Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Relevanta dokument
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Workshop om kursplaner åk 7 9

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Livets myller Ordning i myllret

Naturorienterande ämnen

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Förslag den 25 september Biologi

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Statens skolverks författningssamling

Ekologi Så fungerar naturen

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Lokal Pedagogisk planering

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Arv och utveckling Arvet

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Lokal pedagogisk plan

Metoder och arbetssätt

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Atomer och det periodiska systemet

Inledning. Biologi 7-9. lärarhandledning. capensisingrid Martens & Lars Theng

Virtue, marina och limniska miljöer

Lokal pedagogisk plan

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

för samtalen och diskussionerna framåt

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

PRÖVNINGSANVISNINGAR

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Lokal pedagogisk plan

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

LPP Energi och elektricitet År 7

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

PRÖVNINGSANVISNINGAR

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Nationella prov i NO årskurs 6

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Förslag den 25 september Fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Transkript:

PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur och Kultur. Kursinnehållet finns dock att inhämta även i andra aktuella kursböcker om så önskas. Prövningen utgörs av en skriftlig och en muntlig del på det teoretiska innehållet. Dina laborativa färdigheter prövas separat. Alla moment bedöms både av examinator och medbedömare. Skolverkets kursplan ger information om innehållet i kursen. Tid och plats anges av skolan. Du har max fyra timmar på dig. Frågor kommer både på det teoretiska och det praktiska innehållet i kursen. Vi kontaktar dig via mail (telefon) när det skriftliga provet är rättat. Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. Praktisk/laborativ del Dina praktiska/laborativa färdigheter testas på skolan. Tid överenskommes med examinator. Laborationsrapport Kontakt med examinator Bifogas I samband med laborationen ska du skriva en rapport. Om du har frågor ta kontakt med examinator via mail. Centralt innehåll och betygskriterier.

Kursbeskrivning Biologi åk 7-9, 150 poäng Kurskod Biologi åk 7-9 Centralt innehåll Biologi åk 7-9 I årskurs 7-9 Natur och samhälle Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Kropp och hälsa Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Biologin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin. De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Biologins metoder och arbetssätt Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.