Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna X En indirekt effekt för hushållen är en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet.

Relevanta dokument
Kriterier för utvärdering av samverkan för hållbar utveckling

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Folkhälsopolitiskt program

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Folkhälsopolitiskt program

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

2019 Strategisk plan

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Strategi för Agenda 21- arbetet i Stockholms stad 2006

Länsgemensam folkhälsopolicy

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

1. Så här fungerar en kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Ett socialt hållbart Vaxholm

Folkhälsoplan Essunga kommun

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

En god hälsa på lika villkor

2017 Strategisk plan

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Folkhälsa i Bollnäs kommun

mötesplats mitt i Dalarna!

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Strategiska planen

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Folkhälsoprogram

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Från Vision till mål?

Folkhälsoplan Kramfors kommun

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Program för social hållbarhet

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Policy och riktlinjer

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

Det här ska jag prata om idag:

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Transkript:

Steg Aktivitetens inriktning Steg A Aktiviteten bidrar till kommunfullmäktiges beslutade inriktningsmål. Markera de två inriktningsmål som aktiviteten främst främjar : Förbättra välfärden och de kommunala verksamheterna En indirekt effekt för hushållen är en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet. Bygga bostäder och utveckla Stockholm Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad Hushåll engageras och genom deras medverkan testas om det är möjligt att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir mer energi- och resurssnål- och leder till mindre utsläpp av växthusgaser. Bryta segregationen och fördjupa demokratin Ta ansvar för ekonomin Steg B Aktiviteten inkluderar deltagande av externa aktörer i Stockholm i planering och/ eller genomförande. Markera de externa aktörer som inkluderas: Barn och ungdomar Invånare Målgrupp är ett representativt urval av hushåll i Stockholm. Urvalet har skett med hjälp av SCB och lett till 6 hushåll som representerar en ministockholm Företag Organisationer eller föreningar Högskolor eller universitet Andra externa aktörer i Stockholm Konsumera smartare, 26--2 (6)

Steg 2 Aktivitetens karaktär Steg 2 A Aktivitetens främjande av Ålborg-åtagandena och Stockholmarnas indikatorer för hållbar. Aktiviteten främjar Ålborg-åtagandena. Markera de två åtaganden som aktiviteten främst främjar: Styrning och förvaltning Lokal styrning i riktning mot hållbarhet Aktiviteten bidrar till att ge enskilda hushål kunskap och verktyg för att kunna bidra till en bättre miljö, bättre ekonomi och ökad livskvalitet. Naturliga gemensamma nyttigheter Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil Syftet med aktiviteten är att se om det går att förändra konsumtion och livsstil så att den blir mer energi- och resurssnål- och leder till mindre utsläpp av växthusgaser. Planering och stadsbyggnad Bättre framkomlighet, mindre trafik Lokala hälsofrämjande insatser Livskraftig och hållbar lokal ekonomi Jämlikhet och social rättvisa Lokalt till globalt Aktiviteten främjar Stockholmarnas indikatorer för hållbar. Markera de två indikatorer som aktiviteten främst främjar: Hållbar energianvändning Syfte, ansvarsfull konsumtion ur energi- och resurssynpunkt. Miljöanpassade transporter Frisk luft Mindre hushållsavfall Hållbara varor Aktivitetens syfte är att uppmärksamma Stockholmarna på hur konsumtion och livsstil påverkar en för ett hållbar samhälle. Sunda vanor Samhällsengagemang Ungdomars inflytande Barns tid med vuxna Trivsel och trygghet Säker trafik Kompetens och utbildning Ekonomisk trygghet Konsumera smartare, 26--2 2 (6)

Steg 2 B Aktivitetens bidrag till stadens arbete med hållbar Ekologiska dimensionen. Aktiviteten främjar Stockholms miljöprogram. Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Miljöeffektiva transporter Giftfria varor och byggnader Hållbar energianvändning Syftet med aktiviteten är att sprida kunskapen om ansvarsfull konsumtion ur energi- och resurssynpunkt, vilket främjar en hållbar energianvändning Hållbar användning av mark och vatten Miljöeffektiv avfallshantering Sund inomhusmiljö Sociala dimensionen. Aktiviteten främjar Stockholms folkhälsoprogram. Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Delaktighet och inflytande i samhället Stockholmarna erbjuds kunskap om hur deras livsstil påverkar en av samhället. Kunskapen bidrar till känslan av delaktighet i samhället och medvetenheten om att alla kan påverka och har inflytande. Ekonomisk och social trygghet Sparad energi ger även minskade kostnader. Så en hållbar konsumtion av energi ger en hållbarare ekonomi. Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Aktiviteten främjar Stockholms plan för jämlikhet, integration och mångfald. Markera det mål som aktiviteten främst främjar: Hållbar tillväxt och ekonomisk Att konsumera smartare ur energi- och resurssynpunkt främjar den hållbara tillväxten. Minska skillnaderna i staden avseende sysselsättnings- och utbildningsnivåer, hälsa, trygghet och trivsel samt tillgång till service, kultur och fritidsaktiviteter Motverka rasism och diskriminering Ekonomiska dimensionen. Aktiviteten främjar Näringslivspolitiskt program för Stockholm. Markera de två mål som aktiviteten främst främjar: Transportsystemet ska kännetecknas av god framkomlighet, god internationell tillgänglighet och god åtkomlighet och arbetsmiljö för nyttotrafiken Stockholm ska vara världsledande på bredbandsuppkoppling och trådlös kommunikation och en intressant testmarknad för avancerad informationsteknik Stockholmsregionen ska vara en av världens ledande kunskaps- och vetenskapsregioner Stockholmsregionen ska ha god tillgång på bostäder och erbjuda en god livsmiljö Konsumera smartare leder till mindre utsläpp av växthusgaser och på köpet kan aktiviteten hjälpa medborgarna till en bättre ekonomi och en förhöjd livskvalitet. Stockholm ska erbjuda välutvecklade nätverk för samarbete mellan näringsliv, högskola och stad Stockholm ska vara internationellt känd som en attraktiv etableringsort för företag och besöksort för turister och affärs-, mäss- och kongressbesökare Konsumera smartare, 26--2 3 (6)

Steg 3 Steg 3 A Aktivitetens resultat Aktivitetens effekter NEJ Spridningseffekter i samhället Aktiviteten har övergått/ fortsatt i ordinarie eller annan verksamhet Nej, pilotprojekt just nu. Aktiviteten har lett till konkreta åtgärder som genomförts x Man har förändrat konsumtionsvanor hos pilotgrupp Aktiviteten har lett till förändrade rutiner för stadens verksamheter Handlar om beteenden hos pilotgruppen på drygt 5 hushåll Aktiviteten har lett till förändrat beteende hos målgruppen Man har påverkat konsumtionen genom att kartlägga kvitton innan med efter i syfte att visa skillnaden i koldioxidutsläpp. 2 2 Resursåtgång Aktiviteten har tillvaratagit erfarenheter från tidigare liknande insatser x Databas som man köpt in från Holland och sen anpassat den till projektet (koldioxidmängd per konsumtionsmängd) på en pilotgrupp. Aktiviteten har låga eller inga start- och eller investeringskostnader En uppdatering utav koldioxiddatabasen behövdes på 2. SEK. Denna databas togs fram i Holland och för att anpassa den till projektet har man behövt modifiera den bland annat med hjälp från KTH. Antal Poän g Aktiviteten kräver ingen eller kort regelhantering, ansökningsprocess eller tillstånd x Behöver tillstånd av medverkande att man tar del av kvitton etc. Aktiviteten kräver ingen kompetens av deltagare/ berörda före start Efter start vid träffar sker kompetens där man tar del av resultat/skillnaderna i koldioxidutsläpp/beteende. Överförbarhet En utvärdering av aktivitetens genomförande finns Slututvärdering sker 27 (april). En attitydundersökning görs i hushållen före och efter. Skriftlig dokumentation av aktiviteten finns Rapport på hur projektet gått hittills samt information på Internet finns. Aktiviteten har information på Internet http://www.miljo.stockholm.se/ext/klimat/växthus effekten/klimatradgivning.asp Särskilda checklistor och metoder har utvecklats Ja, för hur man hanterar Koldioxiddatabasen. Handbok, handledning eller manual har utvecklats Andra verksamheter i staden, eller andra kommuner, kan tillämpa aktiviteten inom sitt område Nytänkande 3 2 En kommun i Norrland har bl.a. visat intresse för projektet. Databas och metoder finns för detta. 5 3 För staden ny teknik tillämpas Koldioxiddatabas som införskaffats vid projektstart är nytt x Känd teknik tillämpas i nya sammanhang x Nytt sätt att använda värdena från en koldioxiddatabas Systeminnovationer (olika tekniker/metoder sammanförs till en helhet) x Nytt sätt att använda värdena från en koldioxiddatabas Nytänkande i val av målgrupp Kontaktannonser sattes ut där de som ansökte fick motivera själva varför de var intresserade av att deltaga Nytt sätt för kommunikation av budskap används 3 2 Konsumera smartare, 26--2 4 (6)

Steg 3 B Aktivitetens bidrag till hållbar Aktiviteten har en ekologisk dimension Förändring av beteende av koldioxidutsläpp för pilotgruppen Aktiviteten har en social dimension Deltagande och utbildning är en del av aktiviteten Antal Poän g Aktiviteten har en ekonomisk dimension Detta projekt syftar till att minska energiförbrukningen också Steg 3 C NEJ Ekologiska dimensionen Aktiviteten främjar förutsättningar för god luftkvalitet Förmodligen. Man kommer att se hur ekologiskt producerade produkter jämfört med vanliga påverkar i databasen Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på mark Fokus är på koldioxidutsläpp som främjar förutsättningarna för bättre klimat/partiklar i luften Aktiviteten främjar förutsättningar för minskad påverkan på vatten Fokus är på koldioxidutsläpp som främjar förutsättningarna för bättre klimat/partiklar i luften Aktiviteten främjar förutsättningar för biologisk mångfald Fokus är på koldioxidutsläpp som främjar förutsättningarna för bättre klimat/partiklar i luften De miljömässiga vinsterna har kvantifierats x Man har ett utgångsläge i koldioxidmängd innan och ett målvärde för framtida mätningar De miljömässiga resultaten har utvärderats x Man har följt upp hur pilotgruppen påverkat koldioxidutslöppen i sin konsumtion De miljömässiga resultaten är bestående x Borde vara bestående men man har ej utvärderat detta än då projektet pågår 4 Sociala dimensionen Aktiviteten främjar förutsättningar för hälsa Aktiviteten främjar förutsättningar för integration Vald målgrupp har ej tagit hänsyn till etnicitet Aktiviteten främjar förutsättningar för jämställdhet Vald målgrupp har ej tagit hänsyn till etnicitet Aktiviteten främjar förutsättningar för delaktighet x Projekt bygger på pilotgruppens engagemang De sociala vinsterna har kvantifierats startvärdena från databasen De sociala resultaten har utvärderats startvärdena från databasen De sociala resultaten är bestående startvärdena från databasen Ekonomiska dimensionen Aktiviteten stödjer och nybildning av företag Mätning och uppföljning 27 Aktiviteten bidrar till regional och ökad sysselsättning x Att välja produkter som främjar lokal verksamhet minskar koldioxidhalt då transporter minskas Aktiviteten bidrar till kostnadsbesparingar för medverkande aktörer x Främjar lägre energiförbrukning i hushållen Aktiviteten bidrar till intäkter för medverkande aktörer x De ekonomiska vinsterna har kvantifierats startvärdena från databasen De ekonomiska resultaten har utvärderats x Projektet främjar lägre energiförbrukning och förbrukning skall på sikt minskas De ekonomiska resultaten är bestående startvärdena från databasen 3 2 Aktivitetens samverkan med externa aktörer Samverkan En aktörsanalys har genomförts En metod för samverkan med/ deltagande för externa aktörer finns Invånare/ externa aktörer involverades och deltog i planeringsfasen Invånare/ externa aktörer involverades och deltog i genomförandefasen Genom att man lämnar in kvitton för utvärdering deltar man aktivt i projektet Aktiviteten initierades av invånare/ externa aktörer Invånare/ externa aktörer fick möjligheter till att komma med egna förslag Email, telefon, sms-återkoppling och erfarenhets-kvällar Förslag gavs inte enbart av andra aktörer Återkoppling från pilotgrupp på erfarenhetsåterföringsträffar Alla relevanta aktörer, som borde vara med, deltog i aktiviteten Inga andra relevanta aktörer i denna fas har utelämnats. KTH och holländarna var med från början. Styrgruppen har haft med folk från miljökontoret bl.a. och samarbete ar skett med energirådgivningen samt energimyndigheten Samverkan skedde med andra myndigheter eller kommuner Energimyndigheten, Agenda-2 samordnarna, energirådgivningen Aktiviteten genomfördes i samverkan med andra förvaltningar och bolag i Stockholms stad x En resultatåterkoppling har genomförts gentemot medverkande aktörer En växthusgasprofil där man ser vad man köpt tas fram 6 2 Konsumera smartare, 26--2 5 (6) NEJ 8 Antal Poän g

Stryrkor Totalpoäng 3 Stort medialt intresse Framtagen koldioxiddatabas ger en bra kvantitativ plattform Framtagna metoder/koncept ger hög överförbarhet Spridningseffekter i samhället 2 Resursåtgång 2 Svagheter Överförbarhet 3 Ingen framtagen löpande plan efter projektslut Resurskrävande Nytänkande 2 Bidrag till hållbar 2 Framgångsfaktorer Samverkan 2 Tydlig metodik Direktkontakt med målgruppen genom kontinuerlig uppföljning och erfarenhetsträffar Förankring hos pilotgruppen Konsumera smartare, 26--2 6 (6)