 kr skattefritt eller 4000 kronor före skatt. Det kommer också att vara möjligt att utnyttja bidraget på deltid och ha barnen i kommunal barnomsorg resten av tiden (Allians för Sverige 2006 s. 10). 2.2 Svensk familjepolitik I detta avsnitt behandlas två familjepolitiska institutioner av intresse för min undersökning: föräldraförsäkringen och den kommunala barnomsorgen. Vårdnadsbidraget är att betrakta som ett alternativ till kommunal barnomsorg varför jag kommer att behandla den kommunala barnomsorgens utbyggnad. Först kommer jag dock att beskriva föräldraförsäkringen kortfattat då denna bidrar till förståelse kring de mekanismer som kan tänkas styra uttaget av vårdnadsbidrag. Sverige har en i ett internationellt perspektiv mycket generös föräldraförsäkring. Moderskapspenningen omvandlades 1974 till en könsneutral föräldraförsäkring som är möjlig för såväl modern som fadern att utnyttja. För att vara berättigad till föräldrapenning måste man ha varit inskriven i Försäkringskassan under minst 240 dagar och bosatt i Sverige. Föräldraförsäkringen konstruerades för att främja kvinnors förvärvsarbete och är skattepliktig och pensionsgrundande. Beloppet bygger på den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, så att ens inkomst innan barnets födelse är det som avgör ersättningen under föräldraledigheten. Detta har medfört att svenska kvinnor i regel yrkesarbetar innan de skaffar barn. Man måste ha tjänat mer än 60 kronor per dag i minst 240 dagar innan barnet föds för att få ersättning enligt SGI (Försäkringskassan 2006). 1994 utgick 90 % av inkomsten upp till ett tak om 7,5 9

prisbasbelopp 4 i 360 dagar samt 90 garantidagar med en lägre fast ersättning. Garantidagarna slopades dock när vårdnadsbidraget infördes. De som inte har förvärvsarbetat får ut en lägstanivå. Man har under barnets första 18 månader rätt till tjänstledighet så att man genom att sprida ut uttaget av föräldrapenningen kan förlänga föräldraledigheten. Denna rätt till ledighet förlängdes till tre år under den tid vårdnadsbidraget fanns. Fortfarande gällde att man kunde ta ut föräldrapenning fram till att barnet var åtta år (SOU 2005:73 s. 111-112). När vårdnadsbidraget avskaffades 1995 gjordes vissa förändringar i föräldraförsäkringen. Bland annat reserverades 30 dagar för vardera föräldern, det som populärt kallas pappamånaden. Sedan 2002 är 60 dagar reserverade för respektive förälder. Ersättningsnivån är 80 % av SGI i 390 dagar och det finns återigen 90 garantidagar, vilka numera kallas lägstanivådagar (SOU 2005:73 s. 114). När föräldraledigheten är slut väljer majoriteten av de svenska föräldrarna att sätta sitt barn i kommunal barnomsorg. 1993 var andelen 73 % och 1999 hade andelen ökat till 80 % av barnen mellan ett och fem år (Duvander 2006 s. 10). Den offentliga barnomsorgen började byggas ut ordentligt på 1970-talet och de stora barnkullarna i slutet av 1980-talet föranledde att antalet platser i barnomsorgen ökade rekordartat 1994-1996 (Ds 1999:53 s 31-32). Trots den kraftiga utbyggnaden saknades det enligt Barnomsorgsundersökningen 1994 ännu 62 000 platser i kommunal barnomsorg mot vad föräldrarna efterfrågade (SCB 1994a s. 6). Det finns olika former av offentligt subventionerad barnomsorg: kommunala daghem, som är den vanligaste formen; familjedaghem ( dagmamma ) och föräldra- eller personalkooperativ (SCB 1994a s. 2). I början av 1990-talet var det i många kommuner långa köer till barnomsorgen. I majoriteten av kommunerna miste barnet sin förskoleplats om en förälder blev arbetslös eller om föräldrarna tog ut föräldraledighet för ett yngre syskon. Kommunernas ansvar för barnomsorgen skärptes i och med den nya lagstiftning som kom 1995. Lagstiftningen innebar att alla föräldrar som behövde det, på grund av förvärvsarbete eller studier, fick rätt till en plats i kommunal barnomsorg utan oskäligt dröjsmål. År 2001 utökades rätten till att omfatta även arbetslösa föräldrar och ett år senare fick också föräldralediga rätt till barnomsorg. Då avgifterna varierade kraftigt mellan kommuner och en hög avgift kan avskräcka föräldrar från att utnyttja barnomsorgen, infördes år 2002 den så kallade maxtaxan, som anger den högsta 4 Ett prisbasbelopp var år 1994 35 200 kronor. 10

avgift som får tas ut för barnomsorg (Mörk et al. 2006 s. 8). Även köerna till barnomsorgen har minskat sedan 1994. I en undersökning från Skolverket 2001 anges att efterfrågan på plats i den kommunala barnomsorgen var i stort sett täckt, nyefterfrågan var endast 4 % (Skolverket 2001 s. 41). 2.3 Tidigare empirisk evidens I detta avsnitt kommer jag att presentera olika former av empirisk evidens. Först redovisas fakta kring uttaget av föräldraförsäkringen och användandet av den kommunala barnomsorgen med avseende på föräldrarnas kön, utbildningsnivå, inkomst och situation på arbetsmarknaden. Jag kommer även att beskriva hur föräldrars inställning till att använda kommunal barnomsorg kan tänkas påverka uttaget av vårdnadsbidrag. Därefter kommer jag att redogöra för vårdnadsbidragets uttag, och i viss mån för dess konsekvenser, i Finland och Norge. Föräldraförsäkringen tas ut av i princip samtliga familjer i Sverige. De flesta utnyttjar större delen av försäkringen och sprider gärna ut den på längre tid än de 12 månaderna som ger heltidsförsäkring. För nästan alla barn var föräldraledigheten år 2004 mellan 12 och 19 månader. 12 % av barnen var hemma mindre än ett år (SOU 2005:73 s. 143). Även om männens andel av uttaget ökat sedan föräldraförsäkringen infördes 1974 är det fortfarande kvinnorna som tar ut den absolut största delen av föräldrapenningen. 1994 var männens andel 11,4 % och 2005 var andelen 19,5 % (SOU 2005:73 s. 144). 80 % av männen tar dock ut åtminstone några dagars föräldraledighet, varav den största delen när barnen är 12-15 månader (SOU 2003:36 s. 17 ff.). Män med en svag förankring på arbetsmarknaden tar mer sällan ut föräldraförsäkring (Batljan et al. 2004 s. 5). Enligt en studie från slutet av 1980-talet mötte en fjärdedel av fäderna som ville ta ut föräldraförsäkring hinder på sin arbetsplats (SOU 2003:36 s. 44). Sannolikheten för att en man ska ta ut en större del av föräldraförsäkringen ökar om han arbetar inom offentlig sektor och/eller har högskoleutbildning. Mannens uttag ökar även med kvinnans inkomst och utbildning. (SOU 2003:38 s. 44). Vårdnadsbidraget är som sagt att betrakta som ett alternativ till kommunal barnomsorg. Vid vilken ålder barn börjar i förskola ( dagis ), och hur denna ålder förhåller sig till den av föräldrar önskade åldern för start i förskola, ger en ledtråd om vilket genomslag vårdnadsbidraget bör ha fått. Om den önskade starten infaller senare än den faktiska tidpunkten bör vårdnadsbidraget ha utnyttjats för att jämka dessa tidpunkter. En undersökning av attityderna och användandet av barnomsorg 1993 visar att många föräldrar skulle vilja att 11

deras barn fick börja i förskola vid 2 års ålder medan den genomsnittliga starten var när barnet var ca 1,5 år. Det omvända förhållandet finns dock också, då föräldrar inte fått någon plats i den kommunala barnomsorgen när de önskat (Duvander 2006 s. 13). Vid vilken ålder barn börjar i förskola beror i stor utsträckning på föräldrarnas arbetssituation. Om föräldrarna har en låg inkomst börjar barnen senare i förskola. Moderns andel av den totala familjeinkomsten visade sig i Duvanders studie vara av stor betydelse såtillvida att om modern stod för en låg andel av hushållsinkomsten hade barnet en senare start i förskola. Föräldrarnas utbildningsnivå hade däremot, enligt studien ingen större betydelse (Duvander 2006 s. 18 ). Alla föräldrar utnyttjar dock inte den kommunala barnomsorgen utan använder alternativa lösningar, som exempelvis att anlita en barnflicka eller att själva stanna hemma och ta hand om sina barn. De senare skulle med ett vårdnadsbidrag kompenseras för sitt hemarbete. I en rad europeiska länder har vårdnadsbidrag införts, däribland i Tyskland och Österrike där kvinnors förvärvsfrekvens är förhållandevis låg och en traditionell bild av arbetsfördelning inom familjen ofta är rådande. Där har vårdnadsbidraget motiverats med att hemmafruarnas obetalda arbete bör uppvärderas. I Norge och Finland, som liksom Sverige har anammat den så kallade nordiska välfärdsmodellen, har vårdnadsbidraget införts som ett led i att öka valfriheten för familjer med små barn (Hiilamo & Kangas 2006 s. 3). I Finland fick alla barn rätt till en plats i kommunal barnomsorg i början av 1980-talet vilket föranledde en efterfrågan på platser som vida överskred utbudet. För att kompensera de föräldrar vars barn inte fick plats infördes lagen om vårdnadsbidrag 1985. Först 1990 började den dock gälla alla familjer med barn upp till tre år (Junttila 2006). Finska föräldrar måste välja mellan en plats i kommunal barnomsorg och ett vårdnadsbidrag, som antingen kan utnyttjas av föräldrarna själva eller användas till att betala privat barnomsorg. År 2000 var 95 % av mottagarna av vårdnadsbidraget kvinnor. Det finska vårdnadsbidraget har varierat i storlek över åren. Under den värsta lågkonjunkturen i början av 1990-talet ökade vårdnadsbidraget från att utgöra ca 40 % till 60 % av den genomsnittliga nettolönen för kvinnor, vilket var högre än grundläggande arbetslöshetsstöd. Senare sjönk det till att utgöra 20-30 % av kvinnors genomsnittliga nettolön och var år 2005 252 euro (Haataja & Nyberg 2005 s. 203). Studier har visat att om vårdnadsbidraget höjs så ökar andelen mödrar som tar hand om barnet i hemmet. 78 % av mödrarna valde att ta ut vårdnadsbidrag direkt efter en period med föräldraledighet (det vill säga när barnet är ca tio månader) Den grupp som i störst utsträckning tar ut vårdnadsbidraget är unga lågutbildade kvinnor med en svag position på arbetsmarknaden (Haataja & Nyberg 2005 s. 203). 12

En rad forskare, däribland Nyberg och Lammi-Taskula, menar att vårdnadsbidraget i Finland blivit en kvinnofälla som under de 15 år det funnits har lett till att kvinnor har fått en svårare situation på arbetsmarknaden med lägre löner och sämre tillgång till fasta jobb. Bidraget är så lågt, menar dessa forskare, att kvinnor som stannar hemma blir beroende av sin mans lön. Vidare har det medfört mer traditionella familjevärderingar där kvinnan tar hand om barnen och mannen agerar familjeförsörjare (Junttila 2006). Även i Norge finns sedan 1998 en lag som ger föräldrar till ett- och tvååringar möjlighet att få ett vårdnadsbidrag. Bidraget uppgår till 3000 NOK per månad skattefritt. Det finns inget krav på att stanna hemma utan det är även möjligt att utnyttja bidraget på deltid, 80, 60, 40 eller 20 % av tiden och resten av tiden använda kommunal barnomsorg. Över 80 % av ett- och tvååringarna hade 1999 föräldrar som tog ut vårdnadsbidraget, varav endast 5 % var män (Rønsen 2001 s. 8). Männens arbetsutbud har inte påverkats av vårdnadsbidraget. I hushåll som mottar vårdnadsbidrag har däremot mödrarna lägre arbetsutbud än kvinnor i andra hushåll. Främst handlar det om att kvinnorna går ner i arbetstid och börjar arbeta deltid, inte att de helt lämnar arbetsmarknaden. Mödrar med utbildning inom vård eller pedagogik samt de som arbetade inom offentlig sektor, tog ut vårdnadsbidraget i högre utsträckning än andra grupper (Rønsen 2001 s. 12). Enligt en studie av Rønsen från 1995 deltar kvinnor i samboförhållanden i högre utsträckning i arbetslivet än gifta kvinnor och skulle därmed vara mindre benägna att utnyttja vårdnadsbidrag. Kvinnor med utländsk bakgrund visade sig en tid efter införandet av vårdnadsbidraget vara överrepresenterade i uttaget (Rønsen 2001 s. 18). 3. Teori och hypoteser Jag har ovan redogjort för hur familjer agerar i praktiken. Men vad är det som ligger bakom besluten? I följande avsnitt presenteras modeller för familjers beslutsfattande och arbetsutbud och därefter hypoteser om de faktorer som påverkar uttaget av vårdnadsbidrag. 3.1 Familjemodeller och arbetsutbud 3.1.1 Familjemodeller Det finns olika teorier kring hur beslutsprocessen går till inom familjen. Beslut kring hur barntillsynen ska ordnas och det därtill relaterade arbetsutbudet är ett exempel på ett val familjer ställs inför. Olika modeller förklarar processen med olika incitament för individen. I Beckers modell för familjens allokering av tid mellan hushållet och arbetsmarknaden 13

betraktas familjen som en enhet där medlemmarna inte har inbördes skilda preferenser. Det som är bäst för familjen förmodas också vara bäst för de enskilda familjemedlemmarna. Besluten fattas gemensamt och individerna fördelar sin tid i enlighet med principen om komparativa fördelar. Enligt denna teori som utvecklades på 1970-talet är mannen (familjen förutsätts bestå av mamma, pappa, barn) mer produktiv på arbetsmarknaden och har därför en komparativ fördel där medan kvinnan är mer produktiv när det gäller hushållsarbete (SOU 1997:138 s. 58 ff.). Beckermodellen ger en grund för att förstå beslut inom familjen, eftersom det är troligt att det råder en viss konsensus just i beslut kring barnomsorg då barnens välfärd är något viktigt för familjer. Det finns emellertid uppenbara svagheter med Beckermodellen, inte minst i en svensk kontext där kvinnor deltar i arbetslivet i nästan lika stor utsträckning som män. För det första tas ingen hänsyn till att familjemedlemmarna kan ha olika preferenser. Inte heller beaktas i vilken omfattning de olika familjemedlemmarna bidrar till familjeinkomsten. En alternativ bild av beslutsprocessen ges av de olika spelteoretiska modeller som uppkommit som en reaktion på synen att familjen agerar som en enhet, däribland de två modeller som kommer att behandlas i det följande (SOU 1997:138, s. 68 ff.). För det första den så kallade förhandlingsmodellen där familjemedlemmarnas preferenser är kända och en kollektiv nyttighet, i detta fall barn 5, antas förekomma i familjen. Resultatet av förhandlingen inom familjen blir en fördelning av tid och marknadsvaror som gör att nyttan av att leva i en familj blir större än nyttan av att leva ensam. Komparativa fördelar antas styra tidsallokeringen mellan hushåll och marknad, men då hänsyn tas till arbetsfördelningen inom familjen och därmed även framtida möjligheter och produktivitet på arbetsmarknaden, kommer modellen troligtvis att förutsäga en lägre grad av specialisering inom familjen än Becker-modellen (SOU 1997:138 s. 68-71). Föreställningen att giltiga kontrakt kan upprättas mellan familjemedlemmarna är en svaghet med både Becker- och förhandlingsmodellen. En strategisk modell kan vara lämpligare, där individerna inte antas ha ett gemensamt mål utan agerar strategiskt på så sätt att ingen vinner på att ändra sina handlingar. Den enskilde familjemedlemmen beslutar i denna modell hur hans eller hennes tid bäst fördelas givet ett antagande om hur den andra familjemedlemmen kommer att fördela sin tid. Det finns ett free-rider problem i modellen som innebär att det finns incitament att smita från investeringar i den familjespecifika kollektiva nyttigheten. 5 Det vill säga den ena förälderns glädje av barnet förminskar inte den andra förälderns glädje av samma barn. 14

Modellen har givit nya insikter om hur familjepolitiken kan påverka familjens beslut (SOU 1997:138 s. 68-71). Den viktigaste skillnaden mellan ovanstående tre modeller är om man ser familjen som en enhet där hela familjen antas ha samma preferenser, eller om man ser familjemedlemmarna som enskilda individer med olika preferenser. Om ens yrkesliv inte är viktigt för en, utan mest ses som en nödvändighet för försörjningen, är det mer troligt att man tänker på familjen som en enhet och delar upp marknadsarbete och hemarbete efter komparativa fördelar. Den som tjänar mest har en komparativ fördel på arbetsmarknaden, vilket i enlighet med Beckermodellen innebär att kvinnan som generellt har lägre lön stannar hemma medan mannen agerar familjeförsörjare. Förhandlingsmodellen är i linje med detta mer tillämpbar när det gäller exempelvis högskoleutbildade föräldrar där båda ofta har en karriär att ta hänsyn till utanför familjen. Förekomsten av kontrakt kan i denna kontext förenklat tolkas som förekomsten av äktenskap. Den strategiska modellen skulle i så fall främst gälla föräldrar som lever i samboförhållande. Jag har redogjort för dessa tre modeller för att skapa en bild av beslutsprocessen i familjer. Det är dock svårt att tillämpa en enskild modell i fallet med beslut om vårdnadsbidrag, utan det är snarare troligt att det i olika familjer går att förstå beslutsprocessen på olika sätt utifrån de värderingar som råder kring barn och arbetsfördelning i hemmet. 3.1.2. Arbetsutbud När det gäller arbetsutbud har individen två olika beslut att fatta. För det första om individen över huvud taget ska delta i arbetskraften. Givet att individen beslutar sig för att delta i arbetskraften gäller det andra beslutet hur mycket individen ska arbeta. Det första beslutet fattas utifrån individens reservationslön som är den lägsta lön vid vilken individen är villig att arbeta. Det andra beslutet fattas utifrån en avvägning mellan att arbeta mer och med inkomsten kunna konsumera mer eller att inte arbeta och åtnjuta mer fritid (Mörk et al. 2006 s. 4-5). Uttryckt i ekonomiska termer bestäms arbetsutbudet genom maximering av en kombination av konsumtionsvaror och fritid givet en budget- och tidsrestriktion. Preferenserna för konsumtion och fritid ser olika ut för olika individer. För småbarnsföräldrar är det dock ett rimligt antagande att fritid, eller rättare sagt tid med barnet, värderas högt. Då vissa konsumtionsvaror kan produceras i hemmet finns ett val mellan att köpa varor på marknaden och att producera dem i hemmet. Barnomsorg är en sådan vara vars kvalitet dessutom är viktig för föräldrarna (Björklund et al. 2000 s. 23-25). 15

Den viktigaste komponenten i arbetsutbudsbeslutet är inkomsten. Denna beror av lönen (för att minska komplexiteten antas lönen vara netto) och arbetstiden. Generellt gäller att om lönen förändras kommer två olika effekter att påverka arbetsutbudet. För det första en substitutionseffekt som innebär att relativpriset på fritid blir högre, vilket gör att man väljer att arbeta mer och köpa mer konsumtionsvaror som blir relativt sett billigare. För det andra en inkomsteffekt som kan medföra en nedgång i arbetstid i och med att man kan behålla samma nivå av konsumtionsvaror och få mer fritid (Björklund et al. 2000 s. 31). Kvinnors arbetsutbud påverkas enligt empiriska studier kraftigare av förändringar i lön och skatt (Björklund et al. 2000 s. 67). Budgetrestriktionen påverkas dessutom av arbetsfri inkomst och kostnader förknippade med att arbeta, där den viktigaste i detta sammanhang är barnomsorgskostnader. När man arbetar förutsätts att någon annan måste ta hand om ens barn. Antalet timmar med marknadsarbete och timmar med barnomsorg, därmed även kostnaden för barnomsorg, samvarierar således i hög grad. Om man beaktar familjen eller individen dras olika slutsatser gällande den arbetsfria inkomsten. För en gift eller samboende kan nämligen partnerns inkomst räknas som arbetsfri inkomst (Björklund et al. 2000 s. 50-51 ). Vårdnadsbidraget påverkar budgetrestriktionen genom att öka den arbetsfria inkomsten och därmed höja reservationslönen samt genom att relativpriset på kommunal barnomsorg ökar. 3.2 Hypoteser Med utgångspunkt i ovanstående resonemang om beslutsprocessen i familjen och de faktorer som påverkar arbetsutbudet, samt mot bakgrund av tidigare forskning på området barntillsyn, kommer jag nedan att formulera ett antal hypoteser kring de faktorer som jag tror påverkar uttaget av vårdnadsbidrag. Dessa är utvalda för att täcka in så många olika aspekter som möjligt som kan påverka uttaget, samt utifrån de data jag har tillgång till. Det finns givetvis ytterligare faktorer som skulle vara intressanta att ta upp men som jag inte har möjlighet att undersöka, vilket kommer att diskuteras närmare under avsnittet Data och metod. Det är inte nödvändigtvis så att den som vårdnadsbidraget utbetalas till stannar hemma och tar hand om barnet. Möjligheten finns att den andra föräldern är den som går ner i arbetstid eller att bidraget används till att betala alternativ barnomsorg, dessa möjligheter tas upp i avsnittet Slutsatser och diskussion. I hypoteserna nedan utgår jag dock från att ett uttag av vårdnadsbidrag innebär att man själv stannar hemma med barnet. 16

Kön. Kvinnor bör enligt såväl teori som empiri ta ut vårdnadsbidrag i högre utsträckning än män. Konstruktionen av vårdnadsbidragets utbetalning, det vill säga att det per automatik går till modern om inget annat anmäls, förstärker detta mönster. Den kvinnliga dominansen som visat sig i uttaget av vårdnadsbidraget i Finland och Norge skulle möjligtvis kunna bli mindre i det här fallet då mäns andel av uttaget av föräldraförsäkringen är högre i Sverige än i de andra länderna, vilket tyder på att svenska män i högre utsträckning delar ansvaret för små barn (Batljan et al. 2004 s. 13). Jag kommer i beskrivningen av en del av faktorerna nedan ange hur faktorn i fråga förväntas påverka mannens uttag av vårdnadsbidrag. Ålder. Med stigande ålder följer ökad arbetslivserfarenhet vilket torde leda till en minskad vilja att vara borta från arbetsmarkanden. I linje med detta visar erfarenhet från Finland att yngre personer tar ut vårdnadsbidrag i större utsträckning än äldre. Uttaget av vårdnadsbidrag förväntas således minska med stigande ålder. Barns ålder och antal. Vårdnadsbidraget kunde uppbäras för barn från den månad de fyllde ett till och med den månad de fyllde tre. Om man har flera barn mellan ett och tre år, som således är berättigade till vårdnadsbidrag, ökar den arbetsfria inkomsten och reservationslönen höjs. Dessutom kan det ha betydelse att man har fler barn i förskoleåldern. Reservationslönen bör nämligen höjas om man kan stanna hemma med ett barn som är berättigat till vårdnadsbidrag och då även ta hand om sina äldre barn som man annars hade behövt betala barnomsorg för. Ju fler barn man har i förskoleåldern desto större borde sannolikheten vara att man tar ut vårdnadsbidrag. Vidare visar undersökningar av vid vilken ålder föräldrar önskar att deras barn ska börja i förskola, att många ville kunna vara hemma med barnet åtminstone några månader längre än föräldraförsäkringens 12 månader. Ju yngre barnet är desto större sannolikhet borde det alltså vara att vårdnadsbidraget tas ut. De avskaffade 90 garantidagarna motsvarade vid fullt uttag en månadsinkomst om knappt 2000 kr. De som ändå tänkt ta ut garantidagarna bör således i stor utsträckning ha tagit ut vårdnadsbidrag under samma period. För höginkomsttagare bör denna effekt vara mindre om man förlängt föräldraledigheten så att föräldraförsäkringen ger högre ersättning än vårdnadsbidraget. Civilstånd. Familjer med ensamstående föräldrar har inte samma ekonomiska förutsättningar som familjer med två föräldrar, enligt resonemanget om att partnerns inkomst betraktas som arbetsfri inkomst. Att gifta kvinnor i Norge tenderar att ta ut vårdnadsbidrag i högre 17

utsträckning än kvinnor i samboförhållanden torde härröra från det faktum att ett äktenskap, då det är utformat som ett kontrakt, innebär en större ekonomisk trygghet. Olika beslutsmodeller torde därför vara tillämpbara på de olika familjetyperna. De gifta kan antas agera utifrån teorin om komparativa fördelar, antingen enligt Beckermodellen eller förhandlingsmodellen, medan den icke-kooperativa modellen kan antas vara rådande i ett samboförhållande Likaså kan värderingar kring giftermål avspeglas även i valet av barntillsyn såtillvida att ett gift par kan antas ha mer traditionella värderingar kring arbetsfördelning inom familjen än ett par som lever i ett samboförhållande. Jag förväntar mig att gifta föräldrar kommer att ta ut vårdnadsbidrag i större utsträckning än samboende. Ensamstående antas ta ut mindre vårdnadsbidrag än båda dessa grupper. Nationalitet. Erfarenheter från Norge visar att kvinnor med utländskt ursprung tar ut vårdnadsbidrag i större utsträckning än den övriga befolkningen. Dock kom denna tendens först efter en tid, vilket talar mot att det under den korta period som vårdnadsbidraget fanns i Sverige skulle ha blivit samma effekt. Ytterligare stöd för detta ges av den regel som sa att om man varit bosatt i Sverige i mindre än sex månader var man inte berättigad till vårdnadsbidrag. Även om samma lagstiftning gällde personer med nordiskt ursprung skiljs dessa från övriga personer med utländskt ursprung då de snarare antas agera på samma sätt som personer med svensk bakgrund. Inkomst. Enligt arbetsutbudsmodellen är inkomst från förvärvsarbete en viktig komponent för arbetsutbudet. En förändring av lönen kan dock få olika konsekvenser. En person med hög lön bör ha alternativet att gå ner i arbetstid och ta hand om sitt barn utan att levnadsstandarden sjunker till en oacceptabel nivå. Dock låg vårdnadsbidraget i Sverige 1994 på en fast nivå om 2000 kronor per barn och månad vilket för en höginkomsttagare medför ett betydande inkomstbortfall. För låginkomsttagare blir inkomstbortfallet mindre, men även de ekonomiska marginalerna är givetvis mindre för denna grupp. Trots detta väljer många ändå, enligt studier av barnomsorgsanvändandet, att låta barnen börja senare i förskola. Detta hänger enligt Duvander ihop med att låginkomsttagare, och likaledes lågutbildade föräldrar, ofta har fysiskt slitsamma arbeten (Duvander 2006 s. 8). Även arbetstiden torde ha betydelse för uttaget av vårdnadsbidraget. En låg inkomst kan spegla kort arbetstid, vilket också skulle medföra större sannolikhet att ta ut vårdnadsbidrag. Med flexibla arbetstider och kortare arbetsdagar är det troligare att familjen kan lösa barntillsyn utan att behöva utnyttja kommunal barnomsorg. Likaså kan det vara svårare att kombinera oregelbundna arbetstider med förskolans 18

öppettider. Sammanfattningsvis förväntar jag mig således att uttaget av vårdnadsbidrag kommer att minska med inkomsten. Partners inkomst är per definition endast tillämpbar för gifta och samboende och inte för ensamstående. Partnerns inkomst kan öka reservationslönen då den är att betrakta som arbetsfri inkomst. Uttaget av vårdnadsbidrag bör således öka med partnerns inkomst. Andel av den totala hushållsinkomsten. När kvinnan bidrar med en låg andel av familjeinkomsten börjar barnet senare i förskola, vilket torde innebära att kvinnan stannar hemma längre med barnet. Detta mönster kunde skönjas även när vårdnadsbidraget inte fanns, varför det med vårdnadsbidrag bör förstärkas, då kvinnan därmed skulle kompenseras ekonomiskt för att stanna hemma. Ju jämnare kvinnans och mannens bidrag till hushållsinkomsten är desto mer jämställt kan förhållandet förmodas vara och därmed även arbetsfördelningen i hushållet. I familjer där kvinnan bidrar med en större del av familjens inkomst tar mannen generellt ut en större del av föräldraförsäkringen, vilket torde kunna tillämpas analogt på mannens uttag av vårdnadsbidrag. Utbildningsnivå. Om man har investerat tid och pengar i en utbildning är det troligt att man vill dra fördel av detta på arbetsmarknaden. Ju högre utbildning man har desto lägre tror jag således att sannolikheten är att vårdnadsbidraget utnyttjas. Studier av nyttjandet av barnomsorg och mäns uttag av föräldraförsäkringen visar att även partnerns utbildningsnivå har betydelse för tillsynen av barnet. Ju högre utbildning modern har desto större är sannolikheten att fadern tar ut föräldraledighet. Detsamma torde gälla för uttaget av vårdnadsbidraget och jag förväntar mig därmed att mannens uttag av vårdnadsbidraget ökar med kvinnans utbildningsnivå. Utbildningsinriktning har enligt empirin betydelse i så måtto att personer som har utbildning inom vårdyrken eller pedagogiska yrken är mer benägna att ta ut vårdnadsbidrag. Detta visar såväl uttaget av vårdnadsbidrag i Norge som uttaget av föräldraförsäkringen i Sverige. Rønsen gör gällande att detta till viss del kan förklaras med att vård- och utbildningssektorerna har låga löner och stora möjligheter till deltidsarbete, vilket som argumenterats för tidigare i detta avsnitt, påverkar uttaget av vårdnadsbidrag positivt (Rønsen 2001 s. 21). Vidare förmodas personer inom dessa professioner var mer benägna att vårda även i det privata. 19

Sektor. Inom offentlig sektor råder, enligt tidigare erfarenheter, i regel en mer tillåtande attityd gentemot föräldraledighet än i privat sektor (SOU 2003:36 s. 45). Uttaget av vårdnadsbidrag är i Norge högre bland offentliganställda. I en svensk kontext bör man dock skilja på statligt anställda och anställda inom kommuner och landsting då olika yrkeskategorier förekommer inom de olika sektorerna. De senare står för vård, skola och omsorg, verksamheter inom vilka det finns många låglönejobb och goda möjligheter till deltidsarbete, medan det i statlig sektor är fler tjänstemän där karriärmöjligheterna kan antas vara större, och därmed alternativkostnaden för att vara borta högre, än inom kommun och landsting. När det gäller männens uttag av vårdnadsbidrag bör det, liksom i uttaget av föräldraförsäkringen, vara högre bland pappor om föräldrarna arbetar i offentlig sektor. Huruvida en egenföretagare är mer eller mindre benägen att ta ut vårdnadsbidrag beror på möjligheten till flexibla arbetstider, men även möjligheten att hålla företaget igång under en längre period av frånvaro. Generellt antar jag att egenföretagare kommer ta ut vårdnadsbidrag i lägre utsträckning än personer med en anställning. Arbetslöshet. Om man är arbetslös borde steget till att stanna hemma med vårdnadsbidrag inte vara lika stort som om man är etablerad på arbetsmarknaden. Enligt empiriska studier av uttaget av vårdnadsbidrag i Finland och Norge tar kvinnor ut det i högre utsträckning om de är arbetslösa. Likaså i Sverige tar kvinnor ut föräldraförsäkringen under längre tid om de är arbetslösa, men för männen har arbetslöshet motsatt effekt på uttaget. En svårighet förknippad med denna faktor är att man i många kommuner inte hade möjlighet att få barnomsorg om man var arbetslös. Att man därmed inte heller var berättigad till vårdnadsbidrag torde medföra att arbetslöshet skulle leda till lägre sannolikhet att ta ut vårdnadsbidrag. Kommuntillhörighet. Vilken kommun individen ifråga är bosatt i kan tänkas påverka uttaget av vårdnadsbidrag. Den största anledningen till detta är att det 1994 inte var samma regler för barnomsorgen i landets olika kommuner. I en kommun med långa köer, höga avgifter och med regler som låter arbetslösa och föräldralediga utnyttja barnomsorgen, kan föräldrar förväntas ha varit mer benägna att utnyttja vårdnadsbidraget. Även kvaliteten på barnomsorgen, uttryckt i exempelvis personaltäthet, påverkar rimligtvis valet. Vidare är tillgången på alternativ barnomsorg ofta sämre i glesbygdskommuner än i större kommuner. Sammanfattningsvis har jag nu utifrån teori och närliggande studier ställt upp hypoteser kring följande faktorer som potentiellt påverkar uttaget av vårdnadsbidrag: kön, ålder, inkomst, 20

utbildning, sektor, arbetslöshet, civilstånd, nationalitet, barnens ålder och antal samt kommuntillhörighet. 4. Data och metod Detta avsnitt inleds med en presentation av datamaterialet och det urval som gjorts. Därefter följer deskriptiv statistik för materialet. Slutligen beskrivs den empiriska modell som kommer att användas i regressionerna. 4.1 Urval I undersökningen kommer jag att använda data från Statistiska Centralbyråns longitudinella individdatabas LINDA, som är representativ för den svenska befolkningen. När databasen skapades gjordes ett slumpmässigt obundet urval om cirka 3 % av samtliga personer som varit folkbokförda i Sverige under inkomståret 1994. Dessa bildar en panel som i SCB:s inkomststatistik följdes bakåt till 1968 och framåt till 1998. För att urvalet även ska kunna användas för tvärsnittsstudier kompletteras urvalet med nya personer, och deras familjemedlemmar, varje år så att det hela tiden är representativt för befolkningen. Uppgifterna är hämtade från olika register, däribland Inkomst- och förmögenhetsstatistiken och Högskoleregistret (Edin & Fredriksson 2000 s. 1-2). Då vårdnadsbidraget endast var ikraft under 1994 kommer data från detta år samt från 1993 att användas. Jag kommer att slå ihop dataseten och utesluta de observationer som inte finns med i båda årens urval. Urvalet består av personer som har minst ett barn i åldern noll 6 till tre år. Kopplade till observationerna, det vill säga individerna, är de personer som enligt folkbokföringen ingår i samma hushåll vilket gör att urvalet för år 1994 består av totalt 199 535 personer. Som hushåll räknas personer som är gifta och deras barn, sammanboende par med gemensamma barn samt ensamstående med barn. Då Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap inte trädde ikraft förrän den 1 januari 1995 kommer under den period som vårdnadsbidraget var ikraft endast hushåll med en man och en kvinna räknas som samboförhållande eller gifta. Det fanns nämligen ingen formell möjlighet för två personer med samma kön att få räknas som vårdnadshavare för ett barn, och valmöjligheten blev därmed begränsad till att endast den som är biologisk förälder till barnet ifråga kan ha tagit ut vårdnadsbidraget. 6 Av urvalstekniska skäl är även noll-åringar med i urvalet från början. 21

Efter att ha kontrollerat för att de inte har egna barn utesluter jag alla personer under 18 år. Vidare utesluts de individer som är yngst i hushåll med tre vuxna men inte har egna barn, då dessa kan antas vara hemmaboende barn över 18 år. Eftersom vårdnadsbidrag inte kunde kombineras med föräldrapenning utesluts de som har ett barn som den 31 december 1994 ännu inte fyllt ett år. Efter dessa justeringar får jag slutligen ett datamaterial som består av 68 503 personer. 4.2 Variabler I detta avsnitt kommer en beskrivning av datamaterialet att göras. En redogörelse för hur variablerna är konstruerade återfinns i Appendix 1. Datasetet kommer delvis att delas upp i gifta/samboende och ensamstående. Deskriptiv statistik för dessa olika grupper samt för hela urvalet presenteras nedan. 22

Tabell 1. Beskrivning av datamaterialet. Variabel Hela urvalet Ensamstående Gifta/samboende kvinnor Gifta/samboende män antal obs. 68 503 3 699 30 994 30 994 uttag 35,6 % kvinnor 59,9% 67,3 % 0,56 % män 4,9 % ålder 32,8 år 30,1 år 31.6 år 34,3 år yngsta 1,72 år 1.51 år 1,77 år 1,77 år barnets ålder antal barn 1-3 1,14 st 1,03 st 1,16 st 1,16 st antal barn 4-6 0,49 st 0,34 st 0,50 st 0,50 st kvinna 52,6 % 86,9 % 100 % 0 % företagare 3,04 % 1,14 % 1,4 % 5,0 % statlig 9,28 % 5,52 % 7,07 % 12,0 % kommunal 27,7 % 32,1 % 41 % 13,8 % privat 63 % 62,40 % 52 % 74,1 % pedagog 6,03 % 4,57 % 9,09 % 3,24 % vård 15,2 % 18,7 % 26 % 3,63 % grundskola 17,2 % 29,4 % 16,4 % 20,6 % gymnasium 53,4 % 55,6 % 55,2 % 51,7 % högskola 27,3 % 15,0 % 28,4 % 27,7 % inkomst 1993 132 697 kr 91 955 kr 99 896 kr 171 965 kr arbetslös 9,23 % 14,9 % 6,73 % 10,9 % utländsk 6,54 % 7,06 % 6,91 % 5,86 % nordisk 0,05 % 0,07 % 0,05 % 0,06 % gift 61% 0 % 63,8 % 63,8 % sambo 33, 6 % 0 % 36,2 % 36,2 % ensamstående 5,4 % 100 % 0 % 0 % Källa: SCB 1993 & SCB 1994b I hela urvalet tog 36 % av personerna ut vårdnadsbidrag. Totalt är det lite fler kvinnor i urvalet. Drygt 9 % av alla personer i urvalet var arbetslösa. En tredjedel var samboende, drygt 60 % gifta och resten det vill säga runt 5 % var ensamstående. Drygt hälften av personerna i urvalet hade högst gymnasieutbildning, en fjärdedel var högskoleutbildade och resten hade endast grundskoleutbildning. Vid en jämförelse mellan de gifta/samboende kvinnorna och männen visar det sig att två tredjedelar av kvinnorna med barn i åldern ett till tre år tog ut vårdnadsbidrag att jämföra med endast 0,6 % av männen. Kvinnorna är något mer välutbildade än männen i urvalet. Tre fjärdedelar av männen arbetar inom privat sektor medan motsvarande andel för kvinnorna är drygt hälften. Kvinnor arbetar i betydligt större utsträckning än män i kommunal sektor. 23