Konvaljens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Pedagogerna är ansvariga för att planen upprättas, i samråd med förskolechefen. Vår vision Alla människor ska bli sedda, respekterade och bli positivt bekräftade för den de är av alla de möter på vår förskola. I förskolans uppdrag konstateras tydligt att förskolan aktivt ska fostra framtida demokratiska medborgare där individen tar ansvar för sina val och beslut. Olikheter ska tas hand om och tryggheten för alla barn och vuxna är centralt i vårt arbete. Vi förebygger, upptäcker och agerar vid diskrimineringar och kränkningar. Detta görs undantagslöst och utefter gällande lagar och föreskrifter (Diskrimineringslagen, Skollagen, Läroplan för förskolan 98/10) Planen gäller från 2012-06-01 Planen gäller till 2013-09-01 Barnens delaktighet Barnens delaktighet i arbetet med att skapa en respektfull miljö på förskolan är att vi låter barnen vara med att fatta beslut, ha synpunkter och låta dem välja själv. Vi försöker få barnen att tänka själv och ta ansvar för sig själv och sina handlingar. Vi bekräftar barnens handlingar i syfte att stärka deras självkänsla. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna är delaktiga genom att ha insyn i vår verksamhet genom dokumentationer, regelbundna samtal och genom olika forum där vi ber om respons på vår verksamhet. Personalens delaktighet Pedagogerna är ansvariga för verksamheten som bedrivs på förskolan. Tillsammans diskuterar vi det som står i denna plan och gör den till ett levande dokument som följer oss i det dagliga arbetet. Förankring av planen Planen utarbetas, revideras och utvärderas av personalen, som har ett ansvar för att arbetet som beskrivs i denna också är i praktiken levande. Revision ska göras varje år i den mån som behövs. Genom att varje månad ta upp planen på avdelningsplaneringen och där diskuteras kan vi hålla liv i denna. Vi kommer att ha en dialog om den nya planen på föräldramöte och utvecklingssamtal för att vidareutveckla den. Tillsammans med barnen talar vi om vad som står i planen och vad vi alla kan göra för att vi ska kunna ha en trivsam och human förskola.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har steg för steg gått genom planen för att revidera den. Föräldrarna har genom meddelande på vår informationstavla getts möjlighet att ha synpunkter på denna. En förälder har gett feedback på denna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget och en förälder har gått genom planen. Barnen har, med anledning av att den förra planen var åldersstigen och oaktuell inte kunnat relatera till denna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vissa förändringar ansågs nödvändiga för att planen ska kunna bli ett levande dokument. Bland annat ansågs det inte ha varit det levande dokument som behövts, vilket kav ha haft att göra med lågt intresse från delar av personalen vid framtagandet av den. Den förälder som valde att delta undrade om det fanns dokumentationskrav på de delar av planen som möjligtvis kunde ha föranlett åtgärder av förskolan. Detta kommer att beaktas i framtida arbete med planen. Det förebyggande arbete som bedrivits har gjorts i viss mån. Svårigheter att vara aktivt närvarande har påtalats på grund av högt barnantal. Gemensamma regler i olika miljöer kan förbättras framöver. Vissa planerade åtgärder har varit svåra att utföra på grund av förändrade behov i barngruppen. Uppföljning har inte skett varje år på grund av brist på tid eller att personalen behövt prioritera annat. Årets plan ska utvärderas senast 2013-09-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att involvera föräldrar och barn mer i hur planen ska användas dagligen. I olika mötesformer mellan föräldrar-barn-pedagoger kommer vi att använda oss av synpunkter vi får in för att utveckla vårt arbete och denna plan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslaget och förskolechef har särskilt ansvar för att se till att planen blir utvärderad och uppföljd. Främjande insatser Namn Värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Att vi kontinuerligt pratar med barnen om olikheter, respekt, allas lika värde och rätten till att ha sina egna åsikter. Insats Vi kommer att implementera Stoppljusmodellen i arbetet, där barnen får lära sig att säga ifrån när de tycker något är fel och samtidigt hitta lösningar. Vi kommer att fortsätta vårt dramaturgiska arbete, där pedagoger på ett lekfullt sätt visar när man gör fel och vad man kan göra istället. Vi kommer att visa på vilka olikheter vi alla har och att alla har bra sidor. Vi kommer att bemöta barnen med respekt i alla situationer under dagen. Vi kommer att beakta olikheter vid inköp av leksaker och andra pedagogiska material. Med regelbundna sociogram upptäcker vi vilka barn som riskerar att hamna utanför gruppen. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande Namn Genusfrågor Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Genom att ifrågasätta gängse könsmönster och vad pojkar / flickor kan göra vill vi göra det möjligt för barnen att utveckla sig själv oavsett om det de göra anses vara traditionellt pojk / flickaktigt.
Insats Genom att vända på saker och ting i sånger, böcker, dagliga rutiner och aktiviteter bidrar vi till möjligheter till eftertanke om vad vi kan göra utifrån de vi är. Kan pojkar sy? Kan flickor snickra? Genom att vi i arbetslaget har olika kön kan vi också bidra mer till detta arbete genom att vara goda förebilder i just detta, samt att vi har som ambition att bemöta barnen på ett så neutralt sätt som möjligt. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart 2013-09-01 Namn Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Vi vill att vår verksamhet ska vara så tillgänglig som det är möjligt för alla oavsett ålder, funktionshinder eller religiös tillhörighet Insats Vi ska anordna en tilltalande miljö, där vi går genom hela förskolan för att identifiera områden som kräver insatser i form av förändring med början i sommar och fortlöpande under året. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande Namn Kulturell mångfald Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Vi vill att det ska finnas en kulturell mångfald av det utbud som finns till hands gällande musik, talspråk, skriftspråk, bilder och videoupptagningar. Insats Genom att under året låna eller köpa in böcker, musik och övrig media av olika sorter hoppas vi kunna uppvisa olikheter och mångfald av hur samhället ser ut. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande Kartläggning Kartläggningsmetoder I vårt arbete med att kartlägga punkter som behöver åtgärdas i miljön kommer vi att: * Se över vilka böcker, vilken musik och vilka övriga media vi har och utifrån detta köpa in / koncentrera oss på att låna sådant material som vi anser fattas i verksamheten. * I arbetet med att förändra miljön kommer vi att ta speciell hänsyn till om de olika rummen är tillgängliga för alla, eller om det finns skillnader som är naturliga (t.ex. smålego, pärlor enbart till de stora barnen, då det kan förekomma kvävningsrisk ifall små barn leker med dem) och vad vi i så fall kan erbjuda istället som ett likvärdigt komplement. * Gå genom om det finns någon plats på förskolan, inne eller ute, som inte är trygg för barnen. * Vi kommer att prata om bemötande och förhållningssätt regelbundet i vardagen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom att vi är aktivt närvarande där barnen finns och därmed gjort observationer och lyssnat på barnens önskemål och behov. Föräldrarna är involverade genom att de ges tillfällen att komma med synpunkter dagligen, under föräldramöten eller på utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom att vara aktiv närvarande i alla situationer där det är möjligt under dagen. Resultat och analys Kan inte göras då kartläggningen inte är klar. Ska göras under höstterminen
Förebyggande åtgärder Namn All verksamhet på förskolan Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Att se till så att planen blir ett levande dokument, där barn, föräldrar och pedagoger känner till och använder de olika bitarna i likvärdig utsträckning som läroplanen. Att barnens åsikter ska räknas lika mycket som vuxnas i fråga om de val som de gör i vardagen. Åtgärd Personalen har ansvar för att implementera de olika delarna i planen genom att regelbundet hålla diskussioner levande. Detta kan ske genom att vi har nolltolerans mot kränkande behandling, fysisk som psykisk (verbal) samt att barnen får möjlighet att ta till sig ett förhållningssätt gentemot varandra som bygger på respekten för allas lika värde. Barnens egna val ska i högsta möjlighet beaktas; måltidssituationen (vad de ska äta, vilka lekar man ska leka, vilan (om de ska ha gosedjur / napp etc) och vilka aktiviteter man ska delta aktivt i eller inte. Motivera åtgärd Barn lär sig mycket genom att imitera sociala mönster i sin vardag. Genom att vara förebilder och ge barnen verktyg för att kunna lära sig att hantera sina egna och andras känslor samt att sätta ord på dessa finns det möjligheter att lära sig de sociala spelreglerna, empati och samtidigt ta hand om sig själv och stå upp för den de är utan att det ska finnas en risk att de blir kränkta för att de är sig själva. Vårt förhållningssätt är A och O för att skapa en miljö på förskolan som är accepterande och inte kränkande och utestängande. Ansvarig Alla som vistas regelbundet på förskolan Datum när det ska vara klart Löpande Rutiner för akuta situationer Policy På Konvaljens förskola får inget hända som inte kan förhindras. Inga barn får fara illa för att någon annan kränker dem av någon anledning. Om detta ändå skulle ske eller vara på väg att hända faller det på pedagogerna att arbeta efter fastställda rutiner. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna är aktivt närvarande, medvetna, observanta samt har ett öppet förhållningssätt i alla lägen. Aktuella dokument ska vara kända och inlästa av pedagogerna. Om ett barn kränks eller diskrimineras på grund av de i diskrimineringslagen förekommande grunderna ska detta dokumenteras. Föräldrarna till de berörda barnen ska meddelas. Barnens rättigheter ska vara centrala. Pedagogerna står på barnens sida i alla lägen. Vid allvarliga kränkningar ska förskolechefen meddelas. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till I första hand den personal som bevittnade händelsen, men även annan personal och förskolechef. Politikerna är de som har det yttersta arbetsmiljöansvaret på förskolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn De vuxna som bevittnar när en kränkning sker är skyldiga att reagera och agera. Tillsammans med barnen samtalar de kring den uppkomna situationen. Rollspel, böcker och sånger om situationer om är liknande kan användas för att arbeta vidare med det som hänt. Övriga vuxna (pedagoger, föräldrar och förskolechef) informeras om det inträffade. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Genom att regelbundet samtala om förhållningssätt och ha en öppen kommunikation kan pedagogerna förhindra att dessa
händelser sker. Pedagogerna är medvetna om vad en kränkning är. OM det ändå skulle ske är det viktigt att ta händelsen på största allvar, då barnet befinner sig i en beroendeställning till den vuxna och är ytterst allvarliga. Förskolans ansvar är att reagera och agera snabbt när det finns misstanke om att en kränkning skett. Skollagen och diskrimineringslagen är dokument som innehåller absolut förbud mot kränkningar från pedagog till barn. Vid en kränkning från en vuxen mot ett barn ska * Ett samtal med den vuxne i enrum. Inga känsliga samtal ska föras inför barnen. * Vad var det som hände? Hur tänkte den berörda? * Lyssnade samtal. * Den icke berörda personalen tar kontakt med förskolechefen för vidare diskussion om hur man går vidare. * Förskolechefen utreder händelsen, tillsammans med facklig representant och för sedan händelsen vidare vid behov. (HR-avdelningen / Personalchefen) beslutar om disciplinära åtgärder. Rutiner för uppföljning Pedagogerna tar alltid ställning för barnen. Händelsen följs upp vid samtal med barn, pedagoger och i de fall ett barn kränkts av personal, förskolechefen. Föräldrarna till de berörda barnen informeras genom regelbundna samtal tills dess att kränkandet har upphört. Vid behov kan stöd fås av specialpedagog / skolpsykolog, men även av kommunens HRavdelning om personal skulle behöva det. Rutiner för dokumentation Alla händelser som är eller misstänks vara allvarliga ska dokumenteras och förvaras i ett låst skåp. Dokumentationen ska omfatta det som hänt, åtgärder och uppföljning. Dokumenten ska dateras av den som sköter dokumentationen och signeras. Ansvarsförhållande All personal har ansvar för att se till att denna plan följs. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]