KULTURMILJÖINVENTERING I JOMALA INFÖR DELGENERALPLANEN 2011

KULTURMILJÖINVENTERING I JOMALA INFÖR DELGENERALPLANEN 2011 INGBY, PRESTGÅRDENBY, JETTBÖLE, MÖCKELBY, DALKARBY Utsikt mot kyrkbyn från Klockargatan i Prestgårdenby på hösten 2011. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån, Aino-Maria Niemelä 2011

Rapportens framställning De inventerade byarna beskrivs var och en för sig. I början ges en översiktlig beskrivning av byn. Gamla vägsträckningar och landskap som länge påverkats av odling och boskapsskötsel uppmärksammas. Därpå följer beskrivning av de kulturhistoriskt intressanta bebyggda områdena. Objekt som har bedömts vara av särskilt kulturhistoriskt värde beskrivs närmare. Ett urval fotografier av representativa och i vissa fall sällsynta miljöer och byggnader har tagits med. Slutligen följer en sammanfattande värdering av områden som bör speciellt beaktas vid planering, märkta på en tillfogad karta. Urvalet av objekt Inventeringen omfattar bebyggelsen före 1970, som i exteriören har bevarat den tidstypiska karaktären eller som genom sin höga ålder är kulturhistoriskt intressant. Såväl offentliga byggnader, affärsfastigheter, bostadshus och uthusbyggnader har tagits med. Kulturhistorisk värdering av bebyggelse Värdering av kulturhistoriskt intressant bebyggelse är alltid i viss mån beroende av personliga synsätt, preferenser och kunskaper av dem som utför värderingsarbetet. Också dokumentationens grundlighet påverkar resultatet inom ramen för kulturmiljöinventering inför delgeneralplanen kan inte en djupare analys genomföras. Värdering ger ändå riktlinjer för bevarandet och förvaltning av bebyggda miljöer och lyfter fram byggnadsobjekt med stora kulturhistoriska värden. Eftersom det inte finns särskilt många gårdshelheter från 1800-talet och tidigt 1900-tal bevarade, har speciellt sådana bevarade uppmärksammats i värderingen, även om det skulle finnas enskilda byggnader bland gårdsbebyggelsen som inte annars skulle ha ett stort kulturhistoriskt värde. Fältarbetet har utförts på våren och sommaren 2011 av etnolog Conny Andersson och vik. byggnadsantikvarie vid museibyrån Aino-Maria Niemelä som båda har tagit fotografier i rapporten. Rapporten är skriven på hösten 2011 av Aino-Maria Niemelä. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån, Aino-Maria Niemelä 2011

Allmänna rekommendationer Bevarandet av de kulturhistoriska värdena förutsätter att speciell hänsyn till de specifika värdena tas vid planering av området och att reparationsåtgärder av enskilda objekt utförs varsamt. Kulturmiljöns förmåga att berätta historier är i stor grad beroende av bevarandet av enskilda byggnader och gårdsmiljöer. För att upprätthålla en mer objektiv uppfattning av ett samhälles historia bör man eftersträva att bevara inte bara ståtliga och speciella byggnader utan även vanliga bostads- och ekonomibyggnader. Vid möjlig nybyggnation och förtätning i en gammal kulturmiljö skall man undvika att miljön splittras. Ny bebyggelse skall ta hänsyn till de tidigare byggnadsperioderna och anpassa sig till den lokala byggnadstraditionen i fråga om läge, proportioner och material. En levande kulturmiljö skapas av byggnader från olika tider som respekterar områdets särskilda kvaliteter, byggnadstraditionen såväl som landskapets naturliga former. Den äldre bebyggelsen som står kvar efter århundraden och årtionden har byggts med material av hög kvalitet på naturens villkor med hänsyn till väderstreck och marksluttningar. De är bra mål även vid nybyggandet för att åstadkomma hållbara miljöer där man lever bra. Urgammalt åkerlandskap mellan Prestgårdenby och Möckelby norr om Klockargatan. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån, Aino-Maria Niemelä 2011

INGBY Ingby är geografiskt störst av de inventerade byarna. En stor del av byn utgörs av skog och berg, en ännu större del av öppen åkermark som har gamla anor. Kännetecknande för Ingby än idag är de gamla bondgårdarna Markusas, Karlas och Södergårds med manbyggnadernas gavlar mot vägen, samt de gamla gårds- och åkermarkerna som öppnar nere i öster. Askallén utmed vägen har planterats på 1800-talet; en del av träden har dock fällts under årens lopp. På Ingbyberget, som av byborna egentligen kallas Storberget, finns bronsåldersrösen och stenåkern Knapplarna. På berget eldade man majbrasor och dansade under midsommar. Den stora bergsprickan som även kallas för grottan har tidigare fått namnet trollkyrkan. Enligt sägnen har rövare hållit till här i forna tider och överfallit folk på vägen, och under stora ofreden lär en gumma och en ko ha bott i grottan. 1 Askallén vid Backas mot norr. Radbyn med de gamla bondgårdarna Enligt en karta från 1738, reviderad 1751, fanns redan fem gårdar i rad mellan landsvägen och byvägen, vilka finns kvar ännu idag det är dock oklart om de exakta sträckningarna är desamma genom århundradenas lopp. Även gårdarna finns kvar, men de har dock flyttat högre upp intill den nuvarande landsvägen. På kartan korsar Jomalabyvägen landsvägen och fortsätter sydvästerut i skogen, möjligtvis där Solvalla ligger idag. Odlingsmark sträckte sig redan på 1700-talet långt intill byns norra gräns, likaså söderut mot Prestgårdenby. Till gårdarna hör under senare tid inget fiskevatten. 2 På en lantmäterikarta från etthundra år senare, 1838-39, syns åtminstone Klemes, Karlas och Södergårds gårdsplaner. De var då fortfarande anlagda vid byvägen nere vid åkrarna, medan Markusas och Backas låg närmare landsvägen. Byggnader, vars verksamhet utgjorde en brandrisk, såsom rökbastur och smedjor, placerades dock längre bort från gårdsplanerna väster om landsvägen. Vägarna till Jomalaby och Karrböle urskiljs på kartan som de är ännu idag; Karrbölevägens nya infart finns dock vid nya landsvägen.

Av radbyns mangårdsbyggnader på 1800-talet har Backas och Klemes rivits; Backas hade gaveln invid vägen, medan Klemes gamla manbyggnad låg längre österut men såsom andra med långfasaden mot söder. Klemes gamla stenmagasin och lillstuga finns fortvarande kvar på den gamla gårdsplanen vid åkergatan. Karlas nyligen restaurerade manbyggnad har bäst bevarat 1800-talskaraktären, medan gårdens andra byggnader har rivits. På Södergårds finns lillstuga, härbre och kvarn från 1800-talet kvar utöver mangårdsbyggnaden. Markusas gamla rökbastu finns mittemot Klemes invid landsvägen; Klemes rökbastus spisgrund finns också kvar sydväst om Markusas rökbastu. Kanske var Klemes gamla manbyggnad placerad längre neråt från vägen för att inte ha närkontakt med rök och gnistar. Både Markusas och Karlas hade även smedja. 3 Intill landsvägen fanns även ett mangellider. Vägen nedanför gårdarna har fått namnet skitgatan eftersom all smuts rann dit. Vägen vände västerut och korsade Backas gård för att kopplas ihop med landsvägen, som kallades även kyrkvägen. 4 Namnet Ingby kyrckväg förekommer också på en karta över Prästgårdenby från 1776. I en tidigare beteshage på Backas gård nedanför vägskälet till Jomalaby har ett höggravfält med femtiotal gravar samt två husgrunder från yngre järnåldern hittats. Åkergatan, tidigare kallad skitgatan, nedanför gårdarna. Fotot är taget mot norr. Utsikt mot åkrarna i sydöst från Markusas. Åkergatan t.h.

Centrala Ingby på en karta från år 1738, reviderad 1751. Ålands Landskapsarkiv. Av äldre lämningar i radbyn som fortfarande är synliga kan nämnas stengrunder såsom Markusas gamla ladugård söder om nuvarande gården samt någon av Södergårds gamla gårdsbyggnader öster om nuvarande gården nära Jomalabyvägen. Alldeles intill vägskälet till Jomala by ligger båtmanstorpet Fridhem som enligt tradition på gården härstammar från tiden före Stora ofreden. Fridhem vars grundplan är en parstuga, ursprungligen troligtvis en enkelstuga har bebotts året om ända till första hälften av 1900- talet. Till torpet hör också ett gammalt härbre och avträde på landsvägens östra sida.

Kartan från år 1838 verkar indikera att manbyggnaderna har koncentrerats längs med landsvägen först sedan 1800-talets mitt. Ålands Landskapsarkiv. Landsvägen i Ingby på ca 1950-talet. T. h. Backas ladugård. Vägskälet till Jomalaby syns norr om ladugården. Fotot tillhör Alf-Erik Eriksson.

Bebyggelse från 1900-1970 Fastigheten Högvalla uppfördes i början av 1900-talet strax norr om torpet Fridhem, alldeles liksom dess norra granne Tallbo. I Högvalla bostadshus norra del drev Dorty och Rafael Stenlund livsmedelsaffär på 1950-talet. Rafaels bror, Holger Stenlund, byggde Solvalla söder om Karrbölevägen år 1934 och drev en snickeriverkstad i en gårdsbyggnad från 1950-talet fram till 1980. Brödernas far, Verner Jansson, var målare och son till den kända Målar-Gabriel. Vid Karrbölevägen, som ursprungligen började invid Fridhem, har det inte funnits någon bebyggelse söder om Ingbyberget före 1970-talet då ett antal bostadshus uppfördes vid vägen. Ett intressant socialhistoriskt inslag i Ingby är de två små gårdarna på åsen väster om vägen. De styckades ut på 1920-talet från Karlas av så kallade Amerikaåtervändare. Torpet Sandkulla har bevarat sin 1920-talskaraktär. Hildas eller Tallbacka lär från början ha varit ett gammalt torp som renoverades av Hilda Jansson efter hemkomsten från Amerika. På gården fanns även väster om torpet en annan 1800-talsbyggnad, men denna har senare rivits; stenkällaren finns kvar söder om bostadshuset som renoverades på 1990-talet. Även från Backas var flera systrar i Amerika; den som stannade på gården byggde det på 1920-talet moderna hönshuset i cementtegel och lidret med mansardtak vid vägen. Hildas sett från sydöst. Byns östra del längs Jomalabyvägen har varit obebodd fram till 1920-talet då gården Rudevalla byggdes invid de stora åkrarna. För att utsmycka huvudbyggnadens sockel användes kullerstenar från Ingbyberget. Kalksten har samlats in på åkrarna i Ingby, och på Rudevallas mark i skogen fanns kalkgropar. Intill Backas nuvarande tork fanns en timmerbyggnad med halmtak, kallad kalklidret, där kalksten samlades. 5 Södra Ingby har enligt äldre kartor varit obebyggd ända fram till 1900-talets första decennier då gårdarna Sandbacka och Sveden uppfördes. På Sandbacka fanns ett bostadshus med gaveln invid landsvägen och ett lider, men båda är numera borta. Sydöst om Sandbacka har funnits en minkfarm. Sveden byggdes i början av 1930-talet invid byagränsen med Prestgårdenby. Söder om Solvalla byggdes Tallhöjden, ett lågt bostadshus, i början av 1960-talet.

Spåren efter första och andra världskriget Inför första världskriget började ryssarna kartlägga Åland. Området mellan Ytterby, Ingby och Mariehamn mättes upp, och en mittsten restes 1908 vid Markusas i Ingby. Stenen kom att bli en sevärdhet för bland annat åländska skolgrupper långt fram i tiden. Under första världskriget bodde många ryska soldater i byn. Chefen bodde vid Södergårds. Soldater bodde i salen på Markusas och Karlas, och det finns uppgifter om att de skulle ha bott även i Klemes gamla manbyggnads sal. På golvbräder i Karlas sal syns spår efter soldaternas vedhuggning. På takbräderna i salen kan man läsa en anteckning: Remonteras Efter Ryssarna / Ålands plåg å ris / år 1919 21/8. Tre stora stall uppförda under första världskriget för den ryska arméns hästar fanns vid landsvägen nära byagränsen mot Prestgårdenby. Två stall fanns väster om vägen. Det ena fanns söder om det nuvarande servicehuset Rönngården, det andra, över etthundra meter långt, delvis bakom nuvarande Solvalla och Tallhöjden. På Tallhöjdens tomt finns fortfarande sällsynta växter som troligtvis härstammar från ryska tiden. Tredje stallet låg öster om vägen, mittemot nuvarande Rönngården. Även ryska matkök fanns i Ingby. Byggnadsmaterialet från stallen såldes i auktion efter kriget. Klemes stenmagasin användes enligt uppgift som krutförråd redan under första världskriget. Ammunition förvarades där även under andra världskriget. Man kan fortfarande se vaktmanskapets initialer inskurna på dörren. Under andra världskriget var luftövervakningscentralen med tillhörande telefoncentral förlagd i Backas manbyggnad. Skyttevärn grävdes i området. Klemes stenmagasin från norr.

Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse: - Markusas. Gamla mangårdsbyggnaden är byggd med gaveln mot vägen och tillsammans med Karlas och Södergårds manbyggnader skapar den en radby som är kännetecknande för Ingby. Lillstugan och gamla gårdsbyggnader har rivits förutom rökbastun som ligger väster om vägen och hör numera egentligen till Klemesbacka. Svinhuset är från 1930-talet, ladugård och antagligen även tork samt garage från 1950-talet. Manbyggnaden har i början av 1900-talet byggts till med en lång veranda med dekorsågade takfotlister. Under senaste åren har byggnaden renoverats utvändigt, bl. a. har de gamla fönstren bytts ut. 1800-talets karaktär och en del invändiga byggnadsdetaljer finns dock kvar. Värdering: Manbyggnaden och rökbastun har ett stort byggnadshistoriskt, miljöskapande och kontinuitetsvärde. Ekonomibyggnader från 1930- och 1950-talet är viktiga led i gårdens historia. Markusas sett över åkrarna från öst. Markusas någon gång vid början av 1900-talet. Lillstugan har senare ersatts av ett modernt bostadshus. Målningen tillhör Jörgen och Ingegard Ekström. Foto Conny Andersson.

Manbyggnaden på Markusas från sydväst. Markusas rökbastu från landsvägen. Klemes från sydöst.

- Klemes. Bostadshuset är byggt 1922 enligt ritningar av Bruno Gunell (fasaden avviker dock från ritningen). Stenmagasinet och lillstugan finns kvar på den gamla tomten nere vid åkrarna och hör numera till Markusas. Stenmagasinet är uppfört av rödgranit under svartglaserade taktegel. På dörren finns inristningar från andra världskriget. Väster om magasinet finns en gammal stenlagd brunn. Lillstugan är en parstuga vars östra ände har uppenbarligen använts som vagnslider. I lillstugan finns ålderdomliga inner- och ytterdörrar med smidda beslag samt munblåsta fönsterglas. Stugan har inte använts på länge och den är i mycket dåligt skick. Värdering: Gården hör till de äldsta i byn. Fortfarande finns spår av 1800-talets bebyggelse kvar, bl. a. ladugårdens grundstenar söder om stenmagasinet. Stenmagasinet som visar den gamla gårdens plats har bl. a. byggnadshistoriskt och historiskt värde. Bostadshuset är viktigt i bymiljön genom att den ger kontinuitet som ett inslag från 1920-talet. Husets vackra utformning med originaldörrar och -fönster har ett estetiskt och arkitektoniskt värde. Klemes stenmagasin och lillstuga sedd från åkergatan. Karlas sett från öst från den gamla gårdsplanen.

- Karlas. Mangårdsbyggnaden är uppförd enligt uppgift år 1877 med gaveln mot vägen. Den äldre slutna gårdsplanen fanns nere vid åkrarna. Där låg även ladugården som revs 1921 uppkörsbron finns kvar och vagnslidret som brände ner. Kvarnen och lillstugan revs på 1970-talet. Stenkällaren finns kvar men den är i dåligt skick. En stenbelagd brunn finns på den gamla gårdsplanen. Manbyggnaden har restaurerats varsamt både ut- och invändigt, bl. a. har de gamla munblåsta fönsterglasen bevarats. Värdering: Karlas manbyggnad bildar den traditionella radbyn tillsammans med Markusas och Södergårds. Byggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde som förstärks av autenticiteten och patinan i byggnadsdetaljer. Karlas manbyggnad från sydöst. - Södergårds. Mangårdsbyggnaden med gaveln mot vägen, lillstugan och härbret bildar en halvsluten gårdsmiljö vid landsvägen. Väderkvarnen den enda bevarade i Ingby, dock utan vingar står nedanför mangården tillsammans med ett gammalt avträde. En stengrund av någon gårdsbyggnad, troligtvis ladugård, finns längre österut i sluttningen. En vacker brunn med brunnslock finns framför lillstugan. Manbyggnadens veranda är nyuppförd enligt gammal förlaga. Härbret har släta hagknutar och har troligtvis varit panelklätt. Under de senaste årena har ett garage byggts norr om manbyggnaden. Värdering: Gården tillsammans med Markusas och Karlas bildar radbyn. Gårdshelheten är byns bäst bevarade och kvarnen är den enda som finns kvar i byn. Den gamla bebyggelsen har ett stort byggnadshistoriskt, samhällshistoriskt, miljöskapande, identitets- och kontinuitetsvärde. Förstärkande bevarandemotiv är pedagogiskt värde och representativitet. Den ovan nämnda stengrunden i hagen kan också ses som en del av den värdefulla bondgårdsmiljön. Södergårds sett från öst.

Manbyggnaden på Södergårds. Backas från söder. Det nya bostadshuset byggdes på gamla gårdsplanen. Hönshuset och lidret uppförda på Backas från sydväst. Byggnaderna hör numera till Nybackas.

- Backas. Gamla manbyggnaden revs efter att det nya bostadshuset var färdigt i början av 1960-talet. Manbyggnaden hade gaveln mot vägen såsom på Södergårds och den låg norr om det nya huset. Hönshuset och lidret med mansardtak från 1920-talet har renoverats på 2000-talet. Ladugården i vitt cementtegel, även den från 1920-talet, finns kvar som en del av den tillbyggda maskinhallen söder om Jomalabyvägen. Torken från efterkrigstiden ligger vid åkern nedanför ladugården. Värdering: Gården ligger i en historiskt intressant miljö med forngravar och lämningar från ryska tiden i närheten. Ladugården, lidret och hönshuset förmedlar en kontinuitet som kan ses viktig för bebyggelsemiljö vid den gamla landsvägen. En gammal gårdsväg nedanför Backas mot Södergårds. - Fridhem. Båtsmanstorpet härstammar enligt muntlig berättelse från tiden före stora ofreden. Lärarinna Lydia Nordenfeldt som dog på 1940-talet var den sista som bodde i torpet året om. Byggnaden är troligtvis en tillbyggd enkelstuga; den norra delen lär ha byggts till. Ett nytt filttak har lagts och skorstenen ommurats på 1990-talet. Ett rödmyllat härbre med utknutar och ett gammalt avträde ligger på landsvägens östra sida. Härbrets tegeltak läcker och byggnaden kräver omedelbart underhåll. Värdering: Båtmanstorpet har ett stort byggnadshistoriskt värde pga. dess höga ålder samt autenticiteten i byggnadsdetaljer som finns bevarade både utvändigt och invändigt. Byggnaden har även ett traditionsvärde genom att skriftliga och muntliga berättelser placerar en tragisk händelse på 1800-talet i torpet. Båtsmanstorpet är omistligt i bymiljön och vid den gamla landsvägen. Det gamla härbret förmedlar också byns historia och skall ses som en väsentlig del av den bevarade 1800-talsbebyggelsen i byn.

Torpet Fridhem från nordöst. - Sandkulla. Det lilla bostadshuset byggdes av en Amerikaåtervändare på 1920-talet på mark som härstammar från Karlas, väster om landsvägen. Trädgården med vedlidret finns väster om huset. Nära huset skall en vattenkälla finnas. I tiden lär en skomakare ha bott i huset. Värdering: Byggnaden är ett exempel på en företeelse som var rätt vanlig på Åland hur man startade livet på Åland på nytt efter åren i Amerika. Byggnaden har samhällshistoriskt och även byggnadshistoriskt värde eftersom den har i huvudsak bevarats i ursprunglig form. Sandkulla. Bostadshuset från sydöst. - Tallbo. Bostadshuset ligger i sluttningen ett stycke väster om landsvägen. Huset uppfördes 1901 och har tillbyggts och ombyggts på 1970-80-talet. En låg stenkällare samt ett lider finns väster om huset invid den gamla Karrbölevägen. Värdering: Bebyggelsen har främst samhällshistoriskt och kontinuitetsvärde i bymiljön.

Tallbo. Bostadshuset sett från landsvägen - Högvalla. Bostadshuset uppfördes 1900 av gamla stockar som flyttades från Karrböle. På 1970-talet belades fasaderna med mineritskivor; den ursprungliga panelen finns kvar under skivorna. Huset har tillbyggts mot väster och de ursprungliga T-fönstren har bytts ut på 1970-talet. Ett annat bostadshus byggdes på gården vid mitten av 1900-talet då en livsmedelsaffär fanns i det gamla husets norra ände. Lidret vid Karrbölevägen byggdes troligtvis på 1930-talet. Värdering: Det gamla bostadshuset har en intressant användningshistoria och byggnaderna från 1900-talets första hälft tillsammans med bebyggelsen på granngården Solvalla ger kontinuitet och identitet i den urgamla bymiljön. Högvalla sett från landsvägen i sydöst. Målning av Ture Malmberg från 1943 och fotot taget på våren 2011. Målningen tillhör Matts Stenlund. Foto Conny Andersson.

Lidret på Högvalla vid den gamla Karrbölevägen. Karrbölevägen sett vid Solvalla. Snickeriet t.v. och garaget vid vägen. Snickeriet på Solvalla.

Solvalla bostadshus från norr. - Solvalla. Bostadshuset byggdes 1934 strax söder om Karrbölevägens början. Under följande år byggdes gårdsbyggnaderna. Snickeriet byggdes 1948 och drevs ända fram till 1980. Grindstolparna vid landsvägen kommer från Geta prästgård. Värdering: Byggnaderna från 1934-1950 har underhållits på ett varsamt sätt och gårdshelheten är ett kulturhistoriskt värdefullt exempel från denna tid. Snickeriet som har många intressanta byggnadsdetaljer från verksamhetens tid har ett stort lokalhistoriskt värde. - Rudevalla. Gården ligger intill det öppna åkerlandskapet i östra Ingby. Bostadshuset från 1921 lär ha utgjort stomme till ett ryskt bageri i Dalkarby under första världskriget. Stommen står på plintar av grågranit. Sockeln mellan plintarna och trappan samt skorstenen är prydda med kullerstenar hämtade från Ingbybergen. De ursprungliga T-fönstren har bytts ut och fönstrenas placering förändrats på västra fasaden. I den gamla ladugården, byggd 1922, finns takkonstruktionen för halmtak kvar under det nuvarande taket. Det timrade hönshuset kommer ursprungligen från Ödanböle. Som kuriosa kan nämnas att Ingby bys gamla budkavel finns förvarad på Rudevalla. Värdering: Gårdens gamla byggnader har ett kulturhistoriskt och miljöskapande värde i det öppna åkerlandskapet. Bostadshuset är mycket speciellt med vackert belagda kullerstenar på fasaden och har ett estetiskt och kuriosavärde, men huset har även en intressant förhistoria i ryska tiden. Ladugården med gamla takkonstruktionen är byggnadshistoriskt värdefull. Rudevalla sett från Jomalabyvägen från sydväst.

Bostadshuset på Rudevalla från nordöst. - Sveden. Tomten ligger nära Prästgårdenby vid gamla landsvägen. Det gamla bostadshuset från 1931 är i stort sett i originalskick. Ladugården, avträdet och lidret, som är en f.d. smedja flyttad från Södersunda, är också bevarade. Mellan bostadshuset och vägen finns trädgården. Äldre infarten till gården finns söder om huset. Det nya bostadshuset har byggts 1991 invid det gamla. Värdering: Gårdens ursprungliga bebyggelse bidrar till en historiskt intressant miljö på det annars moderna bostadsområdet. Autenticiteten som bostadshusets exteriör har är sällan påträffad. Det är önskvärt att byggnaderna underhålls varsamt så att de får förmedla sin tids byggnadsskick även i framtiden. Överst: Bostadshuset på Sveden från väst. Nederst: Lidret på Sveden från nordväst.

VÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER Bebyggelsemiljö i Ingby berättar fortfarande tydligt om markanvändningen under olika tider, om gamla bystrukturen och om olika företeelser på 1900-talet. Samhällshistoriskt värde finns såväl i radbyns gamla bebyggelse som i amerikaåtervändarnas små hus och i husen där en livsmedelsaffär och ett snickeri fungerade i mitten av 1900-talet. Bebyggelse från första hälften av 1900-talet ger miljön historisk kontinuitet och identitet och fortsätter den gamla radbyn söderut. Genom att byn tydligt förmedlar en radbys struktur är den även pedagogiskt värdefull. Förutom alla historiska värden har radbyn med askallén även ett estetiskt upplevelsevärde. Det är ytterst viktigt att bevara radbyns gamla struktur synlig. Marken mellan gårdarna skall inte styckas i mindre tomter, och de gamla ursprungliga gårdstomterna som fortfarande kan urskiljas med kvarlämnade stengrunder kan skötas varsamt med hjälp av betesdjur för att även framledes kunna vittna om hur markanvändningen har förändrats i radbyn under seklens lopp. Markusas gamla rökbastu har ett extravärde i radbyn genom att den berättar om gårds- och bystrukturen på 1800-talet då byggnader med högre brandrisk skulle placeras längre bort från övrig bebyggelse. Intill vägen fanns även smedjorna. Landsvägen som har urgamla anor i Ingby är en väsentlig del av byn. Den kan inte förändras utan att hela miljön påverkas. Skriftliga källor: Nyman, Valdemar. På åländska vägar till lands och till sjöss. Söderström & c:o förlags AB, Borgå 1982. 1 Nyman 1982, 26. 2 Jörgen Ekström, intervju 2.5.2011. 3 Ibid 4 Alf-Erik Eriksson, intervju 16.9.2011. 5 Jörgen Ekström, intervju 2.5.2011.

PRESTGÅRDENBY Prestgårdenby har varit en av de viktigaste platser på Åland under medeltiden. Jomala kyrka är en av Finlands första stenkyrkor, byggd på 1200-talet intill socknens största järnåldersgravfält. Ett tjugotal husgrunder från tidig medeltid ligger norr om fornlämningar, strax öster om kyrkan och antas höra till den äldsta prästbolen i Jomala. Prästgården flyttades söderut till Dalkarbyträsket efter att den gamla prästgården hade brunnit ner, vilket hade sannolikt hänt under senmedeltiden. 1 En karta från 1776 antyder att vägen mellan kyrkan och prästgården slingrade sig på åsen, öster om den nuvarande vägen, och fortsatte till Jettböle som landsvägen till Lembland. Enligt samma karta fanns Dalkarby kyrckoväg söder om den nuvarande Klockarsgatan och vägen ledde då västerifrån till prästgården. Bebyggelsen har begränsats på de högre markerna i nordsydlig riktning, och väster och öster om bebyggelsen finns odlingsmark. Åkrarna sydväster om kyrkan har odlats i hundratals år. På kartan från 1735 heter åkern Prästgårdens Kyrkåker. Kyrkan hade även åkermark som kallades för Kopparåker där De gamlas hem nu ligger. 2 Öster om kyrkan fanns Prästgårdens Storäng. Ängsmarker fanns då även vid Prästträsket. Norr om prästgården fanns en kohage kallad Korshaga ännu i början av 1900-talet. På efterkrigstiden planterades området med tallskog, och under de senaste decennierna har bebyggelsen tagit över området norr om Önningebyvägen. Före utbyggnaden av bostadsområdet hittades även här två mindre höggravfält från yngre järnåldern. Genom att de moderna bostadsområdena började byggas på 1960-talet, har byn tydligt fått en tätortsprägel. Utmed landsvägen har dock gårdarna legat tätt intill varandra åtminstone sedan tidigt 1900-tal. Trafiken har fram till 1920-talet, före Jomalarakan byggdes, tagit sig söderut via Klockarsgatan och Dalkarbyvägen. Allén fram till prästgården blev därmed en ständigt trafikerad led först under 1900-talet. Efter att den nya landsvägen på sträckan Dalkarby-Ingby färdigställdes 1989, har gamla vägen tjänat främst lokaltrafik. Allén vid kyrkan från nordväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 1

Kyrkmiljön Sankt Olofs kyrka skymtar idag till intilliggande landsvägen bland lummiga askar. Kyrkan ger fortfarande en inblick av medeltida byggnadskonst, oavsett rivningar och tillbyggnaden av tvärarmen på 1800-talet. Kyrkans närmiljö har förändrat relativt kraftigt under 1900-talet. De tiotals kyrkstallarna som på 1800-talet fanns utmed vägarna både norr, väster och söder om kyrkan har rivits och endast ett bevarats, och istället har anlagts parkeringsplatser för moderna fordon. Det vida fornlämningsområdet bakom kyrkan med medeltidshuset och vandringsstigen ger dock utrymme för äldre historia. Norr om kyrkan, vid landsvägen nära byagränsen med Ingby, fanns uppenbarligen Skräddare huus och Klåckare huus på 1700-talet enligt en karta från 1738. På en karta från 1781 som finns i museets fotosamlingar syns murmakars torp närmare kyrkan väster om vägen. Av 1800-talets bebyggelse finns endast Åsgårdens bostadshus kvar; den ombyggdes till livsmedelsaffär på 1950-talet och affären har drivits av familjen Mattsson fram till 2011. Under första världskriget var ett ryskt infanteriregemente förlagt på Åland, och regementets centrala funktioner koncentrerades till trakten runt Jomala kyrka. Folkskolan, där Kommunalgården ligger idag, användes till inkvartering, och söder om skolan på gårdsplanen uppfördes flera stora byggnader, bl.a. mjölförråd, bageri och utrustningsförråd. 3 Väster om kyrkan byggdes 1922 Jomala Nya Andelsmejeri som blev ett av Ålands största mejerier. Det övertogs 1967 av Ålands Centralsandelslag som byggde det nya mejeriet på samma ställe 1977. 4 I kyrkbyn uppfördes på 1950 60-talen ålderdomshemmet, församlingshemmet och kommunhuset som alla har renoverats och tillbyggts på 1990-talet. De täta bostadsområden norr och söder om kyrkan är byggda från och med 1965, flesta av bostadshusen på sent 1970- tal och tidigt 1980-tal. Skräddare huus och Klåckare huus på kartan över Ingby 1738, reviderad 1751, finns nära byagränsen invid landsvägen, norr om kyrkan. Ålands landskapsarkiv. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 2

Åsgården där butiken finns idag vid början av 1900-talet. Ålands museum. Postkort med kyrkan och folkskolan vid början av 1900-talet. Björn Cederhvarfs samling. Ålands museum, fotonr. 45431. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 3

Jomala folkskola vid mitten av 1900-talet sett från vägen. Fotot tillhör Ulla Gustavsson. Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse norr om kyrkan: - Kyrkstallet norr om kyrkan är det enda bevarade av tiotals kyrkstall som fanns i kyrkans omgivning fram till första hälften av 1900-talet. Stommen är av bilade stockar med utknutar och har rödmyllats, halmtaket har senast lagts på 1970-talet. Både stommen och halmtaket har länge varit i dåligt skick. Vägen invid stallet har blivit hög och orsakat röta i nedersta stockar. Därför beslöt man att flytta stallet några meter bort från vägen i samband med restaureringen av stommen som gjordes på hösten 2011. Som takmaterial skulle råghalm vara mer autentiskt än vass som har främst använts närmare kust. Värdering: kyrkstallet är skyddsvärt som relikt i den centrala kulturmiljön av 1800-talets kyrkliga miljö. Det har ett stort historiskt och byggnadshistoriskt värde - även om andra bevarade kyrkstall skulle förknippa det mer förståeligt till kyrkområdets historia. - Förrådet vid kyrkan härstammar troligtvis från sent 1800-tal eller sekelskiftet. Stommen är antagligen av både liggande och stående stockar och har belagts med pärlspontpanel. Gaveln mot väster med stora panelklädda portar pryds av ett oxöga. Avträden har byggts till av regelverk både på södra och norra sidan. Falsad takplåt är antagligen ursprunglig liksom fönstren med blåst glas. Byggnaden är i behov av underhåll. Värdering: Förrådet hör till kyrkans närmiljö på ett omistligt sätt som ett inslag från tiden kring sekelskiftet 1900. Det har inte genomgått större förändringar, och fina ursprungliga byggnadsdetaljer såsom oxögat med munblåst glas samt dekorerade takpojkar och falsad takplåt finns kvar. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 4

Kyrkstallet invid landsvägen. Åsgårdens vita bostads- och affärshus syns t.v. från vägen. Förrådet norr om kyrkogärdesgården sett från nordväst. Åsgårdens bostads- och affärshus sett från öst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 5

- Åsgården är byns äldsta bevarade bostadshus norr om kyrkan; stommen härstammar från 1800-talet. Byggnaden, som sedan 1950-talet har rymt även affärsverksamhet, är omständligt renoverad och tillbyggd mot väster i slutet av 1960-talet. Ladugården fanns bakom bostadshuset var nu finns garage. Lillstugan syns norr om gårdsplanen i fotot från 1900-talets början. Den revs antagligen på 1960-talet. Värdering: Bostads- och affärshuset är ett intressant led i kyrkbyns historia. Oavsett fasadförändringar kan det påminna, för den som vet, om 1800-talets bystruktur med självständiga gårdar. I fall om renovering eller rivning borde den gamla stommen och bevarade byggnadsdetaljer dokumenteras noggrant. Kulturmiljön vid Prästgårdsallén Vägsträckan mellan kyrkan och prästgården kantas av askar samt björkar som planterades av skriftskolelever omkring sekelskiftet 1900. Bostadshusen från tidigt 1900-tal ligger närmare vägen än de nyare bostadshusen från mitten av århundradet. Byggnadernas långsida är mot vägen. Infarten är ofta kantad av stenpelare, till exempel på Kantorsgården, Granebo och Granlid, och tomter har gränsats mot vägen med staket, tidigare även med prydliga portar. Karta över Prästgårdenby 1781. Den raka vägen mellan kyrkan och prästgården finns redan ritad på kartan. Ålands museum, fotonr. 1492. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 6

Av 1800-talets bebyggelse finns endast ett hus kvar mellan kyrkan och prästgården, Klockarstorpet som har använts även som bankkontor. Andra små bostadshus har funnits vid vägen men de har rivits för att ge plats för ny bebyggelse. Ett torp fanns på den så kallade Bomanstomten, ett annat torp fanns ett tjugotal meter sydöster om Klockarstorpet. 5 På tomten där nu ligger Ålandsbankens kontor, fanns tidigare ett litet bostadshus från 1953 med ladugård, kallat Sandtorp. Byggnaderna söder om Klockarstorpet är främst från tiden 1942-61, oavsett några nyare bostadshus och garagen. De tre sydligaste bostadshusen byggdes av dem som arbetade på Ålands Telefon. De äldre bostadshusen från tjugoårsperioden är fortfarande timmerhus, antigen rappade eller panelklädda, med två våningar och murade källarvåningar, medan husen från 1960-talets början har modern karaktär med en bostadsvåning. Prästgårdens stall fanns förr i tiden nära korsningen med Önningebyvägen, enligt uppgift på den s.k. Vainios tomt invid landsvägen. En hel del hästskor har hittats på området. I alléns södra ände finns Jomala prästgård som nu skymtar till landsvägen bland lindgrenar. Prästgårdsbyggnadens företrädare var byggt 1776. Trädgården under den äldre prästgårdens tid finns ritad på en lantmäterikarta från 1771. 6 Endast lite finns kvar idag av det som på 1800- talet utformade en trädgård. Infarten från landsvägen via den egentliga prästgårdsallén markeras av granitpelare. På prästgårdens tomt har funnits flera byggnader fram till mitten av 1900-talet. Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse (från norr söderut): - Kantorsgården. Gården är den enda söder om kyrkan som ligger väster om landsvägen vid åkrarna. Bostadshuset byggdes 1946 av timmer och har renoverats i två omgångar. Ursprungliga byggnadsdelar är utbytta. Ladugården vid tomtens norra gräns är en mångsidig ekonomibyggnad med stående timmerstomme i ladugårdsändan och regelverk i den andra ändan avsedd för vagnar och maskiner. Ladugården behöver omedelbart underhåll. Norr om bostadshuset finns även ett förråd från samma period. Värdering: Ladugården har byggnadshistoriskt, socialhistoriskt och miljöskapande värde i den centrala byn samt patina som förmedlar tidsdjup och som inte skall förloras vid önskvärt renovering. Kantorsgården från nordväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 7

- Granebo. Bostadshuset byggdes 1942 på tomten söder om brandkåren. Stommen i två våningar med frontespis mot väster och öster är byggd av trä och fasaden är rappad med spritputs, sockeln är av kalkcementtegel. Ursprungliga sexdelade tvåluftsfönster och paneldörrar finns kvar. Ladugården är riven. Vid vägen har även funnits ett garage som har rivits. Ett litet rödmyllat lider finns kvar söder om huset. Mellan vägen och bostadshuset finns äppelträd i rader. Värdering: Det tidstypiska bostadshuset har ett byggnadshistoriskt och kontinuitetsvärde i bymiljön, och den ursprungliga karaktären är bevarad. Det är viktigt att även bebyggelse från tiden kring andra världskriget bevaras vid den gamla landsvägen vid sidan om äldre bebyggelse. - Laines (Kyrkoby XXVII). Bostadshuset byggdes 1932 på arrendetomt från prästgårdsbostället. Kyrkvaktmästare och timmerman Arvid Laine bodde i huset fram till 1950-talet. Huset har renoverats 1969 och 1998. Ladugården som sedermera har rivits stod där ett bostadshus från 1978 beklätt med tegel står idag, sydöst om den gamla bostadsbyggnaden. Värdering: Det gamla bostadshuset som är utvändigt renoverat har främst estetiskt och kontinuitetsvärde i den centrala bymiljön på liknande sätt som Granebo. Bostadshuset på Granebo från nordöst. Bostadshuset på Laines från sydväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 8

- Granlid. Den rödmyllade gammalmodiga manbyggnaden uppfördes 1921 precis invid allén. Granitstolpar markerar den gamla infarten vid husets södra ända, och mot allén finns smalare grågranitstolpar med hål för staketet, nu täckta av syrenhäcken. Granhäck har tidigare avgränsat gården mot norr. I husets södra ända drev husets tidiga ägare, bonde och orgeltrampare Ode-Gunnar Eriksson, en livsmedelsaffär på 1930-talet. Ladugården från 1924 finns kvar vid tomtens östra gräns. Den behöver omedelbart underhåll. Värdering: Både bostadshuset och ladugården har i stort sett bevarats i ursprungligt skick och de berättar om byns ekonomiska och sociala struktur under 1900-talets första hälft. Byggnaderna ger kontinuitet och lokalhistoriskt djup åt byn och har ett stort miljöskapande värde. Gården med byggnaderna är skyddsvärd. Bostadshuset på Granlid sett från vägen. Granlids ladugård med tillbyggt lider från sydväst. - Skogstorp. Bostadshuset i sen villastil ritades av Anders Öström och byggdes 1922 av kantor och lärare Theodor Mattsson. Det har en helt annan utformning och färgsättning än det norra grannhuset Granlid. Den öppna verandan mot vägen bär kännetecken från jugendperiod. Huset är totalrenoverat vid mitten av 1980-talet. Även på Skogstorp finns ladugården kvar. Den är uppförd av stående timmer i norra och södra ände och regelverk emellan. Värdering: Gården ligger centralt vid vägskälet till Möckelby och det vackra bostadshuset har ett stort estetiskt och miljöskapande värde. Tillsammans med granngården Granlid bidrar Skogstorp till en mångsidig uppfattning om livet på mellankrigstiden i den centrala byn och har därför ett samhälls- och socialhistoriskt värde. Byggnaderna är omistliga. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 9

Bostadshuset på Skogstorp sett från vägen. Ladugården på Skogstorp från sydöst. Klockartorpet sett från sydväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 10

- Klockartorpet byggdes enligt uppgift 1892. Namnet kan hänvisa till platsen där klockare har bott; frågan är dock oklar. Ett femtiotal meter söder om Klockartorpet har funnits ett annat torp som har rivits 1995. Klockartorpet har en ovanlig historia för ett litet torp eftersom det användes som Sparbankens kontor från 1981 till 1993. Byggnaden har förändrats omständligt under de senaste årtionden; endast stommen finns kvar av det gamla. Härbret som fanns öster om huset har rivits. Ett garage har byggts vid husets sydöstra hörn. Värdering: Klockartorpet är den enda bevarade byggnaden från 1800-talet utmed allén mellan kyrkan och prästgården och har därför ett historiskt dokumentvärde oavsett förändrade fasader och gårdsmiljön. Byggnaden är omistlig i den centrala kulturmiljön. - Apelängen. Fastigheten innefattar två byggnader, ett bostadshus från 1942 och ett bostads- och affärshus från 1953 invid vägen, båda uppförda av familjen Andersson. Det äldre bostadshusets timmerstomme är reveterad på en grund av träflis blandat med bruk; reveteringen är av spritputs med röd granitkross. Huset är renoverat år 2000 och t. ex. gamla fönster är utbytta. Framför huset finns äppelträd planterade i rader och vid vägen står granitpelare med hål för staket. Affärshuset vid vägen byggdes ursprungligen för att användas som lastbilsgarage för mjölkbilen. Linnea Andersson öppnade butiken kring 1960 och den hölls öppen in på 1990-talet då nya ägare övertog driften. En tillbyggnad från 1963 på södra sidan innehöll postkontor. På övre våningen byggdes en lägenhet. Nedre våningens stomme består av tegelväggar med luftspalt, tillbyggnaden på södra sidan av lecablock. På övre våningen byggdes lägenheten i med en timmerstomme från en gammal ladugård. Byggnaden har renoverats sist 2011. Värdering: Det äldre bostadshuset har bevarat karaktären av ett 1940-talshus med flera tidsenliga byggnadsdetaljer kvar och har ett byggnadshistoriskt och kontinuitetsvärde. Affärshuset har främst ett lokalhistoriskt och miljöskapande värde. Apelängens bostadshus från sydväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 11

Affärs- och bostadshuset på Apelängen från sydväst. Bostadshuset på Lindebo från väst. - Lindebo. Bostadshuset byggdes 1944 i samma stil som Apelängen ett stycke från landsvägen. Stommen är reveterad med spritputs förutom frontespisen mot väst som har lockpanel. En senare tillbyggnad med en våning finns mot öst. Vid tomtens södra gräns finns ett rödmyllat avträde med valmat tak från början av 1900-talet. Värdering: Byggnaden har bevarat sin vackra 1940-talskaraktär oavsett tillbyggnaden på baksidan och har framför allt ett estetiskt och kontinuitetsvärde i bymiljön. Avträdet är vackert och värt att bevara även för sin ålder. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 12

- Vinklebo ligger vid Önningebyvägens korsning och bostadshuset syns från flera håll. Det enkelt utformade bostadshuset med lågt topptak är telefonisthus liksom grannhusen i norr och byggt 1961 ett stycke från korsningen. Husets reglade stomme med tidstypiska cementförstärkta träullskivor är rappad med spritputs. Garaget är inbyggt i källaren på husets västra sida. Verandan är tillbyggd senare på 1960-talet. Fönstren som är utbytta ligger tidstypiskt invid hörn. Den formgjutna trappan till entrédörren är av samma smäckra modell som trappan på Telefonandelslagets ca 30 år äldre bostadshus. Värdering: Byggnaden har bevarat väl sin ursprungliga karaktär. Den är ett vackert exempel av sin tids byggande och har även ett socialhistoriskt och kontinuitetsvärde på området. Vinklebo från väst. - Prästgården är byggt 1848 i empirestil efter ritningar från 1836 av Pehr Johan Gylich som var stadsarkitekt i Åbo. Verandan som ger norra fasaden dess karaktär ritades 1901 av ålandsfödde arkitekt Torsten Montell. Verandan ersatte den av Gylich ritade förstugukvisten. Byggnaden som är uppförd av timmer renoverades 1938. Garage finns inbyggd i källarvåningens östra ände. Omfattande restaurering utfördes 1975 varvid ursprungliga målningar i interiörer togs fram och exteriören återställdes i stort sett i ursprunglig form. Ny takplåt lades 2010. Symmetriskt ordnade uppfartsvägar framför byggnaden är asfalterade. Trädgården på byggnadens södra sida är delvis vildvuxen och lövträd växer nära västra gaveln. Bl. a. fridlyst pestrot har växt i ett dike på gården enligt Valdemar Nyman. Den stora stenkällaren finns söder om trädgården med gaveln mot träsket. Stora lindar växer invid källaren som är redan gömt av grenar. Ett förråd har byggts 1948 och senare ett litet garage öster om karaktärsbyggnaden. Prästgårdens ekonomibyggnader har funnits både norr- och österut om gården. Värdering: Karaktärsbyggnaden är skyddsvärd. Den har ett stort arkitekturhistoriskt, byggnads- och samhällshistoriskt, estetiskt, symbol- och identitetsvärde. Stenkällaren är omistlig i helheten och i sig och har ett stort byggnadshistoriskt dokumentvärde. Trädgården och allén har stora kulturhistoriska värden, bl. a. miljöskapande och kontinuitetsvärden. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 13

Allén till prästgården. Prästgården med asfalterad gårdsväg. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 14

Prästgården från söder. Lidret och garaget t.h. Prästgårdens stenkällare från sydväster. Kulturmiljön vid Önningebyvägen Vägen mot Önningeby är antagligen mycket gammal. Den syns på kartan från 1776 och den var huvudleden på land till Lemland. Området vid början av Önningebyvägen användes som äng enligt samma karta. Senare har det möjligen använts som betesmark liksom på Jettböles sida. På norra sidan av vägen vid skogsbryn byggdes tre småbrukargårdar på 1900-talets första hälft. Roos gamla torp från början av seklet har rivits i slutet av 1980-talet, medan Backebo och Björkebo från 1930-talet finns kvar med ladugårdar. Vägen har senare flyttats söderut; den gamla vägen slingrade nordvästerut vid Backebo. Gårdarna Kantors och Fridhem ligger på Jettböles sida söder om vägen. Ålands Telefonandelslags bostads- och telefoncentralhus och bussägare Wilhelmssons bostadshus från 1947 nuvarande Williams Buss kontorshus byggdes på arrendejord från prästgårdsbostället liksom flera andra hus norr om prästgården. Mittemot Telefonandelslaget söder om vägen finns idrottsplan och Vikingahallen som uppfördes i början av 1980-talet på området där tidigare fanns bland annat prästgårdens ladugård. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 15

Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse: - Ålands Telefons gamla telefoncentral och bostadshus har byggts antagligen på 1930- talet av två bröder från Ytterby som hade kommit hem från Amerika. Huset innehöll tre lägenheter för telefonister samt ett telefoncentral som användes åtminstone fram till 1950- talet då systemet automatiserades; idag finns kvar två lägenheter. Norr om bostadshuset finns telefonandelslagets central- och kontorsbyggnad som har tillbyggts i flera omgångar; den äldsta delen i mitten byggdes som garage på 1940 50-talet. Värdering: Det gamla bostadshuset har varit modernt i sin tid och möjligen en förebild till andra hus i byn. Byggnaden har vackra proportioner och ursprungliga byggnadsdetaljer. Den är en intressant del av Telefonandelslagets historia och har en miljöskapande betydelse vid början av Önningebyvägen. Tyvärr kommer byggnaden att rivas. Telefonandelslagets bostadshus från sydöst. - Backebo. Bostadshuset byggdes 1939 med fasaden vid den äldre Önningebyvägen. Ladugården byggdes antagligen samtidigt. Ladugårdens östra ände är av stående timmer. Bostadshusets timmerstomme har någon gång delvis tätats med skum. Ursprungliga sexdelade fönster finns kvar förutom två. En brunnstimra och äppelträd finns söder om huset. Värdering: Gården tillsammans med granngården Björkebo (tidigare även Roos) berättar om sin tids omständigheter, då arbetare hade eget småbruk i byns utkanter. Byggnaderna har ett samhälls- och socialhistoriskt värde samt ett stort miljöskapande och kontinuitetsvärde. Ladugården är viktig för förståelse om gårdens historia. - Björkebo ligger mellan Backebo och Roos. Bostadshuset byggdes av timmer 1936 och ladugården antagligen samtidigt. Den höga ladugården är delvis byggt av resvirke liksom på Backebo och dess norra sida har beklätts med bräder och annat trämaterial av varierande mått. På gården finns även ett lider och ett avträde från ca 1960 70-talet. Syrenbuskar växer vilt intill bostadshuset. Vinbärsbuskar finns vid gårdsvägen och bakom huset. Värdering: Byggnaderna har ett stort samhälls- och socialhistoriskt samt miljöskapande och kontinuitetsvärde. Ursprungliga byggnadsdetaljer såsom fönster och dörrar finns bevarade; bostadshusets entrépardörr med överljuset är antagligen äldre än huset. Ladugården är viktig för historisk förståelse om gården och dess lappade och lagade norra sida är kulturhistoriskt mycket speciell. Byggnaderna är omistliga som en del av kulturmiljön vid Önningebyvägen. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 16

Backebo. Bostadshuset från väst. Ladugården på Backebo från sydöst. Björkebo från sydväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 17

Bostadshuset på Björkebo från öst. Ladugården på Björkebo från öst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 18

VÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER Kyrkbyns betydelse som vardaglig miljö har inte avsevärt förminskat genom att den nya landsvägen byggdes längre västerut. Nya vägen har däremot medfört att kyrkan får en ännu synligare plats i landskapet då den syns längre ifrån vägen. Den öppna odlingsmarken mellan gamla och nya vägen är oerhört viktigt att bevaras från ytterlig bebyggelse. Att bygga lågt är inte en lösning på ett område som har så stora kulturmiljövärden. Jomala kyrka är en av de allra äldsta i Finland, och kyrkmiljön har ett stort kulturhistoriskt värde även i riksperspektiv. Kyrkans dominerande figur i landskapet bör bevaras. Det öppna åkerlandskapet väster om allén är ytterligt viktigt att hållas fritt från bebyggelse även i framtiden. Det som är genuint på ett traditionellt sätt i Prestgårdenby, som annars är en tätort, är just den tydliga skillnaden mellan bebyggt och odlat område som vägen skiljer. Det hela urgamla odlingslandskapet mellan Prästgårdenby, Möckelby och Dalkarby har ett oersättligt kulturvärde och dess bevarande borde tillförsäkras. Kyrkstallet har omistliga kulturhistoriska värden och det skulle gärna förses med information om de tiotals kyrkstallen som har funnits tidigare invid vägarna. Den röda förrådsbyggnaden norr om kyrkan är ett inslag antagligen från sent 1800-tal och borde likaså uppmärksammas. Forngravsfältet med medeltida husgrunder öster om kyrkan skulle kunna förses med mer information och tydliggöra stigen från vägen. Den över hundraåriga ask- och björkallén är viktig för hela miljön och såväl för byborna som för dem som åker genom byn. Träden bör skötas och föryngras varsamt. De äldsta gårdarna utmed allén är i en hög grad oreversibla och för en del av byggnader är det önskvärt att ge skydd i planen för att bevara synlig kulturhistoria och tidsdjup i byn. Även om byggnaderna inte är särskilt speciella i sig, har de ett stort miljö- och identitetsskapande samt kontinuitetsvärde eftersom de ligger vid den ständigt trafikerade vägen. Nyare bebyggelse har främst koncentrerats på åsens östra sluttning, vilket har hjälpt bevara den äldre bebyggelsen i centrala bymiljön. I fortsättningen är det tillrådligt ur kulturmiljösynpunkten att tomterna vid allén inte tätas för mycket och att ny bebyggelse ges en utformning som anpassar sig till den gamla bebyggelsens dimensioner och proportioner. Bymiljön med bostadshus från olika decennier, även ett par bevarade ladugårdar samt trädgårdar skapar en trivsam och intressant vardagsmiljö med historisk djup. De tre småbrukarställena norr om Önningebyvägen ger insikter om hur miljön har använts under första hälften av 1900-talet, en byggnationsperiod som ofta underskattas ännu idag. För gårdarnas samhällshistoriskt, miljöskapande och kontinuitetsvärde i den urgamla kulturmiljön skulle det vara viktigt att både bostadshusen och ladugårdarna på Backebo och Björkebo kan bevaras. På Björkebo finns den ursprungliga karaktären bäst bevarad. Prästgården i Jomala, såväl karaktärsbyggnaden som trädgården och allén, har stora kulturhistoriska och estetiska värden. Karaktärsbyggnaden och stenkällaren skall få ett lagskydd och gårdsmiljön med spår av den gamla trädgården skall skötas värdigt och med respekt för den tidiga växtligheten som med specialkunskap skulle kunna rekonstrueras. Prästgården har anlagts på ett vackert ställe och den har blivit allt mer synlig i kulturmiljön genom att Jomalarakan byggdes förbi. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 19

Området där de kulturhistoriska värdena skall speciellt uppmärksammas i Prestgårdenby. Baskarta: Lantmäteriverket. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 20

Skriftliga källor: Ekström, Kjell och Gustavsson, Kenneth. Den ryska fältkyrkan i Dalkarby. Reflexioner kring en rysk ikonostas. Sanct Olof 1995-96, s. 14-22. Nyman, Valdemar. På åländska vägar till lands och till sjöss. Söderström & c:o förlags AB, Borgå 1982. Remmer, Christina. Prästgårdar på Åland. Byggnadshistoriska studier. Ålands Museum 1986. Steinby, Ann-Gerd. Ålandsmjölken. Ålands Centralandelslag 1921-2001. ÅCA, Mariehamn 2001. 1 Remmer 1986, 19-22. Enligt en skattläggning från 1748 hade prästgården flyttats till träsket efter en brand för långliga tider tillbaka. 2 Nyman 1982, 25. 3 Gustavsson 1995-96, 19. 4 Steinby 2001, 143-144. 5 I torpet på Bomanstomten bodde arbetare Julius Boman och i torpet sydväster om Klockarstorpet Elvira Jansson. Janssons torp, troligtvis från början av 1900-talet, finns fotodokumenterat i kulturmiljöinventering 1979. 6 Remmer 1986, 84. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Prestgårdenby 21

JETTBÖLE Jettböle hör till de äldsta bosatta trakterna på Åland. På stenåldersboplatsen österut från Jettböleberget har hittats bland annat de berömda leridolerna. Bronsåldersrösen finns på Jettböleberget och Kasberget. Byn upptas nästan helt av bergen och skog och endast vid byns norra och östra gränser finns bebyggelse idag. Öster om naturreservatet, som finns vid gränsen mot Prästgårdenby, finns två gamla gårdar, Kantors från 1800-talet och Fridhem från sekelskiftet 1900. Julius Sundblom vars far var kantor var född i huset på Kantors. Gårdshelheten Fridhem är omgiven av naturreservatet och våtmark i norr, Kasberget i söder och gammal kohage i öster. Under 1900-talets första hälft användes området nedanför Kasberget som betesmark som kallades för Prästgårdsbete. Ett par hundra meter österut från Fridhem finns det gamla kapellansbostället, bevarat till nutiden endast som husgrunder på berggrunden. Kapellansbostället i moderförsamlingen Jomala upprättades i Sviby 1664 men flyttades till Jettböle vid okänd tidpunkt. 1 Enligt Valdermar Nyman föddes kanslirådet, professor Henrik Hassel 1700 på bostället i Jettböle. 2 Kaplansbolet indrogs hösten 1891. 3 Sedan dess har byggnaderna fått förfalla, och idag finns kvar endast husgrunder på berget vid en gammal väg som leder norrut till skogen i Prästgårdenby. Under första världskriget fanns ett stort ryskt ammunitionsförråd i Jettböle. 4 Möjligtvis fanns förrådet i närheten av kapellansbostället, där även baracker och en stenbelagd väg lär ha funnits. 5 Rysslök dvs. brädlök växer överallt vid den södra husgrunden. På Kasberget fanns ryskt skyttevärn. Ryssar inkvarterades på många gårdar i Jomala, även på Fridhem. Vägen från Jomala Prästgårdenby till Önningeby och vidare till Lemland är troligtvis mycket gammal (jfr. kartan över Prästgårdenby från 1776 med landsvägen till Lembland ) och naturligtvis har vägen följt Jettbölebergets östra kanter. Mindre åkerfält finns idag vid vägen. Vid byns sydöstra hörn vid Önningebyvägen finns en gammal torpargård kallad Berg där i tiden bodde Hanna Berg. På andra sidan av vägen finns gården Bergmanstorp som nu museibyrån förvaltar. Gammal kohage sett mot väst från vägen nedanför Kapellansbostället. I fotot syns Fridhems ladugård och Kantors lillstuga. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 1

Jettböle by från berget 1905. Björn Cederhvarfs samling. Ålands museum, fotonr. 45410. Kantorsbostad, Julius Sundbloms födelsehem. Fotograf L. Bodnar, Mariehamn. Bror Sundbloms samling. Ålands museum, fotonr. 55648. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 2

Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse: - Kantors torp byggdes 1859 mellan Önningebyvägen och Kasberget. Chefredaktör och politiker Julius Sundblom föddes där 1865; hans fader var kantor i Jomala. Torpet har renoverats utvändigt 2003 då det även tilläggsisolerades på utsidan. Gamla fönster har bytts ut i början av 1980-talet; av de munblåsta fönstren finns kvar endast tvådelade vindsfönster. Verandan på södra sidan byggdes på 1950-talet och tillbyggdes 1980-83. Söder om torpet finns en lillstuga från början av 1900-talet och en ladugård från 1920- talet. Ladugården har höjts på 1950-talet och lillstugan har tillbyggts samt renoverats 1996-98. Gårdsvägen är asfalterad. Värdering: Även om bostadshusets exteriör är till stor del förändrad har det ett stort kulturhistoriskt värde pga. dess personhistoria och höga ålder och därför är byggnaden skyddsvärt. Det har även ett identitets- och miljöskapande värde. Ladugården och lillstugan förstärker torpets värden genom bl. a. kontinuiteten på gården som de förmedlar. Kantors från nordöst. - Fridhem ligger under Kasbergets norra slänt som granngården till Kantors. Bostadshuset byggdes omkring 1907, verandan med sirliga fönster på 1920-talet. På norra sidan finns en senare tillbyggnad med tvättrum. Lillstugan på gårdens södra gräns lär ha byggts några år tidigare än huvudbyggnaden. Östra ändan av lillstugan brände ner på 1970-talet. Invid lillstugan finns en källare murad av kalkcementtegel; taknocken har gett vika. Öster om gårdsplanen står en ladugård vars norra ände är likaså murad av kalkcementtegel. Under första världskriget har ryssar huggit ved i bostadshuset och de satte in högre trösklar så att de kunde ha vedknubbens ena ände ligga på tröskeln. Yxhugg syns fortfarande i kökets tröskel. Värdering: Fridhem är kulturhistoriskt värdefull såsom en anspråkslös gårdshelhet från tidigt 1900-tal. Gårdens historia anknyter sig även till första världskriget med inkvarterade ryssar. Byggnaderna har fått stå omoderniserade, vilket förstärker autenticitetsvärdet. Patinan i materialen som i sig är en värdefull historisk egenskap har på vissa ställen förvandlat till förfall. Intressanta detaljer finns kvar i bostadshuset, såsom avkapade fönster i vindsgavlarna och gammal entrédörr. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 3

Fridhem från sydöst. Bostadshuset på Fridhem från nordöst. - Kapellansboställe uppfördes i Jettböle troligtvis under sent 1600-tal. Enligt 1891 års synehandling var karaktärshuset byggt 1869 och bestod av sal, två kamrar, kök och förstuga (Remmer 1986, 134). Byggnaden fanns kvar 1978 då museibyrån inventerade kulturmiljön. Idag finns kvar endast två husgrunder. Vid den södra grunden växer mycket rysslök; ryska baracker fanns här under första världskriget. Gamla ekar finns flera och en del växer invid grunderna. Värdering: Husgrunderna är ett fortfarande synligt minnesmärke av det gamla kaplansbostället i Jomala. Området med grunderna är en skyddsvärd kulturmiljö. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 4

T.v. Vägen mellan husgrunderna på Kapellansbostället; den norra husgrunden t.v. Motionsbanan korsar vägen invid grunderna. T.h. Vägen fortsätter mot norr. - Berg. Torpet byggdes invid Önningebyvägen antagligen i slutet av 1800-talet. Invid bergslänten finns ett långsmalt lider och en liten bod som har använts som bastu, och norr om torpet finns jordkällare och garage från 1950-talet. Ett modernt bostadshus i tegel byggdes på gården 1985. Gårdens gamla bebyggelse har reparerats från och med 1950- talet. Torpet tillbyggdes mot väster 1954, fönstren är utbytta samtidigt. Gårdsbyggnaderna har gamla återanvända fönster. Äppel- och plommonträd finns söder om byggnaderna. Värdering: Den gamla bebyggelsen har ett stort miljöskapande och kontinuitetsvärde i landskapet som har använts sedan stenåldern. Tillsammans med den mittemotliggande gården Bergmanstorp bildar Bergs torp en samhällshistoriskt viktig helhet som minne av anspråkslöst liv på 1800- och 1900-talet. Bod och lider är viktiga för gårdshelheten. Tillägg från 1950-talet som anpassar till det gamla bevittnar om kontinuiteten på gården. Bergs torp från sydväst, tillbyggda delen t.v. På andra sidan av vägen syns Bergmanstorp. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 5

Kulturlandskap norr om Berg vid Önningebyvägen. VÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER Jettböle har en oerhört intressant historia med stenåldersboplatsen, bronsåldersrösen på Kasberget och Jettböleberget, kapellansbostället med anor på 1600-talet och ryska spår från första världskriget. Byn är intressant även ur rekreationssynpunkt: här finns bl.a. vandringsstigar på berget med fina utsikter över Dalkarbyträsket. Önningebyvägen i Jettböle är en del av den urgamla landsvägen till Lemland. Vägen skall bevaras med alla dess krökar och inte byggas bredare. Det öppna landskapet öster om Jettböleberget, med enskilda gamla träd, har ett stort kulturmiljövärde även som ett arkeologiskt intressant område, samt ett estetiskt upplevelsevärde. Gårdarna Kantors och Fridhem är kulturhistoriskt värdefulla var på sitt sätt: Kantors, där det gamla bostadshuset har nästan helt ombyggts i exteriören, har mest personhistoriskt och miljöskapande värde, medan byggnaderna på Fridhem berättar själv sin historia även i brist av underhåll. Fridhem både som gårdsmiljö och i byggnadsdetaljer har ett autenticitetsvärde som inte skall mistas i samband med renoveringar. Bergs torp är en bebyggd del av den urgamla kulturmiljön och tillsammans med den andra gården mittemot vid Önningebyvägen bildar det en anspråkslös bebyggd miljö från 1800- talets slut och 1900-talets början. Torpet är viktigt att bevara inte endast för den lokala miljön utan även för en historiskt djupare kulturmiljöupplevelse vid Önningebyvägen på en längre sikt. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 6

Området där de kulturhistoriska värdena skall speciellt uppmärksammas i Jettböle. Baskarta: Lantmäteriverket. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 7

Skriftliga källor: Bertell, Erik. Kronans och kyrkans jord på Åland under 1500-talet. Åland. Bidrag till kännedom av hembygden XII utgivna av föreningen Ålands Vänner. Mariehamn 1953. Ekström, Kjell och Gustavsson, Kenneth. Den ryska fältkyrkan i Dalkarby. Reflexioner kring en rysk ikonostas. Sanct Olof 1995-96, s. 14-22. Nyman, Valdemar. På åländska vägar till lands och till sjöss. Söderström & c:o förlags AB, Borgå 1982. Remmer, Christina. Prästgårdar på Åland. Byggnadshistoriska studier. Ålands Museum 1986. 1 Remmer 1986, 134. 2 Nyman 1982, 23. 3 Remmer 1986, 134. 4 Gustavsson 1995-96, 19. 5 Selim Rönnberg, intervju 11.5.2011. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Jettböle 8

MÖCKELBY Möckelby fördelas i stort sett på de bebyggda, högre åsmarkerna i öster och de breda åkrarna i väster. Byn är kulturhistoriskt mycket intressant eftersom den ligger i närheten av kyrkbyn och vid en gammal väg som leder västerifrån till kyrkan. På en skattläggningskarta från 1735 syns att vägen ledde från kyrkan västerut vid den östliga åsens norra kant, där Häggbloms tomt nu finns, och fortsatte söderut invid berget som vägen som nu kallas för Norra Möckelbyvägen. Vägen har lett sydösterut, senare fram till gården Möcklanders och Klockarsgatan. Den nya landsvägen som färdigställdes i Möckelby 1989, har delat den gamla Möckelbyvägen itu och nu används Norra och Södra Möckelbyvägen endast som vägar till gårdarna. Bondgårdarna Norrgårds, Mellangårds och Södergårds härstammar uppenbarligen från 1700- talet om inte tidigare. I alla fall syns tre hemman väster om byvägen på kartan från 1735. Därtill finns ett hemman västerut från kyrkan på ungefär samma ställe som Häggbloms tomt. Åkermark har funnits väster om de tre hemmanen och fortsatt långt söderut som idag. En åkerväg mellan gårdarna och åkrarna syns redan på kartan; vägen fortsätter norrut mot Ulfsby på samma linje som idag förbi Fridlunds torp, norr om Norrgårds. Om den äldre historien vet man att 1540-46 hade Ivar Fleming skattejord i Möckelby värd 40 mk som landbonden i Dalkarby brukade. I samband med Grelsby gårds anläggande 1546 lades jorden i Möckelby i frälse. Ägorna i Möckelby och Dalkarby tillhörde kronan ännu år 1661. 1 Flera lämningar från yngre järnåldern finns i byn. Ett höggravfält har hittats på en åkerlinda söder om Södergårds tork, ett annat med ett tiotal gravar 50 m söder om Norrgårds manbyggnad. Två gravhögar finns även nordväster om Fridlunds ställe i en tidigare beteshage var nya tomter har anlagts under de senaste decennierna. Norra Möckelbyvägen mot söder. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 1

Norra Möckelby På de gamla bondgårdarna i norra Möckelby Norrgårds, Mellangårds och Södergårds är bebyggelsen till största delen förnyad på 1900-talet. Enskilda gårdsbyggnader från 1800-talet finns bevarade på samtliga gårdar, medan endast på Norrgårds finns den gamla manbyggnaden kvar. Stengärdesgården längs den nordsydliga åkervägen väster om gårdarna finns kvar vid Norrgårds samt söder om Södergårds. Stengärdesgården vid Södergårds. I bakgrunden syns rian som har brunnit. Fotot hör till Henrik Mirén. Mellangårds sett från öst. Fotot hör till Henrik Mirén. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 2

Väster om mejeriet vid Drittel-Mattesgränden finns Als småbrukarställe, där en lillstuga från 1800-talet har bevarats som en del av den tillbyggda ladugården. Vidare västerut finns kvar två äldre bostadshus, Nyhags från 1938 och Björkdal från 1940; den senare har renoverats 1990. Den övriga bebyggelsen vid vägen är från de senaste decennierna. En gammal stenkällare finns invid vägen på Ulfsbys sida nordväster om Al. Vägnamnet härstammar från 1920-talet då en hantverkare kallad Drittel-Matte bodde i ändan av vägen på Ulfsbys sida och tillverkade drittlar, smörbyttor för mejeriet. Mellan gamla Möckelbyvägen och nya landsvägen finns två gårdar äldre än 1940, Häggbloms och Bergabo. Häggbloms bostadshus från 1898 står nu vid en mycket trafikerad korsning på en bergkulle som har sprängts invid huset för lättrafikleden. Ladugården har funnits sydöster om huset före den nya landsvägen drogs invid gården. Gården Bergabo byggdes på berget ovanför Möckelbyvägen på 1930-talet. Bostadshuset från 1936 har renoverats och tillbyggts flera gånger. Norr om bostadshuset finns ladugården, nu på granntomten, samt en ombyggd liten stuga. Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse: - Häggbloms bostadshus byggdes 1898, årtalet finns inskrivet i den välvda källaren i husets västra ände. Ursprunglig panel på vindsvåningen samt T-fönster med blåst glas och utsmyckade överstycken finns bevarade förutom på östra vindsgaveln där ett stort nytt fönster har förändrat proportionerna kraftigt. Ladugården har funnits söderut från bostadshuset. Gården har avdelats i övre och nedre del med en gjuten vall i nordsydlig riktning. Mot vägen har byggts ett modernt staket. Värdering: Bostadshuset har ett miljöskapande och lokalhistoriskt värde vid den trafikerade korsningen oavsett det förstorade vindsfönstret och hänsynslöst splittrade närmiljön. Byggnaden är ett vackert exempel på ett mindre välbyggt bostadshus från slutet av 1800-talet och har ett autenticitetsvärde med de gamla byggnadsmaterialen. Häggbloms från nordväst med kyrkan i bakgrunden. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 3

- Bergkulla. Mittemot Häggbloms på norra sidan av Södersundavägen står Bergkullas ljusa bostadshus från 1947 med fasaden mot den nya landsvägen. Skyddstaket på fasadtrappan har byggts senare. Väster om huset finns ett samtida lider på berget. Värdering: Bostadshuset har bevarat den tidstypiska karaktären, även om bl.a. ursprungliga fönstren har utbytts. Huset har ett miljöskapande och kontinuitetsvärde vid den trafikerade korsningen. Det samtida lidret bidrar till en historiskt mer autentisk gårdsmiljö. Bergkullas bostadshus från nordöst. Bostadshuset på Al från sydväst. - Al. Gården med bostadshus, ladugård och garage syns väl till Södersundavägen. Bostadshuset är byggt 1901 och renoverat omkring 1960-talet då bl. a. gamla fönstren byttes ut. Kvar finns de vackra dekorsågade vattenbrädorna och falsat plåttak. En skomakarverkstad har funnits i husets västra gavel, och på 1950 60-talet fanns Öhlunds bilverkstad på gården. En lillstuga från 1800-talet med dekorerade fönsterfoder finns sydväster om bostadshuset. Lillstugan har tillbyggts mot söder med ladugården som är i dåligt skick. Ett garage har byggts invid lillstugans norra gavel troligtvis omkring 1970. Värdering: Lillstugan är en intressant relikt från 1800-talet på det annars ombyggda området och ger historiskt djup i gårdens och byns bebyggelse. Lillstugan med den tillbyggda ladugården visar tydligt hur äldre byggnader förr kunde återanvändas. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 4

Bostadshuset är lokalhistoriskt intressant genom sin varierande användningshistoria. Byggnaderna kan anses en rikedom i byns kulturmiljö. Al. Lillstugan i mitten, ladugården tillbyggt mot söder och garaget mot norr. Nyhags bostadshus från norr. - Nyhags. Det lilla men relativt höga bostadshuset är byggt 1938 vid bergskanten. En lång grusgång leder söderut till huset från Drittel-Mattesgränden. Ett förråd har tillbyggts vid husets nordöstra hörn. Terrassen mot söder är nybyggd. En del av ursprungliga detaljer såsom fönster och balkongdörren finns kvar. Väster om huset på berget finns ett lider som hör numera till Norrgårds. På den östra granngården Löfdals har funnits ett samtida bostadshus från 1937. Värdering: byggnaden har främst ett kontinuitetsvärde på området med nyare bostadshus. Ursprungliga detaljer ger byggnaden autenticitet. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 5

- Norrgårds. Den gamla bondgården ligger vackert på en ås, åkermark finns i både väst och öst och Mellangårds i söder. Finlands första kvinnliga magister Emma Irene Åström har växt upp på Norrgårds. Hennes far lär ha senare byggt bostadshuset 1882 efter modell från dåvarande prästgården i Kimito. En lång veranda har byggts mot öster och en liten tillbyggnad från ca 1902 finns mot väster. Sexdelade fönstren och den tidstypiskt trefördelade panelen är gamla om inte ursprungliga. Fönster- och dörröverstycken är rikt dekorerade. Stensockeln har gjutits ovanpå med cement på efterkrigstiden. Byggnaden har varit länge obebott och gården är vildvuxen. Ett nytt bostadshus har byggts 1990 nordöster om gården. Äppelträd finns väster om manbyggnaden; stenpelare mot öster och norr markerar staketet som har omgett mangården. Gårdsvägen slingrar genom gården, norr om ett gammalt stenmagasin mot Fridlunds torp i nordväst. Stenmagasinet har byggts av stora oregelbundna granitblock som har fogats. En fin källare byggd med tunnvalv finns inne i magasinet. Tegeltaket har delvis rasat ner och byggnaden är i stort behov av skyddsåtgärder. Ladugården byggdes 1917 i tegel och regelverk; den södra längan i kalkcementtegel är senare tillbyggd. Norr om ladugården finns en hög bod, i nordväster ett lider. På 1950-talet byggdes en lillstuga sydöster om manbyggnaden. Stugans tak har börjat läcka. Värdering: Den vackert proportionerade manbyggnaden har ett stort autenticitetsvärde i sina ursprungliga eller tidiga byggmaterial. Byggnaden har ett stort personhistoriskt värde i hela Finlands perspektiv. Den är också den enda bevarade manbyggnaden på de gamla bondgårdarna i västra Möckelby. Det gamla stenhärbret med välvd källare har byggnadsteknikhistoriskt och kontinuitetsvärden som förstärks av kvaliteten i stenhantverket och autenticiteten. Stenhärbren finns inte många kvar på Åland, desto viktigare är det att kunna bevara de få kvar i landskapet. Ladugården är viktig för gårdshelheten; lillstugan har främst ett kontinuitetsvärde. Manbyggnaden och stenmagasinet är omistliga byggnader. Norrgårds sett från söder på Mellangårds. Lillstugan i mitten. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 6

Norrgårds manbyggnad från öst. Norrgårds stenmagasin från nordöst. - Mellangårds härstammar från tidigt 1700-tal. Flera byggnader från 1800-talet finns bevarade. Mangårdsbyggnaden har rivits på 1970-talet då det nya bostadshuset byggdes på samma ställe med fasaden söderut. Under första världskriget bodde ryssar i den gamla manbyggnaden som hade två flyglar mot söder. Mangården omges mot väster med stenpelare för staket och större portpelare. I öster finns lillstugan från 1800-talets slut med många ursprungliga eller gamla byggdetaljer och i söder ett högt härbre från samma period, ovanligt byggt i regelverk med två våningar. Stenkällaren, övervuxen av småträd och gräs, finns nordväster om bostadshuset. Rökbastun står vid Norra Möckelbyvägen, takåsen har gett vika under cementtaktegel. Förr hade byggnaden halmtak. Söder om gårdsvägen står väderkvarnen med restaurerade vingen. Ladugården byggdes väster om gården vid mitten av 1900-talet och den har nyligen tillbyggts med maskinhall mot norr och söder. På gården finns även en tork från samma tid och ett äldre litet lider. Värdering: Framför allt rökbastun och väderkvarnen har ett stort byggnadshistoriskt, miljöskapande och kontinuitetsvärde. Väderkvarnen är den enda som kommer att finnas kvar i Möckelby (Södergårds kvarn kommer att flyttas). Lillstugan, härbret och källaren har ett byggnadshistoriskt och stort kontinuitetsvärde; de är viktiga för att kunna uppleva den gamla halvslutna mangårdens sammansättning. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 7

Mellangårds från söder med väderkvarnen. Lillstugan på Mellangårds från sydväst. Mellangårds rökbastu vid Norra Möckelbyvägen. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 8

- Södergårds som härstammar från 1700-talet omges av åkrar från alla håll utom i norr där gården avgränsar till Mellangårds. Idag finns endast väderkvarnen och en stor stenkällare utan tak kvar av 1800-talsgården. Gamla gårdsplanen har varit halvsluten enligt en karta från 1924. Utöver mångårdsbyggnaden och stenkällaren i norr fanns lillstuga i öster, ladugårdslänga där den stora ladugården har byggts 1949 samt härbre i söder och en liknande liten byggnad i väster. Väderkvarnen fanns på dess nuvarande plats söder om gården, och vid Möckelbyvägen fanns en byggnad som troligtvis var rökbastu. Rian fanns i nordsydlig riktning längre söderut vid åkervägen som delvis kantas av stengärdesgård. Rian brände 1938 och den nya torken byggdes därefter på samma plats. Mangårdsbyggnaden var byggt 1905 och den revs på 1990-talet. Det nya bostadshuset från 1971 finns söder om gamla gårdsplanen. Vägen till gården ledde förr söderifrån vid ladugårdshörn men flyttades norrut då den nya landsvägen byggdes och norra Möckelbyvägen spärrades. Väster om gårdsplanen byggdes 1952-54 en vacker ekonomibyggnad med två våningar som användes även som tillfällig bostad tills det nya bostadshuset var färdigt. Värdering: Stenkällaren blir det enda minnesmärket av bondgården på 1800-talet då väderkvarnen kommer att flyttas till Ulfsby. Källaren har ett stort byggnadshistoriskt värde och den kan täckas för att skydda mot vidare förfall. Den stora ladugården har ett stort miljöskapande och kontinuitetsvärde i det odlade landskapet då den är väl synlig från nya landsvägen. Ekonomibyggnaden tillsammans med ladugården bildar ett gårdsutrymme som påminner om den gamla gården. Väderkvarnen på Södergårds från sydväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 9

Stengärdesgården vid åkervägen väster om Södergårds tork. Ekonomibyggnaden på Södergårds från sydväst vid åkervägen. Södergårds från nordöst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 10

Södra Möckelby På den östra åsen vid södra Möckelbyvägen verkar det ha funnits en livlig hantverkarverksamhet i slutet av 1800-talet. Ett garveri fanns väster om nuvarande Möckelbacka, och invid Klockarsgatan i Möcklanders gårdsbyggnad hade skomakare Karl Lindberg sin skomakarverkstad. Verkstadsbyggnaden på Möcklanders finns kvar med skomakarverktyg på sin plats. På den s.k. Gamla Ståhlmans, nu kallad Solhem, fanns en smedja under första hälften av 1900-talet i ett gammalt härbre som finns fortfarande kvar men i dåligt skick. Midsommarstången restes på berget bakom Odlingens vänners ungdomslokal Berghyddan. Nordväster om Berghyddan fanns en liten gård där en lärarinna har bott; huset har rivits efter en brand. Spisgrunden finns fortfarande kvar på berget. Väster om Möckelbackas nyklassicistiska hus finns två mindre gårdar, Lunds torp från 1878 och Nyängs arbetarställe från 1920. Bostadshuset på Nyäng har nyligen renoverats. I Lunds lilla hus lär prästgården ha funnits under åren 1927-28. Postkort som skildrar Dalkarbyvägen vid korsningen med Klockargatan i Möckelby. Möcklanders ladugård och källare syns norr om Klockargatan. Fotonr. 2657, Ålands museum. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 11

Berghyddan på ungefär 1920-talet. Fotograf Carl K. Thorncliff. Ålands museum, fotonr. 54046. Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse: - Berghyddan står högt på åsen och syns såväl till Prestgårdenby som till nya landsvägen. Byggnaden är en konkret symbol för ungdomsföreningarnas tidigare aktiva verksamhet, samtidigt som den används flitigt än idag som mötes- och festlokal. Berghyddan är byggt 1913 av virke från det rivna tingshuset på Jomala gård. Den har förlorat en stor del av sin jugendkaraktär genom förändringar bl.a. 1979 då fasaden tillbyggdes med entrén, och den ursprungligen öppna grunden med bärande stenpelare har gjutits i cement. Det valmade och brutna taket samt smårutiga vindsfönstren ger dock fortfarande en jugendprägel. Väster om huset finns ett litet lider. Värdering: Berghyddan har ett byggnadshistoriskt djup eftersom den har byggts av timmer från det rivna tingshuset. Genom föreningsverksamhet har byggnaden fått ett stort identitets- och socialhistoriskt värde i Jomala. Den används kontinuerligt och förenar dagens användare med de tidiga. Byggnaden anses omistlig. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 12

Berghyddan från sydväst. Möckelbacka från väst. - Möckelbacka. Gården härstammar från 1700-talet. I slutet av 1800-talet fanns ett garveri på tomten. Det vackert proportionerade nyklassicistiska bostadshuset och terrasserade trädgården har anlagts 1931 vid västra åssluttningen efter ritningar av byggmästare Anders Öström. Grusgången leder från vägen genom portpelare rakt till verandan. Huset som byggdes med stående timmer har renoverats utvändigt 1993. Entrédörren och stora fönstren har bytts ut, men huset har bevarat den ursprungliga villakaraktären. Invändigt är byggnaden välbevarad; den ursprungliga planen, spegeldörrarna och spisarna finns kvar. En låg förrådsbyggnad finns nordöster om huset. Värdering: Byggnaden och trädgården som helhet är ett vackert exempel på villabyggande utanför Mariehamn. Byggnaden har ett stort estetiskt, arkitekturhistoriskt och miljöskapande värde, och liksom Berghyddan och Möcklanders är den omistlig. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 13

- Möcklanders ligger centralt i byn på backen mittemot Dalkarbyvägens ända. Den rödmyllade manbyggnaden från 1892 har en utsmyckad exteriör och femkantig veranda med rikt spröjsade ursprungliga fönster. I den äldre byggnaden vid Klockargatan som även kallas för lillstuga fanns Lindbergs skomakarverkstad som har en välbevarad interiör. Byggnaden har varit längre; den västra ändan har någon gång rivits och idag finns stenfoten kvar. Andra bevarade 1800-talsbyggnader är ett nyligen renoverat härbre, en stenkällare, en delvis timrad ladugård och ett timrat svinhus, det sist nämnda dock i dåligt skick. Värdering: Gårdshelheten har stora kulturhistoriska värden både i sig och som en del av det centrala kulturlandskapet i Jomala. Byggnaderna har ett högt byggnadshistoriskt och autenticitetsvärde med bevarade gamla byggnadsdetaljer. Manbyggnadens formspråk är representativt för den åländska byggnadstraditionen. Ladugården anknyter gården tydligt till självhushållets tid. Verkstadsbyggnaden har ett speciellt socialhistoriskt värde. Gårdsmiljön med byggnaderna är skyddsvärd. Möcklanders sett från Dalkarbyvägen. Möcklanders ladugård och svinhus från söder. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 14

- Lund ligger väster om Möckelbacka bland en gles skog av lövträd. Torpet lär ha byggts 1878. Verandan har tillbyggts mot väster och huset är nyligen renoverat. Fönstren utom de sexdelade vindsfönstren är utbytta. Ladugården har rivits, den låg sydväster om bostadshuset. Ett litet lider finns kvar väster om huset. Värdering: torpet har ett byggnadshistoriskt värde genom sin ålder, och ett traditionsvärde eftersom prästgården lär ha funnits tillfälligt här 1927-28. Lunds torp från nordväst. - Solhem. Bostadshuset ligger högst på gården, med västra fasaden vid Dalkarbyvägen bakom syrenhäck som omger gården. Bostadshuset byggdes 1905 på grundstenar av gårdens gamla manbyggnad som istället flyttades till Mariehamn till Nygatan. Det nya huset fick tidstypiskt trefördelad profilerad panel målad i vitt eller ljusgrått, ursprungligen med grönt listverk. Fönsteröverstycken och takpojkar är rikt profilerade. Gårdsvägen leder ner till gårdens gamla förfallna byggnader, lillstugan och smedjan eller härbret som härstammar från 1800-talet. Ladugården fanns på gårdens norra sida och var troligtvis byggd av den nya ägaren i början av 1900-talet. Han bytte sitt finska namn till Ståhlman eftersom han var smed, och drev en smedja i härbret fram till 1950-talet. Efter honom fortsatte en son verkstaden i tvåvåningshuset som byggdes på 1950-talet norr om det gamla bostadshuset. Arbetsutrymmen fanns i första våningen och familjens bostad i övre våningen. I huset finns numera hyresbostäder. Det gamla bostadshuset har varit obebott sedan en förödande brand i början av 2000-talet. Värdering: Bostadshusets ursprungliga vackra proportioner och tidstypiska fasader finns kvar, förutom utbytta fönster och entrédörr. Utöver byggnadshistoriskt och estetiskt värde har huset ett stort miljöskapande och kontinuitetsvärde pga. dess läge. Härbret är lokalhistoriskt intressant, även för att det härstammar från den gamla bondgårdens tid. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 15

Bostadshuset på Solhem, eller Gamla Ståhlmans, med tillbyggd veranda från sydöst. Härbret på Solhem med tillbyggt verkstad från sydväst. - Fredshem ligger vackert vid bergskanten väster från Dalkarbyvägen. Bostadshuset har byggts 1886 och tillbyggts 1905. Renoveringen 1999 har utförts med respekt för husets historiska karaktär. Lillstugan nordväster om bostadshuset är ålderdomlig i sina proportioner och detaljer. Byggnaden härstammar troligen från första hälften av 1800- talet. Fönster och dörrar är i autentiskt skick. Ladugården byggdes 1909 sydväster om bostadshuset. Ett lider har rivits från ladugårdens norra gavel. Stenkällaren finns nordöster om gården med dörren mot Dalkarbyvägen. Dess östra gavel är reparerad med cementtegel. Värdering: Byggnaderna är välbevarade med många ursprungliga eller gamla byggnadsdetaljer. Lillstugan som har till stor del bevarats i autentiskt skick har ett stort byggnadshistoriskt värde även pga. sin höga ålder och är omistlig. Patina i lillstugans och ladugårdens byggnadsmaterial ger ett konkret historiskt djup som skall respekteras vid framtida underhållsåtgärder. Gården som helhet är kulturhistoriskt mycket värdefull och skapar kontinuitet och historisk identitet i det nyligen bebyggda närområdet. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 16

Bostadshuset på Fredshem från sydväst. Lillstugan på Fredshem från sydöst. Ladugården på Fredshem från sydöst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 17

VÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER Möckelby har blivit mer central i det åländska kulturlandskapet efter att den nya landsvägen byggdes genom byn. Både bondgårdarna på vägens västra sida och Berghyddan, Möckelbacka och Möcklanders på östra sida syns till vägen och skapar en intressant kulturmiljö med estetiska och historiska värden till dem som passerar byn på landsvägen. Häggbloms gamla bostadshus vid den ständigt trafikerade korsningen väster om kyrkan har blivit en miljöskapande byggnad i en större grad än förr. Huset och gårdsmiljön har dock förändrats kraftigt under de senaste decennierna pga. vägbygget och renoveringar. Det är önskvärt att byggnadens kulturhistoriska värden tas till hänsyn vid framtida åtgärder. De gamla bondgårdarna i norra delen av byn har ett enormt historiskt och traditionsbärande värde som bebyggd och odlad agrarmiljö. De kan fortfarande berätta tydligt om det gamla bondsamhället eftersom gårdarna med intilliggande åkrar och betesmarker inte har styckats i mindre tomter. Den gamla bebyggelsen skall naturligtvis underhållas om man vill bevara det historiska djupet som bebyggelsen gör synligt. Als småbrukargård som ligger synligt vid Södersundavägen representerar en mer anspråkslös gård från sekelskiftet 1900. Lillstugan på Al är en intressant relikt från 1800-talet på det annars ombyggda området och bidrar till kontinuitet i gårdens och byns bebyggelse. Kulturhistoriskt intressant bebyggelse på den östra åsen är av mycket varierande karaktär och har varierande kulturhistoriska värden. Såväl Berghyddan, Möckelbacka, Möcklanders, Solhem som Fredshem har pedagogiskt värde och representativ bebyggelse från var sin tid. På Möcklanders är det synnerligen angeläget att bevara samtliga byggnader för att kunna uppehålla ett sällsynt exempel av 1800-talets gård. Gården har genom dess läge vid åskanten och vid korsningen en stor betydelse i kulturmiljön. Solhem vid Dalkarbyvägen har av samma anledning ett kontinuitets- och miljöskapande värde även om byggnaderna är idag mycket skadade. På Fredshem liksom på Möcklanders är det mest autenticiteten som är värt att bevara bland den jämt förändrande bebyggelsen i omgivningen. Vid östra gränsen av byn har åkrarna som begränsar sig till åsen ett stort kulturhistoriskt värde. Landskapet är mycket centralt i Jomala eftersom det beskådas från kyrkallén och Klockargatan. Det är ytterligt viktigt att åkrarna hålls fritt från bebyggelse för att inte splittra den urgamla odlade miljön sydväster om kyrkan. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 18

Områden där de kulturhistoriska värdena skall speciellt uppmärksammas i Möckelby. Baskarta: Lantmäteriverket. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 19

Skriftliga källor: Bertell, Erik: Kronans och kyrkans jord på Åland under 1500-talet. Åland. Bidrag till kännedom av hembygden XII utgivna av föreningen Ålands Vänner. Mariehamn 1953. 1 Bertell 1953, s. 36-37, 40. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Möckelby 20

DALKARBY OCH HINDERSBÖLE Det gamla kulturlandskapet i Dalkarby utgörs av bondgårdarna vid Dalkarbyvägen samt till gårdarna anslutande åkermarker som sluttar österut fram till träsket. Man har odlat råg här redan under äldre järnåldern enligt pollenanalys.1 Vid den nordsydliga åsens östra sluttning där bebyggelsen även idag är koncentrerad finns lämningar efter bosättning under samma period. Från bronsåldern härstammar en kummel på Kasberget. På Borgberget finns murrester av en landborg från vikingatiden samt gravfält i sluttningen mot Prästträsket. Området mellan Kasberget och Borgberget har bebotts redan under stenåldern och bronsåldern. Odlingsmark finns i mycket mindre utsträckning än exempelvis i Ingby; dels beror det på en bergig natur. Hemmanen har varit små i Dalkarby och endast fyra huvudnummer har funnits på 1800-talet; Östergårds har styckats. Storskiftet upprättades färdigt i Dalkarby antagligen först på 1830-talet, enligt en urkund från 1834 bevarad på Södergårds. På en karta över ängsmarker i Hindersböle år 1759 framkommer att det fanns då ett hemman i Hindersböle, och att ängsmark vid Slemmern hörde till Dalkarby. Åtminstone Uppgårds hade strandängar mot Slemmern på 1800-talet. Fiskevatten hade byn i Slemmern och vid Korrvik. 2 I byns södra del har växt skog fram till 1950-talet då de första nya bostadshusen byggdes. Dalkarbyvägen användes som landsväg till Mariehamn fram till 1929-30 då Dalkarbyrakan, även kallad Jomalarakan, byggdes rakt genom byns åkrar. Den nya sträckan förenade kyrkallén med landsvägen i byns södra del och Dalkarbyvägen blev då en byväg. Byskalle som hade ägor i Dalkarby var den tidigast kända frälsesläkten på Åland vid början av 1300-talet.3 På 1530 40-talen ägde riksråd och stathållare Ivar Fleming i Dalkarby en gård som 1540 omfattade 107 mk frälsejord. Tidigare hade gården tillhört domkyrkan; den hade kommit i domkyrkans ägo genom att en Alvar i Dalkarby begått mandråp och måste ge sin gård i kyrkobot. Landbonden som brukade jorden hette Alf, utan familjenamn i räkenskapen från 1539. Fleming innehade i Dalkarby 1540 både frälse- och skattejord. Efter 1546 kvarblev i Dalkarby 15 mk skattefri jord i kronans ägo.4 Mangårdsbyggnader vid Dalkarbyvägen. Alla byggnaderna är rivna. Werner Ekers samling. Ålands museum, fotonr. 10797. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 1

Skattläggning i Dalkarby år 1740. Träsket heter Sillträsk. Åkermarkerna är ungefär desamma som idag. Ålands Lantmäteribyrå, konceptkarta Ia:221. Ålands Landskapsarkiv. Kulturmiljön vid Dalkarbyvägen Mellangårds, Uppgårds och Södergårds utformar en tätbebyggd bymiljö vid vägkrökarna. Uppgårds är den mest representativa gårdshelheten vid Dalkarbyvägen med flera bevarade byggnader från 1800-talet. På båda sidor av vägen nedanför Uppgårds, i en tidigare beteshage, har hittats ett höggravfält från yngre järnåldern, och ett rösegravfält från äldre järnåldern finns norr om manbyggnaden. Gravrösena i byn lär ha nyttjats till olika byggen, bland annat krossades sten till fyllning under Jomalarakan då Svenska Vägförbättringar AB byggde vägen 1929. 5 Under första världskriget var den ryska militärens fältkyrka placerad i salen på Uppgårds. Där stod ikonostasen som numera finns restaurerad på museet. 6 Ryssar bodde på Uppgårds liksom på många andra gårdar i centrala Jomala. Officerare lär ha bott på Norrgårds. Ett ryskt batteri finns kvar uppe på berget intill Uppgårds. 7 Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 2

I ett foto taget på 1930-talet från Kasberget syns sju av byns väderkvarnar och den gamla bebyggelsen även på Norrgårds och Östergårds som senare har rivits eller flyttats bort. Södergårds kvarn stod vid vägkröken framför Mellangårds. Rian som syns på främre plan invid den nya landsvägen tillhörde Södergårds. Bakom rian söder om bondgårdarna skymtar ett vitt tak, Byvallas sedermera rivna torp från 1870. Väster om gårdarna uppe i skogen fanns en gemensam byasmedja. Var och en gård hade sin egen bastu. Väster om Uppgårds lider fanns också en kolmila där byborna brände kol för eget bruk. Bara en stenvägg finns kvar av milan. 8 Sydväster om Byvalla i skogsbryn finns en stenkällare som troligtvis har hört till gården Fredstorp. Ett gammalt ombyggt lider på Fredstorp finns kvar. Av 1800-talets bebyggelse vid Dalkarbyvägen söder om bondgårdarna finns bevarad, förutom stenkällaren, endast Lövdahls torp invid vägen. En tegelugn för tegelbränning har funnits mittemot Lövdahl väster om vägen. Öster om Lövdahl har funnits en ladugård som enligt uppgift har hört till den norra grannen. På en åkerholm finns fortfarande en källare kvar. Mittemot Lövdahl byggdes Björkbacka 1925 och ladugården, som fanns söder om bostadshuset, något senare. Vidare söderut byggdes 1935 Nedergårds vackra bostadshus. Ladugården och ett lider finns i skogsbrynet. Åkermark söder om gården begränsar nuförtiden till nya landsvägen. Norr om Björkbacka byggdes bostadshusen på Granbacka, Stenebo och Björkebo på 1950-talet. Bebyggelsen vid Dalkarbyvägen har förtätats med ytterligare bostadshus från och med 1970-talet. Rysk gudstjänst i en trädgård i Dalkarby under första världskriget. Fotot tillhör Ulla Gustavsson. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 3

Utsikt över Dalkarby från Kasberget på 1930-talet. Fotot tillhör Ulla Gustavsson. Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse (från nord söderut): - Mellangårds historia sträcker sig tillbaka till åtminstone 1700-talet liksom Uppgårds och Södergårds historia. Det nuvarande bostadshuset från kring 1900 byggdes på samma ställe som mangårdsbyggnaden på 1800-talet. Bostadshusets östra gavel är tillbyggd med bl.a. garage 1952 och huset har senare renoverats. Locklistpanelen, takmaterialet och fönstren utom norra verandas fönster är utbytta, de profilerade gamla fönsteröverstyckena finns kvar. Gårdens äldsta bevarade byggnad är stenkällaren som har byggts in i ett lider eller ladugård, med källargaveln synlig mot gården. En ny ladugård med högt loft har byggts på 1930-talet, nedre delen i cementtegel. Bakom lidret finns en gammal väg mellan Uppgårds och Norrgårds, och i lidrets norra ända finns portlider till vägen. På gården finns även två små stugor som hyrdes ut till sommarjobbare fram till 1970-talet. Den äldre stugan från första hälften av 1900-talet finns norr om bostadshuset och den yngre vid landsvägen. Värdering: Gamla lidret med den inbyggda stenkällaren och portlidret har ett stort byggnadshistoriskt värde. Byggnaden behöver underhåll. Gårdens bebyggelse och äldre växtlighet är viktig för kontinuiteten i den tätbebyggda kulturmiljön. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 4

Manbyggnaden på Mellangårds från norr. Mellangårds stenkällare och portlider från öst. Vägen mellan Uppgårds och Norrgårds mot söder; Mellangårds lider t.v. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 5

- Uppgårds ligger i sluttningen med ett flertal gamla byggnader och en gårdsväg som leder från Dalkarbyvägen mellan portpelarna rakt upp fram till den stora ladugården. Manbyggnaden i nordsydlig riktning har byggts 1897 och renoverats flera gånger. Fasaden har varit plåtbeklädd sedan 1976. Den äldre mangårdsbyggnadens grundstenar syns fortfarande högre upp i backen, nordväster om nuvarande huset. Lillstugan från omkring 1870 finns mitt på gården vid gårdsvägen med en tillbyggd veranda mot norr. Lillstugans interiör är främst från mellankrigstiden. Två gamla gårdsaskar växer intill lillstugan; askarna med ett rivet staket skiljde mangården och fägården. Stenkällaren från 1800-talet finns bland träd nordväster om manbyggnaden; taket har redan rasat. Väderkvarnen fanns tidigare norr om manbyggnaden; den har flyttats till byalagets tomt i sydväster uppe på backen. Söder om gårdsvägen står en rad ekonomibyggnader: ett garage från ungefär 1930-talet, ett gammalt timrat härbre, senare tillbyggt och använt som mjölkrum och verkstad, och ett redskapslider från 1932. Högst uppe finns ett lider från 1934 samt mot söder ladugården i nordsydlig riktning. Ladugården byggdes 1951 på samma ställe där den äldre ladugården med råghalmtak fanns. En modern tork byggdes 1987 norr om redskapslidret. Värdering: Uppgårds är den bäst bevarade gårdshelheten i Dalkarby och därmed kulturhistoriskt mycket värdefull. Lillstugan, härbret och stenkällaren har bevarats från 1800-talsgården och har ett stort byggnadshistoriskt värde; alla är dock i behov av underhåll. Mangårdsbyggnaden är likaså värdefull för gårdshelheten oavsett de moderna fasadmaterialen; den har även ett traditionsvärde genom att den ryska fältkyrkan under första världskriget fanns i salen. Ekonomibyggnaderna från 1900-talet som har underhållits ger en väsentlig kontinuitet och identitet åt den gamla bondgården. I ladugården finns ursprunglig utrustning och båsen kvar. Ladugården har även ett miljöskapande värde. Gårdens äldsta bebyggelse är omistlig. Uppgårds lillstuga från nordöst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 6

Härbret och redskapslidret på Uppgårds från nordöst. Ladugården på Uppgårds sedd från Dalkarbyvägen. - Södergårds har genomgått stora förändringar efter att fotot från Kasberget togs på 1930- talet. Den gamla ladugården har rivits och istället byggdes vid vägen 1945 en större ladugård som ombyggdes till bostadshus 1979. Den gamla mangårdsbyggnaden som fanns vid åkermark i öster revs 2005. Lillstugan och stenkällaren finns kvar av 1800-talets bebyggelse; lillstugan har tillbyggts mot öster kring 1900. Under första världskriget bodde ryska militärer i lillstugan; den har även använts som bastu och tvättstuga samt byalagshus. Gamla blåsta fönsterglas och profilerade foder, den gamla parspegeldörren och locklistpanelen finns bevarade. Härbret fanns mellan lillstugan och mangårdsbyggnaden, och väderkvarnen stod på andra sidan av vägen vid Mellangårds manbyggnad. Rian har funnits mellan åkrarna sydöster om gården. Mittemot Mellangårds byggdes ett litet garage på 1940 50-talet då ägaren köpte en Volvo. Ett modernt bostadshus har nyligen byggts sydöster om garaget. Värdering: Lillstugan och källaren är de enda bevarade byggnaderna från 1800-talets gårdshelhet och förutom sitt stora byggnadshistoriskt och autenticitetsvärde ger kontinuitet och skapar tidsdjup i bymiljön. De är omistliga byggnader och i behov av underhåll. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 7

Södergårds lillstuga från norr. - Lövdahl. Torpet har byggts på 1880-talet invid Dalkarbyvägen. Det har tillbyggts mot vägen och renoverats 1952, och på norra gaveln finns ett garage. Av gamla byggnadsdetaljer finns kvar de sexdelade fönstren i vindsgavlarna. Lidret som står med gaveln mot vägen är troligtvis från första hälften av 1900-talet. En liten ladugård med pulpettak finns sydöster om bostadshuset, idag i tätbevuxen skog. I den vildvuxna trädgården finns äppelträd, vinbär och syrener. Två askar är planterade framför huset. Värdering: Tillbyggnader med pulpettaken och frontespisen har förändrat helt den ursprungliga enkelstugans karaktär. Byggnaden har dock ett lokalhistoriskt, kontinuitetsoch miljöskapande värde vid Dalkarbyvägen som ett mindre bostadshus från 1800-talet. Lövdahls tillbyggda torp från sydväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 8

- Nedergård ligger mellan den nya landsvägen och Dalkarbyvägen vid åsens östra kant. Bostadshuset är byggt 1935 med klassiska proportioner och detaljer som lunettfönster. Huset har till stor del bevarats i ursprungligt skick liksom ladugården, lidret och avträdet, alla sydväster om bostadshuset i skogen. Ladugården är byggt i tegel och regelverk. Det reglade vedlidret har belagts med riktade plåtskivor från antagligen tunnor. Gården omges av syrener mot Dalkarbyvägen, granhäck mot norr och söder och skog mot väster. I söder finns gårdens åkermark. Värdering: Byggnaderna och gården som helhet är välbevarade. Bostadshuset, även i samspel med trädgården, har en klassisk 1930-talsanda. Byggnaderna har ett autenticitets- och byggnadshistoriskt värde som förstärks av tydligheten i stil och byggnadsmaterial. Vedlider som har belagts med plåtskivor är särskilt intressant. Gården som ligger nära den moderna bostads- och industribebyggelsen i söder, har även ett samhällshistoriskt och kontinuitetsvärde. Nedergårds bostadshus från sydöst. Vedlider på Nedergård från nordväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 9

Industri- och bostadsområden vid Gamla Godbyvägen och i Hindersböle På Prästträskets södra strand anlade Ålands Vatten Ab sitt kontor och pumpanläggning i slutet av 1940-talet. Vattenverket har tillbyggts österut flera gånger. Väster om vattenverket vid landsvägen fanns en betongstation som revs vid mitten av 2000-talet. Söder om vattenverket, nedanför Borgberget odlas fortfarande de gamla åkrarna som är märkta redan på 1740 års skattläggningskarta. Söder om det öppna åkerlandskapet byggdes Lindhagens arbetargård vid bergskanten på 1930-talet. Något söderut på tomten Söderhaga fanns en rävfarm under 1900-talets första hälft. Bostadshuset på Söderhaga byggdes på 1930-talet och hade förr tre våningar med bostadsutrymmen för rävfarmens arbetare. Framför Söderhaga vid vägen finns Björklidens vackra bostadshus från 1959 ritat av byggmästare Hugo Eriksson. Den täta bostadsbebyggelsen i södra Dalkarby vid gamla landsvägen är ett exempel på bostadsområdenas expansion från Mariehamn i slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet. Ett av husen, Längtansmål lär dock härstamma från 1800-talets slut även om husets förändrade exteriör antyder det inte. Bostadshuset på Tallåsen från 1964 har bäst bevarat tidens karaktär. Lindströms bilverkstad invid den nya landsvägen har drivits sedan 1959. Andra verkstäder finns öster om gamla landsvägen på området som belades av industribyggnader från och med 1970-talet. Nyare industri- och kundbetjänande företagsbyggnader finns närmare gränsen mot Mariehamn. Den nya landsvägen har förändrat miljön kraftigt. Förr växte skog sydväster om bostadshusen. Mellan travbanan och Godbyvägen finns bergig skog. Vid travbanans västra kant i Hindersböle finns Ahlqvists stall från 1960 70-talet med ett äldre lider. Strax söder om stallet finns gården Norrböle där bostadshuset byggdes på 1930-talet. Intill gränsen mot Mariehamn vid Norrbölevägen står den enorma bollhallen samt Häggbacka, ett tvåvåningshus av modern stadskaraktär från 1952. Gammalt odlingslandskap sydväster om vattenverket, nedanför Borgberget. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 10

Bebyggelse av kulturhistoriskt intresse (från norr söderut): - Vattenverket på Dalkarbyträskets södra strand anlades 1948 då den västra kontorsdelen byggdes. Anläggningen har tillbyggts mot öster flera gånger då tekniken har utvecklat och försörjningsområdet utökat, 1959, 1973 och 1993. Tillbyggnader är likaså beklädda med lertegel. Värdering: De röda tegelfasaderna förmedlar en värdighet som associeras till det viktiga arbetet som pågår i byggnaden. Den har ett samhällshistoriskt och kontinuitetsvärde som en del av kulturmiljön. Vattenverket och dess interiör med bevarat gammalt vattenreningsmaskineri har även ett stort pedagogiskt och teknikhistoriskt värde. Vattenverkets äldsta del från sydväst. - Lindhagen. Bostadshuset är byggt som arbetarbostad vid bergskanten 1935, oavsett att huset ser äldre ut. Verandan på östra sidan är efter 1960-talet tillbyggd mot söder. Huset är till stor del bevarat i ursprungligt skick förutom ett förstorat fönster i norra gaveln. Sydöster om bostadshuset finns en jordkällare. Garaget har byggts på plintar nordöster om huset och senare ett lider i gårdens norra del. Gårdsvägen är asfalterad. Värdering: Lindhagens arbetarställe har ett social- och samhällshistoriskt värde; huset byggdes samtidigt som bondgården Nedergård i närheten. Bostadshuset har pga. sitt läge vid Godbyvägen ett stort kontinuitetsvärde mellan det traditionella odlingslandskapet och nyare bostadsområdet. - Björkliden. Bostadshuset är ritat av byggmästare Hugo Eriksson och byggt 1959 i sluttningen öster om Dalkarbyvägen. Stommen är av siporex. Den gula fasadputsen är dekorerad med horisontalt dragna spår, hörnen och fönsteromfattningar är släta och vita. Byggnaden har tidstypiska stora fönster med draget glas. De mindre fönstren är individuellt utformade; det finns både ett sexkantigt och ett lunettfönster som vindsfönster. Takpojkarna är enkelt profilerade. Byggnaden är i ursprungligt skick, oavsett de utbytta garageportarna. Värdering: Björkliden har ett stort autenticitetsvärde eftersom de ursprungliga fasadmaterialen och kulörer finns bevarade. Byggnaden är ett sällsynt exempel av sin tids bostadshus och av estetiskt hög kvalitet. Den har även ett arkitekturhistoriskt värde. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 11

Lindhagen från nordöst. Björkliden från nordöst. Jonnebo från sydväst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 12

- Jonnebo är ett tidstypiskt enfamiljshus från 1953 i trä med källarvåning. Garagedörren i södra gaveln är nyligen igenbyggd och ersatt med en mindre dörr; övrigt är exteriören bevarad i närmast ursprungligt skick. Söder om gården börjar industribebyggelsen. Värdering: Jonnebo är ett representativt väldimensionerat trähus från efterkrigstiden. Det har ett kontinuitetsvärde på området där de flesta byggnaderna är yngre. - Norrböle ligger invid travbanan i Hindersböle. Bostadshuset i timmer med två våningar är byggt 1937. Den rödmyllade ladugården norr om huset är antagligen äldre. Vid gårdens västra kant mot skogen finns en modern maskinhall. Bostadshuset är renoverat flera gånger, bl. a. fönstren är utbytta på 1970-talet. Värdering: Gården med den äldre bebyggelsen är ett samhälls- och socialhistoriskt dokument över hur man har delvis levt i självhushåll nära staden. Bostadshuset på Norrböle från sydväst. Ladugården på Norrböle från sydöst. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 13

- Häggbacka. Det funktionalisminspirerade bostadshuset som har en tydlig stadskaraktär invid gränsen mot Mariehamn i Hindersböle är byggt 1952 med två våningar för två familjer. Huset lär ha ritats av en förman vid Åminnefors bruk där ägaren var chaufför. Fasaden har beklätts med liggande mineritskivor. Det låga valmade taket har haft tegel som har utbytts mot tegelimiterande plåt. Ursprungliga fönstren med fina bågar, källardörrar samt sirliga järnräcken är bevarade; entrédörrar är nygjorda ribbpaneldörrar. Ett lågt garage har tillbyggts mot östra väggen ca 1959. Väster om huset högre upp i backen byggdes 1960 en lillstuga av material från en riven stuga vid elverket på Klinten. Vid gårdens norra gräns finns ett långt lågt lider med pulpettak som har likaså flyttats till gården. Värdering: Bostadshuset har ett arkitekturhistoriskt värde på området, förstärkt av autenticiteten i detaljer. Det är viktigt att ursprungliga byggnadsdelar såsom fönstren, dörrar och räcken bevaras och underhålls. Lillstugan har ett intressant ursprung och ger tillsammans med lidret ett samhälls- och socialhistoriskt djup och bakgrund till bostadshuset. Häggbacka från söder. Lillstugan på Häggbacka från söder. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 14

VÄRDERING OCH REKOMMENDATIONER De gamla bondgårdarna vid Dalkarbyvägen med anslutande odlingslandskapet som har urgamla anor utgör den värdefullaste kulturmiljön i Dalkarby. Mellangårds, Uppgårds och Södergårds bildar fortfarande en synlig tätbebyggd bymiljö även om mycket av den traditionella gårdsbebyggelsen har rivits. Det är önskvärt att de kvarvarande byggnaderna från 1800-talet underhålls med respekt för de kulturhistoriska värdena för att kunna bevara tidsdjup i kulturmiljön samt kunskap om byns och gårdarnas historia. Samtidigt är det synnerligt viktigt att det urgamla odlade landskapet mellan Dalkarbyvägen och träsket hålls obebyggt. Åkrarna bildar tillsammans med Prästgårdenbys åkrar ett historiskt viktigt odlingslandskap på Åland. Bebyggelsen vid Dalkarbyvägen och vid Gamla Godbyvägen som härstammar från 1920-talet ända fram till 1960-talet är en viktig led i historien för att förstå samhällets utveckling under 1900-talet. Man bör se till att åtminstone de mest representativa byggnaderna från denna tid kan bevaras. Vattenverket har ett särskilt värde, även som symbol för det moderna samhällets utveckling vid mitten av 1900-talet. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 15

Området där de kulturhistoriska värdena skall speciellt uppmärksammas i Dalkarby. Baskarta: Lantmäteriverket. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 16

Skriftliga källor: Bertell, Erik. Kronans och kyrkans jord på Åland under 1500-talet. Åland. Bidrag till kännedom av hembygden XII utgivna av föreningen Ålands Vänner. Mariehamn 1953. Ekström, Kjell och Gustavsson, Kenneth. Den ryska fältkyrkan i Dalkarby. Reflexioner kring en rysk ikonostas. Sanct Olof 1995-96, s. 14-22. Nyman, Valdemar. På åländska vägar till lands och till sjöss. Söderström & c:o förlags AB, Borgå 1982. 1 Nyman 1982, 22. 2 Harry Uppgårdh, intervju 15.6.2011. 3 Nyman 1982, 23. 4 Bertell 1953, 35,63. 5 Harry Uppgårdh, intervju 15.6.2011. 6 Ekström 1995-96, 14-15. 7 Harry Uppgårdh, intervju 15.6.2011. 8 Ibid. Kulturmiljöinventering i Jomala, Museibyrån 2011 Dalkarby och Hindersböle 17