Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera brukssamhällen upp till exempel kring gruvor. Bruksamhällena skiljer sig från byarna på landet. I brukssamhällena bor arbetarna vanligtvis i särskilda arbetarbostäder och bruksägaren i ett större och finare hus. I närheten finns en kyrka, en handelsbod, ett magasin och oftast också en skola och ett värdshus. Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vid den här tiden är det bruksherren som bestämmer på bruken. Samtidigt har de också krav på sig att se till att bruksarbetarna har det bra. Till exempel så ska det finnas skydd mot arbetslöshet och möjlighet att klara sig ekonomiskt vid sjukdom och när man blir gammal och inte längre kan arbeta. Så var det inte i samhället utanför bruken. En annan skillnad är att de som arbetar på bruken är specialiserade inom sitt yrke. Det gör att arbetarna på bruken ibland har en högre status än till exempel lantarbetare. Yrkeskunskaperna går ofta i arv från generation till generation. Vid den här tiden skiljer sig Tumba bruk lite från till exempel järnbruken, eftersom bruket inte ägs av någon enskild bruksherre utan av riksdagen. I Tumba bruk är det förvaltaren som representerar ägaren.
Bruket på 1700-talet Trots mycket arbete går det inte så bra med tillverkningen av sedelpapper de första åren. Man behöver hjälp! Vid den här tiden tillverkas det bästa papperet i Europa i Holland. Kan man möjligtvis locka en duktig holländsk pappersarbetare till Sverige? Rikets ständers bank lyckas hitta två bröder som är intresserade. De heter Jan och Erasmus Mulder. Men det är inte riskfritt att flytta till Sverige, yrkeshemligheter får inte spridas hur som helst, det kan till och med vara straffbart. Jan kan inte hålla tyst om resan. Han hamnar i fängelse och dör ganska snart. För brodern Erasmus går det däremot bättre. Efter en dramatisk flykt från Holland, utklädd till bonde, kommer Erasmus till Tumba den 10 juni 1758. Efter Erasmus instruktioner tillverkas snart bättre papper. Ett år efter att Erasmus anlänt kommer också hans yngre bror, Casper, med familj, till Tumba för att hjälpa till. De är duktiga och får bra betalt. Samma år (1759) kan de visa upp det första provet på sedelpapper. Huset Kölnan byggs år 1763. Nu förbättras fabrikshuset och fler bostäder och ekonomibyggnader byggs. Man bygger också ett värdshus där brukets ogifta arbetare kan få lagad mat och hjälp med tvätt. Ån leds i en stenlagd kanal, trädgårdstäppor anläggs och en allé av aspar planteras längs brukets huvudgata.
Bruket på 1800-talet I början av 1800-talet gör Tumba bruk ett markbyte och får tillgång till mera mark längs Tumba å. Där byggs det så kallade nedre bruket. Tillverkningen av papper kan då ökas och bruket behöver mer arbetskraft. Men det fattas bostäder för arbetarna, som ibland får trängas upp till tio personer i samma rum! För att råda bot på detta byggs det så kallade Stora stenhuset 1822. I huset byggs både arbetarbostäder och lägenheter för tjänstemännen. I källaren finns bland annat tvätt- och bagarstuga. På tredje våningen i huset ligger den stora högtids- och festsalen, Bancosalen, där banken höll möten i samband med sina besök. Ritning över Stora stenhuset Två gånger har det brunnit ordentligt på Tumba bruk. Första gången, tidigt på midsommaraftons morgon 1829 börjar branden i den gamla bruksbyggnaden i övre bruket. Byggnaden brinner ned till grunden, och maskiner, arbetsmaterial och färdigt papper förstörs. Det beslutas genast att huset ska byggas upp igen. Nästa gång, år 1875, brinner det i nedre bruket som nästan förstörs helt och hållet. Vid återuppbyggnaden passar man på att modernisera, och det nya bruket börjar drivas med ångkraft. Man installerar också elektriskt ljus i arbetslokalerna. All tillverkning flyttas nu till det nya, nedre bruket. När järnvägen mellan Stockholm och Göteborg ska byggas på 1860-talet bestäms det att Tumba ska få en station. Järnvägen gör det lättare med de tunga transporterna till och från pappersbruket. Tumba bruk, teckning i Svenska Familj-Journalen 1873.
Tipsfrågor 1.Tumba bruk grundas 1. År 1661 x. År 1668 2. År 1755 2. Ett bruk är 1. En plats där det finns skola, affär och kyrka x. Ett ställe där man tillverkar tegel 2. En industri där man bearbetar råvaror 3. I vilket hus finns Bancosalen? 1. I Stora Stenhuset x. I Nedre bruket 2. I Kölnan 4. Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av 1. skogar x. åar 2. landsvägar 5. Varför behöver Rikets ständers bank ett bättre sedelpapper? 1. Sedlarna går lätt sönder x. Sedlarna är lätta att förfalska 2. Sedlarna går inte att skriva på 6.Tumba bruk får sin första pappersmaskin på 1. 1930-talet x. 1960-talet 2. 1970-talet Fråga nr 1 X 2 1 B S P 2 T U A 3 P R N 4 I P N 5 A E Å 6 R K L 7 V S D 8 N S M 9 O Ö A 10 H S D 11 S R P 12 Y Ä A 7. Varifrån kommer de duktiga pappersmakare som flyttar till Sverige? 1. Från England x. Från Holland 2. Från Tyskland 8. Idag tillverkar man bland annat detta på Tumba bruk 1. Svenska sedlar x. Utländska sedlar 2. Svenska och utländska sedlar 9. En av bröderna Mulder dör i fängelse innan han hinner resa till Sverige, vem? 1. Erasmus x. Casper 2. Jan 10. Vad är ett spruthus? 1. En sjukstuga x. En brandstation 2. En tvättstuga 11. Vem äger husen på bruket idag? 1. Svenska staten x. Amerikanarna 2. Bruksarbetarna 12. Branden år 1829 startar på 1. påskafton x. julafton 2. midsommarafton Rätt svar bildar ett ord. Ordet blir: