Slutrapport för projektet

1 (12) Slutrapport för projektet Ta drivet vidare Datum: 2014-10-17... Journalnummer: 2012-121 Projekttid: 2013-01-01 2014-10-31. Kontaktpersoner i projektet Johanna Heleander 0706141365 Sarah kristoffersen 0722199577

2 1. Projektorganisation: Projektägare är Ung Företagsamhet Älvsborg och i projektet har följande personer aktiv jobbat: Firmatecknare Johanna Heleander Olovsholmsgatan 32, 50634 Borås Johanna.heleander@ungforetasgsamhet.se 0706141365 Projektledare Sarah Kristoffersen Olovsholmsgatan 32, 50634 Borås Sarah.kristoffersen@ungforetagsamhet.se 0722199577 Samarbete med Lärare, skoledning och syo 1. Tranemo Gymnasieskola-Ingbertkempe, 2. Herrljunga Kunskapskällan- Anders Norrman 3. Mark gymnasieskola- Lena Lundqvist, Karin Mattson, Agnes Larsson och Helene Birgirsson 4. Tingsholmsgymnasiet Ulricehamn- Marie Fherm 5. Stenbockskolan Ulricehamn- Dahn Andersson och Lisbeth Almér Larsson 6. Altorpskolan Herrljunga- Malin Lindberg och Karin Carlsson 7. Tranängskolan- Christian Svensson 8. Sätilaskolan MaritaSternfeldt och Eva Petersson 9. Plus följande skolor- Habyskolan Mark, Stommenskolan Mark, Limmared skolan Tranemo,Tranäng låg och mellanstadiet 10. Horsby skolan Herrljunga 11. Hökerum skola Ulricehamn 40 tidigare UF-elever som ha bidragit med berättelse om UF-tiden och livet därefter Samarbete med andra organisationer 1. Herrljunga kommun 2. Tranemo kommun 3. Mark kommun 4. Ulricehamn kommun 5. JA-YE Europe 6. Wengbrand Redovisning AB 7. Företagarna Mark, Herrljunga, Ulricehamn och Kind 2. Sammanfattning: Bakgrunden till projektet I den nya gymnasiereformen GY11 ger regeringen skolverket i uppdrag att entreprenörskap ska gå som en röd tråd genom hela skolsystemet. Egenföretagande måste bli lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att ta tillvara på de kunskaper, kompetenser och förhållningsätt som behövs. Att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt innebär att ta initiativ, skapa och driva projekt från utgångspunkten att man har kunskaper och färdigheter att klara av uppgiften. Entreprenörskap innefattar många saker och det är inte enbart skolans uppgift att ta fram drivkraften hos kommunernas ungdomar. Det är en lång process att lära sig våga, tänka själv och ta egna initiativ. Vi tror att vi får mer driftiga unga som har större chans att lyckas senare i livet om vi hjälps åt att ta fram deras egen

3 drivkraft. Där har näringslivet, kommunen och ideella krafter en gemensam uppgift. Vi tror också det är viktigt att man ser att sin egen kommun eller ort även finns med i ett globalt perspektiv. Problemställningen vi jobbade efter var: Hur kan vi ta fram och utveckla drivkraften hos Sjuhäradsbygdens barn och ungdomar? 3. Syfte och målgrupp: Utifrån den givna problemställningen tog vi fram fyra områden vi byggde vår projektidé på: Goda exempel-en samling av berättelser från unga entreprenörer från bygden som berättar om sin resa. Vi vill också samverka med lokala företagare och utveckla den rådgivare grupp som skapats som stöd för våra gymnasieelever. Ett exempel kan vara att lokala entreprenörer föreläser för elever i sina expertområden som t.ex. säljteknik, nätverkande eller presentationsteknik. Utbildning -för alla lärare på gymnasiet och grundskola i entreprenörskap med mål att flera lärare vill jobba med entreprenörskap och samarbeta med näringslivet. Syftet var att visa upp lokala entreprenörer och företag och samtidigt få eleverna att tro på sin egen drivkraft. Grundskolor- jobba mer aktivt med grundskolor på landsbygden. Förutom att utbilda lärarna i entreprenörskap vill vi även främja samarbetet med det lokala näringslivet. Målet var att visa upp närsamhället och att eleverna fick en förståelse för det lokala näringslivet. Metoden var att jobba ämnesöverskridande där lärarna är de drivande krafterna men vi underlättar samarbeten, arrangerar tema dagar samt initierar samarbeten med gymnasiet. Syftet var att eleverna tidigt öva på sina entreprenöriella färdigheter vilket vi är övertygade om att ger mer företagsamma invånare på lång sikt. Internationalisering -Vi vill utveckla de internationella kontakter som finns i kommunerna. Många lokala företag arbetar internationellt och vi vill utgå från ett lokalt perspektiv och jobba mer internationellt. Vi vill knyta företagande och elevernas egna företag till en internationell marknad. Goda exempel vi har samlat 40 berättelse från tidigare UF-elever för att inspirera nuvarande UF-elever. I varje berättelse svarar de på följande: UF-tiden-lärdomar och tips Livets resa efter gymnasiet och vad gör de nu Råd till ungdomar Framtidsdröm Varje berättelse finns i PDF format att dela ut till eleverna och under hösten 2014 sammanfattas allting i en bok. Vad som är gemensamt för alla är att ingenting är gratis och hårt arbete krävs för att utvecklas. En del av de intervjuade har eget företag men en modern trend är att ha en anställning och eget utöver. Alla visar på något sätt att de är entreprenörer en företagsam person som ser möjligheter och gör något av dem. Det här materialet ska användas som inspiration och uppmuntran för ungdomar när vi jobbar med

4 entreprenörskap. Vi har också skapat ett kontaktnätverk med potentiella föreläsare inom olika områden. Till exempel vi har flera som jobbar inom teknik som kunna föreläsa om produktutveckling. Utbildning Vi har erbjudit föreläsningar i entreprenörskap och entreprenöriella lärande till alla grundskolelärare och gymnasielärare i Herrljunga, Mark, Tranemo och Ulricehamns kommun. Vi har haft möten med utbildningsansvariga i varje kommun, skolledningsgrupper och lärare för att diskutera hur de kan arbeta med entreprenörskap i skolan. Vi har haft följande informationsmöten, föreläsningar och utbildningar: Marks Kommun a) ett informationsmöte om entreprenörskap med alla rektorer b) informationsmöte om entreprenörskap med alla lärare på Sätilaskolans Högstadiet c) utbildning i entreprenörskap och hur man kan använda Vårt Samhälle med 17 grundskolelärare från Habyskolan, Stommenskolan och Sätilaskolan. d)utbildning i Vårt samhälle och Se Möjligheterna för 4 lärare på Särskolan på Marks gymnasieskola. Herrljunga kommun a)informationsmöte om entreprenörskap med alla lärare på Altorpskolan, rektor Malin Lindberg och praktikansvarig Karin Carlsson b)informationsmöte med rektor Emma Bohman på Horsbyskolan. Tranemo kommun a) utbildning i entreprenörskap och Vårt Samhälle för 7 lärare från Limmaredskolan och Tranängskolan b) informationsmöte om entreprenörskap med Christian Svensson som är studie- och yrkesvägledare på Tranängskolan. Ulricehamns kommun a) utbildning om entreprenörskap med 2 lärare och en rektor från Hökerums skola i entreprenörskap och Vårt Samhälle. b) informationsmöte om entreprenörskap och Se Möjligheterna med en rektor, SYV och en lärare på Stenbockskolan i Ulricehamn. Under projekttiden har vi haft många möten för att prata om entreprenörskap i skolan och vi tror på ett långsiktigt mål och har nu börjat se en effekt med flera skolor som nu det här året vill ha stöd i arbetet med entreprenörskap eller utbildning i entreprenöriellt lärande på kompetensutvecklingsdagar. Vi har också rekommenderat och lämnat kontaktuppgifter för studiebesök till lokala företag i varje kommun. Vi har haft grundutbildning för ämneslärare på gymnasiet och yrkeslärare för att uppmuntrar dem att arbeta ämnesövergripande med entreprenörskap. Grundskolor Vi har introducerat 2 nya läromedel till grundskolelärare:

5 a. Med Vårt Samhälle har eleverna jobbat med Vad är ett samhälle? Demokrati, Bygga ett samhälle, Myndigheter, Offentlig sektor, Privat näringsliv, Skatt och hur pengar cirkulerar. Här är en del av kommentar vi fick i utvärderingar: Allt fungerade mycket bra och eleverna var mycket engagerade. ÅK 5 Vårt Samhälle Jag har genomfört alla 5 delarna med elever i år 5, jag kopplade ihop Vårt samhälle med de områden som vi ska läsa i samhällskunskap för årskursen det fungerade jättebra, eleverna tyckte att det var ett roligt sätt att arbeta Tranemo ÅK5 Detta var mycket uppskattat av alla. Det var intressant med avsnittet om löner och skatt. Arbetet med att bygga upp ett samhälle fungerade bra och eleverna var positiva. Markslärare testade det här läromedel i olika åldrar från ÅK1-5. Ett positiv resultat är att flera skolor har haft studiebesök till lokala företag och till kommunen. Alla skolor som testade Vårt Samhälle vill fortsätta använda den i framtiden. b. Med Se Möjligheterna har eleverna jobbat med: Vad är en entreprenör? Vi bygger ett aktivitetshus? Över till tankverkstan! Att presentera en idé - Jag är en entreprenör! På Sätilaskolan i Marks Kommun har ÅK 9 testat Se Möjligheterna på klasstid som förberedelse inför gymnasievalet. En utvärdering: Jag tycker det har varit ett bra material där eleverna har fått tänka efter hur de själva fungerar. Jag har använt det innan de gjorde sitt gymnasieval. Först förstod de inte att de kunde ha användning för det men allt eftersom vi arbetade med det började de förstå det. ÅK 9 högstadiet Mark Kommun. I Tranemo på Tranängskola har vi samarbetet med SYO och det har varit en del av praktikveckan för en ÅK8 klass. Vi gjorde en mini version av Se möjligheterna med de och eleverna tyckte det var roligt och en förstelärare också deltog som var positiv till materialet. Vi hoppas att fortsätta samarbeta med Tranängskolan till hösten 2014 med entreprenöriellt lärande I Herrljunga har vi samarbetet med Altorpskolan och målet är under 2014-2015 att introducera Se Möjligheterna till alla elever i ÅK 8. I projektet bjöd vi in alla elever i ÅK8 till vår Regionala mässa. Vi hade en inspirationsföreläsning med en av deltagarna i UF-boken som pratade om hennes resa. Eleverna och lärarna hade också studiebesök runt alla montrar för att bli inspirerade. En effekt av de här samarbetena är att vi skall hålla en utbildning i entreprenörskap och ämnesintegrering vecka 44 och skolan siktar på att hålla entreprenörskap som ett tema inom elevens val för samtliga årskurser. I Ulricehamn har vi samarbetet med Stenbockskolan i Ulricehamn. I projektet bjöd vi också alla i ÅK8 till ett studiebesök på UFs regionala mässan och inspirationsföresläsning. Vi fick följande respons: Elevernaoch lärarna är jättenöjda. Spännande och intressant. Tack så jättemycket för att vi fick vara med. Vi har arbetat med hela ÅK8 med entreprenörskap kopplat till Se Möjligheterna för att förbereda de inför framtiden. Projektledare höll en föreläsning på Stenbockskolan om vad en entreprenör är och att ha drömmar och mål. En

6 samhällskunskapslärare är också med i en testpanel för ett nytt läromedel som heter Min framtid och ekonomi. Vi har testat ett koncept som heter Innovation Camp med Åk 9 på grundskolor och Åk1 och 2 på gymnasiet i Tranemo kommun. Målet var att träna upp elevernas samarbetsförmåga, handlingskraft och vilja att vara företagsam. Internationalisering Vi har arbetet med att introducera ett koncept som heter Enterprise Without Borders som ger UF-företag möjligheten att lära sig och förstå internationell handel, gränsöverskridande samarbeten och kulturella skillnader. UF-företag som är intresserade av internationell handel dvs. importera en vara eller tjänst alternativt försöka sälja en produkt till ett annat UF-företag, eller bara är intresserade av samarbeten och erfarenhetsutbyten kan registrera sitt UF-företag på webbplatsen för EwB. UF-företagare och lärare från hela världen registrerar sig på webbplatsen och kommer på så sätt i kontakt med varandra. Mål gruppen var UF-lärare och UF-företag som ville arbeta med internationalisering. Vi började med utbildningar för lärare och sedan stöttade vi UF-företagen. Varje gymnasium i projektet har arbetat med internationalisering under projekttiden. På Marks Gymnasieskola har de kontakt med Danmark, Tingsholmsgymnasiet med Tjeckien, Tranemo Gymnasieskola med England och Herrljunga med Kina. Varje skola har också testat att arbeta med EwB och har kontakt med lokala företag med dotterbolag utomlands. En positiv effekt av projektet är att vi har inspirerat flera UF-lärare att arbeta med internationalisering både i Sjuhärad och andra delar av Sverige. För två år i rad ha vi haft representanter från UF-företag från England, Norge, Spanien och Italien på UF:s Våga Vara Egen mässa 2013 och 2014. I slutet av projektet deltog alla UF-lärare i projekt i en EwB konferens i Stockholm och fick nya kontakter för att försätta arbetet med internationalisering. Till exempel Marks gymnasiesärskola skall börja ett samarbete med en skola i York. 4. Genomförandeplan och tidsplan: Januari och februari 2013 Träffade alla deltagande skolor för att göra en nulägesanalys. Började kartlägga internationella kontakter samt utse ett lärarteam med lärare som ville jobba internationellt.

7 31 januari ordnades Innovation camp i Tranemo tillsammans med en rekryteringsmässa och UF-provmässan. Elever från NV1, EK1, HP1, EK2 och Åk9 deltog för att lösa uppdraget hur man får ungdomar att stanna i bygden. Mars 2013 13-14 mars ordnades en Enterprise without Borders konferens som en del av Älvsborgs Våga Vara Egen mässa med deltagare från hela Väst Sverige. Grundare av EwB från Italien deltog tillsammans med en UF-lärare från England. Ett UF-företag från England deltog i mässan. Målet med konferensen var att flera UF-lärare skall arbeta med internationalisering och att flera UF-företag vill bilda nätverk med andra UF-företag från olika länder. April 2013 Förberedde grundskolesatsning samt planerade in alla aktiviteter. Samlade kontaktuppgifter till unga entreprenörer i Sjuhärad. Maj-september 2013 Planeringsmöte ordnades och deltogs i. Mötet ordnades för internationalisering med UF-lärare från Ulricehamn, Herrljunga, Tranemo och Mark. Lärarna lärde känna varandra och planerade gemensamma aktiviteter. Flera möten inför hösten med utbildningsansvariga, rektor, syo och lärare i varje kommun för gymnasiet och grundskolan. Deltagande i Sommarlovsentreprenörens avslutning med Sjuhärads elever från ÅK9- ÅK2. Presenterade och utbildade grundskolelärare från Sätilaskolan och Limmaredskolan i entreprenörskap, Vårt samhälle och Se Möjligheterna. Intervjuade tidigare UF-elever för UF-boken. Deltagande i projektplaneringsutbildning. Oktober december 2013 Föreläsning om EwB för UF-företag i Herrljunga, Mark och Tranemo. Hjälpte UFföretag att registrerar på EwB:s hemsida. Utbildning i entreprenörskap, Vårt samhälle och Se Möjligheterna för grundskolelärare på Sätilaskola, Stommenskola, Holbyskola, Tranängskola och Hökerumskola. Arbete med en ny utbildning för yrkesinriktning. Januari-februari 2014 Utbildning i tilläggsmoment för grundskola koncept. Planering för en ny grundutbildning för yrkeslärare i entreprenörskap.

Deltagande i de lokala mässorna i Tranemo och Mark. 8 Mars-april 2014 Träff med alla politiker i Sjuhärad för att prata om entreprenörskap i grundskolan och på gymnasiet. Deltagande i UF dag med särskola i Mark Samlade in alla texter till UF-boken. Utbildning i Se Möjligheterna med en klass i ÅK8 i Tranemo. Deltagande i grundskolemässan i Uddevala 2-3/4 Våga Vara Egen mässa i Borås med EwB utbildning. Ett EWB företag från Sverige, Norge och Spanien deltog i mässan. Utbildning för grundskolelärare. Inspirationsföreläsning och tipspromenad för ÅK 8 från Herrljunga och Ulricehamns kommun. Ordnade och deltog i ett mässmingel med information om UF-boken. Två tidigare UF-elever, från UF-boken, Allan Myhré och Sofie Persson berättade om sin resa efter gymnasiet. Maj 2014 Föreläsning för ÅK8 (175 elever) om "Din framtid och vad är en entreprenör" på Stenbockskolan i Ulricehamn Planering av nya grundutbildningar för yrkeslärare. Utbildning i Stockholm på Nobelmuseet för Åk6-9 Se möjligheter och träffade UFs nationella utbildningsteam. Projektledare var föreläsare på UFs nationella lärarkonferens på SM med ämnet ämnesintegration för att få flera ämneslärare involverade i entreprenörskap i skolan. Blev klar med alla intervjuer för UF-boken och arbetade med layout och bilder. Deltagande i EwBs lärarkonferens på SM i Våga Vara Egen i Stockholm med lärare från Herrljunga, Mark och Ulricehamn. Juni-september 2014 Sammanställning av goda exempel. Planering för EwB för 2014-2015 Planering för föreläsningar i EwB, ämnesintegration och grundutbildning av nya lärare på gymnasiet och grundskolan för 2014-2015. För det mesta har vi följt projektplanen med undantag för goda exemplar. Det tog tid att hitta tidigare UF-elever som ville delta i projektet. Vi började samla goda exempel under hösten 2013 istället för i början av projektet och nu under hösten 2014 skall vi sprida goda exmpel sammanställningen.

9 Positiva effekter av projektet Projektet har lett till: -Vi har knutit nya kontakter med tidigare UF-elever som kan inspirera nya elever med sina berättelser- både genom boken och föreläsningar. -Inspirationsmaterial (varje personlig berättelse finns som separat PDF) för ungdomar över hela Sverige. - Förstärkt kontakt mellan UF-lärare från Kunskapskällan, Marks Gymnasieskola, Tingsholmsgymnasiet och Tranemo Gymnasieskola. De har nu ett eget nätverk för erfarenhetsutbyte. - Nya kontakter inom grundskolor i Herrljunga, Mark, Tranemo och Herrljunga med möjlighet till försatt samarbete med entreprenörskap. Till exempel är en lärare tillsammans med hans elever i ÅK9 från Stenbockskolan i Ulricehamn en del av en nationell testpanel för ett nytt koncept Min framtid och ekonomi. Vi skall också fortsätta erbjuda föreläsningar för elever i ÅK8 och stöd till grundskolelärare som vill arbeta med våra koncept Vårt Samhälle och Se Möjligheterna i hela Sjuhärad. - Flera grundskolor som arbetar med Entreprenörskap genom våra läromedel Vårt Samhälle och Se Möjligheterna i Sjuhärad. - Nu erbjuds innovation camps varje år som en form för att stärka samarbetet mellan grundskolan och gymnasiet. - Nya utbildningar som erbjuds för alla UF-lärare i Sverige. Till exempel ämnesintegration och UF-företagande, Internationalisering och EwB, Entreprenöriella lärande för grundskolan och gymnasiet och grundutbildning för yrkeslärare. - Flera skolor som vill arbeta med Enterprise withoutborders över hela Sverige. - Nya kontakter i Europa som vill samarbeta med skolor i sjuhäradsregionen. Sammanfattande positiva effekter av projektet Ökat intresse för entreprenörskap och internationalisering på skolorna. Strukturella och återkommande samarbetet mellan skolorna har etablerats och prövats. Fler som väljer att läsa UF-företagande på gymnasiet. Fler rådgivare har knutits till skolorna och flera av dem är själva tidigare UF-elever. 5. Spridning av projektets resultat: Vi har kommunicerat ut och marknadsfört detta projekt i våra nätverk från uppstarten. Det var första gången Ung Företagsamhet Älvsborg har jobbat aktivt och internationellt med grundskolan. En kopia av slutrapporten kommer att finnas på kommunen och skolor. Artiklar i tidningar. Rapporter till UF Älvsborgs styrelse och Nationell kansli. Rapporter till skolledningar, kommunpolitiker och rådgivare. Hur resultatet kan vara av nytta för andra aktörer Att kunna visar andra UF-regioner exempel av hur man kan arbeta med internationalisering och grundskolor. Vi är den enda UF-region som har haft UFföretag på mässan från andra länder i Europa. Vi har också testat lika olika sätt att introducera Se möjligheterna till högstadiet. Samarbeta med Syo och praktikveckan på skolor är en bra tid att jobba med det här konceptet.

10 dela med Älvsborgs samling av goda exemplen finns för att inspirerar alla UF-elever i hela Sverige. Vi har också en ny bank av rådgivare och föreläsare som vi kan. 6. Projektets finansiering Löner En nyckel för att nå resultat i projektet var att bygga struktur och etablera samarbeten genom en projektledare. Löner budgeterades till 380 000 med två halvtidstjänster. En projektledare var anställd med ansvar för både grundskola och gymnasiet med en 60 % tjänst Totala lönekostnaden blev 406 116kr under projektet. Det tog mycket mer tid att administrera fyra olika områden än räknat i projektet. Övriga kostnader var budgeterade till 123.000kr men slutade på 109,208:40kr Resultat -2324:40kr Offentliga resurser räknade vi med 320.000kr men blev 232.693kr även om resultat är mycket högre eftersom alla lärare som har varit med har inte fyllt i en projektdagbok. Vi har haft runt 30 aktiva lärare under projekttiden som har arbetat minst 10 timmar per person i projektet och inte lämnat in en projektdagbok. 55.000kr fanns i budgeten för ideellt arbete och ideella resurser. Resultatet blev 58.073kr plus kostnaden för hyran av ett kontor i Borås till projektledaren uppgick till12.750kr. I denna kostnad ingår kontorshyra, kopiering och kopieringspapper, kaffe, utnyttjande av konferensrum, skrivare, toner samt porto. Ung Företagsamhet Älvsborg medfinansierade projektet med 35.000kroch innefattande: Grafisk formgivning+ textbearbetning för goda exempel Goda exempel text i bilagan Hyran av en dator för projektledare Lön för projektledare för juni för att göra klart UF-boken 16.641kr 10.125kr 3.330kr 23.800kr Företagarna Kind medfinansierade med 5.000kr Företagarna Herrljunga medfinansierade med 5.000kr Företagarna Ulricehamn medfinansierade med 5.000kr Wengbrand Redovisning medfinansierade med 10.000kr Sparbanken Ulricehamn medfinansierade med 5.000kr 7. Slutsats och rekommendationer Kontakta tidigare UF-elever för att inspirera nya UF-elever. För att få flera lärare att arbeta ämnesintegrerat arbeta med EwB för att få språklärare involverade i entreprenörskap.

11 Rekommendationer som andra projekt kan ta hänsyn till i upplägg och genomförande av sina projekt. Rapportera varje månad. Ha kontakt med andra projektledare för stöd. Ha inte för många olika områden att arbeta med i ett projekt. 8. Projektets mål Goda exempel- målet var att samla 8-10 goda exempel på unga entreprenörer. Målet är uppfyllt med 40. Utbildning gymnasielärare- målet var att utbilda 10 gymnasielärare från Mark, Ulricehamn, Tranemo och Herrljunga i dels entreprenörskap men även samverkan skola-näringsliv. Målet är uppfyllt med 16 lärare utbildade med tips att samarbeta med näringslivet. Grundskolor- målet var att jobba med minst en grundskola i varje kommun. Målet är uppfyllt för att vi har jobbat med både låg, mellan och högstadiet i varje kommun. Internationalisering- Målet var att presentera en kartläggning av internationella kontakter för respektive kommun. Här känner vi att varje gymnasium hade redan en bra överblick av internationellt företag i sina kommuner därför koncentrerade vi på arbetat med EwB. Målet var att ha minst 1 aktivt EwB per år. Målet är uppfyllt under projekttiden. 9. Bilagor Goda exempel Tidnings artiklar 10. Beskriv det mervärde projektet har åstadkommit i bygden! Bättre samarbete mellan UF-lärare i olika kommuner. Ökat intresse för internationalisering. Mer intresse för entreprenörielltlärande på grundskoloroch samarbeta med gymnasiet. Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om? Ort och datum.. Projektledarens underskrift Sarah Kristoffersen

Namnförtydligande 12 Rapporten godkänns.. Ort och datum. Underskrift LAG Mål Indikator Antal Utfall - kommentar Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya Antal nya kommunöverskridand e nätverk som tillskapats 4 Mellan UF-lärare i Herrlunga, Mark, Tranemo och Ulricehamn mötesplatser. Antal nya mötesplatser 1 Deltagande i EwB Boende i Sjuhärads landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd och kulturaktiviteter Antal deltagare i 800 projekt Därav ungdomar under 704 25 år Därav kvinnor 50 % Därav invandrare 20% konferens varje år Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet! Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret? Utmärkt. Kontoret har varit en förutsättning för att vi har kunnat genomföra projektet på ett effektivt sätt. Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen? Vi har inte haft kontakt Har Leadermetoden varit ett bra arbetsredskap? Ja Något som du/ni vill rekommendera till andra? Ja Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport? Bra. Ett stort tack till Marie Oscarsson och Annika Andersson för deras stöd och engagemang. Har du/ni något nytt projekt på gång? Nej