Protokoll Gasmarknadsrådet 13 september 2016 Tid 10.00 15.00 Plats Borealis, Uddevallavägen 15 Stenungsund Närvarande Johan Zettergren Swedegas AB (ordförande) Swedegas AB (sekreterare) Tomas Lundkvist Swedegas AB Mattias Wesslau Swedegas AB Geir Sjöholm Swedegas AB Oskar Finnerman Swedegas AB Linus Hellman Swedegas AB Annsofie Rajgård Göteborg Energi Gasnät AB Linda Eriksson Energimyndigheten Maria Malmkvist Energigas Sverige Jenny Jeppsson Kraftringen Nät AB Gunnar Backsund Göteborg Energi AB Peter Margolis Dong Energy AB Camilla Mejdahl Jeppesen Energinet.dk Johan Klinga Öresundskraft Sezgin Kadir E.ON Gas Sverige AB Mattias Johansson - Fordonsgas Sverige AB Christian Redeker Uniper Anders Broberg Perstorp AB Annika Björklid Energimarknadsinspektionen Paul von Heiroth Modity Energy Trading AB Anna Elfwén - Energimarknadsinspektionen Johan Claesson E.ON Gashandel Sverige AB Jeppe Danø Energinet.dk Reine Spetz Borealis AB Finn Jagd Larsen Dong Energy A/S Karin Lundqvist St1 Cecilia Bergman Axpo Sverige AB 1
Dagens gäst Mikael Winai - SWECO 2016-09-27 Frånvarande Lars Lindström Akzo Nobel Pulp and Performance Chemicals AB Tobias Alkefjärd Energimarknadsinspektionen Emma Wrege Varberg Energi AB Stefan Lagerborg E.ON Gashandel Sverige AB Michael Pellijeff Energimyndigheten Mattias Edstedt Gasnät Stockholm AB 2
1. Introduktion/Godkännande av dagordningen Johan Zettergren förklarade mötet öppnat och hälsade deltagarna välkomna. 2016-09-27 Dagens gäst var Mikael Winai från SWECO, projektledare för branschprojektet varierande värmevärde. Dagordningen godkändes. 2. Anteckningar från föregående möte Förra Gasmarknadsrådet nämnde Swedegas att nivån för nätägares försenade rapporteringar är i överkant. Statistik och förbättringsåtgärder diskuteras av från Swedegas under punkt 4. Roland Schädlich från Perstorp frågade på förra Gasmarknadsrådet om de synergieffekter som påstods komma till följd av att Swedegas tog över Svk:s roll som Systembalansansvarig. Johan hänvisar till en rapport släppt av E.I. förra året där de beskriver att Swedegas övertagande av Systembalansansvaret har gått mycket bra. (Rapporten går att hitta här: http://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2015/flytt-avsystembalansansvar-for-gas-har-fungerat-bra/ ) 3
3. Försörjningstrygghet 2016-09-27 3.1 Energimyndigheten informerar Linda Eriksson från Energimyndigheten presenterade fem punkter: Gasförsörjningsförordningen Föreskrift försörjningstrygghet Nya statistikkrav NIS-direktivet Planering för civilt försvar Gasförsörjningsförordningen Förhandlingar pågår om ny reviderad version. Några viktiga ändringar är att obligatoriska regionala planer kommer finnas. Sverige och Danmark kommer utgöra en region. Några svårigheter att följa de regionala planerna förväntas inte då Sverige och Danmark redan samarbetar mycket bra. Gasförsörjningsförordningen förväntas vara klar i slutet av året eller i början på 2017. Föreskrift försörjningstrygghet Ersätter STEMFS 2012:4 och blir giltigt från den 1:a augusti 2016. Föreskriften reglerar det västsvenska naturgassystemet och innehåller bland annat krav på risk- och sårbarhetsanalys och att företagsvis ha förebyggande åtgärds- och krisplaner. Lokala gasnät och LNG-terminaler kommer kartläggas för att ta fram underlag för fortsatt arbete med försörjningstrygghet utanför det västsvenska naturgasnätet. Det förväntas vara klart sista oktober 2016. Nya Statistikkrav Nya statistikföreskrifter håller på att tas fram som inkluderar LNG. Dessa är ute på remiss fram till den 1:a oktober och förväntas träda i kraft 1:a januari 2017. NIS-direktiv NIS-direktivet reglerar säkerhet i nätverks- och informationssystem i syfte att säkerställa hög säkerhet i nätverk och informationssystem i hela EU. Direktivet trädde i kraft i våras och regeringen har tillsatt utredare som ska komma fram till hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Energimyndigheten deltar i referensgrupp till utredningen. 4
Planering för civilförsvar Regeringen har beslutat att myndigheter som har ett särskilt ansvar inför kris, som Energimyndigheten, ska återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för civilförsvaret. Frågor Johan Zettergren på Swedegas undrade över den befarat ökade tungroddheten till följd av gasförsörjningsförordningen. Linda svarade att det stora problemet är att man inte är överens om suveräniteten och vilken regionsuppdelning man ska ha i EU - vissa medlemsländer är inte nöjda med vilken region de tillhör. Detta är dock inget problem för Sverige, då Sverige och Danmark utgör en region och de redan samarbetar bra. Mattias Wesslau undrade om det finns en risk att regionen Sverige och Danmark tillhör blir större? Linda svarade att det inte finns en sådan risk. Att regionen skulle bli större har inte nämnts överhuvudtaget under förordningens arbete. Lindas presentation finner ni som bilaga 1. 3.2 Hyper 3 Geir Sjöholm från Swedegas informerade om Hyper 3. För tredje året i rad kommer Hyper3-auktion att hållas. Auktionsdatum är tisdag den 4e oktober, och anmälan är öppen mellan 1:a till 30:e september. Bud kan lämnas till och med klockan 12:00 under auktionsdagen till Energinet.dk. Det finns en svenska inloggning på ENdk.s hemsida för anmälan till auktionen. Geir fick en förfrågan om när K1-värden kommer distribueras, Geir svarade att de kommer distribueras under vecka 37. Geir fick en kommentar om att det rådde förvirring när förra Hyper3 övningen skedde. Dispatch hos en balansansvarig hade inte insyn i vilka kunder som var med i projektet. Geir fick frågan om Swedegas kan delge vilka som är anslutna till Hyper3. Geir minns det som att man som balansansvarig ska bli underrättad av nätägare om vilka slutförbrukare som är med i Hyper3. Använd följande länk för ytterligare information: http://www.energinet.dk/da/gas/det-danskegasmarked/forsyningssikkerhed/sider/kommerciel-afbrydelighed.aspx Geirs presentation om Hyper3 finner ni som bilaga 2. 5
4. Systembalansansvar statistik 2016-09-27 Alexander presenterade statistiken för Swedegas roll som Systembalansansvarig. Systemets medeltryck har legat på en stabil nivå över en längre period även om vi har fått se en mindre tryckhöjning senaste månaden. Även balansansvarigas min- och maxgränser har varit stabila förutom just senaste tiden då maxgränsen sjunkit p.g.a. det högre trycket. Handelsvolymen är mindre under sommarperioden men fr.o.m. september kan man se en ökning. Swedegas för statistik över insamling av mätvärden från nätägare (deadline 10.30). Man kan se att rapporteringsfrekvensen varit mindre bra senaste tiden och det beslutades att en telefonkonferens kommer att hållas i höst då nätägare tillsammans med Swedegas kan diskutera situationen. Den totala biogasproduktionen i det västsvenska naturgasnätet ligger på 365 GWh för 2016 och prognosen för 2016 skrivs ner från 600 GWh till 500 GWh (samma som 2015 års nivå). Anledningen till detta är att GoBiGas inte har körts på flera månader. GoBiGas håller på att byta bränsle från pellets till flis och förändringen har dragit ut på tiden. Swedegas välkomnar Axpo som ny gasleverantör och balansansvarig. Fr.o.m. september har Axpo en plats i Gasmarknadsrådet. Presentationen finner ni som bilaga 3. 5. sutveckling Danmark Jeppe Danø från Energinet.dk berättade om marknadssituationen i Danmark. Jeppe började med att visa KPI från augusti 2016 och en punkt var att fyra nya shippers hade registrerat sig i denna månad vilket visar på en stor skillnad i storlek på den danska och svenska marknaden. Cirka 90 % av produktionen i Danmark kommer in via Nybro och detta ledde in på statusen för Tyra-plattformen. Maersk vill renovera Tyra och kostnaderna kommer vara så höga att det har nämnts att Maersk ev. vill stänga plattformen. Ett scenario som man arbetar utifrån är att Tyra kommer stängas i tre år, mellan 2018-2021 och slutsatsen är att danska och svenska kunder kommer kunna erfara en fortsatt stabil situation. Dock kommer systemet vara mer känsligt för incidenter jämfört med idag. Maersk har sagt att de ska ge besked i år. Två större infrastrukturprojekt planeras i Danmark. Dels planeras det för en sjöledning från Norges gasfält i Nordsjön till Danmark och dels en sjöledning mellan Danmark och Polen (Baltic Pipe). En s.k. open season genomförs där man ska bestämma marknadsaktörernas behov av kapacitet från Norge till Danmark och från Polen till Danmark. 6
Jeppe visade en graf på biogasproduktionen i Danmark som har ökat kraftigt senaste åren. Till sist visades en bild över Ellund Exit där man kan se att för tillfället är det lägre priser i Danmark jämfört med Tyskland och det har handlats mycket kapacitet day-ahead från Danmark till Tyskland under 2016. Jeppes presentation finner ni som bilaga 4. 6. Tariff och marknadsinformation Mattias berättade om förstudien, Joint balancing model, som Swedegas och Energinet.dk har påbörjat. Hypotesen skulle vara att Dragör Entry/Exit försvinner och att skapa gemensam marknad där shippers i Danmark också enkelt kan agera i Sverige. Det kommer fortfarande vara två exitmodeller men balansering av hela regionen skulle ske. Fördelar med denna modell kan vara Security of Supply, enklare att införa gemensamma och obligatoriska nätkoder, ökad likviditet och sannolikt en förstärkt konkurrenskraft för gas. Runt årsskiftet kommer beslut tas i Energinet.dk respektive Swedegas om man väljer att gå vidare med studien. Mattias presenterade aktuell marknadsinformation. Beträffande bokningarna ser man ingen större förändring senaste månaderna. Dygnsprodukter lanseras 1:a oktober. För de olika marknadssegmenten kan man se att kraftvärmen ligger på en stabil nivå då det kördes en del i vintras. Industrin har tappat lite då naturgasen har varit konkurrensutsatt från Gasol. Då Jordberga producerar en betydande mängd biogas som förbrukas i södra delen av nätet och hamnar under kategorin övrigt, har även denna del ur Swedegas synvinkel minskat. Beträffande bränslepriserna så förutspås en negativ sparkspread framöver. Det är både låga gasoch oljepriser men man tror på en långsamt uppåtgående trend. Swedegas bokningsplattform är nu klar och kommentarer om dess funktionalitet önskas. Mattias nämnde nya generösare deadlines och förklarade hur man bokade årsprodukterna som vissa har haft problem med. Om man vill ha tillgång till dygnskapacitet så är 26 september sista dagen för bokning. Presentationerna finner ni som bilaga 5 för Joint balancing model och bilaga 6 för sinformation. 7
7. Information om Borealis 2016-09-27 En intressant presentation hölls om Borealis av Anders Fröberg som är VD och Platschef för Borealis i Stenugnsund. Anders gick genom Borealis historia samt hur deras process fungerar. Han beskrev även hur anläggningarna i kemiklustret i Stenungsund drar nytta av varandra. Mattias Wesslau undrade hur Borealis arbetar med grön Kemi. Anders svarade att de är med i projektet Hållbar kemi 2030, som bland annat går ut på att produktionen ska baseras på förnybara råvaror och de även tittar på återvinning av både produkter och feedstock. Anders presentation finner ni som bilaga 7. 8. Status projekt varierande värmevärde Mikael Winai SWECO redovisade projektet varierande värmevärde. Projektet går ut på att ta fram en modell som bättre kommer ta hänsyn till ett system som går mot större variation i gasens värmevärde till följd av ökat inslag av biogas och minskad propanisering. Just ni är projektet halvvägs sett till dess milstolpar. Enligt planen ska den nya modellen börja användas den 1:a december 2016 och följaktligen sker den nya faktureringen med det nya systemet i januari. Axpo, som blir ny balansansvarig den 1:a oktober, kommer ansluta sig till projektet. Axpo kommer representeras av Johanna Andersson. Geir Sjöholm undrade om det finns möjlighet att testskicka meddelanden för att se om det går att ta skicka och ta emot meddelanden. Mikael svarade att tanken är att detta ska ske i november. Presentationen finner ni som bilaga 8. 9. Aktuella nätkoder/eu-krav 9.1 Tariffkoden, NC TAR Mattias presenterade status för tariffnätkoden som delvis träder i kraft 1 oktober 2017. I koden finns bland annat regler kring hur referenspriset ska bestämmas. Referenspriset är priset för en prima kapacitetsprodukt med en varaktighet på ett år. 8
Mattias visade en översikt över kapitlen i nätkoden och vilka kapitel som berör den svenska gasmarknaden. I de senaste utkasten för koden så finns en referensprismetod beskriven (kostnadsvägd distansmetod). Andra metoder kommer dock kunna välja men en jämförelse med den beskrivna metoden ska göras. Swedegas bedömer att dagens frimärkesmetod fortsatt kommer kunna användas för den svenska marknaden. Ett s.k. konsultationsdokument som innehåller information om Sveriges tillvägagångssätt ska redovisas till ACER. Swedegas och/eller Ei ska skriva detta dokument. Presentationen finner ni som bilaga 9. 9. Tillsyn och reglerfrågor Anna Elfwén från Energimarknadsinspektionen (Ei) började med att berätta om Ei s rapport Sveriges el- och naturgasmarknad 2015. Rapporten omfattar regleringsfrågor, konkurrensfrågor och frågor om försörjningstrygghet. Ni finner rapporten på: http://ei.se/sv/publikationer/rapporter-och-pm/rapporter-2016/sveriges-el-ochnaturgasmarknad-2015-ei-r2016-08/ Årsrapporterna för 2015 är granskade och Johan Zettergren undrade om några beslut är kommunicerade. Anna och kollegan Annika Björklid berättade att det kommer bekräftelser på detta. Vidare berättade Annika om arbetet med en rapport inom organisationen CEER. Rapporten går ut på att undersöka inom EU vilka hinder som finns vid leverantörsbyte. Det nämns att vissa svårigheter kan vara att det kan kosta pengar, kan vara krångligt, endast små summor kan ofta sparas på detta. Allmänt är det ett lågt förtroende för el- och gashandlare. Reine undrade om rapporten var landspecifik och Annika svarade att detta var en allmän rapport för hela EU. Rapporten finner ni här: http://ei.se/sv/nyhetsrum/internationella/ceer-anser-att-det-fortfarande-finns-hinder-som-goratt-kunderna-inte-byter-el-och-gashandlare/ ACER har lämnat ett förslag om ett nytt regelverk för övervakningen av el- och gasmarknaden. Ei och övriga tillsynsmyndigheter står bakom förslaget och ACER har lämnat vidare den till EUkommissionen. Här kan ni läsa mer om detta: http://ei.se/sv/nyhetsrum/internationella/battre-overvakning-av-el-och-gasmarknaden/ 9
Avslutningsvis berättade Annika om balanseringsnätkoden. Då ACER har vissa frågetecken beträffande Sveriges implementering (interimistiska åtgärder) har en telefonkonferens ägt rum 20 september mellan ACER, Ei och Swedegas. Mötet gick bra och många frågetecken rätades ut. Swedegas kommer skicka svar via mail till ACER på ett par frågor som inte kunde besvaras under mötet. Presentationen finner ni som bilaga 10. 10. Status om LNG-projekt Johan Zettergren berättar om Swedegas olika LNG-projekt efter förfrågan på förra gasmarknadsrådet. Swedegas LNG-projekt är: Pipe on Jetty 519/521 GO 4LNG Gävle Skåne LNG-marknaden böjar mogna, det leder till att man lättare kan förutsäga priset idag. LNGmarknaden förväntas öka och ett överutbud kan förväntas ända till 2024. De globala priserna mellan Pipe gas och LNG fortsätter närma sig varandra, och prisskillnaderna kommer främst utgöras av logistikkostnader. Pipe to Jetty Pipe to Jetty går ut på att fartyg ska kunna tanka LNG samtidigt som de lossar och lastar produkt i kajerna 519 och 521, i Göteborgs Hamn. Bunkringen skulle endast rikta sig till dessa fartyg, men ett framgångsrikt projekt för Pipe to Jetty kan leda till större projekt i framtiden, såsom Go 4LNG. GO 4LNG Projektet riktar sig till sjöfarten, isolerade slutkunder i inlandet och marknaden för rörbunden gas. Två olika koncept finns för LNG-terminalen - en stor tank eller flera mindre trycksatta tankar. Trycksatta tankar blir dyrare räknat per lagringsutrymme men kan anpassas storleksmässigt under marknadsuppbyggnaden för att minska den initiala investeringen. Tillstånden ger möjlighet att bygga båda två. Terminalen kommer vara en reglerad Open access terminal vilket gör att slutkunden fritt kommer kunna välja gasleverantör. Just nu förs en dialog med leverantörer som kan vara intresserade och vill bygga en marknad i Sverige. På sikt tror Swedegas att det främst är sjöfartsmarknaden som terminalen kommer förse med gas. 10
Gävle I Gävleprojektet jobbar Swedegas tätt ihop med industrier och distributörer för att bygga ett regionalt nät för naturgas, som skulle kunna förses med gas från en LNG-terminal. Konkurrensen mot gasol är tuff, men vissa industrier väljer LNG ändå (som just nu levereras med lastbil). De prioriterade säkerhet, miljö och sedan pris, de såg en stabilare prisutveckling på LNG och trodde att LNG är framtiden. Gävleprojektet har 3 år från FID till operation. Skåne Skåneprojektet drivs av Swedegas och E.ON. I Skåneprojektet är både producenter och slutkunder är involverade. Swedegas har skickat in en tillståndsansökan om att få lagra produkt i Åhus hamn, förväntad RFO är 2020. Frågor Johan fick en fråga angående Vopaks roll i GO 4LNG-projektet. Johan svarar att Vopak köptes ur projektet, så Swedegas driver idag det själv, men med stor uppbackning av sina ägare Enagás och Fluxys. Johan fick också en fråga om förväntat tryck i ledningen i Go 4LNGprojektet. Johan svarade att det finns beskrivet i en koncessionsansökan som behandlas för tillfället. Swedegas återkommer i nästa GMR om utfallet. Presentationen finner ni som bilaga 11. 11. Analys av Energiöverenskommelsen Maria Malmkvist berättade om bakgrunden och aktuell status för Energiöverenskommelsen. Energikommissionen tillsattes i mars 2015 och består av 11 representanter från riksdagspartierna med Ibrahim Baylan som ordförande. Även generaldirektörerna för Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen ingår i gruppen. Syftet med Energikommissionen är att ta fram ett underlag för en överenskommelse om energipolitikens inriktning med fokus på år 2025 och framåt. Senast 1 januari 2017 ska Energikommissionen redovisa sitt arbete till regeringen. Energikommissionens mål är: Se över det framtida behovet av energi utifrån forskning och kunskap. Identifiera utmaningar och möjligheter för den framtida energiförsörjningen. Bred uppgörelse om den långsiktiga energiförsörjningen. 11
Transportsektorn ingår inte i uppdraget vilket har lett till viss diskussion. Baylan har lämnat över detta till miljömålsberedningen. Man arbetar med fyra fokusområden: Användning Tillförsel Överföring (tillgodose behovet av både energi och effekt) Kommissionen har ett extra fokus på el. I juni i år träffade fem partier (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna) en energipolitisk uppgörelse. Överenskommelsen innebär följande: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet år 2040 är 100 % förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast år 2017. Här finner ni överenskommelsen i pdf-format: http://www.regeringen.se/contentassets/b88f0d28eb0e48e39eb4411de2aabe76/energioverensko mmelse-20160610.pdf Det diskuterades i Gasmarknadsrådet om effektproblematiken som man inte kan ignorera. Det är just inom effektreserven som många anser att gasen kan spela en viktig roll. Till sist visade Maria övriga utredningar som kan vara av intresse. Ni finner dessa på sida 14 i Marias presentation som finns som bilaga 12. 12
12. Övriga frågor 2016-09-27 Nästa GMR behöver flyttas till den 30:e november. 13. Kommande möten Nästa Gasmarknadsråd kommer äga rum den 30:e november 2016 i Malmö, ytterligare information kommer mailas ut och publiceras på Swedegas.se. Swedegas kommer ut med en Outlook-inbjudan för detta och nästa års möten. 14. Studiebesök Borealis Mötet avslutades med ett intressant studiebesök i Borealis crackeranläggning. Vid protokollet och Oskar Finnerman Justerat Johan Zettergren 13