Skuldkrisen Föreläsning KAU VT 2012 Bo Sjö Vem, Vad, Varför Finansiella kriser ett vanligt fenomen Bankkriser, Bytesbalanskriser, Stater i konkunkurs U-länder (förr) och i EU (Nu) Hur uppstår skuldkriser och hur löser man dem? Grekland ni vet. Bo Sjö 2012-05-08 2 Skuldkrisen i U-länder Under 1980-talet stod det klar att en rad u- länder (Afrika) aldrig skulle kunna betala igen sina skulder. Under 1990-talet blev problemet akut Mycket lärdomar. Om fattiga länder inte behövde betala räntor och amortering på sina lån så kunde man satsa på de fattiga, eller? Låter ok men löser det problemet? Bo Sjö 2012-05-08 3 JUBEL & HPIC Kyrkor o andra NGO:s bildade Jubel 2000 propagerade för avskrivning av U- ländersskulder. HIPC - Highly Indebted Poor countries, initiated by IMF and the World Bank 1996 to assist highly indebted countries. Today 36 countries are (33 African) have had their debt writte off, or reduced. I princip är det löst. Bo Sjö 2012-05-08 4 Varför lånar länder? 1) Jämna ut konsumtionen över tiden, eller konsumera när jag vill, oberoende av när i tiden min inkomst kommer. En variant av detta är demografiska förändringar; ung vs. åldrande befolkning. 2) Låna för att investera idag för att konsumera mera imorgon. Exploatera naturtillgångar eller bygga industrier. 3) Eller för att man kan, konumera idag, hoppas tillväxt, skjut problem på framtiden. Öppna ekonomier I en sluten ekonomi är sparande lika med investeringar: S = I. Dvs. man kan vara låna av sig själv. I en öppen ekonomi är nettosparandet lika med bytesbalansen, man kan låna från omvärlden: S I = X M. Dvs. ju mer öppen ekonomi ju större flexibilitet. Man behöver inte svälta ihjäl! Bo Sjö 2012-05-08 5 Bo Sjö 2012-05-08 6 1
Varför Lånar U-länder? Grundläggande teori: Brist på kapital betyder att kapital blir dyrt, betyder hög avkastning på kapital. => Kapital söker sig från länder med mycket kapital (relativt låg avkastning) till länder med brist på kapital (högre avkastning). Resultat: Vi borde se en utjämning mellan länder. Men, det är inte hela sanningen eftersom resonomanget förutsätter fungerande stater och fungerande ekonomiska institutioner. Fungerande Institutioner? Ekonomiska institutioner betyder regelverk och marknader som gör att reserser används på bästa sätt. Man kan skriva avtal, och det finns lagar och ett rättsystem som gör att de kan följas Man kan bli rik på att skapa saker (företag) istället för att själa från andra (korruption, konfiskering) Douglas North nobelpris i ekonomi Bo Sjö 2012-05-08 7 Bo Sjö 2012-05-08 8 Ven gör vad? Världsbanken och IMF Grund i planeringen efter 2:a världskriget Världsbanken Ger (hårda) lån till stora infrastrukturprojekt i utvecklingsländer. Historiskt sett, lyckats bra, lånen har oftast betalats tillbaka. (Incitament) Det grundläggande behovet av en världsbank har minskat. Idag finns en marknad för stora lån Idag har banken roll utvidgats, följer och mäter utveckling som millienniemålen, t.ex. Bo Sjö 2012-05-08 9 Världsbanken Notera att Världsbanken ger lån på goda men normala vilkor framför allt till stora infrastruktur projekt. Den del av banken som sysslar med privatsektor utlåning heter IFC. Den del som sysslar med bistånd, dvs. lån utan ränta till fattiga länder (med god politik) heter IDA. Regionala Värlsbanker (ADB, AfDB,..) Bo Sjö 2012-05-08 10 IMF Efter 2:a världskriget: få konvertibla valutor, förutom USD, reglerade kapitalrörelser, och marknader, osv IMF blev lender of last resort för länder När ett land inte kan låna någon annanstans träder IMF in med tillfälliga lån. IMF ger lån och ställer krav på låntagaren (rådgivning) Självklart! IMF bestämmer inte över hur länder använder sina budgetar. Det ställer som vilkor att man inte accumulerar skulder på andras bekostnad, som man aldrig kan betala tillbaka. Viktiga Principer från Finansteori och Erfarenhet 1) Låna aldrig ut pengar till den som inte har några pengar! (Tänk: säkerheter & återbetalning?) 2) Undersök om och hur låntagaren kan betala tillbaka lånet. 3) Skriv ett detaljerat kontrakt, med tydliga konsekvenser. 4) Övervaka låntagaren, kräv kontinurlig information. Dvs. resultaten måste förverkligas, och det sker inte automatiskt! (Kallas Monitoring) 5) Och, alltid, vid flera finansiärer så måste den finansiär som har mest att förlora ha mest att säga till om. Annars går det åt pipsvängen. Inget är lättare än att slösa bort andras pengar. Detta är ekonomisk demokrati på riktigt! Bo Sjö 2012-05-08 11 Bo Sjö 2012-05-08 12 2
Ställ alltid krav! Eftersom låntagare har incitament att lura den som ger krediten måste man övervaka och ställa krav. Frågan hur mycket krav och vilka krav man bör ställa på u-länder? Konditionalitet är ett måste, men måste vara rimliga och bygga ekonomisk teori om människors incitament! Kom ihåg... Att överklassen i U-länder så väl som Grekland osv inte är idioter. De som riskerar att förlora sina priviliger; som lever gott bakom tullmurar, med subventioner, skattebefrielser, goda pensioner, och kan stoppa lite mutor i fickan, de vill inte ha förändring alldra minst någon s.k. Nyliberal shockterapi för att använda deras egna språkbruk. Bo Sjö 2012-05-08 13 Bo Sjö 2012-05-08 14 En ekonomisk grund för skuldanalys Utgå från enkla identiteter Betalningsbalansen och Nationalinkomst = Inkomsternas användning (Y = C +...) Betalningsbalansen Betalningsbalans = Handelsbalans + Netto faktorinkomster & transfereringar = Bytesbalans + Kapitalbalans = 0 vid flytande valutakurs = Förändring i centralbankens valutareserv vid fast valutakurs Bo Sjö 2012-05-08 15 Bo Sjö 2012-05-08 16 Bytesbalansen Handelsbalans (=Export import av varor) + Net Factor Income from abroad (NFI = Netto räntebetalningar, aktieutdelningar, bistånd, remittances = Bytebalansen Kapitalbalans +Direktinvesteringar (aktieköp) +Långa lån +Korta Lån +Derivata instrument (optioner, futures etc) +Statens lån = Kapitalbalans Bytesbalans + Kapitalbalans = Betalningsbalans Bo Sjö 2012-05-08 17 Bo Sjö 2012-05-08 18 3
Koppla ihop BNP och bytesbalans BNP + net factor income = Bruttonationalinkomst BNI = BNP + NFI GDP: Gross Domestic Product GNI: Gross National Income Inkomst identiteten: BNI = Y = C + G + I + (X M) (X-M) = Bytesbalans Bo Sjö 2012-05-08 19 Hur uppstår teknik Y = GNI Y = C + G + I + X M C privat konsumtion G offentlig konsumtion I investeringar (X-M) bytesbalans netto Bo Sjö 2012-05-08 20 Förstå Bytebalansen Om Bytebalansen är negativ X M < 0 underskott så landet lånar pengar från omvärlden Om bytesbalansen är positiv, (X-M) > 0 överskott, då lånar landet ut till omvärlden, man investerar/sparar i omvärlden. Lite djupare analys Skriv om så att Bytesbalans = Nettosparande (X M) = S I Start: Y = C + G + I + X M Hitta sparandet (S) i ekonomin, hur? Börja så här Y C G = I + X M Den totala inkomsten Y kan konsumeras eller sparas (S). Dvs. Sparandet är allt som inte konsumeras, S = Y C G => S = I + X M, => S I = (X M) = En grundläggande identitet, Bytesbalansen motsvarar landets nettosparande Bo Sjö 2012-05-08 21 Bo Sjö 2012-05-08 22 (X-M) Implikationer? Över- eller underskott är inget självändamål, eller problem! Kom ihåg varför man lånar! Stort underskott, eller utlandskuld helt ok om jag är kan och är beredd att betala tillbaka. Vilket är enkelt om jag lånat till produktiva investeringar. Med ökad inkomst blir skuldbördan lättare i framtiden. Jag behöver inte avstå från lika mycket konsumtion. Med rätt information, fungerade institutioner och marknader No problems (X-M) Implikationer Ekonomhistoriker har visat att framgångs-rika utvecklingsländer (och fd utvecklingsländer) dvs. hög BNP tillväxt & lägre fattigdom, oftast har exporterat kapital samtidigt (överskott X-M). Varför? De har haft en högt sparande, bra avkastning på investeringar (grundläggande ekonomiska institutioner har fungerat) men inte kunnat assimilera allt sparande inom landet. Bo Sjö 2012-05-08 23 Bo Sjö 2012-05-08 24 4
Metod Om vi vet att bytesbalansen är lika med nettosparandet, kan vi definiera hur skulden uppstår och om den är för stor? Det gör vi genom att fråga om det går att skapa ett tillräckligt stort nettosparande i framtiden så att skulden kan täckas, omsättas, eller räntorna betalas. Använd summa tecknet, stora sigma för att symbolisera en summa av tal, bakåt eller framåt i tiden. Skuld och Konkurs Dagens skuld, är summan av alla historiska bytesbalansunderskott, t=tid. Hållbar skuld? Betala räntor på lånet, och inte ta upp ytterliggare lån Konkurs? När summan av alla framtida förväntade, diskonterade bytesbalansöverskott inte räcker för att betala skulden. Alltså beräkna summa tillgångar, och jämför med skulden. t Skuld = ( X M ) t i= Räntor = r Skuld t Tillgång t = j= 1 (X - M) j ( 1 + r) i t+ j Bo Sjö 2012-05-08 25 Bo Sjö 2012-05-08 26 Konkurs Om skulden överstiger framtida bytesbalansöverskott så är landet i en slags konkurs. Problemet uppstår när skulden växer och räntorna stiger så att skuldstocken ökar ännu mer. I grund och botten har landet (Grekland ingen kontroll över statsutgifterna. De bara ökar och finansieras genom ökad upplåning. Bo Sjö 2012-05-08 27 Lösningen - Austerity Att skapa framtida överskott i bytesbalansen som betalar igen skulden Y C G I = (X- M), Alt stoppa ökningen. Öka Y (utbudspolitik) Minska (C och G) Se till att I blir investeringar som ökar Y, dvs produktiv tillväxt. Bo Sjö 2012-05-08 28 Notera populismen Åstramning är en politik Tillväxt är resultatet av politik och kommer när väl åtstramningen börjat verka och frigör resusrer, i kombination med utbudspolitik. Det går inte att ställa åtstraming mot tillväxt! Det är inget val. Man kan ha mer eller mindre åstramning om någon annan vill betala för din konsumtion! Om ett land inte kan betala? Samma som för oss andra, accord. Man sänker skuldstocken så att den blir hanterbar, i utbyte mot åtgärder som garanterar inkomsten i hos långivaren. En kostnad för långivaren, men också en läxa för båda. Bo Sjö 2012-05-08 29 Bo Sjö 2012-05-08 30 5
Hur sker ekonomisk tillväxt? 1) Flytta om produktionsresurser för att uttnyttja dem bättre. Ex. flytta lågproduktiva lantarbetare och bönder till gruvor och fabriker. 2) Öka produktiviteten A. Teknisk utveckling B. Friskare och kunnigare arbetskraft C. Förbättra de ekonomiska institutionerna dvs. Statens skatteuppbörd, och styrning, äganderätt, lag och ordning så att kontrakt kan skrivas och hållas osv. Hur uppstår skuldkrisen I Grundläggande ekonomisk teori säger: Eftersom fattiga länder har brist på kapital, kommer kapital att söka sig dit pga av högre avkastning, ekonomisk tillväxt uppstår och en utjämning sker mellan länder. Alltså ok, att låna för att investera öka tillväxten och betala igen i framtiden. (Kanada och Sverige gjorde detta under sent 1800-tal med stor framgång) Bo Sjö 2012-05-08 31 Bo Sjö 2012-05-08 32 Hur uppstår Skuldkrisen II Opps, tänkte inte på det att lånade medel bör gå till produktiva investeringar, inte konsumtion eller bara misslyckade investeringar. Och investeringar måste övervakas Konsekvensen av (dålig?) politisk styrning, slapp kreditgivning och övertro på att bara man investerar blir det bra. Konkret från A) till E): A) Brist på Ekonomiska Institutioner Dvs fungerande marknader, äganderätt, och institutioner som juridiskt system, civilrätt, konkurslagar Hur uppstår III B) Kalla krigets konsekvenser. Soft or hard loans? Lån eller gåva, ingen brydde sig? C) Korrupta regeringar som lånar till sin egen konsumtion - Illegitima skulder. D) Oljekrisen på 70-talet gav OPEC länder stora mängder av kapital att låna ut, det blev lätt att låna, utan att bli granskad. E) Oansvariga kreditgivare Länder kan inte gå i konkurs ingen riskanalys. Det senare en funktion av dålig reglering av banker. Too big to fall. Går det åt helvete kommer någon (staten) och räddar mig. Bo Sjö 2012-05-08 33 Bo Sjö 2012-05-08 34 Hur Uppstår.. I EU? Oansvariga politiker och väljare Medvetet bluffat om skuldernas storlek Inom Euro-området finns det ingen bra mekanism för att 1) kontrollera och göra kreditsvärdighetsbedömningar av enskilda länder och 2) Låta länder gå in i obestånd/konkurs med tydliga konsekvenser. Problem: Vilka banker har lånat ut så mycket till Grekland/Irland/Portugal att de hamnar på obestånd om De ställer in betalningarna? Grekland Notera att Grekland (= staten) är i en situation där ingen vill låna ut eftersom de inte kan betala tillbaka om man inte för en politik som kan generera tillväxt och överskott i bytesbalansen. => Grekland måste anpassa konsumtionen efter långsiktig inkomst. Bo Sjö 2012-05-08 35 Bo Sjö 2012-05-08 36 6
En hållbar skuld? Skuld framtida konsumption = framtida överskott? Hållbar skuld? Justera skulden med konsumption så att bara den hållbara skulden finns kvar, där räntor kan betala skulden och landets tillväxt blir optimal. Bo Sjö 2012-05-08 37 Dellösning! Skapa tillräckliga bytesbalansöverskott för att få ned skulden så att 1) räntorna kan betalas och 2) man kan ev. ta upp nya lån när så är önskvärt Måste minska konsumtionen (C+G) och få ned bytesbalansunderskotten. Kan Y (BNP) öka snabbare ännu lättare. Men stora sociala kostnader i lidande om konsumtionen tvingas ner mycket. Kostnader om tilväxten drabbas på längre sikt Politik, hålla undan särintressen, förtroende för regeringen osv. En svår balansgång. Bo Sjö 2012-05-08 38 Slutlig lösning Ändra den ekonomiska politiken så att tillväxt skapas. I dagsläget måste konsumtionen hållas tillbaka, sparandet skall öka och därmed också investeringar. Hitta den skuldstock som maximerar värdet på alla framtida inkomster (knepigt), dvs. Maximera landets totala förmögenhet = max BNI tillväxt: Landets förmögehet GNI = t t t= 1 ( 1+ r) Orsaker & Lösning Lösningen ligger inte i avskrivning av skulder utan i avskrivning i kombination med ekonomisk politiska förändringar som tar bort orsaken till krisen. Ändra den politik som generat skulden. Borde vara självklart men är det inte. Moståndet är välorganiserat. Lokala intressegrupper blockerar beslut. Det finns lokala grupper som lever gott på att inget förändras. Bo Sjö 2012-05-08 39 Bo Sjö 2012-05-08 40 Det räcker inte att prata Det krävs riktiga reformer, som håller på lång sikt Strukturanpassning ett måste. Resurser måste ut ur improduktiva sektorer till mera produktiva sektorer. Många länder har i utbyte mot bistånd och nya lån lovat reformer men aldrig genomfört den. Andra har gjort halvhjärtade reformer Idag understryker Världsbanken även good governance, accountability för regeringar och den offentliga sektorn i kombination med lag och rätt. Kom ihåg att Världsbanken och IMF bara kan ge råd. Det är de enskilda regeringarna som bestämmer, trots alla hel- och halvprofessionella gråterskor som skyller all världens elände på Värlsbanken och IMF. Hur ser det ut i framgångsrika länder? Äganderätt, marknader, entrepenörer som kan pröva olika ideer och i övrigt ekonomiska institutioner som möjliggör att resurser allokeras till tillväxt sektorer och inte låsas in i improduktiva sektorer. Framgångsrika länder är oftast nettoexportörer av kapital, S-I = X-M > 0, dvs de genererar så mycket sparande (tro på framtiden) att de inte kan investera alla pengar som skapas i landet idag. Dock för Kina kom ihåg att de har mycket reglerad ekonomi och ingen anpassning av räntor och nettoupplåning på människors villkor, utan staten bestämmer mycket. Räntan kan inte anpassa sig mot omvärlden t.ex. Bo Sjö 2012-05-08 41 Bo Sjö 2012-05-08 42 7
Country Default I Statliga budgetunderskott som finansieras via lån från allmänheten och banker, först inom landet och sedan också i omvärlden. När denna marknad är uttömd, går man till centralbanken, den följande inflationen skriver av det reala världet på regeringens obligationer, i princip samma effekt som konkurs. Inflation är en skatt på att hålla kontanter Höginflation=> bytesekonomi och dollarisering (Zimbawe) Country Default II Erfarenheter sedan 1850-talet Länder i konkurs (Sydamerika). Det går dåligt i 5 år för dessa länder, jämfört med andra liknande länder Efter 10 år ingen större skillnad, dvs långsiktigt inga större effekter Sunk costs, Acceptera och gå vidare, ny regering, nya reformer Bo Sjö 2012-05-08 43 Bo Sjö 2012-05-08 44 Skuldavskrivning Heavily Indebted Poor Countries HIPC 38 länder har erkänts som HIPC och fått hjälp med avskrivningen Principen: För en politik som gynnar tillväxt, och de fattiga. Ju bättre politik ju mer avskrivning. Många bra exempel som Uganda och Mozambique. För Grekland? 70% avskrivning av lånen. Balans i budgeten flera år in i framtiden. Ändra politiken. Ta tillbaka utgifter +30% löneökningar, utan produktivitetsökningar Dålig statistik, dåligt skattesystem, korruption, ineffektivitet, svårt att starta företag, osv. Sänkte pensionåldern för att minska arberslösheten inte smart. Osv... Bo Sjö 2012-05-08 45 Bo Sjö 2012-05-08 46 Moral Hazard Problemen med skuldavskrivning är 1) Meningslöst om inte orsakerna åtgärdas 2) Moral Hazard. Om man kan låna utan att behöva betala tillbaka raseras systemet. Får alla skuldavskrivning vid problem, blir det lönsamt att skapa problem. Resultatet av avskrivning utan krav, blir moral hazard och att det blir svårare för länder som behöver att låna i framtiden! (PS Moral Hazard är ett viktigt begrepp) Bo Sjö 2012-05-08 47 Lösningens steg 1) Förhandla om skuldavskrivning 2) Ta kontroll över budgeten åtstramning 2) Kombinera med utbudspolitik för tillväxt 3) Förhandla igen om ev ytterliggare skuldavskrivning 4) Visa på reformer och få bistånd (EU:s strukturfonder) 5) Underlätta för utländska direktinvesteringar. För Grekland är detta världens chans! Bo Sjö 2012-05-08 48 8
Att återgå till Drachma? Löser inga problem för Grekland Har levt över sina tillgångar. Drachma => depreceiering och inflation => Ännu lägre löner, men framför allt skulden mätt i euro växer än mer. Än större konkurs. Risk för kaos i banksystemet, och inga mer nödlån om inga reformer görs. Bo Sjö 2012-05-08 49 Sammanfattning Frågor Förklara sambandet bytsbalans och nettosparande. Förklara ett lands nettoskuld som summan av historiska bytesbalansunderskott (formel!) Definera balans mellan skuld och framtida överskott. Diskutera principerna i termer av Y, G, osv för politiken som löser skuldkrisen. Bo Sjö 2012-05-08 50 Dagens Kris I Oansvariga politiker, som under högkonjunkturen dolt underliggande problem med statsbudgeten Kinas enorma bytesbalans och brist på marknadsanpassning pga reglerade kapitalrörelser USA politiker skapade enorma problem med sina subventionerade bostadslån. Vem som helst fick låna 100 % till att köpa hus. Staten garanterade lånet men bara nästan Dagens Kris II Rating instituten kunde inte korrekt värdera riskerna i de obligationer som skapades baserade på uppblåsta bostadslån. Bankregleringen kunde inte heller korrekt identifiera riskerna från de amerikanska bostadslånen och från EU länder som lånat för mycket. Bo Sjö 2012-05-08 51 Bo Sjö 2012-05-08 52 Dagens Kris III Inga eller svaga incitament för bankdirektörer och regeringar att göra korrekta riskbedömingar, och ändra på felaktiga beslut och polices. Många bankdirekörer tog för stora risker. Politiker skyller på marknaden, när de själva ställt till det. Som ekonom Kan jag tala om principer och analysera den optimala avvägningen mellan, åtstramning, återfå förtoendet för regeringens politik, och skydda tillväxten på lång sikt. Men det krävs politiska övervägningar, ledarskap och att begränsa särintressen. (22 åringar protesterar mot att pensionsåldern höjs från 60 till 62 år!) Bo Sjö 2012-05-08 53 Bo Sjö 2012-05-08 54 9