Internationell privat- och processrätt

Relevanta dokument
Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning

Föreläsning 6 Internationell bodelningsoch successionsrätt. Michael Bogdan

Äktenskap (B. s , utom avs och 11.5)

Den enskildes INTERNATIONELLA RÄTT

Diskretionär prövning i övriga (icke lagreglerade) fall

Ulf Maunsbach, Föreläsningsmanus 2 Behörig domstol och domsrätt i förmögenhetsrättsliga mål. (B s ) Inledning

Kommittédirektiv. Arvsfrågor i internationella situationer. Dir. 2012:106. Beslut vid regeringssammanträde den 18 oktober 2012

Internationell kollektivavtalsreglering särskilt om utstationering och allmängiltigförklaring. Høstseminar i Oslo den 26 oktober 2017 Erik Sinander

SVENSK INTERNATIONELL PRIVAT- OCH PROCESSRÄTT

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016

Svensk internationell privat- och processrätt

SVENSK DOMSTOL OCH UTLÄNDSK RÄTT

Bosättningsanknytningar i gränsöverskridande familj erättsförhällanden

REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr JURFAK 2010/9. Justitiedepartementet

Arvsförordningen. Juridiska institutionen Höstterminen 2014

Svensk internationell privat- och processrätt

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15

Tentakompendium IP rätten

Partsautonomi vid underhållsskyldighet i gränsöverskridande situationer

Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt

Tillämplig lag för arv och testamente

Internationella makars rätt att välja tillämplig rättsordning

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

Arv i internationella situationer

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna

Kommentar till tentamen T6,

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Stockholm den 29 juni 2011

Tillämplig lag - Tyskland

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Postadress Telefonväxel E-post: Stockholm

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet

Svensk författningssamling

Samfundet lämnar härmed följande svar på frågorna i grönboken om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad.

L 343/10 Europeiska unionens officiella tidning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område

RP 190/2018 rd. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 29 januari 2019, samma dag som förordningarna börjar tillämpas.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Högsta domstolen om islamisk brudpenning (mahr)

Utländskt giftorättsgods särskilt om lagvalsfrågan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad. (framlagt av kommissionen)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Regeringens proposition 2000/01:148

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2012

Stockholm den 30 maj 2013

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kommittédirektiv. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Dir. 2009:54. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Innehållsförteckning s. 1

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.

Kommentar till tentamen på terminskurs

Hemvist enligt EU:s arvsförordning jämförd med den skatterättsliga hemvistprincipen i Sverige

Svarandens utevaro och domars oförenlighet som grunder för att vägra erkännande

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

Utländsk rätt i svenska domstolar

REMISSYTTRANDE 1 (5) JURFAK 2017/95. Justitiedepartementet

Kommentar till tentamen T6,

Erik Tiberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2016 (OR. en)

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

Enhetliga regler för gränsöverskridande skadevållande händelser Rom II-förordningen

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 12 november 2010 Ö

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Anna Avenberg (Justitiedepartementet)

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention

EU:s förordning om makars förmögenhetsförhållanden

Lagrådsremiss. Kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. Erik Tiberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Arv och testamente {SEK(2005) 270} (framlagt av kommissionen)

Högsta domstolen NJA 2013 s. 31 (NJA 2013:4)

Regeringens proposition 2006/07:60

ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2016 (OR. en)

Regeringens proposition 2014/15:105

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Direktkrav mot försäkringsbolag vid skadelidandes hemmaforum i annan medlemsstat

Verkställighet av utländska domar på privaträttens område

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition 2018/19:50

Arvsrätt En analys av hemvistprincipen i EU:s arvsförordning och effekten av dess tillämpande i svensk rätt

Lex rei sitae och säkerhetsrätter i lösöre vid gränsöverskridande handel inom EU

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Svensk ordre public Mål om makars förmögenhetsförhållanden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Hemvistbedömningen vid internationella bortföranden och kvarhållanden av barn

Under vilken lag lyder en människa?

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden

Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96)

Transkript:

Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning T6, vt 2015

Utgångspunkten Rättsförhållanden är inte bara nationella. Tvärtom, allt fler rättsförhållanden överskrider landgränserna. Är då en nationell domstols behörighet att pröva tvisten given? Liksom tillämpningen av där gällande lag?

Den internationella privat- och processrättens syfte Att främja samfärdseln mellan privatpersoner och företag över landgränserna ( i händelse av tvist) Dela/samordna kompetensen mellan rättsordningarna (när flera berörs) Skapa legitima, förutsebara resultat

Den enskildes internationella rätt i en globaliserad värld Den enskildes internationella rätt

Den västerländska utvecklingen Särskilda regler för umgänget med främlingar, som undantag från de eljest gällande lagarna (romerska riket); Idén om ett s.k. personstatut som människan bär med sig vart hon än tar vägen (1300-) Comitas gentium (1600-)/vested rights (1800-) Teorin om rättsförhållandets säte/hem (1850 till idag) ett rättsförhållande lokaliseras till en viss stat vars lag sedan tillämpas Jfr. Trosbaserade personrättsordningar (Mellanöstern, Indien, m.m.)

När är ett privaträttsligt förhållande internationellt? Normalt när det finns anknytning till fler än ett land i form av hemvist/säte medborgarskap egendomens läge var skadan uppkommer, osv.

Internationella situationer Situationer där flera länders domstolar kan göra anspråk på jurisdiktion. Situationer där flera olika länders lagar kan vara tillämpliga. Rättstillämparen kan även behöva ta ställning till betydelsen av att tvisten redan avgjorts av en annan stats domstol.

T6-terminen tränar förmågan att tänka internationellt Folkrättsligt (= public international law) EU-rättsligt IPP-rättsligt (= private international law) MR-frågorna Många beröringspunkter!

[Svensk] internationell privat- och processrätt Spänner sig i sak över hela civilrätten/civilprocessrätten Har kopplingar till offentlig rätt gränsen privaträtt/offentlig rätt allt svårare att dra Handlar allt mindre om nationell rätt Allt mer om EU-rätt! Även: en folkrättslig bundenhet till internationella fördrag (konventioner)

Exempel på IPP-rättsliga frågeställningar När någon är DÖD Är han DÖD i hela världen?

Exempel på IPP-rättsliga frågeställningar När någon är GIFT Är han GIFT i hela världen?

Exempel på IPP-frågeställningar Får vem som helst vända sig till svensk domstol och få sina yrkanden prövade här???

När finns svenskt rättsskipningsintresse? Krav på något slags anknytning till Sverige!

Exempel på IPP-frågeställningar * Får ett kinesiskt företag åberopa kinesiska rättsregler vid avtalstvist i Sverige? * Får en djupt troende spansk katolik åberopa kanonisk rätt i Sverige? En egyptisk muslim muslimska regler? Svar: Beror på! Det måste finnas stöd för det i de s.k. lagvalsregler ( kollisionsregler ) som gäller i Sverige för utlandsanknutna fall

IPP INTERNATIONELLT LAGSAMARBETE VIKTIGT Internordiskt lagsamarbete (nordiska konventioner sedan 1930-talet). Globalt lagsamarbete (Haagkonferensen för IP, sedan 1893: s.k. Haagkonventioner, även FN: konventioner). EU-samarbete: gemensamma regler för EUstater i form av EU-förordningar sedan 1 maj 1999 (tidigare konventioner). EU-staterna har fört över lagstiftningskompetensen till EU (se art. 81 i FEUFfördraget)

IPP-nyckelfrågorna Behörighet (= domsrätt, jurisdiktion) Val av tillämplig rättsordning (= lagval) Verkan av utländska avgöranden (= erkännande/verkställbarhet, bevisverkan?)

Administration of justice i IPP-fallen Rättsskipningen sker vid nationell domstol. När det handlar om tillämpning av EU- IPP, kan (bindande) förhandsbesked begäras från EU-domstolen. Parterna kan vända sig till Europadomstolen om de finner rättsskipningen oförenlig med EMKR.

Ställningstaganden i Sverige När finns svensk domsrätt? Vilket lands lag gäller/gäller svensk lag? Verkan av ett svensk avgörande utomlands/verkan av ett utländskt avgörande i Sverige?

Domsrättsideologin Domsrätt finns i en stat till vilken parterna/det omtvistade förhållandet har en nära, naturlig anknytning T.ex. svarandens hemvist, uppfyllelseorten för den avtalade förpliktelsen, etc.

EU utgör ett enhetligt jurisdiktionsområde Access to justice inom EU:s territorium Domsrätten ska bedömas av den nationella domstolen i en EU-MS med beaktande av eventuell behörighet i en annan EU-MS (= medför att domsrätten ofta får avböjas till förmån för talans prövning vid en annan EU-stats domstol)

Domsrätt i internationella situationer regleras av Bryssel I- och Bryssel II-förordningar, Brysselkonventionen, Luganokonventioner, EU:s underhållsförordning, arvsförordning, Autonoma svenska IPP-författningar (allt mindre tillämpningsområde p.g.a. EU) Haagkonventioner, särskilda nordiska IPPkonventioner RB 10 kap - analogt

Lagvalsideologin En tvist ska avgöras (i sak) enligt lagen i den stat som (av lagstiftaren/rättspraxis) generellt sett bedömts ha den närmaste anknytningen till den aktuella typen av rättsfråga Varje nationsstat har gjort sina egna bedömningar, men Nu avgör EU vilken anknytning som ska väga tyngst

Lagvalskriterier Partsautonomi parterna själva får avtala om tillämplig rättsordning (= ett subjektivt lagval) Valet av tillämplig lag bestäms av objektiva kriterier, såsom makarnas hemvist, tjänsteleverantörens vanliga vistelseort, där skadan uppkommer, osv.

Lagvalsregler/Kollisionsregler Rom I- och Rom II-förordningar Romkonventionen IKL Haagprotokollet om tillämplig lag för underhållsskyldighet Autonoma svenska IPP-lagar (som successivt får allt mindre betydelse EU tar över), även praxisbildade regler

(Nuvarande) ideologin kring erkännande/verkställighet av utländska avgöranden * Helst bara under reciprocitet, dvs. när så följer av konventioner, förordningar; * I vart fall krävs det stöd i lag som gäller i Sverige.

Huvudregel i svensk IPP I avsaknad av stöd i en EU-förordning eller en bestämmelse i svensk lag: utländska avgöranden gäller inte i Sverige! Typexempel: förmögenhetsrättsliga avgöranden från USA, vårdnadsavgöranden från USA, m.m. (se t.ex. NJA 1986 s. 119, NJA 1974 s. 629)

Främmande doms effekt Erkännande kräver stöd i förordning eller lag Verkställighet av utländskt avgörande kräver stöd i lag (eller EU-förordning) - UB 3:2 När sådant stöd saknas, inskränker sig den utländska domens verkan till bevisverkan av varierande styrka

Ledande IPP-principer Nationalitetsprincipen (= medborgarskapet avgör) Hemvistprincipen (= bosättningen avgör) Partsautonomi-principen (partens vilja/parternas avtal avgör): prorogationsavtal (= domsrätt), lagvalsavtal (= valet av tillämplig rättsordning)

Nationalitetsprincipen ett exempel Rätten till arv bedöms enligt lagen i det land där den avlidne vid sin död var medborgare (IDL 1:1) Om flera medborgarskap, varav ett svenskt, det svenska medborgarskapet gäller (jfr EU som ser på varje medborgarskap som något likvärdigt i vart fall om inom EU)

Utvecklingen i Sverige/EU Från nationalitetsprincipen till hemvistprincipen (domicilprincipen) och ökad betydelse för partsautonomi

IPP-terminologi centrala uttryck Lex fori Lex causae Forum shopping/race to court Dení de justice ( rättsvägran ) Domars fria rörlighet Ordre public (= public policy)

Om kvalifikation Rättsfrågorna måste KVALIFICERAS i syfte att finna de tillämpliga IPP-reglerna Handlar t.ex. hustruns yrkande mot mannen om krav på bodelning eller om underhåll efter skilsmässa? Hur frågan kvalificeras avgör vilket regelverk som ska tillämpas (LIMF? Eller EU:s underhållsförordning + Haagprotokoll)

Valet av rätt rättskälla Även efter rätt kvalifikation kan många olika regelverk visa sig vara parallellt tillämpliga Ska man tillämpa EU-förordningar, konventionsbaserade regler, autonoma svenska IP-regler? Tumregler om regelhierarkier?

Några TIPS Var uppmärksam på EU-spöket EUregler gäller i allt större utsträckning (och ibland överraskande)

Tolkning genom ingresskäl För att bättre begripa EU:s IPPregler, läs alltid noga den aktuella förordningens INGRESS (preambel)

Att tänka internationellt Utgångspunkten i IPP-fall: * Om utländsk rätt är tillämplig anses den vara likvärdig med svensk rätt * För att kvalificera sig för tillämpning vid svensk domstol måste det vara fråga om i en nationsstat gällande regler (som tillämpas av dess domstolar)

Den ultimata gränsen ORDRE PUBLIC Vad avses? Vad utgör grunderna för den svenska rättsordningen? När? Under vilka förutsättningar? Anknytning till Sverige? Mot allt mer europeiska måttstock (EMKR, EU-stadgan)