Remissversion Regionalt kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet 2016-2020 1
Innehållsförteckning Sammanfattning av förslag till regionalt kompetensutvecklingsprogram... 4 Utredning om kompetensutveckling för anställda inom funktionshinderområdet i kommunerna i Halland för perioden 2016-2020... 7 1. Bakgrund... 7 2. Uppdrag... 7 3.Metod... 8 3.1 Regional kompetensutvecklingsgrupp... 8 3.2 Dialogmöten... 8 3.3 Dialogmöte med utbildningsanordnare... 8 3.4 Möte med Högskolan... 8 4. Allmänt... 9 5. Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter om kunskaper hos baspersonal, SOSFS 2014:210 5.1 Tillämpningsområde... 10 6. Yrkesroll och kompetens... 12 7. Socialstyrelsens förslag till kurser för baspersonal... 13 8. Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om kompetens hos chefer... 14 SOSFS 2002:9... 14 8.2 IVO:s krav på kompetens hos chefer... 15 9. Kartläggning i Halland 2012 av kompetens inom funktionshinderområdet... 16 10. Inventering av kompetensönskemål från verksamheter för personer med funktionsnedsättning och handikapporganisationer i Halland, våren 2015... 18 10.1 Kompetensönskemål för stödassistenter/personliga assistenter... 18 10.2 Kompetensönskemål för stödpedagoger/metodstödjare... 18 10.3 Kompetensönskemål när det gäller chefer... 19 10.4 Innehåll för kompetensutveckling som efterfrågas av cheferna själva... 19 10.5 Förslag på kompetensutveckling för personal som efterfrågas av representanter... 19 för länets handikapporganisationer.... 19 11. Sammanställning av SKL:s kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet- stöd till personer med Funktionsnedsättning, 2012... 20 12. Nationella kompetensrådets kartläggning av chefers kompetens,2014... 20 13. Förslag till kompetensutvecklingsprogram 2016-2020 för stödassistenter... 21 13.1 Förslag till basutbildning för stödassistenter/personliga assistenter... 21 13.2 Översiktlig matris över kurser... 22 2
13.3 Kostnader för basutbildning... 25 14. Förslag till kompetensutveckling för stödpedagoger/metodstödjare... 25 För titeln stödpedagog krävs en eftergymnasial specialisering inom funktionshinderområdet som omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng eller 60 högskolepoäng eller kombination däremellan som motsvarar minst två terminers heltidsstudier. Utbildningen skall ha tydlig inriktning mot funktionshinderområdet i hela sin omfattning.... 25 Skillnaden i befattningarna stödpedagog och stödassistent ligger i kompetensnivå. Stödpedagogen har en fördjupad kunskap inom ett eller flera områden som direkt anknyter till arbetet och kan också ha en spetskompetens inom ett område t.ex. autism... 25 15.1 Förslag till innehåll i högskolekurserna... 26 16. Sammanfattande matris över förslag till kompetensutveckling under programperioden 2016-2020... 28 17. Validering som utbildningsform... 32 18. Modell för att årligen inhämta kompetensönskemål... 33 19. Modell för uppföljning av utbildning som är genomförd... 33 20 Förslag till beslut:... 34 3
Sammanfattning av förslag till regionalt kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet i Halland, åren 2016-2020 Samarbetet i den regionala samverkansgruppen, Taktisk grupp -personer med funktionsnedsättning, beslutade 2014 att låta utreda ett förslag till ett långsiktigt kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet. Bakgrunden var en regional kartläggning som genomförts 2012 som visade att en hög andel av de anställda inom funktionshinderområdet inte har den kompetens som efterfrågas idag. 2012 gav Socialstyrelsen ut en vägledning för arbetsgivare Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Den följdes 2014 av föreskrifter och Allmänna råd, SOSFS 2014:2, Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Dessa grundläggande dokument ligger till grund för förslagen i utredningen Under 2015 har ett förslag till kompetensutvecklingsprogram för anställda inom funktionshinderområdet utretts och ett förslag utarbetats som innebär: Att stödassistenter och personliga assistenter erbjuds en möjlighet att validera och utbildas för att nå gymnasienivå, dvs 1550 gymnasiepoäng Att personliga assistenter som är PAN- anställda ( utsedda av brukare) erhåller de kunskaper som särskilt utpekas i föreskrifterna. Att stödpedagoger och metodutvecklare erbjuds en kombinerad kurs i utarbetande av genomförandeplaner och dokumentation samt möjlighet till nätverk i länet Att chefer, med eller utan högskoleutbildning, inom funktionshinderområdet erbjuds en särskilt anpassad högskoleutbildning med 4 delkurser á 7,5 högskolepoäng i vardera. Att ett antal övriga kurser erbjuds via regionens samarbete i Taktisk grupp Att frågan om teckenspråksutbildning och AKK ( Alternativ Kompletterande Kommunikation) utreds vidare. I avvaktan på den utredningen föreslås en 5 dagars teckenspråksutbildning. Att regionen i sin samverkan med kommunerna ansöker om ESF medel för kompetensutvecklingsinsatser. Taktisk grupp föreslås besluta att skicka ut förslag till kompetensutvecklingsprogram 2016-2020, på remiss till berörda huvudmän, till den 28 september 2015. 4
Förslag till kompetensutvecklingsprogram Stödassistenter/ Personliga assistenter 2016 2017 2018 2019 2020 BASUTBILDNING Basutbildning steg I 850 p Basutbildning steg II 850-1550 p Organiseras av kommunerna i samarbete med lokala utbildningsanordnare Personliga assistenter - PAN anställda Innehåll utifrån SOSFS 2014:2 Genomförs av kommunerna själva eller i samarbete mellan kommunerna Stödpedagoger/ Metodstödjare/ Genomförandeplan och Dokumentation, 2 heldagar Pilotutbildning som arrangeras av regionen Chefer med och utan högskoleutbildning CHEFSUTBILDNING Uppdragsutbildning 30 hp 4x 7,5 hp = 30 hp Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 5
Förslag till övriga kurser under perioden Delaktighetsmodellen 3 heldagar, 6 pl Barns delaktighet* 1 heldag + 2 halvdagar, 25 pl Utmanande beteende utbildning, 3 halvdagar, 25 pl Åldrande och utvecklingsstörning, 1 heldag, 25 pl Tidiga tecken vid åldrande Coachutbildning 1 heldag, 25 pl Teckenspråksutbildning, 5dgr grund kurs samt uppföljningstillfällen 2 dgr/ år 25 pl, samt utredas vidare LSS värdegrund/lagstiftning, FN:s konvention Barnkonventionen, 25 pl heldag Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, 2 halvdagar, 25 pl EBP arbetssätt och metoderöversikt inom funktionshinderområdet 1 heldag, 25 pl Trygghet utan tvång och begränsningsåtgärder, 1 dag, 25 pl 2016 2017 2018 2019 2020 Ny omgång Ny omgång 5dgr Ny omgång 2dgr uppföljn. 2 dgr uppföljn 5dgr 2dgr uppföljn. 6
Utredning om kompetensutveckling för anställda inom funktionshinderområdet i kommunerna i Halland för perioden 2016-2020 1. Bakgrund Under 2012 genomfördes i Region Halland, på uppdrag av Taktisk grupp Personer med funktionsnedsättning, framöver benämnd taktisk grupp, en kartläggning av befintlig kompetens och kompetensutvecklingsbehov för medarbetare i de kommunala verksamheterna i Halland. Resultatet av kartläggningen låg sedan till grund för de kompetensinsatser inom funktionshinderområdet som Taktisk grupp genomförde under åren 2013-2015. Under 2012 gav Socialstyrelsen ut en vägledning för arbetsgivare med titeln Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning Den följdes 2014 av Allmänna råd, SOSFS 2014:2, Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Dessa är viktiga strategiska dokument, som tydliggör vilka kunskaper som efterfrågas av personal inom funktionshinderområdet. Taktisk grupp initierade 2014 ett utredningsuppdrag för att ta fram ett regionalt långsiktigt och strategiskt kompetensutvecklingsprogram för personal inom funktionshinderområdet. 2. Uppdrag Kompetensutvecklingsprogrammet ska beskriva behoven av kompetensutveckling för vissa yrkesgrupper inom funktionshinderområdet och bygga på Socialstyrelsens föreskrifter och Allmänna råd, de yrkeskrav som framtagits av projekt Carpe 1, den regionala kartläggning av kompetens och kompetensbehov i Halland från 2012, samt nuvarande regionala och lokala kompetensutvecklingsbehov. Programmet ska avse åren 2016-2020. Programmet berör följande personalgrupper som arbetar inom funktionshinderområdet ( dock ej socialpsykiatrin) -stödassistenter /personliga assistenter -stödpedagoger och -chefer inom funktionshinderområdet Följande uppdrag ska därutöver genomföras. Dessa ska utgöra ytterligare underlag för programmets innehåll och möjligheter till uppföljning: 1 Carpe,ett kompetensutvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet där kommunerna i Stockholms län samverkade under åren 2009-2014. Se bilaga 2 7
Omvärldsbevakning avseende nationellt och regionalt utvecklingsarbete Inventering av regionala verksamhetsspecifika behov av kompetensutveckling Inventering av arbetssätt och metoder inom kommunernas verksamheter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Regional modell för dokumentation och uppföljning av regional kompetensutveckling på individ, grupp- och verksamhetsnivå 3.Metod En omvärldsanalys inom funktionshinderområdet har genomförts. En sammanställning av allmänna råd och föreskrifter, rapporter, enkätundersökningar och uppsatser som publicerats under senare år fram till 2015 har sammanställts. Se bilaga två. En genomgång av projekt Carpes arbete med yrkeskrav, olika utvecklingsarbeten samt kompetensutvecklingsinsatser inom funktionshinderområdet har genomförts, som också finns som länk i bilaga två. 3.1 Regional kompetensutvecklingsgrupp En regional kompetensutvecklingsgrupp bildades 2013 inom funktionshinderområdet som arbetar på uppdrag av Taktisk grupp. Den består av en representant från respektive hallandskommun samt den regionala handikappkonsulenten. Gruppen leds av regionens utvecklingsstrateg och har under utredningstiden träffats ca en gång per månad. Där har kontinuerlig information lämnats och frågeställningar diskuterats. Representanterna har även mellan mötena haft diskussioner i sina respektive organisationer om frågor som berörs i utredningen. 3.2 Dialogmöten Som en del i utredningen har dialogmöten med enhetschefer och verksamhetsutvecklare i samtliga kommuner hållits. I Falkenberg deltog enhetschefer från flera privata vårdgivare. Två möten har hållits med representanter från länets handikapporganisationer. Vid samtliga möten har information lämnats om utredningsuppdraget och om olika rapporter samt föreskrifter och Allmänna råd som kommit under senare år. Därefter har organisationerna diskuterat vilka kompetensinsatser man anser viktiga. 3.3 Dialogmöte med utbildningsanordnare Ett dialogmöte har hållits med olika utbildningsanordnare för vuxenutbildning i länet. Syftet med mötet var att diskutera hur en valideringsutbildning skulle kunna genomföras rent praktiskt i de olika kommunerna och vilka kurser som anses som de mest prioriterade med beaktande av de kompetenskrav inom funktionshinderområdet som numera ställs. 3.4 Möte med Högskolan Två möten har hållits med professor Magnus Tideman vid Högskolan i Halmstad för att diskutera möjligheten av en chefsutbildning särskilt anpassad för chefer inom funktionshinderområdet. Ett förslag till utbildningsinnehåll för en sådan har lämnats av högskolan. Se avsnitt 15. 8
4. Allmänt Inför planering av kompetensutvecklingsinsatser för personal rent generellt behövs: Svar på frågan vart verksamheten är på väg, vad vill man uppnå? Kännedom om vad värdegrund, lagstiftning och andra regelverk innehåller. Kännedom om vad som händer runt omkring som påverkar verksamheten. Analys av vilken samlad kompetens som finns idag och vad som behövs för att möta framtidens utmaningar. Finns möjlighet till individuell kompetenskartläggning av anställda skapas därefter en individuell kompetensplan för varje anställd. Önskar man mäta effekten av insatta kompetensinsatser behöver ett startvärde när det gäller utbildning fastställas, och frågor kring uppföljning formuleras redan innan starten. 9
5. Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter om kunskaper hos baspersonal, SOSFS 2014:2 I mars 2014 beslutade socialstyrelsen om vilka kunskaper som bör finnas hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. I dessa råd framgår vilka kunskaper och förmågor som minst krävs för att arbeta inom funktionshinderområdet. Det är första gången socialstyrelsen tagit fram kunskapskrav för personal inom funktionshinderområdet och dessa är vägledande för det fortsatta utredningsarbetet. SOSFS 2014:2. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Följande områden ingår: Grundläggande värden Regelverk Förhållningssätt och bedömningsförmåga Kommunikation Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Hälsa Personlig omsorg Social gemenskap och sysselsättning Aktiviteter i vardagen 5.1 Tillämpningsområde De allmänna råden gäller för den personal som i sin yrkesutövning ger personer med funktionsnedsättning stöd, service eller omsorg efter beslut: enligt 4 kap. 1 och 2 SoL om -hemtjänst -boendestöd -bostad med särskild service -sysselsättning eller dagverksamhet och enligt 9 LSS om -biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken -ledsagarservice -avlösarservice i hemmet -korttidsvistelse utanför det egna hemmet -kottidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov -bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet -bostad med särskild service för vuxna, eller -daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 10
enligt 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken om personlig assistans med assistansersättning. Om en person med funktionsnedsättning själv har utsett sin personliga assistent, gäller endast de allmänna råden under rubriken Personlig assistent utsedd av den enskilde. Personlig assistent utsedd av den enskilde Om en person med funktionsnedsättning själv har utsett sin personliga assistent, bör assistenten som minst ha kunskap om de övergripande målen enligt LSS samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet, kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, - kunskap om regelverket enligt LSS, t.ex. skyldigheten att medverka till god kvalitet enligt 24 a LSS, rapporteringsskyldigheten enligt 24 b LSS samt anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL, kunskap om den enskildes rätt till självbestämmande, integritet och inflytande enligt 6 LSS, och förmåga att dokumentera sitt eget arbete enligt lagar och andra författningar. Den personliga assistenten bör vid behov få fortbildning och handledning för att kunna utföra sitt arbete med utgångspunkt i den enskildes behov och önskemål. De allmänna råden gäller inte för personal som i sin yrkesutövning i socialtjänstens omsorg om personer med funktionsnedsättning eller i verksamhet enligt LSS huvudsakligen utför andra arbetsuppgifter än de som omfattas av första stycket, arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre och omfattas av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, och enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett visst yrke i hälso- och sjukvården. 11
6. Yrkesroll och kompetens På senare år har yrkeskraven inom funktionshinderområdet tydliggjorts framförallt genom projekt Carpes arbete kring yrkesroller och yrkeskrav. Carpe var ett kompetensprojekt inom funktionshinderområdet där kommunerna i Stockholms län samverkade under åren 2009-2014. Inom ramen för det arbetet genomfördes en kartläggning och en analys av vilka arbetsmoment som ingår i olika yrken inom funktionshinderområdet. Därefter sammanfattades sex gemensamma yrkeskrav som beskriver de generella kunskaper som krävs för att arbeta inom funktionshinderområdet. Liknande arbete har tidigare genomförts inom äldreomsorgen för att tydliggöra yrkesrollerna där. De yrkeskrav som utkristalliserades inom funktionshinderområdet var: 1. Kontakt och samspel -Historia och traditioner -Vanor och behov -Olika funktionsnedsättningar -Bemötande och förhållningssätt -Kommunikation -Psykisk sjukdom, missbruk och problemskapande beteende 2.Aktiviteter och relationer -Motorik och fysiologi -Fritid, kultur och meningsfulla aktiviteter -Social gemenskap -Dialog med närstående -Hjälpmedel 3. Stöd och service -vardagskontakter -vardagsstöd 4. Hälsofrämjande - Förebyggande och främjande arbete -Personlig omvårdnad -Måltider och näringslära -Hälso- och sjukvård -Läkemedel 5. Planering och administration -Planera och prioritera i verksamheten -Dokumentera och rapportera 6. Utveckling av arbetsplatsen -Styrning, mål och organisation -Kommunikation i yrkesrollen -Introduktion av nyanställda -Yrkes- och kvalitetsutveckling 12
Mer information om yrkeskraven finns på: http://www.projektcarpe.se/dokument/yrkeskrav/yk%20komplett%20version.pdf 7. Socialstyrelsens förslag till kurser för baspersonal I Socialstyrelsen allmänna råd från 2014:2 om vilken kompetens som krävs för att arbeta inom funktionshinderområdet hänvisas till Carpes arbete med yrkeskrav. För att erhålla rätt kompetens för personal förslår Socialstyrelsen olika utbildningsvägar men även specifika kurser. I gymnasieskolan ingår ett gymnasiearbete på 100 p men det finns ingen anvisning från Socialstyrelsen om att det gäller för vuxenutbildningen.. För att få ett diplom från Vård- och omsorgscollege krävs dock gymnasiearbetet. Från Vård- och omsorgsprogrammet föreslår Socialstyrelsen följande kurser: 1100 p programgemensamma ämnen samt för yrkesutgång funktionshinder 100 p Friskvård och hälsa 100 Socialpedagogik 100 Specialpedagogik eller 1100 p programgemensamma ämnen samt för yrkesutgång psykiatri 200 p psykiatri 2 100 p samhällsbaserad psykiatri eller Från Barn- och Fritidsprogrammet föreslår socialstyrelsen följande kurser: 700 p programgemensamma ämnen och för utgång stöd och service inom funktionshinderområdet 300 p socialt arbete 100 p grundläggande vård och omsorg 100 p specialpedagogik 1 100 p specialpedagogik 2 100 p entreprenörskap eller annan motsvarande utbildning Sammantaget är detta Socialstyrelsens bedömning av vad som är relevanta kurser för funktionshinderområdet. Kommunerna avgör dock själva utifrån sina lokala förutsättningar vilka kurser som är mest angelägna. En fördel är dock att det blir så likartat som möjligt eftersom det skulle underlätta: - bedömning av kompetens vid rekrytering - att personal enklare kan röra sig mellan kommunerna - att stödassistentyrket blir tydligare så att framtida kompetensförsörjning underlättas 13
8. Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om kompetens hos chefer SOSFS 2002:9 Socialstyrelsen har i föreskriften, SOSFS 2002:9, Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, beskrivit den kompetens som krävs för att leda verksamheter för personer med funktionsnedsättning. https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10881/2002-10- 9_2002_9.pdf Person som förestår verksamheten Föreskrifter 4 Samtliga former av bostad med särskild service för vuxna skall ha en av huvudmannen särskilt utsedd person som förestår verksamheten. Gruppbostad Föreskrifter 5 Med lämplig utbildning enligt 3 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade avses en högskoleutbildning som är relevant för att en person skall kunna förestå verksamheten i en gruppbostad. Den person som av huvudmannen är utsedd att ha denna ledarskapsfunktion skall ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bl.a. kunna ansvara för att arbetet organiseras så att den enskilde genom omvårdnaden tillförsäkras goda levnadsvillkor, omvårdnaden kännetecknas av en god etik och ett värdigt bemötande, omvårdnaden för varje boende planeras, dokumenteras och följs upp, kommunens eventuella övriga krav på eller riktlinjer för vad som skall dokumenteras verkställs, rutiner finns för att hantera synpunkter och klagomål, personalen har den kunskap som behövs för en ändamålsenlig verksamhet, personalens behov av handledning tillgodoses, personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stöds, personal rekryteras och introduceras, verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas, verksamhetens resultat förmedlas till överordnade och politiker, och verksamheten utvecklas i takt med ändrad lagstiftning och nya forskningsresultat. Övriga bostäder med särskild service för vuxna Allmänna råd Enligt 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. För en person som förestår en bostad med särskild service för vuxna som inte är gruppbostad bör därför samma utbildningskrav gälla som för en person som förestår en gruppbostad 14
SOSFS 2012:6 Bostad med särskild service för barn och ungdomar Under 2012 kom ytterligare en föreskrift SOSFS, 2012:6 som avser Bostad med särskild service för barn och ungdomar. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18738/2012-5-14.pdf 16 Av 3 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår det att det ska finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten. 17 Den som förestår verksamheten ska ha en högskoleutbildning som är relevant för uppdraget. Han eller hon ska dessutom ha erfarenhet av liknande verksamhet och ha tillräcklig kunskap och kompetens för att leda den. Allmänna råd En och samma person bör inte förestå fler verksamheter än att han eller hon kan ansvara för arbetsledning, utveckling och uppföljning av var och en av verksamheterna. 8.2 IVO:s krav på kompetens hos chefer Inspektionen för vård och omsorg, IVO, värderar utifrån sitt uppdrag att bevilja tillstånd för att få bedriva verksamheter, vilka chefer som har rätt kompetens för att ansvara för en verksamhet. De efterfrågar den tilltänkta föreståndarens utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter som är relevanta för uppdraget, och de utgår i sin bedömning från gällande lagar och förordningar samt eventuella föreskrifter. När det gäller chefer för personlig assistans betonas därutöver att det inom verksamheten finns tillräcklig kunskap och erfarenhet för att bedriva personlig assistans, och att det finns kunskaper om LSS och andra föreskrifter Tillstånd beviljas endast till den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt visat sig lämplig att bedriva sådan verksamhet. Dessa behöver även ha kunskaper om förhållningssätt, bemötande och ekonomi. 15
9. Kartläggning i Halland 2012 av kompetens inom funktionshinderområdet En kartläggning av kompetens hos boendestödjare, stödassistenter (lite annan titulatur då) och personliga assistenter i Halland genomfördes 2012. Inventeringen avsåg endast personal som 2012 arbetade i verksamheter i kommunal regi. Tabellen nedan är således den senast framtagna regionala bild som finns av kompetens hos medarbetare som arbetar med stöd och service inom funktionshinderområdet. Tabell från Region Hallands kartläggning 2012. Grundläggande gymnasiekompetens. Procentuellt antal medarbetare per verksamhetsfält och utbildningskategori. Samtliga kommuner. Totalt 1628 medarbetare. Barnskötare Undersköterska Omsorgsutbildn * Ingen uppgift om grundläggande kompetens Boendestöd 5 % 29 % 29 % 28 % 9 % Bostad med särskild service 13 % 31 % 39 % 15 % 2 % Daglig verksamhet 11 % 18 % 49 % 6 % 16 % Korttidsboende 19 % 18 % 39 % 13 % 11 % Personlig assistans 6 % 15 % 34 % 38 % 7 % Totalt 9 % 23 % 38 % 23 % 7 % Annan inriktning än vård, stöd och omsorg *Inom rubriken omsorgsutbildning ryms såväl två-årig som tre-årig vårdlinje, mentalskötare, skötare, social omsorg, social service samt omvårdnadsprogrammet där man angivit valbara kurser, eller annan programfördjupning som inte är registrerad som undersköterskekompetens. Kartläggningen visade följande: För en stor andel av de anställda, 23 %, finns ingen uppgift registrerad av vilken kompetens personalen har. Detta var särskilt vanligt inom personlig assistans där uppgift om grundläggande kompetens saknades hos 38%. 7 % av samtliga hade annan inriktning än vård, stöd och omsorg. De flesta,16%, arbetade inom daglig verksamhet. 38 % hade någon form av omsorgsutbildning varav de flesta, 49 %, arbetade inom daglig verksamhet. 23% av samtliga hade undersköterskeutbildning varav de flesta arbetade inom bostad med service eller boendestödet. Lägst andel undersköterskor, 15%, fanns inom personlig assistans. Men där fanns ju även flest anställda där kompetens inte fanns registrerad. 9% hade en barnskötarutbildning varav de flesta arbetade inom korttidsverksamheter. 16
Sammantaget hade 70% av personalen inom funktionshinderområdet någon form av vårdutbildning, men bara 23% hade undersköterskeutbildning motsvarande 3- årigt vård- och omsorgsprogram vilket idag är en basnivå för att anses kvalificerad för arbete inom funktionshinderområdet. Bilden som framkom 2012 kan ha ändrats något men fortfarande finns en hög andel personal som inte har grundläggande utbildning för sitt arbete och väldigt många som inte har den treåriga gymnasieutbildning som numera krävs. Den bild som framkom 2012 i Halland överensstämmer väl med vad andra undersökningar kommit fram till, nämligen att personal inom funktionshinderområdet generellt inte har den utbildning som anses nödvändig för att kunna utföra arbetet på det sätt som förväntas och som efterfrågas i gällande regelverk. Detta konstateras i en rad olika rapporter som genomförts såväl av Socialstyrelsen, IVO som SKL. 17
10. Inventering av kompetensönskemål från verksamheter för personer med funktionsnedsättning och handikapporganisationer i Halland, våren 2015 Under utredningens gång har dialogmöten hållits med samtliga kommuner i länet samt med representanter för handikapporganisationer på länsnivå. Förutom att informera om uppdraget och nyheter inom funktionshinderområdet gavs möjligheter att komma med önskemål när det gäller fortbildning av personal. 10.1 Kompetensönskemål för stödassistenter/personliga assistenter Vid dialogmötena med kommunerna och vissa privata entreprenörer framkom följande kompetensönskemål för stödassistenter: Basutbildning motsvarande vård- och omsorgsprogrammet för stödassistenter och personliga assistenter Utbildning om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Utbildning om Socialstyrelsens nya vägledning för arbetet med genomförandeplan Utbildning i dokumentation Utbildning om pedagogiska metoder och förhållningssätt Utbildning om förhållningssätt vid utmanande beteenden Utbildning i delaktighetsmodellen LSS värdegrund/barnkonventionen/funktionshinderkonventionen Samtalsmetoder (MI) Åldrande Teckenspråksutbildning Utbildning om regelverket kring begränsningsåtgärder Utbildning i svenska språket för personer med utländsk bakgrund Mer datakunskaper 10.2 Kompetensönskemål för stödpedagoger/metodstödjare Stödpedagoger är en ny yrkesgrupp på ingång i kommunerna. Det finns för närvarande ca 50 stödpedagoger anställda i länets kommuner och kommunerna avser att rekrytera fler framöver. Vissa kommuner har specificerat uppdraget för stödpedagoger. Kungsbacka har valt en annan modell och menar att stödpedagogernas högre utbildningsnivå kommer att höja kvaliteten i verksamheterna utan att ha speciella uppdrag. De kommuner som rekryterat stödpedagoger tänker sig följande arbetsområden för dem: Förutom att arbeta i det vardagsnära arbetet med brukarna ska de: - Hålla sig informerade om metoder och arbetssätt inom området - Handleda den egna personalgruppen ex. när det gäller arbetet med genomförandeplaner och dokumentation. - Handleda personal i olika arbetssätt och metoder 18
En annan yrkesgrupp som också är relativt ny inom funktionshinderområdet är gruppen metodstödjare. De arbetar på uppdrag av sin avdelning /förvaltning med mer övergripande utvecklingsarbeten inom hela funktionshinderområdet, i den egna kommunen. De samarbetar med stödpedagogerna och skulle kunna ingå i samma nätverk som stödpedagogerna och även delta i de utbildningar som anordnas. 10.3 Kompetensönskemål när det gäller chefer När det gäller kompetensutveckling för chefer har det framkommit många önskemål. Vissa chefer har högskoleutbildning medan andra inte har det. Vissa har utbildning med inriktning mot funktionshinderområdet medan andra inte har det. Vissa är nyanställda medan andra har lång erfarenhet inom området. En gemensam utbildning liknande statens satsning på äldreomsorgens chefer efterfrågas, men med särskild inriktning mot funktionshinderområdet. 10.4 Innehåll för kompetensutveckling som efterfrågas av cheferna själva Värdegrunden i LSS Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser Leda komplexa verksamheter Optimal bemanningsplanering Handikappvetenskap Juridik Översikt kring metoder Uppföljning och utvärdering av verksamheter Ekonomikunskaper Även ett regionalt nätverk för chefer inom funktionshinderområdet efterfrågas 10.5 Förslag på kompetensutveckling för personal som efterfrågas av representanter för länets handikapporganisationer. Handikapporganisationerna visade stort intresse för frågan om vilken kompetens personal behöver som arbetar inom funktionshinderområdet vilket ledde till två möten. De poängterade att det dels behövs en basutbildning och dels spetskompetens när det gäller olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. De menade att detta gäller även inom äldreomsorgen där man upplever att själva åldrandet tar all uppmärksamhet. Man har förhoppningar om att kompetensinsatser genomförs i samarbete med andra områden så att kunskaper om olika funktionsnedsättningar sprids. Glöm inte att utbilda även vikarierna var ett annat budskap. Man tog upp rekryteringsbehovet inför framtiden och påpekade att det är viktigt att höja statusen och kvaliteten inom funktionshinderområdet för att kunna locka till sig personal framöver. Att personal stannar inom verksamheten är viktigt för att kontinuitet och relationer ska fungera. Viktiga kunskapsområden för personal är ex. bemötande, omvårdnad, AKK ( Alternativ Kompletterande Kommunikation) m.m Personal behöver även kontinuerlig påfyllnad av nya kunskaper. 19
11. Sammanställning av SKL:s kartläggning av utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet- stöd till personer med Funktionsnedsättning, 2012 I kartläggningen presenteras (17 av 21) län /regioners bedömningar av utvecklingsbehov inom funktionshinderområdet.sammantaget kom det in oerhört många önskemål om kompetenshöjning vilket medförde att SKL sammanfattade dem enligt följande: 1. Värdegrund det behövs en mer utvecklad medvetenhet om vilka värden som styr verksamheter inom området funktionsnedsättning. 2. Brukarinflytande brukares och anhörigas inflytande behöver stärkas. 3. Hälsa personalens kompetens att stödja bra hälsoval behöver stärkas. 4. Människa i samhället nya brukargrupper behöver få stöd med nya metoder, men även befintliga brukargrupper behöver få ett mer differentierat stöd. 5. Barn och ungdom särskild kompetens behöver utvecklas för att stödja barn med funktionsnedsättning. 6. Äldre särskild kompetens behöver utvecklas för att stödja äldre personer med funktionsnedsättning. 7. Personalens kompetens behov finns av att utveckla nationella utbildningar för personal som arbetar med att stödja personer med funktionsnedsättning. 8. Metodutveckling länen/regionerna ser omfattande behov av metodutveckling inom hela området stöd till personer med funktionsnedsättning. 9. Organisation och samverkan behov av att utveckla fler strukturerade samverkansfora på olika nivåer där flera huvudmän är involverade. 10. Nationell nivå staten och SKL behöver aktivt stödja länen/regionerna och kommunerna i den fortsatta kompetensutvecklingen inom området funktionsnedsättning. 12. Nationella kompetensrådets kartläggning av chefers kompetens,2014 En nationell kompetensgrupp, NKR, bildades 2013 med chefer och verksamhetsutvecklare inom funktionshinderområdet. 2014 redovisade NKR resultatet från en enkätundersökning om chefer och deras utbildningsbakgrund och chefernas egna förslag till kompetensinsatser. Förutom att högskoleutbildning ansågs som en viktig bas för ledarskapet, var en röd tråd i svaren följande: Kunskap om funktionsnedsättningar och funktionshinderomsorg Chefs- och ledarkunskap Praktisk erfarenhet från funktionshinderområdet 20
13. Förslag till kompetensutvecklingsprogram 2016-2020 för stödassistenter 13.1 Förslag till basutbildning för stödassistenter/personliga assistenter För redan anställda stödassistenter/personliga assistenter förslås en basutbildning som utgår från Vård- och omsorgscolleges valideringsmodell, därefter kompletterad med utbildning. Basutbildningen föreslås genomföras i två steg där de kurser som bedömts som viktigast har prioriterats i steg I. Utgångspunkt har varit Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2014:2. och Carpes sex yrkeskrav. Socialstyrelsen anger i de allmänna råden vissa kurser såväl från Vård- och Omsorgsprogrammet som från Barn- och Fritidsprogrammet som relevanta för att kunna arbeta med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Se matris på nästa sida. Steg I Steg 1 omfattar 850 gymnasiepoäng. Se kolumn i matrisen nedan. Utbildningen genomförs av utbildningsanordnare på uppdrag av kommunerna. Efter diskussioner tillsammans med vuxen-utbildningsanordnare och den regionala kompetensutvecklingsgruppen har följande kurser prioriterats att ingå i steg 1. Vård och omsorgsprogrammet Hälsopedagogik 100 p Etik och människans livsvillkor 100 p Steg I Medicin 1 150 p Psykologi 1 50 p Steg I Specialpedagogik 1 100 p Steg I Vård-och omsorgsarbete 1 200 p Steg I Vård-och omsorgsarbete 2 150 p Psykiatri 1 100 p Steg I Samhällskunskap 1a1 50 p Svenska 1/Sv. som andraspråk 1 100 p Programfördjupning- yrkesutgång funktionshinder Friskvård och hälsa 100 p Steg I Socialpedagogik 100 p Steg I Specialpedagogik 2, 100 p Steg I 21
Steg II Ytterligare 550 poäng är markerade med i matrisen. Sammantaget blir detta 1400 p Socialstyrelsens miniminivå för vuxenstuderande är 1400 p. Utöver dessa poäng kan ett gymnasiearbete på 100 p tillkomma. Även andra kurser kan naturligtvis erbjudas. Det är upp till kommunerna att bedöma om gymnasiearbetet är nödvändigt eller om ytterligare kurser ska ingå. Om 1400 poäng är uppnådda samt ett gymnasiearbete på 100 p är godkänt, kan den studerande erhålla ett diplom från det lokala Vård- och omsorgscolleget. Detta diplom utgör en kvalitetsstämpel på den utbildning som den studerande genomgått. När det gäller steg II finns möjlighet att göra val av kurser. Som stöd för dessa val kan Carpes matris om yrkeskrav i förhållande till gymnasiekurserna användas. I bilaga 9 finns innehållet i samtliga kurser beskrivna som ingår i matrisen. I Göteborgsregionen och i Kungsbacka har en uppdragsutbildning köpts in och en särskild kursplan för stödassistenter på 1500 poäng tagits fram. Den innehåller kurser främst från Vård- och Omsorgsprogrammet men även kurser från Barn- och fritidsprogrammet. Den utbildningen är även anpassad för arbete med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Se särskild kolumn i följande matris 13.2 Översiktlig matris över kurser I matrisen nedan framgår den analys som Carpe tidigare gjort av gymnasiekursernas innehåll jämfört med Socialstyrelsens föreskrifter och Carpes framtagna yrkeskrav. Analysen omfattar både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. I kolumn ett redovisas nuvarande gymnasiepoäng för olika kurser. I kolumn två redovisas innehållet i Göteborgs/Kungsbackas stödassistentutbildning samt i den tredje kolumnen redovisas förslaget till stödassistentutbildning i Halland. 22
Kurser inom Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet i jämförelse med Socialstyrelsens SOSFS 2014:2 och Carpes yrkeskrav: (kontakt & samspel, aktiviteter & relationer, stöd & service, hälsofrämjande, planering & administration, utveckling av arbetsplatsen) Kurser GY p SOSFS Göteborg Förslag Kontakt Aktivitete Stöd & serhälsofrämplanering Utv. av Kungsbacka Halland Samspel RelationerService administr arbetspl Vård- och Omsorgsprogrammet, För vuxna minst 1100 p samt 300 p yrkesutgång funktionshinder eller 300 p psykiatri Programgemensamma kurser Hälsopedagogik* 100 p * Etik och människans livsvillkor 100 p Bas Medicin 1 150 p Psykologi 1 50 p Bas Specialpedagogik 1* 100 p * * Bas* Vård-och omsorgsarbete 1 200 p Bas Vård-och omsorgsarbete 2 150 p Psykiatri 1 100 p Bas Samhällskunskap 1a1 * 50 p * * * Svenska 1* eller 100 p * * * eller Sv. som andraspråk 1* Programfördjupning- yrkesutgång funktionshinder Friskvård och hälsa 100 p Bas Socialpedagogik 100 p Bas Specialpedagogik 2* 100 p * * Bas Programfördjupning- yrkesutgång psykiatri Psykiatri 2 200 p Samhällsbaserad psykiatri 100 p * Kursen ingår i både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet 23
Kurser Gy p SOSFS Göteborg Förslag Kontakt Aktivitete Stöd & HälsofrämPlanering Utv. Av Kungsbacka Halland Samspel RelationerService Administr arbetspl Barn- och fritidsprogrammet,för vuxna minst 700 p samt 300 p yrkesutgång- socialt arbete samt 400 p programfördjupning Programgemensamma kurser Hälsopedagogik* 100 p * Kommunikation 100 p Lärande och utveckling 100 p Människors miljöer 100 p Pedagogiskt ledarskap 100 p Samhällskunskap 1a1* 50 p * * Svenska 1* eller 100 p * * Sv. som andraspråk 1* Naturkunskap 1a1 50 p Inriktning -yrkesutgång socialt arbete Socialt arbete 200 p Sociologi 100 p Programfördjupning Aktivitetsledarskap 100 p Vård och omsorg 100 p Entreprenörskap 100 p Specialpedagogik 1* 100 p * * Specialpedagogik 2* 100 p * * * Kursen ingår i både Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet 24
13.3 Kostnader för basutbildning En bedömning av vilka kostnader en uppdragsutbildning skulle medföra har gjorts av den regionala samordnaren för vård- och omsorgscollege i Halland. Kostnaden per utbildningspoäng när omvårdnadslyftet genomfördes låg på mellan 15-25 kr per poäng i Halmstad kommun beroende på om det var valideringsutbildning eller om undervisningen i olika kurser genomfördes enbart i skolan. I Göteborgsregionen pågår en satsning med kommunala medel för att personal inom funktionshinderområdet ska erhålla kompetens motsvarande Socialstyrelsens allmänna råd. Göteborg betalar 40 kr per poäng oavsett om det är validering eller utbildning i skolan. Personalens tid för skolarbetet, i skolan eller utanför skoltid, ersätts ej utan ses som en investering av den enskilde medarbetaren. I Stockholmsregionen och vid Carpes utbildningar har utbildningsanordnare erhållit 28 kr per poäng. Även kurslitteratur har ingått i detta pris. För personliga assistenter som är PAN-anställda föreslås att kommunerna själva eller i samarbete mellan kommunerna, utbildar sina medarbetare i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd. Här föreslås ingen uppdragsutbildning utan här föreslås att den genomförs av respektive kommun. 14. Förslag till kompetensutveckling för stödpedagoger/metodstödjare För titeln stödpedagog krävs en eftergymnasial specialisering inom funktionshinderområdet som omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng eller 60 högskolepoäng eller kombination däremellan som motsvarar minst två terminers heltidsstudier. Utbildningen skall ha tydlig inriktning mot funktionshinderområdet i hela sin omfattning. Skillnaden i befattningarna stödpedagog och stödassistent ligger i kompetensnivå. Stödpedagogen har en fördjupad kunskap inom ett eller flera områden som direkt anknyter till arbetet och kan också ha en spetskompetens inom ett område t.ex. autism Vid en genomgång av arbetsuppgifter för stödpedagoger i länet och i andra kommuner i landet framkommer att de arbetar i det brukarnära vardagsarbetet men med vissa särskilda uppgifter. Arbetet med utveckling av genomförandeplaner och dokumentationen som är kopplad till dessa planer önskar av flera. För gruppen stödpedagoger/metodstödjare eller annan titulatur med liknande arbetsuppgifter inom området, föreslås att regionen anordnar utbildning med Socialstyrelsens nya vägledning kring arbete med genomförandeplaner och deras nya föreskrifter om dokumentation som grund. Omfattning två heldagar. Dessutom föreslås att ett nätverk för denna relativt nya personalgrupp tillskapas. För att ett nätverk ska fungera föreslås att träffar hålls minst två ggr per år. 25
Ett samarbete pågår dessutom mellan Region Halland och kommunerna som tillsammans med utbildningsföretaget Medlearn, försöker få igång en yrkeshögskoleutbildning till stödpedagog i länet. 15. Förslag till kompetensutveckling för chefer För chefer föreslås en uppdragsutbildning på 30 hp särskilt inriktad mot funktionshinderområdet liknande den som staten genomför inom äldreomsorgsområdet. Utbildningen riktar sig till chefer inom funktionshinderområdet, såväl för de med högskoleutbildning som de som saknar sådan. I likhet med äldreomsorgens chefsutbildning föreslås att såväl redan anställda som vikarier får möjlighet att gå utbildningen. Fyra delkurser föreslås med vardera 7,5 hp. Det är inget krav att läsa samtliga delkurser. Det genomförs en delkurs per termin. Deltagarna erhåller antingen högskolepoäng eller intyg. De som har läst alla fyra delkurserna får därutöver ett diplom. Innehållet för utbildningen har tagits fram utifrån Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter och de kompetensönskemål som framförts i dialogerna med såväl kommunerna, som brukarorganisationerna. Vidare har inspiration hämtats från Carpes arbete med kurser för chefer samt nationella kompetensrådets enkät om chefers kompetens och yrkesroll inom funktionshinderområdet. Även den chefsutbildning som staten numera anordnar för äldreomsorgens chefer har beaktats. 15.1 Förslag till innehåll i högskolekurserna Diskussioner har hållits med Högskolan i Halmstad och utifrån dessa föreslås följande fyra delkurser: 1) Funktionshinder, värdegrund och politik, 7,5 hp Kursen ger en översikt av förändringen av synen på funktionsnedsättning och funktionshinder över tid och utvecklingen av förståelsen av funktionshinder/handikapp. Teorier, ideologiska principer, etiska frågeställningar, lagstiftning och samhällets insatser för personer med funktionsnedsättning belyses. Attityder, inflytande, beroende, makt och bemötande diskuteras liksom samhällsutvecklingens och handikappolitikens betydelse för personer med funktionsnedsättning. 2) Funktionsnedsättning och funktionshinder, 7,5 hp Orsaker, innebörder och konsekvenser av funktionsnedsättningar som t.ex. intellektuell funktionsnedsättning, autism, Celebral Pares, vuxenhjärnskada och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar belyses. Frågor om normalitet och avvikelse, diagnosers för- och nackdelar samt dess konsekvenser för individer och samhälle belyses och diskuteras. Betydelsen av, och förutsättningar för, brukarinflytande diskuteras liksom genus-, klass-, ålders- och etnicitetsperspektiv på funktionshinder. Funktionshindrades egna upplevelser av att leva med funktionsnedsättning ställs i relation till samhällets utformning och bemötande. 3) Ledarskap och förändringsarbete, 7,5 hp 26
Praktiska och teoretiska perspektiv på ledarskap och organisation belyses genom bl.a. teorier om organisationskulturer, olika sätt att leda, förändringsprocesser, kommunikation, grupprocesser, konflikthantering samt etik och bemötande. Arbetsmiljöfrågor föranledda av de särskilda förhållanden som arbete inom funktionshinderomsorg kan utgöra diskuteras. Lagstiftning, Allmänna råd och andra centralt formulerade rekommendationers betydelse för arbetet med att leda och utveckla funktionshinder-verksamheter belyses. 4) Evidens, forsknings- och beprövad erfarenhet inom funktionshinderområdet, 7,5 hp I kursen fokuseras förhållnings- och arbetssätt inom såväl traditionellt funktionshinder-omsorgsarbete som nyare verksamheter och arbetsmetoder för barn och vuxna med funktionsnedsättning i syfte att åstadkomma utveckling och förändring på så väl individ-, grupp- som samhällsnivå. Betydelsen av en professionell yrkesroll och samverkan mellan olika myndigheter och organisationer belyses liksom frågor om teknikstöd och etiska överväganden. Deltagarna utvecklar i ett mindre projektarbete ett kritiskt och tillämpat perspektiv på verksamheter och metoder i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Chefsnätverk Förutom högskolekurserna har ett chefsnätverk efterfrågats och att det organiseras via Region Halland. Här föreslås att ett sådant nätverk skapas med möten minst två gånger per år. 27
16. Sammanfattande matris över förslag till kompetensutveckling under programperioden 2016-2020 28
Förslag till kompetensutvecklingsprogram Stödassistenter/ Personliga assistenter 2016 2017 2018 2019 2020 BASUTBILDNING Basutbildning steg I 850 p Basutbildning steg II 850-1550 p Organiseras av kommunerna i samarbete med lokala utbildningsanordnare Personliga assistenter - PAN anställda Innehåll utifrån SOSFS 2014:2 Genomförs av kommunerna själva eller i samarbete mellan kommunerna Stödpedagoger/ Metodstödjare/ Genomförandeplan och Dokumentation, 2 heldagar Pilotutbildning som arrangeras av regionen Chefer med och utan högskoleutbildning CHEFSUTBILDNING Uppdragsutbildning 30 hp 4x 7,5 hp = 30 hp Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 Ht 7,5 Vt 7,5 29
Förslag till övriga kurser under perioden Delaktighetsmodellen 3 heldagar, 6 pl Barns delaktighet* 1 heldag + 2 halvdagar, 25 pl Utmanande beteende utbildning, 3 halvdagar, 25 pl Åldrande och utvecklingsstörning, 1 heldag, 25 pl Tidiga tecken vid åldrande Coachutbildning 1 heldag, 25 pl Teckenspråksutbildning, 5dgr grund kurs samt uppföljningstillfällen 2 dgr/ år 25 pl, Utreda vidare LSS värdegrund/lagstiftning, FN:s konvention Barnkonventionen, 25 pl heldag Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, 2 halvdagar, 25 pl EBP arbetssätt och metoderöversikt inom funktionshinderområdet 1 heldag, 25 pl Trygghet utan tvång och begränsningsåtgärder, 1 heldag, 25 pl 2016 2017 2018 2019 2020 Ny omgång Ny omgång 5dgr Ny omgång 2dgr uppföljn. 2 dgr uppföljn 5dgr 2dgr uppföljn. 30
16.1 Innehåll för övriga kurser Delaktighetsmodellen, 3 heldagar En utbildning för sex coacher i Delaktighetsmodellen genomfördes under våren 2015. Då intresset för metoden är stort finns önskemål om fortsatt utbildning av fler coacher, som i sin tur utbildar andra. En utbildning med sex platser föreslås för 2016. Barns delaktighet 1 heldag + 2 halvdagar Utbildning om barns delaktighet startar hösten 2015. För att erbjuda fler möjlighet till denna utbildning föreslås ytterligare en utbildning 2017 med 25 platser. Utmanande beteende utbildning 3 halvdagar En utbildning om hur man arbetar med personer med autism, utvecklingsstörning samt utmanande beteende genomfördes 2015. Ytterligare en utbildning med 25 platser föreslås för 2016. Ett nätverk för deltagare som genomgått utbildningen föreslås organiseras av Region Halland, med minst två träffar per år, start 2016. Åldrande och utvecklingsstörning, 1 dag Kunskaper kring kombinationen utvecklingsstörning och åldrande föreslås 2016 och 2018 med 25 platser i vardera utbildningen. Tidiga tecken vid åldrande 1 heldag Alltfler personer med utvecklingsstörning lever längre och får därmed även åldersrelaterade funktionsnedsättningar. Utbildning i en metod för att fånga tidiga tecken på åldrande föreslås 2016 och 2017. 25 platser vardera åren Teckenspråksutbildning Personal som arbetar med brukare som använder teckenspråket som kommunikationsmetod behöver fortbildning i teckenspråket. En grundutbildning på 5 dagar föreslås för både 2016 och 2019. Åren 2017, 2018 och 2020 föreslås 2 uppföljningsdagar/år för att ge möjlighet att hålla kunskaperna i teckenspråk vid liv. 25 platser vid samtliga tillfällen. Det finns inget centralt dokument om ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Det blir därför kommunerna eget ansvar att fortbilda sin personal för att kunna kommunicera via teckenspråket. Förslag: att frågan utreds vidare och att det under tiden genomförs utbildning 2016. LSS värdegrund/lagstiftning, En heldag En heldagsutbildning om LSS värdegrund, FN:s Barnkonventionen samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, föreslås 2017 och 2019. 25 platser per tillfälle. Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, 2 halvdagar per utbildning En kurs om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser föreslås årligen 2016-2020 Kursen genomförs som halvdagsutbildningar eftersom heldagar inte bedöms tillräckligt pedagogiskt. 25 platser per tillfälle. EBP, evidensbaserat arbetssätt Presentation av metoder för evidensbaserat arbetssätt inom funktionshinderområdet föreslås 2017. 25 platser en heldag. Trygghet utan tvång och begränsningsåtgärder. Aktuellt tema utifrån nya statliga utredningar föreslås dels 2016 och dels 2018. 1 heldag med 25 platser 31
17. Validering som utbildningsform För att höja kompetensen hos redan anställd personal för att motsvara socialstyrelsens nya föreskrifter och Allmänna råd krävs omfattande utbildningsinsatser. Ett långsiktigt samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare behöver inledas för att planera utbildningsinsatserna. Eftersom en stor andel av personalen har arbetat inom området under flera år är validering en lämplig utbildningsform. Med validering menas att man värderar de kunskaper som personal har erhållit genom att ha arbetat inom ett visst område. Validering av kunskaper innebär att utbildningsanordnaren startar sitt arbete med en kompetenskartläggning och validerar (bekräftar) den kompetens som den enskilde har innan den fortsatta utbildningen planeras. I en validering bedöms, värderas och dokumenteras de kunskaper som anställda har individuellt. För personer som har arbetat länge inom ett område kan validering innebära en förkortad utbildning, eftersom den tar hänsyn till de kunskaper vederbörande har erhållit genom sitt arbete. Detta innebär att vissa kurser helt eller delvis kan hoppas över eftersom kunskaperna redan har inhämtats på annat sätt. Region Halland och samtliga kommuner i länet är sedan 2014 certifierade som ett vård- och omsorgscollege. Det innebär att det finns en certifierad samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare inom vårdområdet. Inom denna samverkansform har en nationell valideringsmodell framtagits. Denna modell ska därför användas i valideringsarbetet Tanken med valideringsmodellen är att de som validerar kurser inom Vård- och omsorgsprogrammet ska bedömas lika. Innan valideringen börjar görs en språkbedömning. Den görs utifrån en europisk referensram för att ta reda på om eleven har språkliga förutsättningar för att validera mot kursmålen och att klara utbildningen. Den praktiska delen av validering bedöms av vårdlärare tillsammans med valideringshandledare med godkänd utbildning inom Vård- och omsorgscollege. Se bilaga 7, valideringsmodellen. Intyg Valideringen avslutas med en samlad dokumentation av individens kunskaper och kompetens. Eleven har rätt att få sina kunskaper och sin kompetens skriftligt dokumenterade i ett intyg. Även den som genomgått en validering inom ramen för en orienteringskurs ska få ett intyg. Betyg Betygsättning efter en validering sker genom prövning. En prövning kan också genomföras utan föregående studier eller validering. 32