GNOSJÖ INNEBANDYKLUBB. DenrödatrådenungdomspolicyförGnosjöIBK

Relevanta dokument
SST NET Falcons ungdomspolicy

SST NET Falcons ungdomspolicy

Björklinge Bollklubbs. Röd Svarta handbok. Björklinge Bollklubbs handlingsplan för arbetet med barn och ungdomar är uppdelad i två delar

Sportsligt styrdokument Varla IBK 2014/2015

Strategi Hammarby Bandy. Utbildningsmaterial

GRÖNA TRÅDEN BARN- OCH UNGDOMSFOTBOLL

SKELLEFETÅ IBK. Utbildningsstrategi

Riktlinjer och kloka ord från förbundsnivå.

Axvalls IF utbildningsplan för ungdomsverksamheten

Utvecklingsplan Utvecklingsplan för ungdomar

Policy och riktlinjer för Nödinge SK Fotboll

Målsättning ideologi för HIK Innebandy

UTBILDNINGSPLAN FÖR SKUTSKÄRS IF/FK

MAKING PLAYERS FOR THE GAME!

1 Ormen (Dribbla + Skott) Beskrivning: Förste spelaren i ledet springer i högt tempo med boll och dribblar genom konerna. Efter några koner gör nästa

Bara GIF UNGDOMSPOLICY

Lönsboda Gymnastik & Idrottsförening. Ungdomspolicy

Ledarna skall i alla lägen vara goda föredömen för föreningen

SPELARUTVECKLINGSPLAN (Röda Tråden)

Svensk Innebandys Utvecklingsplan. Innebandyspelaren

Träningslära. De första fotbollsstegen - för barn i åldrarna 5-16 år

Oskarshamns AIK UNGDOM VERKSAMHETSPLAN

Ungdomsverksamheten i Fanna BK år (9) 11 manna.

SPELARUTBILDNINGSPLANEN SOM FÖLJER ÄR DET SOM VI ARBETAR MED I BARN- OCH UNGDOMSFOTBOLLEN GÄLLANDE TRÄNING/UTVECKLING

Hur ska jag tänka taktik?

Verksamhetspolicy för IFK ARBOGA IBK

Blåvita tråden. Barn & ungdomsplan. Överkalix IF Fotboll

Sportsliga mål och riktlinjer Innebandysektionen

Målvakten. i innebandy. Har stor betydelse för laget finns bara en på planen. Aldrig målvaktens fel behöver alltid hjälp av utespelarna

5 6 år. 7-8 år. Få information varför man gör de olika övningarna

Version: (10) WSK Lindesbergsmodellen

Blå Tråden. Ungdomsfotbollen. Blå Tråden Ver 2.0

STYRDOKUMENT FÖR LUND GIANTS D 2 (U 9)

Föreningspolicy

Barnverksamheten i Fanna BK

Säsongsplanering. Gemensamt för alla ungdomslagen Sportsligt:

Verksamhet i Pålsboda IBF ska utformas så att den blir tillgänglig för alla och att den organiseras enligt demokratiska former.

Förslag till Spelarutbildningsplan för barn och ungdomar i Mockfjärds BK 2012 Utgåva 1

Riktlinjer för. Slöinge GoiF:s. Ungdoms fotboll. den. Vita tråden

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy

Den Blå tråden. Annebergs IF:s Ungdomssektion

ÅRE SLK FOTBOLL. Värdegrund & riktlinjer. Åre Slalomklubb Box Åre Tel: Fax:

VERKSAMHETSPOLICY FÖR INNEBANDYKLUBBEN HÄRNÖSAND

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy

IFK Tumba Fotboll. Träningskompendium 2005

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

Orangea tråden för U-sektionen

Svensk Innebandys Utvecklingsplan. Innebandyspelaren

Utvecklingsplan för HITTARPS IK:s ungdomsfotboll

TINGSRYDS FOTBOLLSFÖRENINGS SPELARUTBILDNING UNGDOMSSEKTIONEN. Reviderad

SPELARUTBILDNING ÅR - SPELFORM 7 MOT 7

Börje UFO Spelarutbildningsplan

UTBILDNINGSPLANEN FÖR Spelare och Ledare i

Innebandyövningar - Medelsvåra

Tränarskap och ledarskap

Skellefteå den 14 november 2018

Skara IK s U-sektions målsättning är att vara den mest attraktiva föreningen i Skaraborg bland aktiva, sponsorer och publik.

VERKSAMHETSDOKUMENT FOTBOLLSVERKSAMHET

Köping FF P Nivåanpassning. Vad är fotboll?

Karlskrona AIF barn- och ungdomspolicy

GRÖNA TRÅDEN UNGDOMSFOTBOLL (Sektionspecifik idrottslig bilaga till övergripande policy)

Bidra till att öka antalet miljöer där barn och ungdomar får goda förutsättningar att lära sig spela och utvecklas med fotboll.

INNEBANDY FÖR BARN GRÖN NIVÅ RÖRELSEGLÄDJE

Riktlinjer för träningsverksamhet inom IK Huge Fotboll

UTBILDNINGSPLAN FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN I SÄLEN/SÖRSJÖN/LIMA

Juni, Innehåll

Rockneby IK Barn- & Ungdomspolicy

STAFFANSTORPS GIF Ungdomspolicy

SK ÖRNEN INNEBANDY SPORTSLIGA MÅL LEDARFILOSOFI INOM INNEBANDY

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

Åkersberga P05: Röd & Blå

Från bredsida till cykelspark i krysset!

WARBERG IBF UNGDOMSPOLICY OCH UTVECKLINGSPLAN

KOORDINATION Samordna rörelser i förhållande till varandra och omgivning

INNEBANDY-ÖVNINGAR. Hämtade från

Den blå tråden. Den blå tråden. HK Ceres Norrtälje, HK Ceres Norrtälje Sida 1/12

1(7) SPORTPOLICY UDDEVALLA BLUE ROCKS. Utgåva 2 - Justerat efter årsmöte

IFK VÄRSÅS Blåvita tråden

Föreningen för hela familjen!

IFK VÄRSÅS Blåvita tråden

INNEBANDYSPELAREN ÖVNINGAR

Välkommen till Haverdal IF

RÖDA TRÅDEN Gemensamma värderingar och riktlinjer för ungdomsverksamheten i Dösjöbro IF

Skellefteå den 3 mars 2016

Policysamling POLICY FÖR UNGDOMSVERKSAMHETEN POLICY FÖR REPRESENTATIONSLAGEN EKONOMISK POLICY FÖRÄLDRA POLICY...

TRÄNINGSBOKEN 2. - ett grundmaterial för dig som tränare -

VÄLKOMMEN TILL HANDLEDARUTBILDNING SVENSKA FOTBOLLFÖRBUNDETS SPELARUTBILDNINGSPLAN

Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt

MÅLSÄTTNING OCH LEDARPOLICY EIK F98

Riktlinjer och Ledstjärnor för Skegrie BK:s ungdomsverksamhet

ÅRSPLANERING POJKAR 03

Spelarutbildningsplan för Ungdomsfotbollen i Rosvik IK

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Generella förhållningssätt Lek och glädje Resultatmått

FCD-MODELLEN. för 5-7 manna fotboll

ÖSTANSJÖ IF:s SPELARUTBILDNINGSPLAN/DEN GRÖN VITA TRÅDEN 2007

HUR VI JOBBAR I IF MÖLNDAL FOTBOLL

U-sektionens policy. Villa Lidköping BK

Tränarfortbildning 2 av 4 Sigtuna IF FK. Internt 17/5 - Tränare Matchen som utbildningstillfälle

Övningsbank för ungdomar

Transkript:

DenrödatrådenungdomspolicyförGnosjöIBK

1 Inledning Målsättningen för Gnosjö IBK:s ungdomsverksamhet är att bedriva en breddverksamhet från de lägsta åldrarna upp till U16 nivån där alla ska få en gedigen idrottslig utbildning, fostran och glädje att deltaga i lagidrott. Detta för att kunna behålla så många spelare som möjligt upp till 16 års ålder för att ge alla en chans att utvecklas i sin takt. Föreningen har också ett övergripande mål att få fram spelare till representationslagen. Denna utbildningsplan är framtagen för att vara ett verktyg för spelare, tränare, ledare, och föräldrar. Den visar föreningens plan för vilken träningsinriktning som finns i resp. ålder, samt föreningens riktlinjer i en rad frågor, såsom träningsmängd och s.k. matchning, samt vilka krav som ställs på föräldrar. Gnosjö IBK ställer inga krav på färdighet i sin ungdomsverksamhet. De krav som finns är att ledarna och spelarna visar ett bra uppträdande gentemot lagkamrater, tränare, motspelare och domare och alltid gör sitt bästa. Föreningen har en filosofi att samtliga spelare ska utvecklas i varje åldersgrupp. Utveckling för barn och ungdomar är individuell och sker i olika faser. Det är därför extra viktigt att jobba med bredden under hela ungdomstiden. Viktiga ledord för Gnosjö IBK är klubbkänsla, gemenskap och bra uppträdande. Välkommen till ungdomsverksamheten i Gnosjö IBK!

2.1 Träningar Träningsmängden ska vara rimlig utifrån ålder. De som tränar är också de som ska spela i matcherna. Det ska finnas acceptans för att ungdomar samtidigt håller på med andra sporter. Dock påverkar det i vilken omfattning man får vara med i matcher. Följande rekommendation gäller gällande träningsmängd och träningsstart. Träningsmängd påverkas av tilldelning av träningstid. J20 U16 U14 U12 U10 U8 Inomhus 2-3 ggr 2-3 ggr 2-3 ggr 2 ggr 1 ggr 1 ggr Träningsstart Augusti Augusti Augusti September September September 2.2 Matchningsfilosofi Träningsflit, beteende och kamratskap är i första hand avgörande för vem som ska spela i matcherna. I takt med ålder ökar betydelsen av färdighet, när matchning får ske. Gnosjö IBK har en policy för vad som gäller för matchningar i ungdomsverksamheten. I policyn används tre begrepp: 2.2.1 Alla Ingen matchning får ske. Alla som tränar får vara med och spela matcher. Under matcherna ska strävan vara att alla ska spela lika mycket. 2.2.2 Matchning, alla Alla spelare som är med och tränar är med och spelar matcher. Matchning får ske i sista perioden under matcher. Matchning får även ske i power play och box play. 2.2.3 Matchning Lagledningen får ta ut specifika spelare till match och matchning av spelare får ske under match.

Följande gäller i Gnosjö IBK, vilket till fullo ska följas och respekteras: U16 U14 U12 U10/U8 Serie Matchning alla Alla Alla Alla Turneringar Matchning alla Alla Alla Alla Träningsmatcher Alla Alla Alla Alla 2.3 Turneringar Föreningen anser att det är viktigt att ungdomslagen deltar i turneringar. I takt med åldersgrupp ska antalet turneringar/säsong öka. Turneringar är viktigt för att kunna ta intryck från motståndare, spelare, m.m. som man inte möter i seriespelet. Turneringar är även utmärkt för kamratskap och sammanhållning. Turneringarna ska ligga före eller under tävlingssäsongen. Detta är viktigt för att ta tillvara de impulser och lärdomar man tagit från miljöer som man inte är van vid till vardags. Turneringar efter tävlingssäsongen får ske på åldersgruppens eget initiativ och får bekostas av spelarna/föräldrarna alternativt om man sparar ihop till sådana turneringar. Vid behov av att täcka extra kostnader för denna typ av deltagande får respektive ledare kontakta styrelsen som tar upp frågan om i första hand extra ekonomisk ersättning vid deltagande i turneringar. Extra viktigt att tänka på vid dessa deltagande är att man tänker på att man visar gott uppförande och som i alla andra sammanhäng när man representerar Gnosjö Innebandyklubb deltar i alla matcher som turneringen innebär utan avkall på eventuella resultat. 2.4 Andra idrotter Gnosjö IBK vill uppmuntra alla ungdomsspelare att hålla på med flera idrotter. Föreningen anser att detta är mycket utvecklande och enbart positivt under hela ungdomsperioden, fr.a. om det är idrotter som löper under olika säsonger och gärna bollsporter. 2.5 Spel i små hallar Föreningen anser det mycket viktigt att det finns en positiv inställning bland såväl tränare, spelares som föräldrar till spel på små planer. Detta ger färdigheter som inte går uppnå lika effektivt på andra sätt. Träningen i de yngsta åldrarna inleds i små hallar. När man har träning på stor plan uppmuntras att dela in på småplaner och även att minska planen med ett antal sargdelar. Detta ökar tempo, krav på teknik, passningsspel, m.m. 2.6 Att lyfta spelare Varje säsong kommer situationer där det av olika anledningar kan vara aktuellt att lyfta spelare till en annan åldersgrupp. Vid sådana tillfällen ska frågan ställas till ungdomssektionen, som tar diskussionen med tränare och föräldrar. Varje aktuellt tillfälle hanteras för sig.

2.7 Antal spelare och ledare per grupp I respektive ungdomslag tar föreningen i möjligaste mån alla ungdomar som vill vara med. Föreningens ambition är att ha minst två ledare per grupp. Alla ledare ska minst vara utbildade enligt Smålands Innebandyförbunds lägsta nivå. 2.8 Ungdomsspelare och positioner Föreningen anser att det är mycket viktigt att ungdomsspelare inte blir fastlåsta vid positioner i låga åldrar. Det är alltså viktigt att spelarna får spela såväl back, som center och forward långt upp i åldrarna. 2.9 Övergångar Gnosjö IBK är under inga omständigheter aktiva i frågan att värva spelare från andra föreningar upp till 16 år. I de fall en spelare tar kontakt med Gnosjö IBK för att hon/han vill spela med föreningen, tar Gnosjö IBK kontakt med spelarens förening och diskuterar situationen. 2.10 Mobbning Om mobbningsfall uppstår i en träningsgrupp ska detta hanteras med högsta prioritet. Ledare ska ta upp mobbningsfall med föräldrar till de inblandade. Vid fall där det upprepas ska detta tas upp med föreningens styrelse. 2.11 Dopning Gnosjö IBK tar självklart avstånd från all typ av dopning. 2.12 Innebandyglasögon Gnosjö IBK har som krav att spelare t.o.m. U15 skall använda sig av innebandyglasögon under såväl träning som match. 2.13 Föräldrar Föräldrar är en viktig del av vår ungdomsverksamhet ur många synvinklar, men framför allt som stöd till barnen/spelarna. Från U12 vill vi ha föräldrafritt i omklädningsrummet, i båset och i korridorerna. Låt Gnosjö IBK:s ledare sköta hur barnet ska träna och spela. För att det ska fungera på bästa sätt är följande saker viktiga: Heja på ditt lag och barn, men det är ledarna som sköter coachningen utifrån de riktlinjer som finns från föreningen. Uppträd som du vill att ditt barn ska uppträda. Då Gnosjö IBK:s:s ungdomsverksamhet är en helt och hållet ideell verksamhet krävs det att föräldrar till ungdomsspelare bidrar med viss hjälp. Följande uppgifter ska föräldrar hjälpa till med: Körning till matcher och turneringar. Att vara funktionärer vid hemmamatcher eller sammandrag, samt ev. övriga arrangemang.

I åldersgrupper som inte kan sätta upp eller ta ner sargen själv, ska föräldrar hjälpa till med detta på träningar och match. Det kan också vara aktuellt med andra arrangemang i föreningen, då föräldrar förväntas ställa upp. Scheman för tillfällen då föräldrar ska hjälpa till skickas ut av ledarna i resp. lag alternativt presenteras på klubbens hemsida. Om tillfället inte passar föräldern ska denna byta med en annan förälder på listan och informera lagledare. 2.13 Styrelse Gnosjö IBK har som alla andra föreningar en styrelse. Styrelsen har rätt att fatta beslut under säsongen som ej är grundande under årsmötesförhandlingar för att trygga föreningens fortsatta existens och välmående. Synpunkter i god anda för att utveckla föreningen tas tacksamt emot och större punkter förs upp vid årsmöten som utlyses av föreningen. Styrelsen ska verka för att det råder samförstånd mellan föreningen och andra föreningar och lyssnar till de krav och regler som ställs på föreningen av tredje part. 3 Träningsinstruktion (endast för ledare) Resterande del av detta dokument består av grundläggande utveckling, träningsinriktning och målsättning för respektive ålder. Träningen i respektive ålder ska utgå från dessa riktlinjer. Viktigt att poängtera: Målsättningarna är målsättningar och inte krav. Under resp. åldersgrupp finns en rubrik som heter Grundläggande utveckling hos spelaren. Dessa texter är hämtade i Frölunda Hockeys dokument Röda Tråden. 3.1 Lek innebandy! Föreningen vill poängtera vikten av att ungdomar leker innebandy hemma på gatan, på rummet, innan träningen, mellan övningar och i kön till skottövningen etc. Att ungdomar ständigt leker med klubba och boll är på många sätt oslagbar teknikträning, som är svår att uppnå genom strukturerade övningar och under match i ungdomsåren. 3.2 Ungdom 7-8 3.2.1 Grundläggande utveckling hos spelaren: Liten längd- och vikttillväxt. Förbättring av koordination och grovmotorik. Skört skelett (ej för hög eller ensidig belastning). Automatisering av rörelser. Begränsad vidvinkelsyn. Behov av trygghet. Egoism, dålig förståelse för andra. Hög träningsvillighet. Dåligt tålamod. Klarar inte av teoretiska resonemang. Stark känsla för rättvisa. Behov av fasta rutiner.

3.2.2 Träningsinriktning Bollbehandling. Klubbteknik (Obs! Rätt längd på klubban och liten hook). Passningar och mottagningar. Inga skott (börja med passningsteknik). Variation. Lekar (samarbete, inte utslagning). Alla deltar, inga sitter och väntar. Olika idrotter. Motorik (kasta, fånga, jonglera). Balans och koordination. Rytmik. Automatisering av rörelser (viktigt med rätt teknik). GNOSJÖ INNEBANDYKLUBB 3.2.3 Spelförståelse och taktik Samarbete vid smålagsspel. 1 mot 1. 3.2.4 Målvakter Inget målvaktsspel, p.g.a. att barnens knä kan ta skada av det. 3.2.5 Målsättningen är att samtliga utespelare ska klara följande moment Kunna genomföra enklare teknikbanor Balansera boll på blad Slå dragpass från stillastående position Slå direktpass från stillastående position Kunna ta emot ett pass på skottsida och backhandsida i stillastående position Dribbla med hockeydribbling båda sidorna av bladet 3.3 Ungdom 9-10 3.3.1 Grundläggande utveckling hos spelaren: Längd och vikttillväxten är relativt liten. Muskeltillväxten och förmågan att spännas musklerna är också relativt liten. Cirkulationsorganen utvecklas lite. Kombinationsmotoriken börjar automatiseras. Rörelserna flyter ganska lätt. Spelarna lär sig bäst genom att se det rätta utförandet och härma efter. I den här åldern har spelarna svårt att klara ett ordnat passningsspel. Spelarna klarar av att följa spelregler. Förmågan att lösa problem börjar utvecklas. Stark känsla för rättvisa. Tränar gärna men har dåligt tålamod. Stort kontaktbehov av att känna gemenskap i grupp. Bra kontakt med kamrater och tränare har stor betydelse för träningsresultatet. Tar lätt på misslyckande.

3.3.2 Träningsinriktning Bollbehandling. Klubbteknik (Obs! Rätt längd på klubban och liten hook). Passningar. Skott, olika tekniker. Passningsmottagningar. Balans och koordination. Smålagsspel. Introducera spel på stor plan (U 10). Fortfarande viktigt med lekar. 3.3.3 Spelförståelse och taktik 1 mot 1, 2 mot 1. Spelbredd, speldjup, triangelspel. Spel på olika positioner. 3.3.4 Målvakter Introduktion av målvaktsspel. Fånga, kasta, mota. Låt alla prova på att stå i mål. 3.3.5 Målsättningen är att samtliga utespelare ska klara följande moment Kunna trixa på skottsidan Kunna balansera bollen på skottsidan Slå dragpass från stillastående position Slå direktpass från stillastående position Slå handledspass från stillastående position Slå backhandspass från stillastående position Kunna ta emot ett pass på skott- och backhandsida i stillastående position Dribbla med hockeydribbling båda sidorna på bladet används under rörelse Dribbla med innebandydribbling endast vinklade sidan används i stillastående position Kunna skjuta dragskott från stillastående position Kunna skjuta hockeyskott från stillastående position Kunna skjuta handledsskott från stillastående position 3.4.1 Grundläggande utveckling hos spelaren: Koordinationsförmågan i armar och ben förbättras avsevärt. Längdtillväxten och viktökningen sker något långsammare. Cirkulationsorganen utvecklas mycket. Perifera rörelser blir enklare. Stor och snabb tillväxt i de flesta kvaliteter. Snabbheten ökas. Behärskar grunderna i det logiska tänkandet. Har en väl utvecklad uppfattningsförmåga och uppfattar därför snabbt förevisad övning. Mycket gynnsam inlärningsålder. Är mycket intresserad av träning. Känslan för gruppen växer sig starkare.

3.4.2 Träningsinriktning Fokus på teknik, teknisk guldålder. Bollbehandling. Klubbteknik (Obs! Rätt längd på klubban och godkänd hook). Passningar, även backhand. Skotteknik, även backhand. Balans och koordination. Smålagsspel. Spel på stor plan. Leken fortfarande viktig. 3.4.3 Spelförståelse och taktik 1 mot 1, 2 mot 1. Spelbredd, speldjup, triangelspel. Individuell taktik, arbetsområde på banan. Spel på olika positioner. 3.4.4 Målvakter Grundställning, position. Fånga, kasta, mota. Låt alla prova på att stå i mål. 3.4.5 Målsättningen är att samtliga utespelare ska klara följande moment Kunna trixa på skottsidan Kunna trixa på backhandssidan Kunna balansera bollen på backhandssidan Slå dragpass under rörelse Slå direktpass under rörelse Slå hårda dragpass från stillastående Slå hårda direktpass från stillastående från stillastående position Kunna ta emot pass på skottsida resp. backhandssida i stillastående position Kunna ta emot pass på volley Kunna ta emot pass på kropp Dribbla med hockeydribbling under rörelse endast vinklade sidan används Dribbla med innebandydribbling under rörelse endast vinklade sidan används Skjuta dragskott i rörelse Skjuta slagskott i rörelse Skjuta handledsskott i rörelse Skjuta volleyskott i stillastående position Kunna täcka bollen Ha förståelse för grundläggande positioner på plan

3.5 Ungdom 13-14 3.5.1 Grundläggande utveckling hos spelaren: Kroppen genomgår stora förändringar. Viss tillbakagång i koordinationen. Snabb utveckling av muskelstyrka. Stor längdtillväxt. Cirkulationsorganen utvecklas kraftigt. Viss försämring av rörligheten. Viss försämring av passningsprecisionen. Långsammare ökning av spelarnas manövreringsförmåga. Tillväxttempot för det operativa tänkandet störst intellektet färdigutvecklas Stora psykiska förändringar sker. Strävar efter självständighet. Har förmåga att i större utsträckning än tidigare lära genom språkliga instruktioner. Mer mottagliga för teoretiska diskussioner. 3.5.2 Träningsinriktning: Fortfarande allsidigt, men även en viss specialisering. Teknikträning/bollbehandling med höjt tempo. Skott; dragskott, slagskott. Passning; dragpass, långpass, direktpass Bollmottagning. Täcka skott. Lättare närkampsspel. Utveckling av taktik/spelförståelse. Koordinationsträning viktig. Konditionsträning. Styrketräning, utan vikter. Rörlighetsträning. 3.5.3 Spelförståelse och taktik 1 mot 1, 2 mot 1, 3 mot 2. Spelyta, speldjup och passningsskugga. Rörelser i anfallsspel. Introducera spel i power play och box play. Förstå begrepp som man-manförsvar, zonförsvar, attackera och markera. 3.5.4 Målvakter Fasta målvakter Träning av grundställning. Fånga. Mota. Utkast. Sidledsförflyttningar. Skära vinklar.

3.5.5 Målsättningen är att samtliga utespelare ska klara följande moment Slå hårda dragpass under rörelse Slå hårda direktpass under rörelse Slå hårda handledspass under rörelse Slå långpass Ta emot hårda pass under rörelse på skottsida resp. backhandssida Ta emot pass på volley under rörelse Ta emot pass på kroppen under rörelse Dribbla med hockeydragning i högt tempo Dribbla med innebandydribbling i högt tempo endast vinklade sidan används Skjuta direktskott med dragskott, d.v.s. mottagning och direkt dragskott på det, från stillastående position Skjuta direktskott med hockeyskott från stillastående position Skjuta volleyskott under rörelse Kunna täcka skott i olika positioner Kunna utföra en tekning med rätt teknik Kunna grundläggande uppställningar i power play och box play Kunna grundläggande spelsystem, såsom zonförsvar med uppställningarna 2-1-2- och 2-2-1, samt man-manförsvar Ha god förståelse för passningsskugga Ha god förståelse för triangelspel Ha god förståelse för uppspelsmoment Kunna täcka bollen när motståndare attackerar 3.5.6 Målsättningen är att samtliga målvakter ska klara följande moment: Kunna grundställning Kunna göra utkast Kunna göra sidledsförflyttning Ha god känsla för position i målet Kunna göra en benparad 3.6 Ungdom 15-16 3.6.1 Grundläggande utveckling hos spelaren: Fortsatt utveckling av cirkulationsorganen, den maximala syreupptagningsförmågan, uthålligheten och styrkan. Efter puberteten stabiliseras koordinationsförmågan, dessförinnan sker en viss tillbakagång. Förmågan att tåla mjölksyran påbörjas. Intellektet blir färdigutvecklat. Ungdomarna blir självständigare och börjar därför frigöra sig. 3.6.2 Träningsinriktning Ökad specialisering, men ändå allsidighet, lek och glädje. Större träningsmängd Teknikträning i högre tempo, samtliga moment (skott, passning, bollbehandling). Kondition. Rörlighet. Styrka. Koordination och balans.

Närkampsspel. Matchlik träning 3.6.3 Spelförståelse och taktik Spelvändningar, kontringar och anfall till försvar. Uppspel Frislag Tekningar Boxplay och powerplay. Roller i försvarsspelet. Spel mot samlat försvar. 3.6.4 Målvakter Viss specialträning för målvakter. Utveckling av position, grundställning och sidledsförflyttningar. Göra sig stor, täppa till luckor. Greppa, ta egna returer. Utveckla spelet i hela målområdet, plocka långbollar, ta bollar bakom målet. Samarbete med backarna, täcka första stolpen. 3.6.5 Målsättningen är att samtliga utespelare ska klara följande moment Kunna trixa, växla mellan skottsida och backhandsida Kunna trixa på högkant Slå dragpass under match Slå direktpass under match Slå hockeypass under match Slå backhandpass under match Slå långpass under match Kunna ta emot pass under match, på skottsida, backhandsida, volley och kropp Slå långbollar, med dragpass och släppass Dribbla med hockeydribbling under match båda sidorna används Dribbla med innebandydribbling under match endast vinklade sidan används Kunna skjuta dragskott under rörelse, i högt tempo Kunna skjuta slagskott under rörelse, i högt tempo Kunna skjuta direktskott på pass, från stillastående position Kunna täcka skott i olika positioner Kunna utföra en tekning med rätt teknik Kunna grundläggande uppställningar i power play och box play Kunna försvara motspelare på rätt sida 3.6.6 Målsättningen är att samtliga målvakter ska klara följande moment: Välriktade och hårda utkast Kunna olika kasttekniker Rörlig i målområdet och vara aktiv runt målområdet Fånga lång/höjdbollar Greppa hårda skott Ta egna returer

4.1 Ledare Att vara en sjyst ledare innebär: Ställ inte högre krav på barnen än de klarar av. Varje individ har olika förutsättningar. Kunnande, utveckling, ålder och kön har betydelse. Spelaren utbildas på lång sikt och inte för stunden. Uppmuntra till egna initiativ. Barnidrottens grunder bygger på spontanitet. En lekfull och trygg miljö ger bästa förutsättningen för god inlärning. Som ledare och funktionär är du ett föredöme. Barn gör inte som du säger - utan som du gör! Behandla dina spelare rättvist. Ärlighet uppskattas! Som ledare bidrar du med god stämning att föreningen utvecklas Barn tycker om att tävla och låt dem göra det. Men kom i håg att aldrig lägga en värdering i tävlingens resultat. Det måste vara tillåtet att förlora!