Beskrivning av Utvecklingscentrum Uddetorp Ett utvecklingscentrum i Västra Götaland för utveckling av stråbränslen, rest- och biprodukter från jord och skog Vad vill vi uppnå med Utvecklingscentrum Uddetorp? Målet är att på ett kostnadseffektivt sätt öka användandet av rest- och biprodukter samt odlade energigrödor från det svenska lant- och skogsbruket, där förädlingen så långt som möjligt kan ske på gården. Målgrupp är lantbrukare, elever vid Naturbruksgymnasier och Kvalificerad yrkesutbildning (BYS), industriföretag, värmeverk, byggmaterialföretag, köpare av förädlade hel eller halvfabrikat Energigårdens projektaktörer har identifierat följande områden för vidare forskning och utveckling av såväl teknik som kommersiell gångbarhet: - Bränslepellets (halm, hampa) - Bränslebriketter (halm, hampa) - Ströpellets (halm) - Sanering (hampaved) - Smådjursströ ( hampaved) - Byggplattor (hampa) - Isolering (hampafiber) - Industriprodukter som t.ex. instrumentpaneler i bilar, textilier (hampafiber) - Betongarmering (hampafiber) - Växtkol, biochar (biomassa) - Biodrivmedel (förbehandling av rest- och biprodukter för förgasning och jäsning) - Biogas (förbehandling av rest- och biprodukter för rötning) Det som är gemensamt oavsett område är sönderdelning och komprimering av biomassan. Slutna kretslopp med återföring av aska och rötrester är nödvändigt för uthålligheten och skall ingå i verksamheten. Hanteringen av stråbränsle och biprodukter orsakar mycket damm och utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem som måste beaktas i verksamheten. 1
Delar av helheten t.ex. eldningstester m.m. upphandlas lämpligen av andra institut/företag/organisationer som SP, Chalmers och Äfab. Affärsutveckling skall ingå i verksamheten. Uppgiften för Utvecklingscentrum Uddetorp är att utveckla, testa och utbilda för att öka kunskapen om och demonstrera hur stråbränslen och biprodukter kan användas som råvara vid småskalig vidareförädling för olika områden enligt ovan. Hela kedjan med råvaruhantering, förädling, distribution och försäljning till kund skall ingå. Utvecklingscentrum Uddetorp skall aktivt söka avsättning för nya produkter från jord- och skog och ha en kontaktfunktion för både industrin och lantbruket. Utvecklingscentrum Uddetorp skall ta fram förädlingskoncept på lönsamma produkter, testa samt utbilda intresserade lantbrukare och andra aktörer. Lantbrukare som t.ex. vill producera halmpellets eller annan agropellets skall kunna komma till Utvecklingscentrum Uddetorp och få hjälp med att testa olika recept och utrustning för att sedan kunna förädla de egna råvarorna hemma på sin gård. Utvecklingscentrum Uddetorp skall användas i utbildningen av elever vid Naturbruksgymnasierna och för fortbildning. Utvecklingscentrum Uddetorp skall vara en värdefull utbildningsresurs för BYS för utbildning av bioenergitekniker och kunna förmedla praktikplatser för LIA (lärande i arbete). Avsikten är att Utvecklingscentrum Uddetorp skall bli ett informationscentrum för småskaliga åkerbränslesystem, för såväl lantbrukare som industrin men även andra intressenter kan få veta vad som är gjort, vad som pågår och vem man kan kontakta. Den befintliga hemsidan www.energigarden.se är förberedd för att bli en portal för Utvecklingscentrum Uddetorp med länkar till bl.a. Bioenergiportalen. 2
Varför ett utvecklingscentrum i Västra Götaland? För en etablering av ett utvecklingscentrum i Västra Götaland talar följande: 1. I Västra Götaland finns en stor energipotential i form av gödsel, bioch restprodukter jord- och skogsbruket, samt ytterligare areal för odling av energigrödor. Det finns 40 000 ha obrukad mark och energigrödor odlas på endast 1000 ha. 2. Det finns ett stort antal intressenter i form av lantbrukare som vill komma igång med småskalig förädling av energigrödor eller bi och restprodukter från jord och skog 3. Energigården är ett pågående program inom Agroväst sedan 2006 med syfte att samordna utvecklingen av energi från jord och skog 4. Kunder i form av fjärr- och närvärmeanläggningar, byggföretag, industriföretag, bilindustri, tillverkare av isolering (Paroc), grossist för smådjursbutiker (Imaso) m.m. med uttalat intresse av förnybara bränslen, råvaror och produkter. 5. Det finns tillgång till ändamålsenliga lokaler samt pedagogisk kompetens och elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp. Naturbruksgymnasierna i Västra Götaland skall bli Energigårdar enligt beslut i regionen. 6. Det finns två befintliga gårdsanläggningar för biogasproduktion i regionen, varav en på Naturbruksgymnasiet Sötåsen med utrustning för utvecklingsarbete. Flera är under uppförande och det finns samverkansprojekt med dessa kring gemensam uppgradering av biogas till fordonsbränsle 7. Göteborg Energi har kunskap om energimarknaden och kan göra en värdering av produkternas användbarhet och kommersiella värde. Göteborg Energi är en stor inköpare av biobränslen och produkterna som kommer fram kan i lämpliga fall prövas i befintliga anläggningar. Göteborg Energi kommer att behöva sönderdelad och komprimerad bränsleråvara till planerad förgasningsanläggning för biomassa. 8. Maskin- och utrustningstillverkare med inriktning på lantbruket 9. Chalmers avdelning för energiteknik med forskning och utveckling av förgasning av biomassa ingår i nätverket liksom Högskolan Borås (biogas) 10. I Skara abetar SLU med att optimera insatserna i fält för uthålligt hög skörd sk precisionsodling och effektiv återföring av organiska gödselmedel, båda av vikt för en ekonomisk uthållig stråbränsleproduktion 11. Kompetensutvecklingsprogram för bioenergi för jord och skogsbrukare är under uppstart med Energigården som huvudman. 12. Tillgång till intresserade och kompetenta konsulter inom SP, KanEnergi, Hushållningssällskapen, LRF Konsult, ÄFAB, Ecoera, Green 4U och Cellma m.fl. 3
Presentation av olika delprojekt Nedan följer ett antal olika delprojekt som Agroväst bedömer att vi är väl rustade att utföra. De deltagande företagen och organisationerna i vårt nätverk har en bred och djup kompetens inom dessa områden. Odling av alla ingående material finns i närområdet och odlarna är involverade i vårt nätverk. Alla delprojekten är framkomna ur ett kommersiellt behov från marknaden och avsättning finns för alla produkter*. Det finns också en tydlig kravspecifikation framtagen av kommersiella bolag för varje produkt. Fördelen med att arbeta utifrån direkta marknadsönskemål är att kvalitet och kostnadseffektivitet säkerställs. Pelletering av halm Inom Västra Götaland finns en omfattande spannmålsodling, ungefär 215000 hektar. En väldigt blygsam del används för energiändamål. Vi har för avsikt att undersöka hur en hel maskinkedja, från balbana med rivare, till färdig pellets bör se ut för att vara så kostnadseffektiv som möjligt. Pelletsen är tänkt att användas dels som rent bränsle för värmeverk, där den genom sin pelletsform är lättare att mixa med andra bränslen, och dels som ströpellets för djur. Användningsområdet kan också vara som råvara till en förgasningsprocess eller till rötning. Beroende på användningsområde kommer pelletsens diameter och volymvikt att varieras. Ångsprängning av halm Försök pågår med ångsprängning av halm för att få ett bättre utbyte vid rötning. Vi vill se vidare på om man kan åstadkomma detta i samband med komprimering till pellets. Sönderdelning av hampa samt separering av vedämnen och fiber Västra Götaland har under de senare åren vuxit ut till att bli ett centrum för utveckling av Hampa. Under de senaste åren har en areal överstigande 100 ha varit besådd med Hampa. De nätverk som har etablerats har provat olika skördemetoder och beredningar. Samstämmiga uppgifter ger skenet av att Hampan är en växt som kan användas på många olika sätt men, för att kunna få bäst ekonomiskt utbyte av denna växt, måste man separera vedämnen och fibrer. Vedämnena är intressanta som bränsle, såväl som saneringsmaterial (exempelvis oljespill). Komprimering av hampafiber till isolerskivor. Inledande tester har gjorts på SP som visar att hampafiber har nästan lika bra isoleringsvärde som traditionell stenullsisolering. Fördelen med isolering av hampa är att den kan tillverkas med väldigt lite insats av 4
energi samt att byggmetoden skapar en kolsänka. För att göra produkten mer användarvänlig bör det undersökas hur man på bästa ekonomiska sätt kan pressa fibern till isolerskivor. Pelletering av hampa Med en pelletering av hampa som är fri från fiber får man en förstklassig bränslepellets som mycket väl lämpar sig för förbränning i vanlig träpelletsutrustning. Hampan är den ettåriga åkerväxt som är mest lik ren vedråvara vad gäller förbränningsegenskaper. Ny skördemetod för hampa Vid höstskördning av hampa får man ett större skördeutbyte. Även fibern blir av en bättre kvalitet. Vi vill undersöka hur man på bästa sätt kan ta tillvara hampans olika delar vid höstskördning. Ny skördemetod för Salix Den skördemetod som i dag används vid skörd av Salix ger en väl huggen och homogen flis, men med hög fukthalt. En ny metod har testats utanför Falköping där man, efter plantering, valde att inte göra någonting alls åt odlingen. Efter sju år skördade man efter lövsättning. Man använde här traditionella skogsmaskiner med lite modifierade aggregat. De preliminära kalkylerna visar att tillväxten i odlingen varit högre än traditionell metod. En areal på 5,3 ha har gett 3500 m3, alltså en årlig tillväxt om 94 m3 per ha. Efter skörd har Salixen lagts för torkning i välta. I Västra Götaland finns det idag odlingar om drygt 800 ha Salix. Ett torkat bränsle betingar ett högre pris på marknaden och är också lagringsbart. Delprojektet Ny skördemetod för Salix är tidsberäknat till ett år och kostnaderna uppskattas till cirka 550 kkr. Sönderdelningstekniker Att förbereda råvaror för förädling börjar nästan alltid med att sönderdela till mindre och jämnare fraktioner. Beroende på nästa förädlingssteg så måste produkten ha en viss storlek. Olika råvaror behöver olika typer av bearbetning och vi har för avsikt att utreda vilka maskinkombinationer som passar bäst för olika råvaror och olika kapacitetskrav. Utvecklingscentrum Uddetorp vill prova olika sönderdelningstekniker för såväl torra som fuktiga råvaror som i ett senare förädlingssteg kan vara produkter som väl lämpar sig för förbränning, rötning eller förgasning. Vi avser att jobba väldigt brett med olika Vi inväntar nu också en ny internationell standard vad gäller flis där det i det svenska förslaget finns önskemål om en ny flisstorlek (mindre) som skall kunna användas även av pelletsutrustning. Sönderdelning är normalt sett bullrig och dammig verksamhet och stor vikt kommer att läggas på arbetsmiljöfrågor. Torkning Hur torkar man olika produkter på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt? Vi vill utreda hur man på bästa sätt (miljömässigt och 5
kostnadsmässigt) kan torka olika rest- och biprodukter samt även hur man bäst kan torka olika energigrödor. Återföring av aska och biogasrester optimering inom fält och för gröda Det höga mineralinnehållet i resterna främst i aska och kväveinnehållet i biogasresten gör det intressant att anpassa spridningen efter lokala förhållanden på enskilda fält. sk precisionsodling. Där till kommer att vissa kvalitetsegenskaper hos halmen kan påverkas av gödsling och sortval. Avsikten är att inledande fältförsök undersöka möjligheterna att genom sortval och gödslingstrategier påverka egenskaper av vikt för sönderdelning, fraktionering och pelletering av halm Information / Demonstration Meningen är att verksamheten skall bedrivas väldigt öppet och fungera som en fysisk kontaktpunkt för odlare, förädlare och köpare. Meningen är att Utvecklingscentrum Uddetorp inte bara skall förmedla information om egna drivna projekt utan att man samlar in och förmedlar information i en vidare utsträckning inom de delområden man jobbar. För att kunna erbjuda detta räknar vi med att ha en person anställd på halvtid under hela perioden. I inledning har vi för avsikt att låta detta ske genom en projektanställning under två år. Beräknad kostnad cirka 600 000:- för två år. * Två projektinitieringsmöten har anordnats av Agroväst med lantbrukare, och projektaktörer inom Energigården i februari och mars 2009. Ett seminarium om utvecklingsvägar inom hampa genomfördes i mars 2009. Förslag har vidare inkommit från Green 4U och Göteborg energi. 6
Organisation Huvudman för Utvecklingscentrum Uddetorp skall vara Agroväst Livsmedel AB. Utvecklingscentrum Uddetorp kommer att vara ett program inom Agroväst i anslutning till Energigården. Det finns ett samarbetsavtal mellan Naturbruksgymnasiet Uddetorp och Agroväst där Naturbruksgymnasiet Uddetorp ställer personal, lokaler och utrustning till Agrovästs förfogande. En styrgrupp utses av Agroväst styrelse och styrgruppen utser en verksamhetsledare för Utvecklingscentrum Uddetorp. Bemanning vid Utvecklingscentrum Uddetorp - Verksamhetsledning 10-15 % - Kontaktfunktion för nya marknader 50 % - Information och demonstration 20 % - Driftsansvar för anläggningen 25 % Driftspersonal för genomförande av olika delprojekt upphandlas löpande efter behov av Naturbruksgymnasiet Uddetorp. Utvecklingsgrupp Det skall finnas en utvecklingsgrupp för projektinitiering bestående av intressenter i hela kedjan från odling till kund. Följande personer är vidtalade och intresserade av att ingå i utvecklingsgruppen: LRF Västra Götaland (Elof Jonsson och Jan Landström) Gro Potatis (Vanja Wallemyr) Green 4U (Roger Olofsson) Partnerskap Alnarp (Dave Servin och Sven-Erik Svensson) SP (Claes Tullin) Göteborg Energi (Ingemar Gunnarsson) SLU Skara (Anders Jonsson) KanEnergi (Mats Johansson) Äfab (Bengt-Erik Löfgren) Länsstyrelsen (Fredrik Fredriksson) Chalmers (Henrik Thunman) JTI Innovationsbron (Mats Rydehell) Green Tech Park (samordnar medverkan från tillverkande teknikföretag, IDC West Sweden m.m.) Naturbruksgymnasierna Västra Götaland (John Andersson) Energigården (Kent-Olof Söderqvist) De som i först hand kommer att genomföra projekten är Energigårdens projektaktörer. 7
Bakgrund och kompletteringar till Bilaga 1 Utvecklingscentrum Uddetorp Ett utvecklingscentrum i Västra Götaland för utveckling av stråbränslen, rest- och biprodukter från jord och skog I denna bilaga presenteras material enligt följande: 1. Bakgrund till projektet 2. Varför Utvecklingscentrum i Uddetorp? (Kompletteringar) 3. Samverkan med koppling till annan verksamhet och forskning 1. Bakgrund till Utvecklingscentrum Uddetorp Agroväst har sedan 2006 genom programmet Energigården bedrivit olika projekt för att skapa förutsättningar för småskalig energiproduktion på gården. Arbetet sker i nära samarbete med LRF och ett stort antal projektaktörer genom information, kompetensutveckling och teknikutveckling. Under 2006-2008 har teknikgruppen initierat 53 utvecklingsprojekt, 68 ansökningar har inlämnats på totalt nästan 24 Mkr och 37 ansökningar har beviljats 10 Mkr. Dessa projekt har genomförts av 17 olika aktörer på uppdrag av Energigården. Projekten redovisas på www.energigarden.se Ett 15 tal lantbrukare från Vara och Essunga sökte 2006 hjälp med kompetens och utveckling för förädling av halm och andra stråbränslen. De deltog i Agrovästs studieresa till Danmark och lantbruksutställningen i Herning i januari 2007 och var med i ett Leader-projekt om pelletering av stråbränslen. Småskalig tillverkning av halmpellets (LRF Skaraborg 2007), syftade till att framställa ett nytt förädlat biobränsle som är lokalt producerat och kan användas i såväl villapannor som i närvärmecentraler. Man ville prova vilken utrustning och teknik som är lämplig, och skaffa erfarenhet för att tillverka pellets av halm. Genom proveldning ta reda på eventuella problem vid eldning, rökgasernas beskaffenhet och eventuella negativa miljökonsekvenser. Syftet var att lantbrukare i mindre skala skulle kunna starta tillvekning av halmpellets för användning i egna anläggningar eller för försäljning. Projektledare Olof Arkelöv, LRF Konsult och Elof Jonsson, LRF Skaraborg konstaterade att det nu finns många lantbrukare som vill arbeta med småskalig pelletsproduktion men att den småskaliga pelleteringsstekniken är i sin vagga och att många teknikföretag fortfarande har pressar i prototypstadiet. Det behöver utvecklas en rationell hantering av bränsleråvaran från skörden till lager i pannrummet. Vi måste arbeta mycket mera med recepten och skaffa oss mera kunskaper om bränsleegenskaperna hos olika bränsleråvaror Vi behöver utveckla och testa lämplig blandningsutrustning. Det behövs betydligt större utvecklingsinsatser än de små projekt som hittills gjorts 1
för att kunna stödja lantbrukarna på rätt sätt att ta hand om den stora energipotential som halmen, hampan och andra åkerbränslen utgör. Detta resulterade i att LRF och Agroväst beställde en förstudie om förutsättningarna för ett utvecklingscentrum för stråbränslen och biprodukter från lantbruket. I förstudien föreslogs att man utvecklar ett center för småskalig förädling av stråbränslen, tekniskt och kommersiellt. Utvecklingscentrum skall vara tillgängligt för fortlöpande forsknings och försöksverksamhet vara tillgängligt för lantbrukare i hela regionen för test av lämpliga hanteringskedjor samt utbildning. Detta kan uppfyllas genom en lokalisering till Uddetorps Naturbruksgymnasium. Skolan är beredd att upplåta lämpliga utrymmen och även utrusta lokalen med maskiner och teknisk utrustning. Med samarbetspartners och finansiärer som LRF, Energimyndigheten och tillverkare av maskiner såg utredaren att ett utvecklingscentrum har mycket goda möjligheter att bidra till lantbrukets fortsatta tekniska och kommersiella utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Den 14 november 2008 samlades ett 20-tal personer från 12 olika organisationer för genomgång av förstudien och diskussion om hur man går vidare. Deltagarna uttalade gemensamt att Agroväst borde gå vidare med arbetet att starta upp ett utvecklingscentrum på Uddetorp. Sedan dess har arbete pågått i olika grupper med projektinitiering, möten med Naturbruksgymnasiet Uddetorp om lokaler och maskinutrustning samt diskussion samarbetspartners och organisation. Agroväst, Energigården har under året uppvaktats av olika lantbrukargrupper som efterlyst hjälp med teknisk utveckling för förädling av energigrödor. En grupp spannmålsodlare på Varaslätten som tillsammans med en innovatör vill ha hjälp med att utveckla teknik för skörd, konservering och sönderdelning av olika baljväxter som skulle kunna bli råvara för produktion av biodrivmedel. Lantbrukarna vill uppnå en bättre växtföljd samt möjlighet till småskalig energiproduktion på gården. Energinätverket Green 4U, som består av ett antal lantbrukare som odlar hampa och förädlar på gården, har lämnat in förslag på behov av utvecklingsinsatser för hampa, dels för att minska risken för damm och brand i samband med skörd, dels för teknik- och affärsutveckling av hampa som byggmaterial, strömedel m.m. Via Energigården har de tidigare genomfört två hampaprojekt 1. Hampa som energiråvara, 2007, och 2. Förädling av hampa genom separering av ved och fiber, 2008. Slutrapporter med filmer finns på www.energigarden.se Provförsäljning av hampaströ till smådjursbutiker i landet har startat under sommaren via grossisten Imaso i Vara. En ekonomisk förening för handel med hampaprodukter är under bildande bland. 2
2. Varför ett utvecklingscentrum i Västa Götaland? Komplettering till de 12 punkterna Genom deltagande av Göteborg Energi med anläggningar i Göteborg och Falköpings kommun finns det möjlighet att använda befintliga anläggningar för bedömningar och tester av produkterna. I Falköping finns produktion av biogas för fordonsdrift från avloppsslam och matavfall och det pågår projektering för en gårdsanläggning för produktion av biogas från gödsel. I Falköping finns även ett biobränsleeldat fjärrvärmeverk och möjligheter att anlägga en terminal för biobränslen. Göteborg Energi satsar också på förgasning i en anläggning för forskning på Chalmers samt projekterar en storskalig förgasningsanläggning för skogsbränslen i Göteborg. Göteborg Energi kan göra en värdering av produkternas användbarhet och kommersiella värde. Enligt beslut i Västra Götalandsregionen skall de 7 naturbruksgymnasierna i regionen bli kunskaps- och utvecklingscentrum för förnybar energi. Varje elev skall lämna naturbruksgymnasierna med stor medvetenhet om hållbar energiutveckling. Skolan skall drivas fossilbränslefritt och producera energi som bidrar till hållbar utveckling. Detta genomförs i ett samarbetsprojekt mellan Naturbruksförvaltningen och Agroväst. Ett utvecklingscentrum i på ett naturbruksgymnasium ger många fördelar. Här finns gymnasieelever inom jordbruksutbildningar. På Uddetorp finns ändamålsenliga lokaler, personal med relevanta kunskaper, pedagogisk resurser med möjligheter att ta fram utbildningsmaterial inom energiområdet, omfattande maskinpark och åkerareal med möjlighet till fältförsök. Naturbruksgymnasiet är en öppen, offentlig anläggning och en välkänd miljö för lantbrukare och andra företagare. Uddetorp har ett stort nätverk i Västra Götaland. I Skara finns också BYS med kvalificerade yrkesutbildningar för att bli agrotekniker och bioenergitekniker. Det finns ett nära samarbete med Agroväst. Inom Naturbruksgymnasierna i Västra Götaland finns också andra anläggningar som kan nyttjas för verksamheten inom Utvecklingscentrum Uddetorp. På Naturbruksgymnasiet Sötåsen har man sedan ett år tillbaka en biogasanläggning med kogödsel som huvudsakligt substrat. Vallgröda är ett annat substrat och där finns det behov av teknik för sönderdelning av ensilagebalar. I direkt anslutning till Uddetorp finns också ett fjärrvärmeverk som ägs av Skara Energi. För övrigt är det många värmeverk som visat stort intresse i att delta. 3
3. Samverkan med koppling till annan verksamhet och forskning Utvecklingscentrum Uddetorp kommer att samverka med andra pågående F&U som t.ex. VärmeForsk- Agroväst genomför projekt Ökad användning av åkerbränslen i värmeverken på uppdrag av VärmeForsk, Länsstyrelsen Västra Götaland och LRF. Aktuella frågor är uppbyggnad av strategiska bränsleterminal som ger möjlighet till mixning av åkerbränslen och skogsbränslen. KASK- Agroväst kommer att tillsammans med AgroTech i Danmark och en norsk partner lämna in en ansökan till Interreg IV A-projekt inom Kattegat/Skagerrak-programmet. Projektets svenska del skall utveckla odling, skörd och transport av biomassa på kantzoner och strandängar m.m. som inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. Biomassan skall användas som substrat i biogasanläggningar. Partnerskap Alnarp - är en samverkansorganisation mellan SLU Alnarp (LTJ-fakulteten) och näringsliv, myndigheter samt branschorganisationer i den sydsvenska regionen. Verksamheten riktad mot de areella näringarna är knuten till sex ämnesgrupper, med Dave Servin som koordinator. Främst via ämnesgruppen Biobaserade industriråvaror har ett flertal projekt inom området affärsutveckling och förädling av åkerbränslen genomförts i Partnerskap Alnarps regi, t. ex: Affärsutveckling - närodlade stråbränslen för kraftvärmeverk Partners; Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB, Jordbruksverket och LRF Skåne Analys av fiberkvalitet och fiberkvantitet vid bearbetning av industrihampa i mobilt fiberberedningsverk Partner; Kamas Förstudie - halmaska i kretslopp. Partner; Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB Utvärdering av metoder för vårskörd av stråbränslen Partner; Eslöv Lund Kraftvärmeverk AB och SLF Kontakt mellan Partnerskap Alnarp och AgroVäst är redan etablerad på olika nivåer och ett utökat samarbete har diskuterats mellan organisationerna, bland annat med anledning av satsningen på Utvecklingscentrum Uddetorp. En fördjupad forskning och utveckling samt demonstrationsinsatser inom området Förädling av energigrödor till högkvalitativa bränslen och drivmedel ses som mycket angeläget för att vidareutveckla de småskaliga åkerbränslesystemens lönsamhet för lantbruket (Sven-Erk Svensson, SLU Alnarp) Chalmers - avdelningen för energiteknik Avdelningens arbete inom förgasning av biomassa, där kontakten med Agroväst och Energigården ger löpande återkoppling om vilka bränslen som är av intresse att 4
undersöka. Den kontinuerliga kontakten och det ömsesidiga intresset av att skapa nya marknader och en effektiv omvandling för nya åkerbränslen ger även Chalmers tillgång till dessa bränslen i en omfattning (mellan 3 och 30 ton per dag) som de storskaliga försöken vid Chalmers kraftcentral kräver. (Henrik Thunman, Chalmers) Högskolan i Borås Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås bedriver både utbildning och forskning inom området hållbar energi och material, och har idag flera högskolaingenjörsprogram, samt internationella mastersprogram riktade mot bioteknik, miljöteknik och avfallshantering kopplade till en förstärk forskningsmiljö där mer än 30 medarbetare/forskare inklusive 5 professorer och 15 doktorander är inblandade. Forskargruppen är aktiv inom forskningsområdet för biologisk avfallshantering och har arbetat med behandling av cellulosa- och lignocellulosabaserade råvaror för att förbättra bioetanol och biogas produktion under flera år. Forskningsgruppen har ett nytt välutrustat laboratorium där både enzymatisk och kemisk hydrolys, fermentation, samt satsvisa och kontinuerliga rötningsförsök kan utföras i lab-skala. Dessutom äger HB delvis en hydrolysanläggning i pilotskala, som finns vid Borås Energi s lokaler, där termisk och termisk-kemisk förbehandling av olika material (2-8L) kan genomföras under hårda processförhållanden (upptill 250 C och 27 bar) (Ilona Sárvári Horváth, PhD) 5