Bilaga 1:20 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till er för Nedre Ljungans sområde Detta är en sammanställning av de er som föreslås för Nedre Ljungans sområde som i första hand berör Sundsvalls kommun men även Nordanstig, Ånge och Timrå kommun berörs. Åtgärdsområdet består av Ljungan och dess biflöden, exklusive Gimån, upp till Torpshammar, kustmynnande vattendrag från Norrfjärden i söder till Alnö i norr inklusive Selångersån, grundvattenförekomsterna inom dessa områden samt kustvattnen i Sundsvallsbukten. I sområdet finns 15 grundvattenförekomster som samtliga har god status med avseende på tillgång och alla utom en har god kvalitet. Åtgärdsområdet består också av nio kustvattenförekomster, 90 sjöar och 125 vattendragsförekomster. 87 vattendragsförekomster har måttlig och fyra otillfredsställande ekologisk status. Av sjöarna har 39 klassats som måttlig ekologisk status. En kustvattenförekomst har måttlig ekologisk status och två otillfredsställande. Det är tre kustvattenförekomster och en grundvattenförekomst som inte uppnår god kemisk status, exklusive kvicksilver. I sområdet är de största miljöproblemen fysisk påverkan, miljögifter och försurning. Fyra kustvattenförekomster, fem sjöar och nio vattendragsförekomster har miljöproblemet Övergödning. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med sförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan sbehovet förändras. De er som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall en föregås av en fördjupad sutredning. Kostnaderna som redovisas för erna kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom sområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1800 13500 dollar (11 500 86 400 kr) per hektar och år. Översatt till sområdet Nedre Ljungan med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 10781 hektar (endast sjöar) och ett antaget värde på 10 000 kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom sområdet minst 107,8 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i sområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Nedre Ljungan).
Bild 1: Kartan visar Nedre Ljungans markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Övergödning och syrefattiga förhållanden För att bedöma om en vattenförekomst är övergödd behövs vattenkemiska och biologiska data vilka för flertalet vatten inom sområdet. I brist på underlag har därför bedömningen baserats på SMHIs modelleringsverktyg S-HYPE (referens-id i VISS 51734) samt tillgängligt underlag. Resultaten från tillgängligt underlag och S-HYPE har pekat ut 16 ytvattenförekomster som potentiellt påverkade av övergödning. Av dessa är fyra sjöar, åtta vattendrag och fyra kustvattenförekomster. Eftersom bedömningarna är baserade på modelleringar och begränsade underlag blir tillförlitligheten låg. För att göra en säkrare bedömning av tillståndet och eventuell övergödningsproblematik det ske en kvantifiering och verifiering av nuvarande bedömning. För detta krävs ytterligare undersökningar av biologiska- och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. Efter ytterligare undersökningar om status, kan sutredning påbörjas. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan inom sområdet är urban markanvändning, atmosfärisk deposition, jordbruk, skogsbruk, punktkällor och avloppsutsläpp. Bedömning av de betydande påverkanskällorna för näringsämnen till vattenförekomsterna baserats på underlag från SMHI:s vattenwebb och SMHI:s Kustzonmodell. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av föreslag på möjliga er i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 1.1 Punktkällor - reningsverk Installera efterfällning av fosfor 3 Kostnad 2.1 Diffusa källor urban markanvändning Dagvattener 18 Kostnad 1.1 Punktkällor - reningsverk Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 3 Kostnad 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp Permanent EA at från IG till N 21 Kostnad 2.5 Diffusa källor Enskilda avlopp Permanent EA at från N till H 2 Kostnad 2.2 Diffusa källor - Våtmark för näringsretention 2 Kostnad
Jordbruk 2.2 Diffusa källor - Jordbruk 2.2 Diffusa källor - Jordbruk 2.2 Diffusa källor - Jordbruk 2.2 Diffusa källor - Jordbruk Våtmark - fosfordamm Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade Anpassade skyddszoner på åkermark Strukturkalkning *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt. 18 Kostnad 18 Kostnad 18 Kostnad 18 Kostnad Genomförda och planerade er Under perioden 2010-2015 har miljöersättning för extensiv vallodling utgått till ca 6230 ha och miljöersättning för miljöskyddser inom jordbruk till ca 93 ha inom sområdet. Försurning Åtgärdsområdet är drabbat av försurning och i dagsläget är 66 vattenförekomster klassade som försurade. De påverkanskällor som bedömts vara betydande är atmosfärisk deposition och diffus påverkan från skogsbruk. För att ph inte ska understiga de kritiska nivåerna i de försurningspåverkade vattenförekomsterna kalkningser genomföras årligen. Inom sområdet bedrivs kalkning med ca 150 ton årligen, se tabell nedan. Andra potentiella er är askåterföring till skogsmark och ökad rådgivning till skogsägare för att minska skogsbrukets försurande effekt. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna ers effekt i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek Skattad effekt 2.6.3 Atmosfärisk deposition och 2.6.1 Diffusa källor skogsbruk Fortsatt kalkning av sjöar och vattendrag Ca 150 ton/år Antal förbättrade vattenförekomster* *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt. Kostnad (kr eller kr/år) Ca 140 000 kr/år Övrig information Genomförda och planerade er
Miljögifter i yt- och grundvatten De flesta ytvattenförekomster i sområdet saknar mätningar med avseende på miljögifter. Tre kustvattenförekomster och en grundvattenförekomst uppnår ej god kemisk status exklusive kvicksilver. I två kustvattenförekomster överskrids även gränsvärdet för det särskilt förorenade ämnet arsenik i sediment. I fyra grundvattenförekomster finns det en risk för att statusen försämras till år 2021. Förorenade områden på land och i vatten utgör tillsammans med pågående verksamheter (IPPCindustri) en betydande påverkan på en grundvattenförekomst (Sundsvall tätort) och tre kustvattenförekomster. I detta område har många undersökningar utförts men ytterligare källfördelning och sutredning krävs för att rätt er ska kunna planeras. I Draget och Sundsvallsfjärden överskrids riktvärdet för pentabromerade difenyletrar (PBDE) i fisk. Den största källan till detta antas vara atmosfärisk deposition. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör er som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 3: Sammanställning av påverkan och föreslagna ers effekt i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 1.3 Punktkällor - IPPCindustri Utsläppsreduktion miljögifter 3 3 Kostnad och behov av och behov av 2.4 Diffusa Förorenad mark/ gammal industrimark Efterbehandling av miljögifter/ Fördjupad kartläggning/ Åtgärdsutredning 4 4 Kostnad 2.6.3 Atmosfärisk deposition *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt. Kostnad
Efterbehandling av miljögifter Åtgärden förväntas minska andelen miljögifter i fyra ytvattenförekomster (Sundsvallsfjärden, Svartviksfjärden, Sundsvallsbukten och Draget) och en grundvattenförekomst (Sundsvalls tätort) så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Kostnaden kan inte uppskattas utan resultat från undersökande övervakning och sutredning. Främmande arter Det data för att bedöma främmande arter och därför har ingen påverkansanalys genomförts. Den information som finns presenteras nedan. I samtliga fall är informationen otillräcklig och de er som är aktuella är sutredning och i vissa fall reducering av invasiva främmande arter. Vandrarmussla har påträffats i fem vattenförekomster. Arten ligger strax under värdet för betydande påverkan och det finns därmed en risk för att arten kan ha en påverkan på status gällande främmande arter. Detta särskilt då arten lokalt bildar massbestånd som konkurrerar ut inhemska arter samt kan ha en negativ påverkan på bad och andra rekreationsaktiviteter. Vattenpest har påträffats i en av kustvattenförekomsterna. Vattenpest kan lokalt ha en betydande påverkan då resultatet från påverkansanalysen ligger nära gränsen för betydande påverkan. Utbredningen undersökas innan er sätts in. Havstulpan har påträffats i fyra vattenförekomster. Det är en främmande art som sannolikt inte innebär någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Havsborstmasken Marenzelleria finns i tre förekomster. Det är en främmande art som inte anses innebära någon risk för betydande påverkan på ekologisk status i vattenförekomsten. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom sområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar. De betydande påverkanskällorna inom sområdet utgörs av vandringshinder så som kraftverk och regleringsdammar samt övriga dammar som inte används för att utvinna vattenkraft. Även vägtrummor som också utgör vandringshinder samt vattendrag som är påverkade av flottledsrensning och otillfredsställande kantzoner som konsekvens av skogsbruk har en betydande påverkan.
Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna ers effekt i sområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr eller kr/år) Övrig information 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer 7. Annan morfologisk påverkan 7.1 Andra morfologiska förändringar - Barriärer 5.1.1 Fysiska förändringar av vattendrag Rensning av vattendrag för flottning Fiskväg/ utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Omläggning/byte av vägtrumma Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 39 st. 335 ha 18 st. 29,7 ha *Antal vattenförekomster där den föreslagna en ger effekt. 21 st. Kostnad 56 st. 35 160 000 kr totalt 14 st. 8 380 000 kr totalt 67 st. 24 200 000 kr totalt Ytterligare 44 st. vattenförekomster inventeras och ev. as. Sammanställning av de er enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Nedre Ljungans sområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets er (här kallade direkta eller indirekta er) och de konkreta er som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i sområdet. Tabell 5 visar vilka direkta er som vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta erna som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta er menar vi sådana er som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättringser. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även er som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta styrmedelser som finns med i tabellen. I tabell 6 redovisas sedan direkta er som nationella myndigheter vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta er i sområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå.
För flera av de miljöproblem som har identifierats i sområdet finns det fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och behovet av konkreta förbättringser. Det har därför föreslagits att det i första hand ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av sbehovet. I tabellerna nedan har er kopplade till den typen av miljöproblem inte redovisats, eftersom det konkreta sbehovet fortfarande är osäkert. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer sområdessammanställningen att uppdateras med ny information om sbehov och förslag på konkreta er. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka er som vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna erna. Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal er som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande er, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta er men som inte i sig leder till att konkreta er genomförs. Sådana er kallar vi indirekta er. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta er i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att sområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 5: Direkta er på lokal och regional nivå Direkta er på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta er Övergödning Kommunerna, 2a Berörd kommun Minskade kväve- och Tillsyn fosforutsläpp från jordbruk (se exempel nedan, Länsstyrelsernas 5a) Kommunerna, 3 Berörd kommun Krav på enskilda avlopp Tillsyn och prövning Kommunerna, 4 Tillsyn Kommunerna, 5 Egna er Länsstyrelserna, 5a Rådgivning Försurning vattenmyndigheten, 3 Kalkningsanslag Skogsstyrelsen, 2 Utbildning och rådgivning Berörd kommun Berörd kommun Berörd länsstyrelse vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Krav på avloppsledningsnät och mindre reningsverk Åtgärder i marin miljö för att minska närsaltsbelastning Åtgärder för minskade växtnäringsförluster (t.ex. strukturkalkning, skyddszoner, obrukade kantzoner, anpassade skyddszoner på åkermark, fosfordamm, våtmark) Kalkning enligt kalkningsplan Ökad kunskap om skogsbrukets försurande effekter Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, 1a Berörd kommun Minskad påverkan från Kopplade indirekta er
Tillsyn och prövning Kommunerna, 1b Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelserna, 10 Tillsyn och bidrag Naturvårdsverket, 4 Bidrag Skogsstyrelsen, 8 Vägledning Fysisk påverkan Länsstyrelserna, 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, 9 Egna er Trafikverket, 1 Egna er Skogsstyrelsen, 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, 4 Utbildning och rådgivning Berörd kommun Berörd länsstyrelse Berörd länsstyrelse Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Minskad påverkan från miljöfarlig verksamhet Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden Minskat läckage av kvicksilver vid skogsbruk Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra er för att motverka vandringshinder vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Tabell 6: Direkta er på nationell nivå Direkta er på nationell Ansvarig nivå Övergödning vattenmyndigheten, 1a vattenmyndigheten Utveckla styrmedel Exempel på konkreta er Minskade kväve- och fosforutsläpp från enskilda avlopp Kopplade indirekta er Jordbruksverket, 1a Rådgivning Jordbruksverket, 3 Utveckla styrmedel Naturvårdsverket, 1 Styrmedel Naturvårdsverket, 9 Föreskrifter/styrmedel Försurning vattenmyndigheten, 3 Kalkningsanslag Jordbruksverket Jordbruksverket Naturvårdsverket Naturvårdsverket vattenmyndigheten Gödselhantering, miljöanpassad dikning och dränering, förbättrad markstruktur Strukturkalkning, skyddszoner, obrukade kantzoner, anpassad fosforgödsling, våtmarker, dammar och tvåstegsdiken för näringsretention, ytterligare er med syfte att minska kväve- och fosfortillförseln Minskade kväve- och fosforutsläpp från avloppsreningsverk Minskad påverkan från näringsämnen i dagvatten Kalkning enligt kalkningsplan
Miljögifter i yt- och grundvatten vattenmyndigheten, 2 Föreskrifter/styrmedel Naturvårdsverket, 3 Föreskrifter/styrmedel vattenmyndigheten Naturvårdsverket Minskad spridning av prioriterade och särskilt förorenande ämnen vid muddring och annan vattenverksamhet Minskade utsläpp av prioriterade och särskilt förorenande ämnen